Krister Isaksson | Bicycling.se
Annons

Krister Isaksson

Sopsaltaren sveper fram över landets cykelvägar

När jag började skriva om sopsaltaren för snart fyra år sedan på bloggen var det två kommuner i landet som sopsaltade delar av sitt cykelvägnät – Linköping och Norrköping. Sedan dess har fler och fler kommuner upptäckt de stora fördelarna med sopsaltning och i dag är det 26 stycken kommuner som sopsaltar – från Malmö i söder till Umeå i norr sveper sopsaltaren fram och gör vintercyklingen säkrare och mer framkomlig.


Sopsaltaren i aktion! Foto: Stockholms stad

Denna utveckling kunde jag inte riktigt ana när jag började skriva om sopsaltning. Riktigt roligt och glädjande att så många upptäckt och använder sig av metoden. Och jag är övertygad om att ännu fler kommer börja sopsalta. För så här säger resultaten:

Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI):

”Sopsaltade stråken ger högre standard än osaltade cykelvägar”

”Väglagsobservationer visar tydligt att sopsaltningen resulterat i ett bättre väglag än traditionell plogning och sandning. Det har i princip alltid varit barmarksförhållanden på de sopsaltade stråken, även då det varit snö och is på cykelstråk som inte saltats. VTI:s mätningar visar också att friktionen i genomsnitt varit betydligt högre på de sopsaltade stråken jämfört med de stråk som inte saltats.”

”Förutom att de objektiva mätningarna visar att sopsaltningen ger en högre standard vintertid, har allmänhetens respons varit mycket positiv.”

”Som helhet kan sägas att försöken med sopsaltning av utvalda cykelstråk i Stockholm hittills varit mycket lyckosamma och att det finns goda anledningar till att fortsätta med metoden även kommande vintrar.” 

Utvärdering av 10-års sopsaltning i Odense Danmark:

 “Ten years experience of operational and experimental spreading of NaCI brine on bicycle lanes in the Odense City Council areas has shown that this is environmentally the best method of combating icy surfaces on bicycle lanes. In more or less all the commonly occurring winter situations it has been possible to maintain a high level of service on the bicycle lanes by sweeping off any snow and spreading brine. It is however quite essential to a satisfactory result that the brine is spread as a preventive measure - for example on the basis of an automatic ice warning system. Environmentally the method has meant a reduction in the amount of salt spread by about 70% compared with the spreading of dry salt, without any increase in the transportation work and without any other negative environmental impact. In financial terms the method is comparable to the spreading of dry salt, while compared with graveling it costs less than 66%.”

Anna Niskas (VTI) doktorsavhandling Vinterväghållning och cykelvägar  2002:

“Metoden med borste för snöröjning och saltlösning, eller befuktad salt, för halkbekämpning ger en högre standard än traditionell plogning och halkbekämpning med krossgrus. Metoden innebär att man slipper isiga spår och löst grus på bara ytor, vilket är de väglag som cyklister skyr mest. De skärpta standardkraven, med bl.a. ett startkriterium för snöröjningen på 1 cm snödjup, var en bidragande orsak till den förhöjda standarden.”

Resultat från Stockholm:

      • 40 procent färre singelolyckor med cyklister på de sopsaltade stråken
      • Antalet fallolyckor med gående på de sopsaltade stråken har mer än halverats
      • 30 procent fler cyklister på de sopsaltade stråken


Sopsaltning, säkrare och framkomligare för cyklister. Och gående! Foto: Jon Jogensjö 

En annan viktig erfarenhet som detta visar är vikten av en stor och central aktörs agerande. Linköping började med sopsaltning för snart 15 år sedan. Men metoden fick ingen större spridning i landet förens Stockholm började testa metoden under 2012. Tänk då vilken effekt det skulle få om en nationell aktör som Trafikverket tog taktpinnen vad gäller att utveckla och förbättra inom cykelområdet - ett Trafikverk 2.0.

 

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (8)

2016-12-05 07:52


Vi fortsätter bygga bort cykeltrafiken

Låt oss planera och bygga massor av hus, och vi placerar husen den befintliga cykelvägen. Självklart finns inte något förslag på hur cykeltrafikens behov då ska lösas. Men förslaget på de nya bostäderna innehåller självklart lösningar för hur biltrafiken ska fungera i det planerade bostadsområdet.

Detta är ett scenario jag råkar ut för tämligen ofta i min yrkesroll. Man ställs ofta inför ett mer eller mindre fullbordat faktum, en naturlag - här måste husen stå. Det är välrenommerade arkitektbyråer som tar fram underlag till nya bostadsområden och detaljplaner utan någon som helst hänsyn till cykeltrafiken – detta trots att kommunens översiktsplan säger att cykeltrafiken ska ha en central roll när staden växer och byggs ut:

”… planeringen måste skapa en stadsmiljö och en struktur som stödjer en kraftig utbyggnad av kollektivtrafik, främjar gång och cykel och som leder till att användningen av bil begränsas.” (s 8)

En grundläggande utgångspunkt måste vara att behandla cykeln som ett transportmedel, inte som lek eller rekreation. Det innebär bland annat att se till arbetspendlarnas behov under olika årstider och till behovet av säkra cykelförbindelser och parkeringsmöjligheter.” (s 21)

”Inrikta planeringen på ökad rörlighet för gående och cyklister. Gående och cyklister ska ges goda förutsättningar i hela Stockholm. Detta förhållningssätt ska vara en grundläggande utgångspunkt i planeringen för de samband och kommunikationsstråk som pekas ut i denna översiktsplan.” (s 21)

”De gemensamma målen är att ny stadsbebyggelse ska bidra till en mångsidig urban miljö där det är mer lockande att promenera och att använda cykeln för vardagsresor.” (s 42)

”Möjligheterna att röra sig i staden till fots eller med cykel på ett tryggt sätt ska vara en central utgångspunkt för planeringen.” (s 45)

Så nu sitter jag här med ett nytt bostadsområde som planeras i södra delarna av Stockholm. Och där cykelvägen, den enda cykelvägen mellan två stora stadsdelar, riskerar att helt och hållet försvinna - för där ska det byggas hus. Och det är inte första gången som det sker. Och jag behöver väl inte påminna om att för biltrafiken är det oförändrade förutsättningar, eller ska vi säga tuta och kör.

Nu vill man att kollegorna och jag lite så där i efterhand ska försöka fixa till något – vi kan kalla det sminka grisen – så att cykeltrafiken på något sätt ändå kan ta sig fram. Kommer det då att gå att göra något som blir bra för cykeltrafiken? Nej absolut inte, de grundläggande och avgörande förutsättningarna för cykel har ju planerats bort. Det kommer alltså bli sämre än det var innan, mycket sämre. I staden som säger sig prioritera cykeltrafik och vilja vara en ”cykelstad”.

Det är så tydligt att vi står inför stora utmaningar vad gäller att utbilda de personer och organisationer som på ett eller annat sätt är inblandade i byggandet av städer. Utbilda i hur man planerar och bygger för ett ökat och säkert cyklande. Det helt avgörande om detta ska lyckas är att cykelplaneringen är med från början, och inte något som katten kommer dragande med i efterhand. Så därför har jag ett förslag: i stället för att börja med att placera husen på cykelvägen - börja med att rita ut cykelvägen och placera sedan ut husen efter cykelvägens dragning. Jag undrar: när kommer vi få se sådana förslag?

I min värld går det att förena bostadsbyggande med högkvalitativ cykelinfrastruktur. Annars blir det ju som vanligt att cykeltrafiken sätts på undantag och grundläggande förutsättningar för ökad och säker cykling byggs bort. Stick i stäv med de fina orden om cykel och hållbart transportsystem som finns i stadens styrdokument.

Vårt nuvarande sätt att planera och bygga bostäder får ju istället helt motsatt effekt till alla de fina orden i styrdokumenten - vi fortsätter bygga och utforma för att vi främst ska använda bilen - för det är bilen som blir enkel och lätt att använda. Att använda cykeln blir svårt och besvärligt. Detta är inte hållbar stadsplanering 2016.

 

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (5)

2016-12-02 10:45


Cyklar fortfarande på gångbanan - men är på långa listan!

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om att jag nästan dagligen cyklar på gångbanan och bakgrunden till varför jag gör det – det går inte att komma av eller på cykelvägen på annat sätt.

Är det inte parkerade bilar som står i vägen...

...så är det en 12 cm kantsten som ska forceras.

Nu har jag fått ett svar från staden och Trafikkontoret:

Hej Krister!

Tack för din synpunkt.

Vi sätter upp platsen på vår långa lista över planerade, kommande åtgärder.

Med vänlig hälsning
XXXX

nu finns platsen på långa listan, platsen ska om allt går väl åtgärdas! Trafikkontoret delar äntligen min uppfattning om att förhållandena på platsen inte är acceptabla - det tog bara tre år. Det är dock oklart hur och även oklart när platsen ska åtgärdas – men den är på listan!

Prisa Herren!

Under tiden fortsätter jag cykla på gångbanan. Häromdagen blev det höjda röster och irritation när en annan cyklist gjorde samma sak. Hon beskrev tydligt problematiken för de gående. De gående var inte på humör att lyssna och försöka förstå problematiken utan upprepade om och om igen regelverket.

Och visst, så kan vi ju förhålla oss till verkligheten - kliv av och led din cykel denna sträcka så är allt frid och fröjd. Jag kommer inte göra det och jag kommer fortsätta visa de gående stor hänsyn när jag cyklar denna sträcka.

Sen undrar jag en sak, handläggaren på Exploateringskontoret som från början fuckade upp allt detta. Någon som upplyser henne om klavertrampet och den extra kostnaden för staden och skattebetalarna? Att hon så att säga inte gjorde ett särskilt bra arbete och kanske behöver få feedback och lära sig något - kanske till och med genomgå Stockholms stads cykelutbildning!

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (7)

2016-11-21 08:00


Cykeltrafik - något Trafikverket fullständigt skiter i


Vi hör det om och om igen från näringsministern – cykeltrafik är ett kommunalt ansvar. Och vi får svart på vitt veta vad detta får för konsekvenser – en statlig myndighet som fullständigt skiter i cykeltrafiken. År efter år ser vi samma usla förhållanden på cykelvägen utmed E18/Roslagsvägen i Stockholm. En cykelväg som Trafikverket ansvarar för. Cykelvägen snöröjs sporadiskt medans körbanorna på E18 har en hög standard vad gäller vinterväghållning. Standarden på körbanorna upprätthålls genom att snön vräks över på cykelvägen – och där blir snön liggande. Så ser det ut varje år, och det behöver inte komma 40 centimeter med snö för att detta ska uppstå. Och varje år felanmäler massor av cyklister dessa förhållanden men vi ser aldrig någon förändring eller förbättring.

Cykelvägen 2015. Foto. Björn Stenberg

Cykelvägen 2016. Foto: Berit Olofsson

Cykelvägen 2015. Foto: Björn Stenberg

Cykelvägen 2016. Foto: Erik Bratthall

En förbättring som ju skulle vara mycket enkel att åstadkomma. Till exempel genom samordning. Varje gång man röjer körbanorna så kommer en maskin strax efteråt och röjer cykelvägen – men icke sa nicke. Ett annat sätt att förbättra är att montera upp skärmar mellan den högra körbanan och cykelvägen, som gör att snön från körbanorna inte kan värkas över på cykelvägen – men icke sa nicke. Det absolut enklaste och billigaste är att vräka över det på cykelvägen, och låta det ligga där.

Vad värre är så finns det en regional cykelplan, en plan som Trafikverket själva tagit fram. Denna cykelväg utmed E18/Roslagsvägen ingår i denna cykelplan. Hela planen har som mål att få fler att cykla och kunna cykla säkert. Det finns ett särskilt avsnitt om just vinterväghållning (s 27):

Rutiner för drift och underhåll
De regionala cykelstråken bör skötas med bästa möjliga rutiner för drift och underhåll. Målet är att stråken ska hålla samma höga driftstandard som de största transportlederna för motortrafik. Motivet till detta är tydligt – drygt 40 procent av cyklisternas singelolyckor beror på bristande drift, och singelolyckorna utgör mer än 70 procent av alla cykelolyckor. Välskötta cykelvägar stimulerar dessutom till ett ökat cyklande.

Vintertid är halkbekämpning viktig för cyklisternas säkerhet, samtidigt som cyklisternas framkomlighet mest påverkas av kvaliteten på snöröjningen. Redan vid 3 cm snödjup börjar det bli svårt för cyklisterna att ta sig fram. Studier om vintercykling i Stockholmsområdet visar att restiden under vintermånaderna ökar med så mycket som 40–60 procent på grund av stora brister i vinterväghållningen.”

Jaha, någon som tycker att Trafikverket lever upp till detta på sin egen cykelväg? Vi kan ju även fråga oss varför de skulle göra det, när deras högsta politiska ledning ju säger att cykel är ett kommunalt ansvar.

Under tiden får cyklisterna kliva av och leda sina cyklar. I sanningen ett arbete för ökat och säkert cyklande i nollvisionens Sverige.

Foto: Erik Bratthall


Foto: Joakim Hugmark

När cyklister felanmäler denna sträcka till Trafikverket blir svaret: ta tåget!


Uppdaterad 2016-11-11

Nås av uppgifterna under eftermiddagen att Trafikverket nu arbetar med att ta bort snömassorna från cykelvägen. Och på trafiken.nu kan vi se det på kamerabilden. Undrens tid är inte förbi! Då får vi hoppas att det blir lite högre standard resten av vintern och att detta inte var en engångsföreteelse.

Uppdaterad 2016-11-12

Se så lätt det var och se så bra det blev. Det går uppenbarligen om man vill. Nu får vi väl hoppas att Trafikverket lärt sig något av detta och att liknande situationer kommer att lysa med sin frånvaro. Vi kan ju alltid hoppas...

Foto: Michael

 

Relaterade inlägg:



Skriv ut Permalink Kommentarer (15)

2016-11-10 15:23


Häng med på Stockholms bästa cykelbana!

I går tog jag och Per Brandt på tidningen Vårt Kungsholmen en premiärtur på Stockholms nyaste och bästa cykelbana. En total omvandling från en smal och trång cykelbana till en bred och bekväm cykelbana – framtidens cykelbana!


Klicka här så kan du följa med på cykelturen!

Här kan du se lite bilder på hur det såg ut innan ombyggnad.

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (3)

2016-11-05 06:09


Finns alltid en ursäkt att bygga usel cykelinfrastruktur

Se på bilden. Nybyggda hus och gata i södra Stockholm. Vem fick absolut minst yta av de olika trafikslagen på denna plats? 1,12 meter bred dubbelriktad cykelbana. 1,12 meter - i staden som säger sig satsa på cykel. Det går inte att mötas på den ytan, för att säkert kunna mötas på en dubbelriktad cykelbana behövs 2,5 meter. Det är som att göra en dubbelriktad gata 2,5 meter bred – sällan vi ser sådan lösning för biltrafiken. Se sen på körbanan, den är runt 8 meter bred (enkelriktad) inkl. parkering och hållplats. Så också andra sidans körbana. Se även mittallén för träden, 4,5 meter. Se ytan för träden, den innanför de parkerade bilarna, den är cirka 2 meter. För er som inte är bekanta med utformning av gator så räcker det att körbanan är 3 meter. Och är där en busshållplats behövs 3 meter till. Alltså totalt 6 meter. Här har vi alltså 8 meter - på bägge sidor. Varför? Till vad? Bara dyrare att bygga och underhålla dessa extra metrar. Men så klart, det blir ju väldigt enkelt och bekvämt att använda bilen...

 Bild: Cyklandeombud Stockholm 

Här skyller nu staden på att det blev som det blev för att området planlades innan cykelplanen 2012 med dess nya riktlinjer. Jaha, och det fanns alltså inga riktlinjer innan cykelplan 2012 på hur funktionell och säker cykelinfrastruktur ska planeras och utformas? Så klart det gjorde, till exempel:

  • Cykelplan för ytterstaden 2005
  • Handboken Cykeln i staden 2004 och 2009
  • Vägar och gators utformning (VGU)
  • GCM-handboken

I samtliga dessa dokument finner vi stöd och riktlinjer för att inte bygga det som nu har byggts på denna plats.

Men hej, det är ju en djupt rotad tradition i staden att inte anse sig behöva följa dessa riktlinjer när det gäller cykel, utan istället planera och bygga vilka usla cykellösningar som helst – och samtidigt bygga överstandard för biltrafiken. Finns ju till och med en utvärdering på detta som visar att i stort sett allt annat är viktigare än att bygga säker och funktionell cykelinfrastruktur när staden växer och bygger nytt.

Sen verkar det ju inte hjälpa så mycket att cykelplan 2012 nu finns. För staden fortsätter ju ändå att skapa usla förutsättningar för cykeltrafiken. Där pendlingsstråk blir privata parkeringsplatser. Där huvudcykelstråk blir parkeringsfickor för biltrafiken. Där befintliga cykelvägar görs till x-områden och överförs till fastighetsägare vilket får till följd att det blir avsevärda försämringar för cykeltrafiken. Där det byggs så man varken kan komma av- eller på cykelbanan. Vilka är bortförklaringar då? Att vi behöver ytterligare en ny cykelplan?

Vad vi behöver är ett stadsbyggnadskontor och ett exploateringskontor som vaknar upp och lär sig att planera och bygga stad så cykeln får plats. Och en politisk styrning av Roger Mogert (S) och Jan Valeskog (S) - den lyser med sin frånvaro när det kommer till cykel inom deras område.

Det vore ju lite mer rakryggat av staden att säga som det är – vi prioriterar inte cykel i dessa fall, eller vi glömmer, vi förbiser, vi klantar oss. För även om ni inte säger dessa ord, så säger ni det med det som ni bygger – det är tusen gånger tydligare än alla ord.

Tips från Tomas Eriksson och Cykelombud Stockholm

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (7)

2016-11-01 14:28


Hösten – då nollvisionen visar långfingret åt cyklister


11 procent av cyklisternas singelolyckor med personskador i oktober beror på lövhalka. Eftersom singelolyckor bland cyklister är många så är det alltså många som skadas under en kort period av året. Och lite görs åt detta – i nollvisionens Sverige.

Istället får vi från ansvariga höra:

- Det skulle kräva otroliga resurser för att vi skulle kunna hålla cykelbanorna varje dag, säger han.

Det går inte, det är för komplicerat, det krävs ”otroliga resurser” är beskedet. Istället läggs allt ansvar på de som cyklar – ni får anpassa er och ta det lite lugnt (även ni som går, ja för även gående råkar ut för lövhalka om nu någon trodde något annat).

Låt oss bena ut några saker här. Till exempel hur mycket skulle det kosta att höja standarden och ha en bättre bekämpning av lövhalka? Nu sticker jag ut hakan och säger: det behöver inte kosta något mer alls. Det handlar mer om hur man lägger upp arbetet och hur man väljer att prioriterar. Det vill säga: kompetens och vilja.

Lövfällningen och halkan pågår cirka en månad. För att ha ett någorlunda tillförlitligt väglag under den perioden behövs lövsopning 1 – 2 gånger i veckan. Det vill säga 5 – 10 gånger totalt under denna månad. Och det är inte hela cykelvägnätet som behöver lövsopas - långt ifrån. Jag gör bedömningen att det handlar om 10 – 15 procent av en kommuns/Trafikverkets cykelvägnät som lövhalka uppstår på. Det är även förutsägbart var lövhalkan uppstår – man behöver så att säga inte chansa eller gissa – den uppstår där träden finns utmed cykelvägen. Detta tillstånd bör ju en gatu-/parkingenjör ha koll på, ingår så att säga i arbetsuppgiften att kunna sitt vägnät. Då kan dessa driftansvariga enkelt upprätta lövsopningskartor över sträckorna i cykelvägnätet där det finns risk för återkommande lövhalka.

Så då vet vi nu att under en mycket begränsad period, på en liten del av cykelvägnätet, behövs det lite extra insatser för att åstadkomma säkrare förhållanden på cykelvägnäten runt om landet. 

Men svaret är: ”Det skulle kräva otroliga resurser...”

Nej säger jag, det skulle inte alls kräva några otroliga resurser. Det är ju närmast häpnadsväckande att en ansvarig uttrycker sig på det sättet. Istället vore det ju mer smakfullt om ansvariga satte sig in i frågan och tog fram en prislapp på vad utökad lövsopning skulle kosta. Och därefter frågar sig om det går att omfördela i driftbudgeten och prioritera annorlunda (vilket det självklart gör). Eller som Anna Niska på Väg- och transportforskningsinstitutet uttrycker det: ”Då blir det ingen ökad kostnad”. Men det görs inte – istället framställs lövsopning som otroligt komplicerat och dyrt – och cyklisterna hålls helt ansvariga och får lösa uppgiften.

Det är ett intressant förhållningssättet att lägga över allt ansvar på cyklisten: bara att anpassa farten och underordna sig fysikens lagar så går det bra. Om vi överför förhållningssättet till biltrafiken skulle vi inte ha så många 2 + 1 - vägar. För det vet vi ju alla att det går inte så bra att köra om i full fart när du får möte. säger vi inte: sluta köra om vid möte så försvinner olyckorna. Vi skulle inte heller ha sidoräcken eller säkrade sidoområden för det vet vi ju alla att kör du av vägen i full fart så går det inte så bra om du kör in i bergväggen eller trädet. Då säger vi inte: sluta köra av vägen så försvinner olyckorna. I biltrafiken har vi alltså kommit fram till att samhället har ett ansvar – en nollvision - att se till att bilinfrastrukturen är någorlunda säker. För människor är människor, och de gör misstag och fel. Arbetet med nollvisionen är ju också mycket framgångsrikt – för biltrafiken. Och det har lagts ner massor av miljarder på att åstadkomma detta. Eller kanske vi ska uttrycka det som att det lagts ner otroliga resurser på att göra det säkrare – att köra bil.

Så alla dessa lövfyllda cykelvägar är inget annat än politiker och tjänstemän och en nollvision som visar långfingret åt alla som cyklar (och går)

Göteborg. Foto: Chris W S Kristoffersen

Lund. Foto: Daniel Sturesson


Lund. Foto: Nils Calmsund

Stockholm. Foto: Johannes Borgström


Stockhom, samma gata, lite senare. Nu är det lövsmet. Foto: Johannes Borgström

Stockholm. Foto: Jon Jogensjö

Göteborg. Foto: Kajsa Nalin

Gävle. Foto: Tony Nordin

Uppsala. Foto: Torbjörn Albért


Västerås. Även här blir det lövsmet när löven får ligga länge på cykelvägen. Kurva och ett tvärfall som gör kurvan feldoserad... Foto: Niklas Kihlén

Täby. Foto: Björn Stenberg


Täby. Foto: Björn Stenberg


Malmö. Foto: Jennie Fasth 


Örebro. Foto: Monan 


I Göteborg finns denna fina och tjocka lövmatta på cykelbanan. En stad som saknar de "otroliga resurserna" och därför ser det ut så här för de som går och cyklar...
Foto: Ola Kvarnbo 


Ännu en bild från Göteborg. En nästan lövfri cykelbana. Gångbanan ser däremot lite svårttillgänglig ut. Så var går man då? I Göteborg verkar fokus ligga på att köra bil...
Foto: Kalle Eriksson 


Uppdaterad 2016-11-03:
Hurra, pengar finns! Det saknas inte "otroliga resurser". Det är planeringen det hänger på. Löven faller ju som de vill och inte som planeraren vill. Ungefär som snön. Fast till skillnaden mot snön vet vi ju var löven faller. Så planera verksamheten lite bättre så ska ni se att resultatet blir bättre. Och färre cyklister och gående som halkar omkull. 


Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (9)

2016-10-30 16:04


Satsar 85 000 000€

För en svensk cykelplanerare en nästan ofattbar summa, 85 000 000€. Det är vad den Nederländska staden Groningen kommer att satsa de närmaste 5 åren på cykel. En stad som enligt mig redan är världens bästa cykelstad. En stad med 200 000 invånare. Men de är inte på långa vägar nöjda med dagens förhållanden för cykeltrafiken utan de fortsätter att utveckla och förbättra.

Jag undrar när vi får se denna mognad och mentalitet hos våra politiker och planerare. De svenska så kallade cykelsatsningar framstår ju minst sagt som patetiska i jämföresle med detta. Och då är ju cykelskulden i vårt land milsvid större än den är i Nederländerna, så våra satsningar skulle ju behöva vara avsevärt störrre än deras för att uppnå en basic och anständig cykelinfrastruktur.

Som jag sagt så många gånger förr: Show me the money!


Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2016-10-27 06:04


En våt cykeldröm: Trafikverket 2.0

Jag har en dröm. En dröm om ett nytt Trafikverk. Ett verk som tar uppgiften med ökat och säkert cyklande på stort allvar, med bred kompetens och professionalism. Detta med full uppbackning från en infrastrukturminister som säger att cykling är ett kommunalt och statligt ansvar.

Vi kan ta en titt lite längre söderut hur det skulle kunna vara. Vi tittar på vårt grannland Danmark. Deras Vejdirektorat har nyligen genomfört ett nationellt försök med att cykla höger vid rött – med stor framgång. Så nu är det möjligt för kommunerna och staten att införa detta i Danmark. Motsvarande skulle jag vilja se från Trafikverket 2.0. Att utveckla och göra framsteg.

Cykla höger vid rött. Se så enkelt detta gick att lösa i grannlandet Danmark!

Vi skulle kunna se motsvarande när det gäller vinterväghållning av cykelvägar. Detta gissel och elände för cykeltrafiken och en stor anledning till många cykelolyckor och dålig framkomlighet. Här skulle Trafikverket kunna utföra ett pionjärarbete och leda utveckling i landet. I stället för att enskilda kommuner ska försöka lite här och där så skulle en central och nationell aktör kunna ta det ansvaret. Trafikverket 2.0 slutar med att ”följa utvecklingen” och börjar ”leda utvecklingen”.

Sen har vi eländet med vägarbeten. Där cyklister tillhör de mest olycksdrabbade. Och där Trafikverket och Väg- och transportforskningsinstitutet genomfört en rad studier på området vad gäller vägarbeten, cyklister och trafiksäkerhet – så kunskapen finns. Även här skulle Trafikverket kunna ta  taktpinnen och visa vägen mot säkrare och framkomligare vägarbeten för cyklister. Genom utbildningsmaterial, genom kurser, genom krav samt genom att vara en förebild vid sina egna vägarbetsområden. Helt enkelt peka ut en väg så vi slipper livsfarliga spjut utmed cykelvägarna, kilometerlånga omvägar vid vägarbeten eller att cyklister helt plötsligt ska bli fotgängare när vägarbeten ska genomföras.  

Vi skulle kunna se samma positiva utveckling när det gäller byggnation av ny cykelinfrastruktur. När vi nu år 2016 vet så mycket mer och har så mycket bättre kunskap om cykeltrafik än tidigare. När vi har styrdokument, planer och målsättningar som tydligt sätter cykeltrafik i fokus. Här skulle Trafikverket kunna visa hur modern, funktionell och säker cykelinfrastruktur byggs. Det handlar om att räkna rätt från början och att sluta sminka grisendet handlar om att hantera cykeltrafiken precis på samma professionella sätt som verket hanterar biltrafiken – det är Trafikverket 2.0.

Sen har vi ju avslutningsvis 2+1-vägar och cykeltrafik. Där vi nu får fler och fler indikationer på att cyklingen på landsbygden fullständigt rasar. Här skulle vårt nya Trafikverk, med stöd av en cykelvänlig infrastrukturminister, kunna ta ett helt nytt grepp. Ett grepp som skulle innebära så väl bättre trafiksäkerhet för biltrafiken och ökad och säker cykling. Ett lämpligt utgångsläge är Trafikverkets egen studie som visar cykelpotential utmed 120 mil 2+1-vägar. Sätt igång och bygg cykelvägarna utmed dessa 120 mil. Det är att lyckas med mer än bara en av samhällets målsättningar – det är vägen mot bättre trafiksäkerhet för alla och ett mer hållbart transportsystem – inte bara det ena.


2+1-väg och cykelväg. Se så enkelt det går att lösa funktioner och säkerhet för alla! 

Har vi cykelgudarna på vår sida kanske den nya nationella cykelstrategin är det beslut som får vårt Trafikverk att ta ett litet steg mot Trafikverket 2.0…

 

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (6)

2016-10-24 06:26


Så bygger du farlig cykelinfrastruktur

Lösningen innehåller många av de fel man kan göra när man utformar en GC-tunnel.”

Så inledde jag mina granskningssynpunkter när jag fått ta del av ritningarna över den planerade gång- och cykeltunneln under Mikrofonvägen i södra Stockholm:

Sedan listade jag upp alla de fel och brister som tunnelförslaget innehöll. I stort sett inga av mina synpunkter tog Exploateringskontoret hänsyn till, utan byggde tunneln med alla dessa fel och brister. Så snart tunnel stod klar började olyckorna ske, många olyckor. Så många att den lokala cykelhandlaren i området hörde av sig till mig och undrade vad vi höll på med. Han fick frekventa besök av kunder som skadat både sig själva och sina cyklar.

Detta är en av de mörkaste stunder i min yrkeskarriär. Låt oss gå tillbaka i tiden, mer än 10 år. Jag jobbade då på TrafikkontoretDet är inte helt lätt att beskriva sådana här plan- och exploateringsprocesser. Kort kan man säga att Stadsbyggnadskontoret tar fram ett planförslag över området som ska exploateras, och med hjälp av Exploateringskontoret utvecklas sedan ett förslag på hur trafiksystemet ska se ut i området. Många gånger sker detta arbete i nära samarbete med Trafikkontoret, men inte alltid. 

Sedan ska trafiksystemet stämmas av och godkännas av Trafikkontoret, som ju är den förvaltning, som när allt är färdigbyggt, tar över och förvaltar trafiksystemet. Med andra ord så väger Trafikkontorets ord tungt i dessa fall – det är så att säga svårt att bygga ett trafiksystem som Trafikkontoret säger nej till. I varje fall om det gäller biltrafiken.

Jag blev inkopplad på projektet någon gång under 2004-2005 för att granska och lämna synpunkter på det som planerades för cykeltrafiken. Det planerades bland annat en gång- och cykeltunnel under Mikrofonvägen, då befintlig passage för gående och cyklister var oreglerad i plan över fyra körfält. En riktigt otäck passage, för er som minns. Bygget av tunneln och investeringen motiverades med trafiksäkerhet – det skulle bli så mycket bättre för gående och cyklister, framförallt för skolbarnen, som skulle ta sig till och från Västbergaskolan.

När jag fick ta del av tunnelförslaget reagerade jag på hur illa utformat det var. Förslaget innehöll i stort sett alla de fel en gång- och cykeltunnel kan ha – trång, smal, tvära och branta anslutningar nära tunnelmynningarna samt mycket dålig sikt. Jag skrev ihop mina granskningssynpunkter och informerad Exploateringskontoret om de stora bristerna. Vi hade även ett så kallat granskningsmöte. Jag informerade även mina chefer om dessa brister.

Gång- och cykeltunneln under Mikrofonvägen

Och vad hände? I stort sett ingenting. Synpunkterna avfärdades med alla möjliga invändningar och jag fick inget stöd från mina chefer. Tunneln byggdes med alla sina fel och brister. Kort efter färdigställandet började olyckorna ske. Nu, mer än tio år senare, har fler personer skadats här än under motsvarande period innan tunneln byggdes. Då passagen skedde i plan, oreglerat, över fyra körfält…

Några år efter tunneln var färdig utredde staden vad som kunde göras för att förbättra förhållandena, men varken Trafikkontoret eller Exploateringskontoret ville ta kostnaderna för detta, så inga åtgärder genomfördes. Senare har ansvariga försökt sminka grisen på platsen genom massor av färg och målning och en marginell förbättring har uppnåtts.

Grisen är nu sminkad...

Men alla de grundläggande och omfattande bristerna och farorna i tunnel kvarstår. Och allt ansvar för att det ska fungera säkert och tryggt på platsen läggs helt och hållet på trafikanterna - inga inbyggda marginaler eller trafiksäkerhet där inte.

Varenda gång jag passerar denna plats tänker tillbaka på vad jag kunde ha gjort annorlunda. Måste ärligen säga att jag inte vet. Jag följde de rutiner som fanns. Jag tog fram den kunskap och fakta som fanns om gång- och cykeltunnlar och trafiksäkerhet, och jag informerade ansvariga om detta. Upprepade gånger påtalade jag för mina chefer vad som skulle hända om tunneln byggdes på det sätt som planerades. Inget spelade någon roll…

Man kan väl säga att jag på ett sätt fått en form av upprättelse på senare tid. I Cykelplan 2012 finns nu en cykelbro som ska gå över Mikrofonvägen. Den hade ju aldrig kommit in i cykelplanen om uppfattningen var att nuvarande gång- och cykeltunnel var bra och funktionell. Cykelbron finns i planen för att tunneln är minst sagt usel.

Trafikkontoret har nu utrett hur det kunde gå så
fullständigt fel i detta projekt. Slutsatsen i den utredningen är:

Att resultatet inte blev trafiksäkert nog har flera förklaringar. Lösningen i sig med en tunnel kan fungera för cyklister även om det blir en omväg i pendlingsstråket. Däremot är tunnelns utformning med siktproblem m.m. ett resultat av anpassning till befintlig miljö, att kostnaderna inte fick dra iväg samt att landskapsgestaltningen delvis fick styra.”

Rapport: Erfarenheter cykel 2015. Om ni studerar bilderna på rapportens framsida så ser ni att det är platser jag bloggat om tidigare...

Svart på vitt: det ska vara så billigt som möjligt. Även gestaltningen är viktigare. Människors framkomlighet, trygghet och säkerhet är underordnat. Känner du igen detta?

Jag kan dock inte släppa att priset för allt detta är att människor kommer till skada och far illa. Det är ingen lek det vi håller på med. Det är kött och blod och allas rätt att komma hem helskinnade. Motivet att bygga tunneln var trafiksäkerhet – men en trafiksäker tunnel ville staden inte kosta på att bygga.

Är detta då något unikt, ett undantag i arbete? Nej, tyvärr inte. Det upprepas hela tiden – det är ett systemfel av stora mått. Gång på gång får vi exempel på hur cykeln sätts på undantag när våra städer växer, se bara länkarna nedan. De är bara ett litet axplock, och det finns många fler. Martin Emanuel beskriver det så väl i sin avhandling Trafikslag på undantag: det handlar om cykelns låga status i samhällsplaneringen – något ansvariga tar lite hänsyn till, och det blir som det blir. Allt kokas ned till att handla om pengar och estetik. Grundläggande funktioner som säkerhet och framkomlighet är som bortblåsta när det kommer till cykeltrafik

I stället är det lättare att komma med pekfingrar till de som cyklar. Säga att de måste visa hänsyn, ta det lite lugnt och inte fara fram som dårar. Själv funderar jag mer på om det inte är hög tid att vi som planerar börjar visa de som cyklar hänsyn och omsorg. På riktigt.

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (10)

2016-10-17 06:32


MerKrister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

  1. > December 2016
  2. > November 2016
  3. > Oktober 2016
  4. > September 2016
  5. > Augusti 2016
  6. > Juli 2016
  7. > Juni 2016
  8. > Maj 2016
  9. > April 2016
  10. > Mars 2016
  11. > Februari 2016
  12. > Januari 2016
  13. > December 2015
  14. > November 2015
  15. > Oktober 2015
  16. > September 2015
  17. > Augusti 2015
  18. > Juli 2015
  19. > Juni 2015
  20. > Maj 2015
  21. > April 2015
  22. > Mars 2015
  23. > Februari 2015
  24. > Januari 2015
  25. > December 2014
  26. > November 2014
  27. > Oktober 2014
  28. > September 2014
  29. > Augusti 2014
  30. > Juli 2014
  31. > Juni 2014
  32. > Maj 2014
  33. > April 2014
  34. > Mars 2014
  35. > Februari 2014
  36. > Januari 2014
  37. > December 2013
  38. > November 2013
  39. > Oktober 2013
  40. > September 2013
  41. > Augusti 2013
  42. > Juli 2013
  43. > Juni 2013
  44. > Maj 2013
  45. > April 2013
  46. > Mars 2013
  47. > Februari 2013
  48. > Januari 2013
  49. > December 2012
  50. > November 2012
  51. > Oktober 2012
  52. > September 2012
  53. > Augusti 2012
  54. > Juli 2012
  55. > Juni 2012

Mest lästa

  1. Cykeltrafik - något Trafikverket fullständigt skiter i
  2. Cyklar fortfarande på gångbanan - men är på långa listan!
  3. Sopsaltaren sveper fram över landets cykelvägar
  4. Vi fortsätter bygga bort cykeltrafiken

Kategorier

  1. > Cykelhistoria
  2. > Cykelkultur
  3. > Prylar

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arkitektur
  3. > Barn
  4. > Bicycling
  5. > Bilhinder
  6. > Broar
  7. > cargobike
  8. > Cykelbloggare
  9. > Cykelfrämjandet
  10. > Cykelhjälmslag
  11. > Cykelinfrastruktur
  12. > Cykelparkering
  13. > Cykelpendling
  14. > Cykelpolitik
  15. > Cykelöverfart
  16. > Cykla med barn
  17. > Danmark
  18. > Davos
  19. > Debatt
  20. > Design
  21. > Desire lines
  22. > Drift & underhåll
  23. > Däck
  24. > Elcykel
  25. > Felanmälningssystem
  26. > Framkomlighet
  27. > Gatubantning
  28. > Groningen
  29. > Gästbloggare
  30. > Hinder på cykelbanan
  31. > Hinderbana
  32. > Holland
  33. > Humor
  34. > Kläder
  35. > kollektivtrafik
  36. > Konfliktdesign
  37. > Konst
  38. > Köpenhamn
  39. > Lastcykel
  40. > Lådcyklar
  41. > Lånecyklar
  42. > Lövhalka
  43. > Miljö
  44. > Motormännen
  45. > Nacka
  46. > Nationell cykelstrategi
  47. > Nederländerna
  48. > New York
  49. > Nollvisionen
  50. > Nya Slussen
  51. > Polisen
  52. > Politik
  53. > Popup-cykelbana
  54. > Regional cykelplan
  55. > Regionala cykelstråk
  56. > Rullstolscykel
  57. > Samhälls- och trafikplanering
  58. > Samhällsekonomin
  59. > Skärmar
  60. > Sollentuna
  61. > Solna
  62. > Sopsaltning
  63. > Sportcyklist
  64. > Stella Fare
  65. > Stockholm
  66. > Stockholms Handelskammare
  67. > Stolpar i cykelbanan
  68. > Svensk Cykling
  69. > Svängfest
  70. > Trafiklagstiftning
  71. > Trafikmaktordning
  72. > Trafikrapportör
  73. > Trafikregler
  74. > Trafiksignaler
  75. > Trafiksäkerhet
  76. > Trafikverket
  77. > Täby
  78. > Tävling
  79. > USA
  80. > Vintercykling
  81. > Vinterväghållning
  82. > VTI
  83. > Vägarbeten
  84. > Växtlighet
  85. > Önskelista

Följ oss på Bicycling twitter_symbol fb_symbol

Medlem / Prenumerant

Logga in

Logga in eller ansök om
gratis medlemskap.

Sök på Bicycling.se



Få vårt nyhetsbrev!

Annonser