Tystnad på recept | Bicycling.se
Cykelkultur

Tystnad på recept

10 sep 2017

Krönika: Hostar någon av alla de kroppar som knuffas mot din i trängseln? Var inte orolig, du kan boka en tid och få en spruta med vaccin som skyddar mot influensa. Kryper det i huden av fästingar, riktiga eller inbillade, när barnen springer på lantstället?

Det finns sprutor med skydd även mot TBE, bara du hittar en lucka i kalendern. Är du orolig för att få semestern förstörd av toaspringande? Vaccinationscentralen kommer vara snabba att vilja få dig att dricka Dukoral, som visserligen skyddar mot kolera, men långt ifrån mot all magsjuka.

Vi är snabba på att skydda oss mot vissa saker. Galna kosjukan, e-nummer och spindlar i banankartonger skrämmer upp oss från löpsedlarna när vi småspringer förbi i jakt på en buss, ett tåg, en morgondag.

Det är helt tyst där jag grenslar min cykel, på en väg bortanför Idre i norra Dalarna. Jag tänker att det är en vacker dag och att jag vill se ren. Jag cyklar precis i trädgränsen, på en asfalterad väg som känns som den sista utposten. Den och den sista raden träd är skiljelinjen mellan bebyggelsen och det vardagliga, allt det där vi vet att vi behöver, och kalfjället och tystnaden och allt det där vi inte vet att vi behöver.

Kan man vaccinera sig mot stress? Dricka något för att tysta barnskrik, bilar, sirener och teve-reklam? Varför är vi så rädda för och så snabba med att skydda oss mot sjukdomar, som det inte är så troligt att vi kommer att drabbas av, samtidigt som vi stressar oftare, köar längre, svär högre och hinner mindre? Sjukdomen finns redan bland oss och väger på våra axlar, stjäl tid från sådant vi verkligen vill göra, ja, den ger oss rent av dåligt samvete när vi gör sådant som känns rätt. Den bygger på måsten, får oss att ska-bara.

Är svaret så enkelt som gröna gummistövlar i en fuktig myr, smala landsvägsdäck mot kornigt grå och torr asfalt och den där förstummande utsikten som ger en omedelbar lektion i ödmjukhet och vördnad?
Kan man i så fall receptbelägga det? Göra det obligatoriskt. Inte som något man kanske ska göra senare, när livet eventuellt tillåter, utan låta det bli livet. Att prioritera ett långsamt kokande kaffevatten på ett stormkök framför ytterligare ett möte den här veckan? Att fylla flaskan med källvatten och tacksamt dricka ur den när hjärtat hamrar och man är riktigt trött och varm. Det är inför de stora frågorna som de små bleknar. Hjälpsamhet, ärlighet och kunskap blir åter till de viktigaste mänskliga egenskaperna. Budgetar och telefonmöten och antal punkters rabatt på räntan måste stå tillbaka inför fundamentala, grundläggande funderingar som var man ska sova på natten, vad man ska äta när man är hungrig och vad man ska dricka när man är törstig.

Fjället är en tavla i orange, gult och rött bakom mig när jag kliver av cykeln vid bilen – mitt andra transportmedel, det trygga och bekväma. Jag har bara snuddat vid kanten av fjällvärlden idag, det finns så många kilometer och dagar av tystnad och eftertanke där ute. Jag stoppar in cykeln i baksätet med bakhjulet kvar. När jag startar bilen låter jag radion vara avstängd, bara ett litet tag till, en sista stund av tystnad.


 

 

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet nitton med siffror i fältet här



Följ oss

Få vårt nyhetsbrev!