Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson

IKEA trampar i nya banor!

 

Är vi på väg mot en ny framtid?

För ett tag sedan kunde vi läsa om att IKEA och Stockholms stad planerar en ny stadsdel – Söderstaden. Det nya området ligger i direkt anslutning till Globenområdet och den nya Stockholmsarenan. Det handlar om ett nytt varuhus och ett köpcenter samt 550 bostäder. Ikea verkar ha förstått hur det framtida Stockholm kommer att se ut och hur fler och fler Stockholmare vill förflytta sig genom att placera ett varuhus, köpcentra och bostäder där folk redan bor och enkelt kan gå eller cykla till och från området. Etableringen visar prov på framsynthet vad gäller Stockholmarnas nuvarande och framtida färdmedelsval. Som alternativ till gång och cykel finns kollektivtrafik i form av tunnelbana, tvärbana och buss.

  Skiss på det nya området

Rent företagsekonomiskt finns det ju stora pengar för IKEA att spara genom att inte behöva bygga bilparkeringsplatser i den omfattning de brukar göra, det handlar om hundratals miljoner kronor, kanske miljarder. En bråkdel av dessa pengar kan användas till att göra nytta i form av ett lokalt gång- och cykelvägnät av hög kvalitet för att enkelt förflytta sig i området. Pengarna kan också användas för att anlägga funktionella, säkra och attraktiva cykelparkeringar för de som besöker, arbetar och bor vid såväl varuhuset, köpcentrat och de nya bostäderna. Kanske kommer vi även att se lånecyklar eller cykelpooler.

Det ska bli spännande att följa hur lyhört IKEAs framsynthet tas emot av staden och om cykelvägnätet i delar av innerstaden och söderort maximeras mot etableringen så att man med cykel snabbt och enkelt kan ta sig till och från området. Detta skulle ju vara i linje med stadens översiktsplan, framkomlighetsstrategi och cykelplan 2012 samt hur fler och fler stockholmare vill och väljer att förflytta sig.

Här kan vi göra en jämförelse med IKEA i Groningen, Holland (gäller även andra städer i Holland). Där är det ett väl utbyggt cykelvägnät ända fram till cykelparkeringarna som självklart är lokaliserad under tak, direkt vid entrén. Det blev ju inte så här av en slump utan det är ett resultat av aktiv och målmedveten planering. Planering som involverar såväl staden som IKEA. Det finns dock en skillnad mellan detta exempel och det som nu planeras i Stockholm och det är det centrala läget, det är unikt och skapar helt nya möjligheter.

  Självklart allgrönfas för cyklister i den stora korsningen precis innan IKEA så att det snabbt och enkelt går att cykla till/från varuhuset.

  Cykelfält och tydlig vägvisning för cyklister för att angöra IKEAs varuhus

  Delar av cykelparkeringen som självklart är under tak och i direkt anslutning till såväl entrén som cykelvägnätet som finns på varuhusområdet.

Ser vi vidare till vad IKEA gjort i Holland (även Köpenhamn) så erbjuder man kunderna möjligheten att låna särskilda cykelkärror, fraktcyklar osv. Här finns oändliga möjligheter att utveckla nya tjänster och lösningar. Kanske får vi se ett lokalt samarbete Gamla Enskede Lådcyklar!

                   IKEA i Delft. En cykel kan frakta mycket! Foto: Peter Koonce

  IKEA i Köpenhamn: lånecyklar och cykelkärror. Foto: Copenhagenize

Tänk så enkelt det kan vara ibland!

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (8)

2013-01-31 09:20


Tak över huvudet

 

Ibland känns det motiverat med ett tak över cykelparkeringen…

  Karlbergs station, hundratals pendlare parkerar sina cyklar här, inte ett tak så långt ögat kan se... Foto: OMAL

Skriv ut Permalink Kommentarer (8)

2013-01-30 06:35


Trafikinformation - men inte för alla

 

Media ställer ju gärna ansvariga till svars för olika brister i samhället, det är ju så att säga deras uppgift att granska makten och maktstrukturer.  Att de ser sig själva som en del av dessa brister, rådande förhållanden och kanske tom hjälper till att befästa och bevara dem är kanske inte lika vanligt.

Jag skrev ju tidigare ett inlägg om Stockholm stads bristfälliga felanmälningssystem och dess konsekvenser för cyklister men vad är Sveriges Radios och de kommersiella kanalernas trafikinformation och trafikrapportering om inte också ett föråldrat och befästande synsätt av rådande trafikmaktordning.

Trafikinformation, men bara om du åker bil eller kollektivt!

När ser eller hör vi någon trafikinformation som tar upp väsentlig information för cykeltrafikanter? Aldrig! Det beror ju inte på att det inte finns något att rapportera, kanske är det snarare så att trafikredaktionerna skulle gå under om de började med cykelinformation! Se bara bloggserierna Titta en cykelbana, vad kan vi använda den till? och Kommer vi komma fram i vinter? 

Det beror ju inte heller på att det inte finns några cyklister som skulle vara betjänta av trafikinformation eller att det saknas cyklister som skulle kunna vara trafikrapportörer. Bara i Stockholm är det över 150 000 cyklister som cyklar varje dag och säkert skulle en hel del av dem gladeligen ställa upp som rapportörer. Att få veta att Fredsgatan och Strömgatan är avstängd pga. Hillary Clintons besök, att få veta att ena sidan av Nynäsvägens cykelbanor är avstängda, att hela Västerbron är avstängd då någon fått för sig att hoppa från bron, att Årstabron inte är snöröjd, att cykeltunneln under Folkungagatan är avstängd, att Stadshusbron är avstängd flera dagar...

   Det kan ju finnas några cyklister som är betjänta av informationen att stora delar av cykelvägnätet på Götgatan är uppgrävt! Foto: Cyklistbloggen

Jag frågar mig, är detta förenligt med Public service? Är det att vara i allmänhetens tjänst?

Så P4-kanalerna och andra kommersiella kanaler som håller på med trafikinformation. Är det inte dags att vakna upp och cykla ikapp verkligheten? Att frigöra er från trafikmaktordningen och inte längre vara dess lakej. Här har ni en stor grupp tittare/lyssnare som är i behov att trafikinformation för sina dagliga resor.

Det här skulle ju också sätta press på kommuner och Trafikverket att skärpa till sina felanmälningssystem och den information de tillhandahåller trafikredaktionerna. Se bara på Trafiken.nu, vilken cyklist har nytta av den information och material ang. cykel som finns där? Verkar mer vara ett slarv och hastverk, vad har vi långt ner i byrålådan om cykel som vi kan lägga ut? Vi måste ju lägga ut nåt om cykel på sidan, skit samma i vad! Under Stockholmsdelen hittar du information om cykel först under rubriken Smart resande, inte på startsidan. Den är reserverad för den riktiga och viktiga trafiken... Verkligen ett smart sätt att verka för ökat och säkert cyklande må jag säga!

Så varför inte sända iväg ett mail till chefen för Sveriges Radios trafikredaktioner, Jan Peterson, och påtala dessa brister, att behovet av information finns och varför inte passa på och meddela att ni ställer upp som cykelrapportörer!

Om ni har lust får ni gärna cc:a mig! 

Skriv ut Permalink Kommentarer (8)

2013-01-25 07:54


Svänga höger vid rött - Ja, men inte här

 

Som första stad i Frankrike inför nu Nantes denna möjlighet för cyklister. Här är en bild från Nantes:

  Varsågod, sväng höger. Här ser vi till att det är enkelt, säkert och framkomligt att cykla. Vi vill ju få fler att cykla! Foto: Patrick Garçon

I över 5 000 korsningar i Tyskland är det möjligt för cyklister att svänga höger vid rött. Regeln säger att man måste sakta ner, stanna och det råder väjningsplikt mot övrig trafik. Korsningar där detta är tillåtet skyltas på ett särskilt sätt.

I Belgien har man nyligen ändrat delar av sin trafikförordning för tillåta cyklister att svänga höger vid rött och i Holland har detta varit möjligt sedan 1991.

  Redan 1991 insåg man i Holland vilken bra åtgärd detta är för att underlätta och prioritera cykeltrafik. Foto: BicycleDutch

I Sverige säger Cyklingsutredningen nej

Skriv ut Permalink Kommentarer (9)

2013-01-22 07:42


Yrkesförare sämre på att anpassa sig

 

Så uttrycker sig Trafikverkets trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall i DN i går. I artikeln tas det upp att dessa förare inte alltid framför sina fordon på bästa sätt och att lastbilar utgör ett stort säkerhetsproblem i trafiken.

– Det gäller nästan genomgående för yrkestrafik och tung trafik att man kör över hastighetsgränserna. Det är riktigt problematiskt både säkerhetsmässigt och miljömässigt, säger Claes Tingvall.

En uppfattning som jag helt delar med Claes Tingvall efter 20 års arbete med trafikplanering och trafiksäkerhet. Kan inte låta bli att tänka på alla dessa dödsolyckor där förarna av dessa fordon svänger höger och kör ihjäl cyklister. Vad säger att deras anpassningsproblem enbart gäller hastighetsöverträdelser? Kan det vara så att många av förarna inte heller klarar av att anpassa sig till gällande trafikregler i stadstrafiken och att där framföra sitt fordon på ett säkert sätt?

Man blir ju lite orolig när deras branschorganisation och Trygg Hansa ägnar sig åt klistermärken. Eller när vi får ofullständiga studier från If.

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (2)

2013-01-17 10:37


BREAKING NEWS

 

Snart kommer detta bli en bekant syn på delar av Stockholms cykelbanor för nu ska det börja sopas!

  Foto: Iréne Skogvold

  Foto: Hans Lindberg

Har precis haft kontakt med Peter Ringkrans, projektledare som arbetar med drift och underhåll på Trafikkontoret i Stockholm. Inom kort kommer Trafikkontoret och deras entreprenörer påbörja ett test med sopning och saltlakelösning på två cykelstråk. Ett stråk i västerort som går mellan Lövsta och Alviksplan och utmed Lövstavägen, Bergslagsvägen och Drottningholmsvägen. I söderort är stråket inte ännu bestämt, eventuellt utmed Nynäsvägen (jag återkommer när jag får besked om sträckan). Två maskiner med tillhörande utrustning har införskaffats. En utmaning att hantera är att ekipaget är hela 13 meter långt, först maskinen med sopvalsen och sen släpet med saltlakelösningen. Detta är en anledning till att försöket görs i söderort och västerort då ytorna där ofta är större än i innerstaden. Så det ska bli spännande och se hur tvära kurvor och trånga passager klaras av. Sopvalsen som finns på maskinen är 2 meter bred och initialt har man tänkt sig att bara köra en gång. Det kommer då att innebära att bredden på gång- och cykelbanan kommer att begränsas kraftigt. Det är ett misstag anser jag och något jag varit kritisk mot vad gäller sopningen av cykelbanor i Norrköping och Linköping, läs mer här. Redan för smala gång- och cykelbanor kommer bli ännu smalare. Innebär konflikter mellan cyklister och mellan cyklister och gående samt ökade olycksrisker. Ändra på detta beslut och kör två gånger, fram och tillbaka, så blir bredden och därmed förhållandena avsevärt bättre är mitt råd. Som jämförelse, inte blir Bergslagsvägen och Drottningholmsvägen av med några körfält för att det faller lite snö utan där upprätthålls kapaciteten och framkomligheten.

  Det blir för smalt med 2 meter! Exempel från Norrköping. Foto: Per-Erik Hahn

I Köpenhamn har man en längre tid använt sig av denna metod. Det man har lärt sig där är att anpassa fordonen än mer till cykelinfrastrukturen, särskilt i deras innerstad. Mindre maskiner, ibland också två maskiner, en som utför sopningen och en som sprider saltlakelösning. På detta sätt klarar man bättre av trånga sektioner och passager. En blandning av fordon är troligen nödvändigt. Utgångsläget är också att röja hela cykelbanans bredd.

  Mindre maskin, anpassad för sopning och spridning av saltlake på cykelbanor i Köpenhamn Foto: Copenhagenize

Testperioden kommer att pågå till hösten 2013 då maskinerna och utrustningen även kommer att användas till sopning av grus, sand, löv, glas etc. 

I innerstaden och då stadsdelarna Norrmalm och Östermalm kommer en annan metod och utrustning testas för att se hur förhållandena på cykelfälten kan förbättras. Genom att använda en fast borste ska Trafikkontoret studera om detta kan fungera för att hålla cykelfälten fria från snö, slask och modd. Anledningen till att man inte använder samma utrustning som i ytterstaden är att man är orolig för skador på parkerade bilar då den roterande borsten gör att snö och slask flyger omkring.

  Borste som ska användas för cykelfält

Säkert kommer det var en del inkörningsproblem och en läroperiod under detta försök men det är ju ytterst glädjande att Trafikkontoret nu börjar ändra lite fokus på sin vinterväghållning och är beredd att testa, utveckla och förbättra vinterväghållningen för cykeltrafiken.

Så ni som cyklar dessa sträckor, kolla gärna lite extra och hör gärna av er till mig med text och bilder hur ni tycker det fungerar. krister.isaksson@kadens.se

RED. 20130117. Så här ser det ut eftar att maskinen har gjort sitt:

  Här har maskinen nyligen passerat och saltlaken inte hunnit verka fullt ut. Foto: Robert

  Här har saltlaken hunnit verka en lite längre tid, barmark!. Foto: Jon Jogensjö

Nu sticker jag ut hakan och säger att ingen annanstans ser det ut så här på Stockholms cykelbanor. Sen kommer det självklart situationer och förhållanden då denna metod har sina brister men de är avsevärt färre än de som råder vid traditionell plogning.

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (17)

2013-01-16 08:20


Felanmäl felanmälningssystemet

 

För ett tag sedan blev jag kontaktad av en av Stockholms stads entreprenörer som sköter snöröjningen. De hade läst mina inlägg om hur situationen var på många av stadens cykelvägar i december. De lovade bot och bättring och jag tycker mig ana att de nu är lite mer på tårna. Vi hade ett givande samtal och jag fick bekräftat en misstanke jag haft en längre tid: stadens felanmälningssystem fungerar inte när det gäller cykel!

Det system som finns på staden, Felanmälan för trafik och utemiljö och på tfn.nr 08 - 651 00 00 är mer eller mindre uppbyggt utifrån ett bilperspektiv. De förvalda platserna som finns i systemet är i stort sett enbart gator, biltunnlar, trafikleder osv. Och det är ett obligatoriskt fält. Om du prövar att ringa in din anmälan så uppmanas du även av operatören att ange en gatuadress. Vari ligger då problemet? En stor del av stadens cykelvägnät, särskilt i söderort och västerort har ingen anknytning till gator, trafikleder och biltunnlar. Pröva att felanmäla cykelvägarna på Årstafältet, Gubbängsfältet, Järvafältet osv. Eller varför inte cykelvägar utmed de stora trafiklederna E4/E20, Nynäsvägen, Örbyleden osv. Inte ens den viktiga förbindelsen Årstabron finns med som förvald plats i stadens felanmälningssystem (här har vi kanske en del av svaret varför den aldrig blir röjd, den finns inte, ingen vet om den och tillståndet på bron!). Många av dessa stråk är utpekade som viktiga pendlingsstråk i stadens cykelplan.

Nu är det ju så att människor ger ju inte upp utan försöker ändå felanmäla alla dessa brister. Då uppstår den helt otroliga situationen att ett bristfälligt fax sänds över till entreprenören som får ge sig ut på en form av skattjakt. Hitta platsen kan vi kalla denna lek. Entreprenören får lägga ner massor av tid på att försöka finna dessa platser (kanske därför vi ser så många snöröjningsmaskiner som far omkring med plogen uppe, de är på jakt!) och det är inte ovanligt att de inte lyckas lokalisera platsen. Så här går det åt massor av tid för entreprenören pga. att staden har ett mycket dåligt och illa anpassat felanmälningssystem. Tid som entreprenören, med ett bra felanmälningssystem, kunde använda till att åtgärda bristerna. Samt att i en del fall blir bristerna överhuvudtaget inte åtgärdade.

Detta gäller ju inte enbart snöröjning och halkbekämpning utan även barmarksväghållning så som potthåll/ sprickor i beläggningen, grus/glas, växtlighet, vattensamlingar, belysning osv.

I en stad som ska konkurrera som cykelstad med Köpenhamn och Amsterdam och ska vara en promenadstad förefaller ju detta system som hämtat ur stenåldern, det speglar med all tydlighet det Martin Emanuel tar upp i sin avhandling Trafikslag på undantag, läs mer här och här.

Vad kan då göras? På kort sikt bör ju staden omgående se till att man i felanmälningsformuläret kan bifoga foton/kartbilder osv. som underlättar identifieringen av platsen. Fältet med förvalda platser bör kompletteras med de stora cykelstråken etc. Sedan bör ju staden snarast utveckla ett modernt och mer trafikantanpassat system där man kan utnyttja mobiltelefonen genom bild och gps, då får man ju en exakt lägesangivelse. Finns redan ett flertal färdiga lösningar på den så kallade marknaden, se här bl.a.: Fixa till

Nu vill jag uppmana er som vill se en förändring, felanmäl felanmälningssystemet!

Sände ett mail till Trafikkontoret och även till dess förvaltningschef och påtala dessa uppenbara brister och vad de får för konsekvenser.

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (9)

2013-01-15 08:21


När behövs forskning?

 

Ska det behövas forskning för att konstatera det farliga och olämpliga i att placera ut betongsuggor på cykelbanor?

 

 

  Här var man ju vänlig att varna för brant backe och kurvor, jag undrar om man inte glömde nåt annat...

  Ett litet axblock vad cyklister måste räkna med att råka ut för på cykelbanan.Tänk er dessa hinder när det är mörkt eller att när du kör bil skulle råka ut för liknande på körbanan...

Nu finns det i varje fall och den presenterade av Anna Niska på Transportforum nu i dagarna (läs mer här). Detta är ingen kritik mot VTI och Anna Niska som i vanlig ordning gjort ett utmärkt arbete. Det är mer en reflektion över sakernas tillstånd. Hur mycket forskning tror ni det har lagts ner på att konstatera det högst olämpliga i att på motsvarande sätt placera ut betongsuggor på körbanor? Nu sticker jag ut hakan och säger ingen! Det behövs nämligen inte för det är ytterst ovanligt att detta sker och när det gör det förstår och inser alla (ja nästan alla) att detta är oacceptabelt och direkt livsfarligt. Sen finns det ju tonvis med forskning för hundratals miljoner kronor om det krockvåld bilar, bilister och passagerare utsätts för när de krockar med olika saker, men det är saker som främst finns vid sidan av körbanan, inte på...

Men när det gäller cykel behövs det uppenbarligen forskning för att komma till samma slutsats! Och det kommer inte räcka som grund för att detta elände ska upphöra. Landets cykelbanor är fullständigt nerlusade av betongsuggor, stenblock, bommar, pollare och allsköns hinder och faror. Då brukar invändningen komma att dessa hinder är ju utplacerade för att hindra den olovliga biltrafiken som ju också kan vara farlig för cyklister. Så må det kanske vara men på marknaden finns det en mängd andra produkter som löser denna uppgift utan att vara en fara för cyklisterna och inte eller påverkar deras framkomlighet i särskild stor omfattning.

Så landets alla gatu- och parkingenjörer och alla andra som sysslar med detta, skärp till er och sluta använd dessa farliga åtgärder. Tänk till lite, behövs åtgärden överhuvudtaget och om den gör det, lägg ner lite tankemöda och se till att den blir säker och framkomlig för cyklister. Det är ju trots allt en cykelbana där man framför fordonet cykel...

Här kan ni se andra typer av hinder och faror för cyklister: 1, 2, 3 , 4, 5

Skriv ut Permalink Kommentarer (8)

2013-01-10 08:37


Hur sakta ska vi cykla?

 

DN har idag en artikel där trafiksäkerhetsdirektören på Trafikverket, Clas Tingvall, meddelar att nu måste trafiksäkerhetsarbetet fokuseras på cykeltrafiken.

- Men nu måste vi också ägna oss mycket mer åt framför allt cyklisterna. För det är den grupp som skadas mest, och som måste prioriteras högst, säger Claes Tingvall.

Det låter ju bra, sent ska syndaren vakna! En aning sent kan jag tycka sett till det faktum att man inom trafiksäkerhetskretsar sedan länge känt till att det är den grupp som skadas mest. Men Trafikverket har valt bort detta och valt att fokusera på annat. Eller vad säger du Clas Tingvall?

Så då får vi väl hoppas att trafiksäkerhetsarbetet vad gäller cykel intensifieras framöver och att vi får ny och väl underbyggd fakta och kunskap som leder till bättre förhållanden för cyklister. Under tiden får vi hålla tillgodo med detta:

If ska i dagarna presentera en studie på Transportforum 2013 om olyckor mellan cyklister och tunga fordon. Ett ämne som vi skrivit om både i tidningen och här på bloggen ett antal gånger (läs mer här 1 och 2). Så här uttalar sig Agneta Hjortzberg, Risk Manager på If till PåVäg.nu.

-Vid intervju med lastbilsförarna framkommer att de ofta upplever att de inte sett cyklisten före olyckan. Anledningen har då exempelvis varit den "döda vinkeln" eller att det egna fordonet skymt sikten. Andra orsaker man uppger är att cyklisten kommit upp jämsides med hög fart på höger sida av lastbilen.

- Orsaken är ofta att föraren inte sett cyklisten, att denna har kommit fort eller det har blivit ett missförstånd om vem som har företräde. Till skillnad från personbilar förekommer olyckor med lätta lastbilar ibland på gång- och cykelbanor på grund av tillfälligt lastnings- och lossningsarbete. Detta kan ofta ge överraskande situationer som uppstår då cyklisten inte förväntar sig hinder på vägen.

Jag kan inte låta bli att haka upp mig på en sak i dessa uttalanden och det är ”hög fart” och ”kommit fort”. Var kommer detta ifrån och vilken hastighet talar vi om? Den första delen är från de lastbilsförare If har intervjuat, förare som varit inblandade i mycket allvarliga olyckor och som sitter i ett fordon med mycket bristfälligt sikt såväl framåt, åt sidan och bakåt. Självklart kan jag förstå att förarens slutsats blir att farten på cyklisten måste varit hög, hon dök ju upp helt plötsligt, kom från ingenstans! Men detta är knappast någon objektiv fakta, det kan nog inte ens kallas fakta då det är enskilda individers uppfattning i en ovanlig och många gånger traumatisk situation. Vi hör väl aldrig en förare säga: jag sitter i ett fordon med urusel sikt, ser sällan mina medtrafikanter, kör på chans och hoppas att alla håller sig undan. Det faller liksom inte i människans natur att vid sådana här situationer ägna sig åt självrannsaka utan många gånger tar självbevarelsedriften över. Så tillförlitligheten till dessa uppgifter är högst tveksam. Ändå talar Ifs representant om cyklisters hastighet som en viktig faktor. Så har If några hastighetsmätningar av cyklister i liknande situationer eller annan fakta som stödjer deras slutsats? Nej självklart inte, utan If går på en parts uppfattning som utan vidare reflektion och analys förs vidare som en sanning, som en viktig komponent i att förstå och komma till rätta med dessa typer av olyckor.

Så If, hur sakta ska vi cykla för att det ska vara säkert? De som förolyckas i dessa olyckor är främst kvinnor, majoriteten på vanliga damcyklar. En grupp som ju är ökända för att cykla snabbt och laglöst! I Stockholm har det genomförts en studie, Cykelframkomlighet i Stockholm 2010, där ett antal cyklister utrustats med gps och videokamera. Genom denna metod kan vi varje sekund observera cyklistens hastighet och var någonstans hon/han befinner sig. Vad tror ni då hastigheten på cyklisterna är i korsningar där ju majoriteten av dessa olyckor sker? Majoriteten pendlar mellan 0 – 15 km/t. Det säger ju sig självt att det i korsningar generellt är lägre hastigheter än på sträckor, det är ju där man ofta tvingas sakta ner och ibland tom stanna. På sträcka är cyklistens medelhastighet runt 22 km/t.

Denna studie ska alltså presenteras på nordens största trafikkonferens, jag misstänker att den även är utförd med bidrag av Trafikverket och här står vi då med högst bristfälligt underbyggda påståenden som riskerar bli "sanningar": Cyklisters hastigheter är ett problem! Så då finns en uppenbara risk att en del av det framtida trafiksäkerhetsarbetet vad gäller cykel är att arbeta för lägre cykelhastigheter...

Hur sakta ska vi cykla?

Red. 13/1. Här kan ni läsa relaterad inlägg om högersvängsolyckor:

Skriv ut Permalink Kommentarer (8)

2013-01-08 13:39


Nu ska det tävlas!

 

Bildkonstverk på cykelväg

Nu har Karlstad kommun i samarbete med konstkonsult Monika Gora utlyst en tävling om ett eller flera bildkonstverk på en cykelväg som sträcker sig utmed Klarälven, från stadens centrum och vidare sex kilometer norrut. Konstverket, eller konstverken, kommer att utföras med så kallad markeringsmassa och i tävlingsprogrammet beskrivs de som en horisontell teckning eller målning som man beträder och cyklar över. Det handlar alltså om att föreslå en konstnärlig gestaltning på cykelbanans asfaltyta. Förlaget är inte platsspecifikt utan exakt plats väljs ut av juryn efter avslutad tävling. Vidare kan förslaget ha en direkt relation till Karlstad även om det inte är något krav.

Tävlingen pågår tom 15:e mars.

Vilken rolig idé och kul att Karlstad kommun uppmärksammar cykel på detta sätt. Bra jobbat och jag hoppas fler tar efter. Nu är det bara för Peter Dahl, Ernst Billgren och Carl-Johan De Geer mf l att sätta igång och doppa penseln i färgburken...

Du kan läsa mer om tävlingen här.

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2013-01-08 08:38


De redan samhällsekonomiskt lönsamma cyklisterna

 

Många av cykelsatsningarna som föreslås och genomförs runt om i landet motiveras ofta med ökad folkhälsa och/eller miljöskäl. Det är bra om fler cyklar för den ökade fysiska aktiviteten och/eller att en del som idag kör bil börjar cykla är de bakomliggande tankarna. Satsningarna motiveras sällan med att de kanske är nödvändiga och bra för de som faktiskt redan cyklar idag och många gånger gör det under urusla förhållanden. Därför är det glädjande och mycket intressant att läsa Jonas Eliassons och Maria Börjessons rapport "The value of time and external benefits in bicycle appraisal" CTS Working Paper 2011:22. Rapporten har något år på nacken men jag tycker den är värd att uppmärksammas igen.

Deras slutsats är att det förmodligen är mycket samhällsekonomisk lönsamt att satsa på cykeltrafik och då inte för att detta skulle minska biltrafiken särskilt mycket utan för värdet av bättre cykelinfrastruktur för cyklisterna. Så vi behöver inte få överflyttning från bil till cykel för att det ska var samhällsekonomiskt lönsamt, vi behöver inte heller bli fler som cyklar, vi behöver inte heller få hälsoeffekter, det räcker med att det blir bättre för de som redan cyklar idag för att det ska vara lönsamt!

Några citat från rapporten:

"However, the valuations of improved cycling speeds and comfort are so high that it seems likely that improvements for cyclists are cost-effective compared to many other types of investments, without having to invoke second-order, indirect effects. In other words, our results suggest that bicycle should be viewed as a competitive mode of travel and not primarily as a means to achieve improved health or reduced car traffic."

"Hence, the expectations that cycling improvements will yield large health or environmental arguments seem exaggerated. But on the other hand, there is no need to retort to “secondary effects”-argument to motivate cycling investments. The bicycle is in many contexts and circumstances an extremely efficient mode of transport – cheap, fast, reliable and requires little space or physical  investments. As we have seen, the value of cycling time savings is potentially very high. In our opinion, the bicycle deserves to be viewed as an important and efficient mode of transport – rather than simply a means to obtain other effects."

Underbart att läsa att det jag och många andra gjort i åratal har ett stort värde för samhället!

Så planerande myndigheter och beslutsfattare, vad väntar ni på? Hur mycket mer fakta, kunskap, underlag, goda argument etc. om cykelns roll och betydelse i trafiksystemet ska det behövas innan vi verkligen ser omfattande och riktiga cykelsatsningar? Hur länge ska vi behöva leva med en frusen ideologi?

  Här står ni och är redan lönsamma, tänk vad lönsamma ni skulle vara med lite bättre framkomlighet! Anders Borg skulle bli Joakim von Anka...

Cor, tack!

Skriv ut Permalink Kommentarer (3)

2013-01-06 13:25


MerKrister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

  1. > April 2017
  2. > Mars 2017
  3. > Februari 2017
  4. > Januari 2017
  5. > December 2016
  6. > November 2016
  7. > Oktober 2016
  8. > September 2016
  9. > Augusti 2016
  10. > Juli 2016
  11. > Juni 2016
  12. > Maj 2016
  13. > April 2016
  14. > Mars 2016
  15. > Februari 2016
  16. > Januari 2016
  17. > December 2015
  18. > November 2015
  19. > Oktober 2015
  20. > September 2015
  21. > Augusti 2015
  22. > Juli 2015
  23. > Juni 2015
  24. > Maj 2015
  25. > April 2015
  26. > Mars 2015
  27. > Februari 2015
  28. > Januari 2015
  29. > December 2014
  30. > November 2014
  31. > Oktober 2014
  32. > September 2014
  33. > Augusti 2014
  34. > Juli 2014
  35. > Juni 2014
  36. > Maj 2014
  37. > April 2014
  38. > Mars 2014
  39. > Februari 2014
  40. > Januari 2014
  41. > December 2013
  42. > November 2013
  43. > Oktober 2013
  44. > September 2013
  45. > Augusti 2013
  46. > Juli 2013
  47. > Juni 2013
  48. > Maj 2013
  49. > April 2013
  50. > Mars 2013
  51. > Februari 2013
  52. > Januari 2013
  53. > December 2012
  54. > November 2012
  55. > Oktober 2012
  56. > September 2012
  57. > Augusti 2012
  58. > Juli 2012
  59. > Juni 2012

Mest lästa

  1. Det går ju om man vill
  2. Nya Slussen - cykellösning bra för biltrafiken
  3. Cykelvägen - aldrig så ren som nu
  4. Nya Slussen - favorit i repris
  5. Det började med ett streck på ett papper
  6. Trafiksäkerhetsrådet - ny trafiksäkerhetsorganisation

Kategorier

  1. > Cykelhistoria
  2. > Cykelkultur
  3. > Prylar

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arkitektur
  3. > Barn
  4. > Bicycling
  5. > Bilhinder
  6. > Broar
  7. > cargobike
  8. > Cykelbloggare
  9. > Cykelbox
  10. > Cykelfrämjandet
  11. > Cykelhjälmslag
  12. > Cykelinfrastruktur
  13. > Cykelparkering
  14. > Cykelpendling
  15. > Cykelpolitik
  16. > Cykelöverfart
  17. > Cykla höger vid rött
  18. > Cykla med barn
  19. > Danmark
  20. > Davos
  21. > Debatt
  22. > Design
  23. > Desire lines
  24. > Drift & underhåll
  25. > Däck
  26. > Elcykel
  27. > Felanmälningssystem
  28. > Framkomlighet
  29. > Gatubantning
  30. > Groningen
  31. > Grus
  32. > Gå på cykelbanan
  33. > Gästbloggare
  34. > Hinder på cykelbanan
  35. > Hinderbana
  36. > Holland
  37. > Humor
  38. > hållbart samhälle
  39. > Kläder
  40. > kollektivtrafik
  41. > Konfliktdesign
  42. > Konst
  43. > Köpenhamn
  44. > Lastcykel
  45. > Lådcyklar
  46. > Lånecyklar
  47. > Lövhalka
  48. > Miljö
  49. > Motormännen
  50. > Nacka
  51. > Nationell cykelstrategi
  52. > Nederländerna
  53. > New York
  54. > Nollvisionen
  55. > Nya Slussen
  56. > Polisen
  57. > Politik
  58. > Popup-cykelbana
  59. > Regional cykelplan
  60. > Regionala cykelstråk
  61. > Rullstolscykel
  62. > Samhälls- och trafikplanering
  63. > Samhällsekonomin
  64. > Skärmar
  65. > Sollentuna
  66. > Solna
  67. > Sopsaltning
  68. > Sportcyklist
  69. > Stella Fare
  70. > Stockholm
  71. > Stockholms Handelskammare
  72. > Stolpar i cykelbanan
  73. > Svensk Cykling
  74. > Svängfest
  75. > Trafiklagstiftning
  76. > Trafikmaktordning
  77. > Trafikplanering
  78. > Trafikrapportör
  79. > Trafikregler
  80. > Trafiksignaler
  81. > Trafiksäkerhet
  82. > Trafikverket
  83. > Täby
  84. > Tävling
  85. > USA
  86. > Vintercykling
  87. > Vinterväghållning
  88. > VTI
  89. > Vägarbeten
  90. > Växtlighet
  91. > Önskelista

Följ oss på Bicycling twitter_symbol fb_symbol

Medlem / Prenumerant

Logga in

Logga in eller ansök om
gratis medlemskap.

Sök på Bicycling.se



Få vårt nyhetsbrev!

Annonser