Vem äger vägen? | Bicycling.se
Cykelkultur

Vem äger vägen?

1 sep 2017

Ledarkrönika: Ok, det är lika bra att erkänna, krypa till korset och bekänna. Ja, jag önskar att det förhöll sig så att vägarna enbart kunde få vara till för mig och andra cyklister.

Förenade i en konfliktfri kärleksaffär med torr, varm och kolsvart asfalt. Om så bara för en dag få ta upp hela vägbanans varenda millimeter, njuta av tystnaden i ett faktiskt eutopia. Slippa slicka vägrenen och inför varenda omkörning bakifrån be en kort bön om att bilen ska hålla vettigt avstånd så att jag kan få leva och cykla ännu en dag. Slippa behöva läsa om dödade cyklister. Momsen jag betalat på min cykel är ju betydligt mer än jag i år betalade i fordonsskatt, så det är väl inte mer än rimligt?

Nä, hur sjutton skulle de se ut? Vägar kostar ju massor av pengar och hur mycket jag än dagdrömmer skulle så mycket yta för cyklar vara overkill, i kvadrat. Vägarna är en del av vårt gemensamma samhällsbygge. Enskilda vägar är ett kapitel i sig men i övrigt bekostas vägnätet av kommunal eller statlig skatt. Nu har vi i och för sig vissa punktskatter i Sverige, men inga ”punktutgifter” Fordonskatten, precis som momsen på mina lycrabyxor, kan gå från till allt från till upprustningen av Göta Kanal till studiestöd för den som vill förkovra sig i kursen ”Livets mening 15 hp” på högskolan i Skövde.  

Nu verkar det som att kursen i just livets mening blivit inställd. Men svaret hade egentligen inte krävt 15 högskolepoäng, för det är ju att cykla. Så vi, med en fetisch för bitumen och stenkross, får allt dela den med andra förvirrade gummimissbrukare. Även de som brukar fyra gummiremmar vid sin injektion. När jag sitter på cykeln kan jag lova att göra det jag kan för att synas och välja cykelbana i de fall det går. När jag sitter bakom ratten kan jag lova att göra omkörningar av cyklister med ett säkert avstånd.

Om det skulle vara ett problem för mig att sakta in för att säkert kunna passera en cyklist så är inte problemet cyklisten, utan min egen stress, otålighet och brist på hänsyn. Vägarna tillhör oss alla och rätt avstånd räddar liv.

 

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet femtiosex med siffror i fältet här

Kommentarer


2017-09-07 19:25   James

Jenny, sluta spring i cykelbanan så slipper du vara rädd!

 

2017-09-04 20:11   Jenny

Jag vill ta din text och ersätta bilvägen med cykel & gångväg, bilisterna med cyklister och cyklisterna i din text med människor som promenerar eller springer.

Jag går eller springer dagligen på gångvägar med cykelbanor och varje dag är jag tacksam för att jag inte blivit påkörd av en fartgalen cycklist!!!! Din rädsla för bilister är densamma som min rädsla för cyklister!!!

 


Följ oss

Få vårt nyhetsbrev!