Annons

Erik Nohlin

Un Giro Di Sporco Sud 2011

Bloggedit (smslängd) för den som inte är intresserad av att läsa om när Sveriges snabbaste, mesta, bästa och sämsta fastnavscyklister cyklade skiten ur sig i Skåne i lördags. Un Giro Di Sporco Sud gick av stapeln i helgen och det var toppen.

Nu den långa versionen.

I helgen gick Un Giro Di Sporco Sud av stapeln för tredje året i rad. Girot i den smutsiga södern. Arrangerad av Pista Malmö är det ett etapplopp och tävling för de som är övertygade om fastnavscykelns förträfflighet. Endast fixerade cyklar är tillåtna och inga tempobågar, annars är allt fritt fram. Efter en hel dags krigande i den skitiga södern över asfalt och grusvägar utses sveriges snabbaste fastnavscyklister. Att vara elitcyklist, elitmotionär eller allmänt snabb på landsvägcykel är en sak. Att vara snabb på fastnavscykel, köra i 50 km/h på hala grusvägar nedför Söderåsen utan möjlighet att frihjula eller småbromsa med extrabromsar, är en helt annan. Det kräver en duktig och van fastnavscyklist för att kunna hantera en klurig etapp på Girot och detta är en anledning till varför det är så fantastiskt roligt.

I årets upplaga av Girot startade ett 90-tal cyklister, ett gäng krigade om topplaceringarna och texten handlar om tätstriden. Cyklister meriterade från junior VM, Cykelbuds EM, diverse SM, Tour de Retard, Ronde van Retaard och prestigefyllda indielopp blandas med snabba och tjurskallade amatörer med bra fastnavsskills. I årets upplaga var det uppskattningsvis 70/30 asfalt och grusvägar. Starten gick i Skånska Höör strax efter 10 på lördagsförmiddagen. Första etappen dundrade igång och tempot var högt från första början trots att de första etapperna är lite ängsligt ovetande vilka alla nya ansikten är och hurvida förra årets toppnamn skött sin träning. Ingen vet hur lång varje etapp är, ingen vet var målgången är och detta driver upp tempot. Bakom varje krön och kurva kan målflaggan dyka upp och då är det bara de med rätt postition som har möjlighet att spurta på de smala och ofta dåliga vägarna.

Sex kilometer in på den första etappen låg jag i täten. Kroppen befinner sig halvt i chock men blir succesivt varmare. Andningen hade kommit i fatt. Bakom en kurva, 100 meter längre fram såg jag folk vid vägkanten och chansade på att det var målgången. Jag accelererade på ytterkanten, passerade ledaren och fick en lucka på 20 meter och hann tänka, fy fan vad gött - jag tar den första etappen. Med dålig fokus på grusvägen med 20 meter kvar smäller framdäcket samtidigt som jag ser att de som står i vägkanten är ett gäng vandrare med packning. Helvete, där rök totalsegern redan efter 20 minuters race. Jag kom igång snabbt igen men svor över att jag chansat och att jag inte bytt till 25 or innan start. Det är denna typ av chansningar som gör att man vinner och utan punktering hade det varit en markör för hur resten av loppet skulle utspela sig.

Etapp två var ett rent straff från arrangören. Uppställning på led i nummerordning 1-100, det vad dags för bergstempoetapp på grus, uppför Skäralids sluttningar. Kul i efterhand men min utväxling på 50x15 var inte riktigt anpassad för rullgrusen och etappen kändes ordentligt i en knappt uppvärmd kropp. Folk stöp och föll som furor efter målgången på 2,3 km. Jag gillar bergstempo, brukar gilla fastnav uppförs och det kändes som min tid på 5.20 skulle hålla bra i totalen (vilket är en annan historia). Vi var nu högst upp på Söderåsen och skulle ner till foten igen under etapp tre. Full fart från start, 170 i puls efter två minuter, dödsförakt genom blinda och feldoserade gruskurvor och adrenalinet bara sprutar ut i kroppen. Halvvägs ner för åsen kommer vi till en 90 graders sväng på grus som nästan planterade mig i ett taggtrådsstängsel. Jag kände hur båda hjulen fick släpp och jag gick på ställ genom kurvan i diket. Underbart. Jag lång posititionerad som tvåa eller trea när Stockholms (f.d) snabbaste bud Thunder Anders fick syn på målflaggan någon sekund innan mig. Hade vi haft fem meter till hade jag tagit honom men han knep etappsegern med någon centimeter.

Etapp fyra var evighetslång. Jag tror den var 2,5 mil lång, mestadels på asfalt i motvind och otroligt rolig, minnet bleknar något men det var på denna etapp Patrik Stenberg (Bl.a. Ryska Posten, Falu CK, Team Cykelcity mm) vaknade till från en anonym tillvaro och började sin framgångsfulla taktik med att rycka sönder täten. Vi två hade en bra utbrytning i femtio knyck som varade någon kilometer innan vi blev inhämtade i motvinden. Att göra en utbrytning på ett krön i 50 knyck kanske låter enkelt med växlar, med fastnav och min utväxling 50x15 ger det en kadens på 134, kilometern på 1.09, varje tramptag tar dig 6,483 meter och då blir det uppförsbacke utan möjlighet att växla ner. Fler Ryska Posten Bud anslöt bakifrån och målflaggan upptäcktes några hundra meter fram. Jag låg på tredjerulle bakom Olof från KCR, Patrik bakom mig när spurten drog igång. Otto kroknade och i samma sekund gjorde Patrik en skolboksspurt på insidan som höll in i mål. Jag tog dagens andra 2a-placering, frånåkt med en cykellängd.

Efter en transportsträcka vankades det otroligt flott buffé i en äpplelund i utkanten av Lund. Energinivån var helt körd i botten och de sista två kilometrarna innan mat var de värsta på hela dagen. Jag han med en powernapp innan vi rullade iväg mot nästa etapp som var en snabb asfaltsetapp i riktning mot Genarp. Vinden tilltog och vi fick samarbeta mer i täten för att kunna dra ifrån storklungan redan från start. Samma åtta-tio som krigat första halvan fortsatte även nu att hetsa. Jag hoppades att jag på en etapp skulle få en utförsspurt då min utväxling hörde till de tyngsta i täten. Jag såg målgången tidigt och chansade lite för tidigt på att spurta strax innan ett krön. Thunder Anders gick med och gled om mig på mållinjen. Fan. Detta var den seger jag behövde. Så nära, igen.



De snabba grusvägarna tär hårt på cykeln och mitt under kommande etapp hör jag ett högt metalliskt ljud och känner att sadeln är lös. Trött med krampkänningar, cyklandes i 40 får jag en bild av att den brustna sadelrälsen planteras djupt inne i låret och gör kaos av mitt ben. Jag tittar snabbt ner och ser att det är sadelstolpsklämman som brustit eller hoppat loss från ramen. Krampen kom när jag satte mig ner på den låga sadeln, på rulle i motvinden. Sadeln gled ner hela vägen ner till överröret och jag skulle få stå resten av etappen. Det "bästa" med fastnav är att du kan cykla dig ur en kramp, ofrivilligt, om du bara biter dig extra hårt i läppen. Du har helt enkelt inte förmåga att frihjula så benen fortsätter pendla av momentet. Jag stod upp i spurtposition i cirka fem kilometer, pumpade hårt med vänsterbenet som inte krampade och slutade trea på etappen. Något av det värsta jag gjort på cykel faktiskt. En bra seger för psyket att inte ge upp trots lårkramp. Jag tänker att det är alla dessa små svarta hål och minnen som gör mig till en bättre cyklist. Nästa gång finns det en referens och då kanske det blir lättare.



Förseningar i schemat gjorde att någon etapp ströks. Inga protester lämnades in. Stenberg fortsatte sina försök med att rycka sönder täten och färre och färre hade ork att hänga på. På näst sista etappen fick vi två en lucka igen och stack iväg i en uppförsbacke men jag slappnade av när jag hämtat in honom strax innan en av alla hundra små byar med en kyrka i mitten. Då chansade han igen på en halvfadd spurt men chansningen gick hem och andraplatsen var oundviklig, den fjärde för dagen. Det som kan vara dumt med att chansa är att etappen lika väl kan fortsätta nio kilometer till. Ingen vet. 

Slutresultatet var nära. Bara en etapp kvar. Arrangören Pista Malmö glirade att det var otroligt jämnt i täten och jag bestämde mig för att vinna etappen även om det innebar att spendera kommande dagar på sjukhus. Vi hade stark medvind och min tunga utväxling skulle ge mig en bra chans att spurta i mål som vinnare. På föregående etapp hade vi snittat 41 km/h trots en del uppför och nu skulle det gå snabbare. Tävlingsledningen varnade före start för en riktigt hårig kurva vid en av alla dessa kyrkor men hur fan skulle jag veta vilken just denna kurva var? Den var formad som ett S och gick runt kyrkogården. Jag låg trea bara några meter bakom Patrik, Victor Strandell låg tvåa med sina mäktiga 53x15. Jag brukar känna mig väldigt säker på fixien i höga hastigheter och tänkte att jag accelererar om de två strax efter kurvan och på något underligt sätt inbillade jag mig att jag kände jag mig som en krispig sparris, ångkokad bara en minut. Vi höll närmre 50 in i kyrkokurvan som visade sig vara blind och jävlarns tight. Jag trycktes ut till vänster av centrifugalkraften och lyckades inte hålla linjen genom chikanen utan fortsatte rakt fram, in på en ladugårdsinnerplan, genom en kompostliknande ansamling av rikitg skit, över en vall, ner i ett dike, genom en häck och upp på vägen igen. Jag svor, chockad, så mycket jag hann i ett andetag och låg nu hopplöst mycket efter trots att äventyret hos bonden bara tog några sekunder. Hur mycket jag jagade kunde jag ändå inte komma i fatt. Olof och Thunder Anders tog samma Detour, jag slutade trea på etappen och hade inte lyckats ta segern om det ens var aktuellt.

Patrik Stenberg, ungdommen och förstaårsdeltagaren (meriterad på annat håll dock) tog totalsegern. Hommus "Power Tour" Nohlin (undertecknad) tog min tredje pallplats på lika många år. 2a, 3a, 2a är facit. Thunder Anders, förra årets segrare knep bronspengen. Jag vill så här två dagar efter hävda att det var det snabbaste Girot hittills, jävlarns vad det kördes fort, men de två tidigare åren var smutsigare och hetsigare. Årets upplaga av Girot befäste tävlingsformen och evenemanget som något av det roligaste som går att göra på cykel. Tills nästa år - tack alla medtävlande och arrangörer för ett fantastiskt roligt, dödsjobbigt och dödsföraktande indielopp helt fritt från konventioner, reglement och byrokrati. Jag omfamnar totalt denna typ av cykling, en oerhört viktig motpol till byrokratiska och reglementslydiga licenslopp. Detta är cykelpunk när det är som bäst. Nästa år, skaffa en fastnavscykel och cykla skiten ur dig!

Resultat:

Herrar:

1. Patrik Stenberg (Ryska Posten)
2. Erik "Hommus Power Tour" Nohlin (Komet Club Rouleur)
3. Thunder Anders (CrossTown)
4. Victor Strandell (Ryska Posten)
5. Olof Åström (Komet Club Rouleur / Bring)

Tack till AttAcke (6) (Komet Club Rouleur) för att du som vanligt paceade 1-5 till de placeringar vi lyckades ta. Kärlek från oss alla. 

Damer:

1. Fia af Coffee Collective
2. Birgitta Alhall
3. Sophia Sundqvist

King of the Mountain (Tempoetappen)

1. Niclas Mattson 6.21,4
2. Olof Åström 6.30,4
3. Klas “dubbelpunkan” Olsson / Erik “Hommus Power Tour ” Nohlin 6.32 (Hrm)

Årets Veteran - Bengt Palo
Äventyrspriset i Sigvard Lurings ära - Patrik som blev jagad av en tax
Pannbenspriset - Ulf Nordlund
Mesta Utlänning - Stefan Knudsen och dagens födelsedagsbarn.
Bästa Juniorer – Jonathan och Rasmus Broms
Il Sporco (den smutsiga) - Arvid Svensson (legendaren i gelégodis på Zippen)
Bäst klädda - MOCK
Skidz for weeks award - Otto med den smutsiga Fuji:n

Bilder av Busken och Lang / MOCK. Eftersnack på Fixedgear HÄR

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

RIP Wouter Weylandt 1984 - 2011

Kategorier:
Cykelkultur Fixie - SS Andra cykeltävlingar 

Skriv ut Kommentarer (5)

2011-05-09 22:00, visad 14310 ggr



Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet åttioåtta med siffror i fältet här

Kommentarer


2011-05-12 13:33   /Fredde

Grattis! :)

 

2011-05-12 11:09   Philip Andersson

Mycket trevlig läsning för mig som arrangör eftersom jag mest spenderade tid i mekbilen!

 

2011-05-11 21:16   Klas

Tack för vattenflaskan Hommus!

 

2011-05-10 23:09   Thunder Anders

Tack för ett bra race!
Det har varit två tunga dagar på jobbet men nu börjar äntligen benen kännas som normalt igen. Du kan ju räkna med att jag inte nöjer mig med en 3e plats nästa år:) Vi syns på TdR!

 

2011-05-10 22:07   Patch

Tack för dina fina ord och bloggandet från täten. Bara nu i dagarna efteråt börjar man förstå allt som pågick under tävlingen. Tungt kört uppför åsen också. Vi ses på KCR mark

 

MerErik Nohlin

Mörkare än din vevlagerhylsa, hårdare än 7075 aluminium, långdistanscyklist, flahuteaspirant och lead designer på Specialized. Basecamp i San Francisco. Öls, kaffe och musik ska vara svart och stark, precis som jag. Instagram: @hellhommus Web: thegrreatescape.tumblr.com

Arkiv

  1. > Augusti 2014
  2. > Juli 2014
  3. > Juni 2014
  4. > Maj 2014
  5. > April 2014
  6. > Mars 2014
  7. > Februari 2014
  8. > Januari 2014
  9. > December 2013
  10. > November 2013
  11. > Oktober 2013
  12. > September 2013
  13. > Augusti 2013
  14. > Juli 2013
  15. > Juni 2013
  16. > Maj 2013
  17. > April 2013
  18. > Mars 2013
  19. > Februari 2013
  20. > Januari 2013
  21. > December 2012
  22. > November 2012
  23. > Oktober 2012
  24. > September 2012
  25. > Augusti 2012
  26. > Juli 2012
  27. > Juni 2012
  28. > Maj 2012
  29. > April 2012
  30. > Mars 2012
  31. > Februari 2012
  32. > Januari 2012
  33. > December 2011
  34. > November 2011
  35. > Oktober 2011
  36. > September 2011
  37. > Augusti 2011
  38. > Juli 2011
  39. > Juni 2011
  40. > Maj 2011
  41. > April 2011
  42. > Mars 2011

Mest lästa

  1. RA(a)S 2014
  2. Transcontinental #2
  3. Med hedern lämnad på 800 meters höjd
  4. Tebaks

Kategorier

  1. > Cyclocross
  2. > Cykelhistoria
  3. > Cykelkultur
  4. > Fixie - SS
  5. > Freeride
  6. > Kost och näringslära
  7. > Landsväg
  8. > Landsväg
  9. > MTB
  10. > Pendlar - Vinterhojj
  11. > Prylar
  12. > Teknik
  13. > Tour de France
  14. > Träning
  15. > Tävlingar
  16. > XC

Etiketter

  1. > AHAUL
  2. > Assosmannen
  3. > Design
  4. > ECMC2014
  5. > Elcykel
  6. > Eurobike
  7. > Firefly
  8. > I
  9. > Kläder
  10. > Konst
  11. > Lance Armstrong
  12. > Lasertime
  13. > Liggcyklar
  14. > NAHABS
  15. > No Comment
  16. > Paris-Brest-Paris
  17. > pbp
  18. > Porr
  19. > Randonné
  20. > Ronde van Retaard
  21. > Silva
  22. > Specialized
  23. > Sverigetempot
  24. > Ta mig här ifrån
  25. > The Great Escape
  26. > Thüringen Rundfahrt
  27. > Transcontinental Race 2013
  28. > Utläggning
  29. > Veckansdetaljer
  30. > Velodrom

Följ oss på Bicycling twitter_symbol fb_symbol

Medlem / Prenumerant

Logga in

Logga in eller ansök om
gratis medlemskap.

Sök på Bicycling.se



Få vårt nyhetsbrev!

Annonser