Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Trafikslag på undantag

4 dec 2012

 

Äntligen är den här! En fantastisk avhandling och ett fantastiskt arbete av Martin  Emanuel. En berättelse om cykeltrafikens förändrade villkor och förutsättningar i Stockholm under perioden 1930-1980.

Han visar att trafikingenjörer och stadsplanerare skapade sämre villkor att cykla i Stockholm. Vidare att hantering och planering av stadstrafik i högsta grad är en ideologisk verksamhet som till stora delar bygger på föreställningar om olika trafikslag, den moderna staden och att den infrastruktur som skapas utifrån dessa föreställningar utgör frusen ideologi. De aktörer som formar stadstrafikens villkor, inte minst trafik- och stadsplanerare, kommunaltekniker, trafikpoliser och politiker, utövar en betydande makt över stadens trafikanter.

Berättelsen avslutas med en epilog om cykelns renässans. Där finns ett avsnitt som jag allt för väl känner igen: "Dagens cykelplanerare kämpar ännu med ett arv från 1950- och 1960-talen. Trots den uppvärdering cykeln fått i policydokument, möter den som vill skapa bättre förhållanden för cykeltrafiken stora svårigheter. Svenska cykelplanerare ondgör sig över låg medelstilldelning, dåligt utvecklade planeringsverktyg och cykelplaneringens svaga position inom den övergripande planeringen."

Avhandlingen är en underbar och samtidigt skrämmande läsning som jag starkt rekommenderar.

 

Martin, stort tack för boken och lycka till på disputationen!

Visst får cykeln plats!

21 nov 2012

 

Jag har ju tidigare skrivit några rader om hur Stockholms handelskammare menar att cykeln tar för stor plats, att alliansen vill placera en cykelparkering i "Järnvägsöknen" där ingen vill vara eller parkera cykeln samt att det i vissa städer i Holland börjar bli en mycket stor utmaning att hantera stora volymer av parkerade cyklar. Hur gjorde vi då förr i tiden? När cykeln var all time high i Stockholm. Här är några exempel från huvudstaden från 40- och 50-talet, bilderna kommer från Stockholmskällan, fotograf: Lennart af Petersens.

Korsningen Kungsgatan/Sveavägen

Korsningen Kungsgatan/Sveavägen, en stor cykelparkering placerad mitt i korsningen!

Långa rader med cyklar utmed Kungsgatan, se även hur man utnyttjar pedalen mot kantstenen. Det vill jag se mer av i min stad!

En stor cykelparkering på Brunkebergstorg

Här ser vi en rad exempel på att cykeln visst får plats. Det handlar mer om att prioritera, fatta beslut och ändra på "trafikmaktordningen". Det går utmärkt att omfördela ytorna i staden. Det har uppenbarligen gjorts tidigare och kan göras igen. Så här pedagogiskt visar Malmö upp det:

Ett tydligt exempel på hur man kan använda gatan mer effektivt och lösa fler människors parkeringsbehov. Samt undvika konfliktdesign!

 

Cykelinfrastruktur i världsklass! Del 2

14 nov 2012

 

Vi fortsätter serien och stannar kvar i Holland och Groningen. De förhållanden som råder i Groningen beror ju inte på en slump eller tillfällighet, det är medvetna beslut tagna av människor, genomförda av människor och man har varit uthålliga då det har tagit tid att uppnå den situation som råder i staden. Som jag nämnde i den första delen har staden haft en konsekvent stads- och trafikplanering sedan 70-talet. Målsättningen har varit en kompakt stad, en bilfri och mer levande stadskärna samt ett mer hållbart transportsystem. Ett viktigt verktygen för att åstadkomma detta är en mycket hög standard på cykelinfrastrukturen. 

Men först en liten tillbakablick. Så här såg en av huvudgatorna (Gedempte Zuiderdiep) ut i början av 70-talet, en del av en slags ringled runt stadskärnan och med ett tydligt fokus på biltrafik, inte så olik många av dagens huvudgator i svenska städer:

  Bild: Cor van der Klaauw

Efter åtgärd så blev det så här:

  Bild: Google

En helt annan gata och rum att leva, vistas och förflytta sig i. Starka restriktioner råder för biltrafiken. Körfälten i mitten är i stort sett bara till för busstrafik och varutransporter. De mindre lokalgatorna som löper parallellt är mer av karaktären cykelfartsgator och där cyklisterna dominerar.

Här ett annat exempel på stadsomvandling. Det är Vismarkt, marknadstorget mitt i centrum av Groningen. Ytorna dominerades helt av motorfordon i början av 70-talet.  Bild: Cor van der Klaauw

Så här valde man att göra:

  Bild: Cycling in the Netherlands

En bilfri stadskärna endast upplåtet för cykel- och gångtrafik. Självklart möjligt för varutransporter att färdas under vissa tider. Och inte dör handeln och stadslivet ut, den exploderar i form av människor, butiker, caféer, restauranger, torghandel!

Här en rolig liten detalj, det stora antalet cyklister leder ofta till många parkerade cyklar. För att man inte ska parkera och hindra gående och sig själv lägger man ut röda mattor på "kritiska" avsnitt för att säkerställa goda förhållanden för gående:

  Bild: hembrow.eu/blog

 Kartbild över den bilfria stadskärnan:

  Bild: Fietsberaad Publication 7

En kartbild över cykelvägnätet i Groningen, sammanhängande och finmaskigt. Många gånger prioritet för cyklister i korsningar med biltrafiken för att skapa god framkomlighet och säkerhet:

  Bild: Cor van der Klaauw

Nedan. Några andra lösningar som används frekvent i staden (och även i andra Holländska städer) är möjligheten att cykla mot infartsförbud och enkelriktning som här vid den stora målpunkten Universitetssjukhuset. Vidare finns en sofistikerad lösning vad gäller trafiksignalen. Korsningen är signalreglerad för motorfordon men cyklister längs med huvudgatan omfattas inte av signalen. Observera att innan bilister korsar den röda cykelöverfarten så är det väjningsmålning. Så trots att de har grönt i signalen måste de sedan väja för korsande cykeltrafik:

Cykeltrafiken leds utanför signalen för bättre framkomlighet:

    Bild: Google

Här brukar invändningen dyka upp att detta är livsfarligt, skulle aldrig fungera i Sverige, är inte "tillåtet" osv. Då kan vi ju konstatera att Holland är också ett land som är mycket framgångsrika vad gäller trafiksäkerhetsarbetet, i klass med Sverige, och är det något som man kan i detta land så är det just cykeltrafik och cykelsäkerhet. Sen är det ju självklart så att holländska bilister är mycket mer vana vid cykeltrafik då de ju ofta själva cyklar eller kommer i kontakt med cyklister. Här har vi en lång väg att vandra i Sverige och de reaktioner och åsikter som dominerar landet just nu är ju snarast att det är cyklisterna som ska anpassa sig, lära sig, rätta in sig i ledet osv. Sällan påtalas det vad bilister behöver göra, eller tom är skyldiga att göra, för att det hela ska fungera lite bättre...

En annan detalj som används är att vid cirkulationsplatser så placerar man en refug mellan körfältet och cykelbanan för att på så sätt eliminera situationer där cyklister blir trängda av bilister, lastbils- och bussförare:

När cykelbanan är placerad en bit ifrån cirkulationsplatsen har bilister väjningsplikt mot cyklister både när de kör in i cirkulationen och när de kör ut ur cirkulationen, anges både med vägmärke och vägmarkering:

  Bild: Cor van der Klaauw

Här ni bilder, tips mm ang. cykelinfrastruktur i världsklass så sänd gärna ett mail till mig: krister.isaksson@kadens.se

Här hittar ni del 1 i serien.

EDIT 131022: Här kan ni se Streetfilms film om Groningen

1894 - Tillbaka till framtiden

12 nov 2012

 

Så här i efterdyningarna till Cyklingsutredningen kan vi konstatera att reglerna för cykeltrafik i Stockholm blev ett debattämne redan år 1894. Överståthållareämbetet förordade den 21 april det året att alla cyklar i staden skulle ha ett väl synligt registreringsnummer. Orsaken var ”svårigheten för fotgängare att kunna upphinna och anhålla den velocipedåkare, som efter begången förseelse emot gällande trafikföreskrifter vill undkomma”. Dessutom vill ämbetet förbjuda cykling på vissa hårt trafikerade platser (något Stockholms Handelskammare fortfarande jobbar för!). För att få stöd för sitt beslut i Stadsfullmäktige skickade man in en serie handlingar till beredningsutskottet. Överståthållareämbetet hävdar här bland annat att åtgärderna beror på de faror och olägenheter som de senaste årens ökade cykeltrafik fört med sig, samt den ökade mängd klagomål från allmänheten som inkommit. Bland handlingarna finns även en PM med redogörelser för hur cykelreglerna var utformade i andra stora städer som Paris och Berlin.

Stockholms allmänna velocipedklubb var dock inte nöjd med förslagen på de nya reglerna. I Stadsfullmäktiges utlåtande om de föreslagna cykelföreskrifterna finns en skrivelse från velocipedklubbens styrelse infogad. Velocipedklubben fann sig i cykelregistreringen men var mycket missbelåten med förbudet att cykla på vissa platser. Detta grundade sig enligt dem på missuppfattningen att det var förenat med praktiska svårigheter att kontrollera en föreskriven maximihastighet. Velocipedklubben menade att det tvärtom var fullt möjligt att reglera farten på ungefär samma vis som lagen begränsade vagnars och droskors hastighet: ” Vanliga åkande äro nu inskränkta endast genom det i allmänna lagen förekommande förbudet att ej fara öfverdådigt fram, hvilket förbud å mera trafikerade platser här i staden tillämpas så, att de åkande endast få färdas i `sakta traf`. Det är klart, att begreppet `sakta traf`är ganska obestämdt, och att det i många fall är mycket svårt att bedöma, hurvida den åkande iakttagit denna bestämmelse eller icke. I fråga om velocipedåkning skulle man nu kunna bestämma, att denna å de mera trafikerade platserna, som förbudet omfattar, endast skulle ega rum i `långsam fart`, samt tillika fastslå, att med `långsam fart`skulle förstås en hastighet, som ej vore större, än att en fullväxt mansperson, som går med rask gång, kan följa med velocipeden.”

Beredningsutskottet tog viss hänsyn till velocipedklubbens förslag. Deras förslag på beslut kan du läsa sist i utlåtandet.

1894. Jag upprepar: 1894. Det är 118 år sedan men det känns ibland som i dag när man läser handlingarna och utlåtandet. Känns inte som Cyklingsutredningen tagit alltför många tramptag sedan 1894…

Tack till Dan och Björn!

Värt ett toalettbesök!

18 okt 2012

 

Vilken början, vilket välkomnande! Det första man ser när man landat på Schipohl är härliga cykelmotiv på toalettdörrarna! Har varit i Holland ett antal gånger och kommer alltid hem upprymd och glad (och nej, det beror inte på några svampar!). När man cyklat runt i detta land förstår man varför detta är cykellandet nr 1! Jag kommer inom kort ta upp mer om det enastående cykellandet Holland i min nya bloggserie: Cykelinfrastruktur i världsklass!

Någon som ser vem bilden föreställer?

Ladda fler


Följ oss

Få vårt nyhetsbrev!