Dan innan Vätternrundan. - Johan Mölleborn | Bicycling.se

Johan Mölleborn


I den här bloggen skriver jag om långcykling och randonnée. Det blir lite blandat med lopp som jag kör själv, lopp som andra har kört och lopp som verkar mulliga runtom i världen. Jag är även en av initiativtagarna till långcyklarklubben Randonneur Stockholm: www.http://stockholm.randonneurs.se/

Följ mitt trams på twitter: @bigmollo

Dan innan Vätternrundan.

18 jun 2017
av: Johan Mölleborn

I fredags cyklade jag med ungarna till skolan. När jag hade kramat dem och sagt hejdå så fortsatte jag mot Motala. Planen var att jag skulle cykla ner dit, cykla ett varv runt sjön och cykla hem igen. Den planen sprack lite då jag hade glömt att berätta om det hemma. Det slutade med att jag fick stryka hemcyklingen och istället åka bil hem efter Vätternrundan. Men det blev riktigt lyckat ändå. Vättern kommer jag skriva lite om senare. 

Cykeln packad och klar. Som vanligt så var den packad för att klara ett dygn på vägen. Lampor, batterier, mat och extrakläder. Mest för att testa grejerna inför LEL men också för att man aldrig vet vad som kan hända. Ett par tjocka handskar eller en extra underställströja kan vara guld värd när man väl behöver det. 

De fina vägarna börjar ganska snabbt på södra sidan stan. Inte så jäkla trafikerat heller som ni ser. Det var bara den ståtliga cykelryttaren från Randonneur Stockholm och Stockholms CK som syntes på nejden. 

Randonneur Stockholm-tröja och Raphas brevetbyxor. På cykeln hänger Raphas brevetväskor. Fan till och med strumporna är från brevet-linjen. Det bara lyser randonné om gubben. 

Tunnbrödrulle i Sparreholm. Det gäller att ta vara på pralinerna här i livet. Ibland kan en tunnbrödrulle och en cola vara just en sån pralin. 

Apropå pralin, så här ser det ut i Stjärnhov. Alltså centrala Stjärnhov. Här händer det grejer. 

Den här vägsnutten brukar jag se när jag åker tåg till Göteborg. Tänker alltid på cykling när jag tittar ut där. Nu tänkte jag på tåg istället. 

Den här slingan Igelfors och Grytgöl var helt magisk. (Bilden kan vara tagen nån annanstans också. Det fanns så mycket snyggt så minnet blir lite suddigt.) 

Jo men vi cyklar väl mot det där mörka. Det ser kul ut. Jag tror jag vet vad den byn heter..

Humorn här liksom. 

I Igelfors tog jag skydd i ett vedförråd, åt en påse nötter och hällde i mig en drickyogurt och en cola. Livet som randonneur är bra flashigt ibland. Just där kändes det lite motigt men när jag hade fikat klart och kom ut på vägen igen så var det bara att bita ihop och göra det bästa av situationen. Ryck upp dig gubbe, tänk på att du kunde ha suttit på kontoret nu. Några timmar senare när jag kom ut på 34:an i närheten av Motala blev jag ikappkörd av Amir och ett gäng från Stockholm CK. Amir hängde ut genom passagerarsätet och ropade och hejade. Det fick mig på ännu bättre humör. 

10 timmar efter jag hade släppt av ungarna i skolan var jag framme hos systrarna Holmertz i Motala. Här blev jag mottagen på bästa sätt, precis som förra året. Efter två portioner lasagne och två folköl gick jag ner på stan och hämtade startlapparna för Vätternrundan, men den rundan skriver jag om imorgon. 

/Johan

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet trettiosju med siffror i fältet här




Följ oss

Få vårt nyhetsbrev!