Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson

Täbys hinderbanor

Så var det då dags för ännu en gästbloggare, Björn Stenberg, nummer fyra i ordningen.

Björn Stenberg bor i Täby Kyrkby och cykelpendlar med elcykel året runt till arbetet i Stockholms innerstad. Han slits mellan hopp på grund av Täbys fina cykelplan och förtvivlan på grund av kommunens ointresse för att genomföra den. Björn nås på twitter under namnet

 

Täbys hinderbanor

Täby kommun har i dagarna skickat ut en glättig broschyr till alla hushåll, “Miljöstaden Täby”, där man slår sig för bröstet om hur miljövänlig kommunen är och hur man satsar på en massa kloka saker. En de saker man stoltserar med är Täbys ambitiösa cykelplan, som bland annat säger att man vill att andelen cykelresor ska dubbleras mellan 2014 och 2024. Då Täby enligt artikeln idag har en cykelandel på 12% betyder det alltså att kommunens uttalade mål är att inte mindre än var fjärde resa i Täby skall ske med cykel år 2024.

Täby har dock ett enormt problem med laglösa bilister. Eller i alla fall skulle man kunna tro det, att döma av det stora antal bilspärrar som sätts upp på kommunens gång- och cykelvägar.

Syftet med en bilspärr är att hindra bilister från att köra på vägar där de inte får köra, samtidigt som den ska släppa igenom de gående och cyklister som vägarna är avsedda för. Det finns många fantasifulla sätt att försöka stoppa bilister, med varierande grad av intresse för att lösa den sekundära uppgiften att släppa igenom gående och cyklande. Täby använder sig av en rik flora av spärrar. Här är ett axplock:

Fasta stålgrindar:

Bild: Björn Stenberg

Gråsuggor:

Bild: Björn Stenberg

Lösa stenblock:

Foto:
@AndersMemil

Stållabyrinter (denna stilfullt placerad på ett regionalt huvudcykelstråk):

Bild: Google Streetview

Fjädrande grindar:
Bild: Björn Stenberg

Låt oss stanna vid den sista varianten, de fjädrande stålgrindarna. De är en favorit på kommunkontoret. Det dyker ständigt upp nya på cykelvägarna, trots att Täbys egen cykelplan säger:

Trafikverket slår fast samma sak i sin GCM-handbok:

Och forskningsinstitutet VTI har konstaterat att hinder som dessa i hög grad ger upphov till olyckor bland cyklister och därför är direkt olämpliga.

Men tvärtemot sina egna beslut sätter alltså Täby kommun upp nya spärrar, fler och fler. Lokaltidningen Täby Nyheter frågade den högste ansvarige, Johan Algernon, ordförande i stadsbyggnadsnämnden, varför:

Han förutsätter alltså att det finns bra skäl att rutinmässigt ignorera både kommunens egen cykelplan och Trafikverkets instruktioner. Varför skulle kommunen följa sina beslut, liksom?

“Men spärrarna ju till för att hindra att bilister kör på cykelvägarna!”

Är de? Om vi tittar på fotot ovan på de fjädrande grindarna kan vi se ett antal detaljer:

Det första uppenbara är att grindarna sluter tätt ihop. Det närmaste paret har satt sig lite och har därför ett par centimeters glipa, men paret på andra sidan vägen överlappar. Ingen kan köra sin bil rakt igenom denna spärr, men ingen kan heller gå rakt igenom den, än mindre cykla, köra barnvagn eller rullstol. Har man lastcykel eller cykelkärra är det knappt man alls kommer förbi.

Måste det se ut såhär? Hade det kunnat räcka med ena grinden, så att bilister hindras men gående och cyklande kan passera utan så mycket besvär? Så som syftet med en bilspärr är. Så som spärrtillverkaren själv rekommenderar:


En annan detalj är att grindarna står väldigt tätt även i längsled, avsevärt tätare än en cykel är lång. Det gör att man inte kan cykla igenom dem som en chikan, med långa mjuka svängar, utan man måste passera sakta med tvära svängar, balanserandes under stor koncentration. Detta omöjliggör naturligtvis alla former av möten eller passager, för både gående såväl som cyklister.

En tredje detalj är att det är stora stenbumlingar och stålstaket placerade utanför grindstolparna. Dessa försvårar för gående och cyklister att passera bredvid bilspärren, men tillför ingenting för funktionen att hindra bilister. Det förefaller alltså vara väldigt viktigt att gående och cyklister ska passera igenom bilspärren och inte gå bredvid den. Varför är det viktigt?

En fjärde detalj är var dessa svårforcerade grindar företrädesvis placeras: Nämligen där cykelbanor korsar större bilvägar. Samma cykelbanors anslutning till mindre vägar saknar ofta bilspärr. Är det så att laglösa bilister oftare kör in på cykelvägar ifrån bilvägar med mycket trafik, än ifrån mindre villagator med mindre trafik?

När man lägger samman alla pusselbitarna träder en tydlig bild fram. Bilden av att dessa bilhinder inte alls är uppsatta för att hindra bilister. De sitter där för att hindra cyklister.

Om man verkligen bara ville hindra bilister, finns det såklart bättre sätt att göra det. Sätt som Täby kommun mycket väl känner till, då deras egen cykelplan föreskriver att bilhinder skall byggas med eftergivliga pollare istället för hårda stålkonstruktioner. Cykelåtgärdsplanen beräknar priset för varje sådan installation till ca 2000 kr. I kontrast kostar de dubbla stålgrindarna över 15000 kronor bara för materialet, sedan tillkommer flera timmars extra arbete med att såga upp asfalt och gräva ner betongfundament. Lösningen med grindar är alltså minst åtta gånger dyrare än den beslutade cykelvänliga lösningen.

“Tänk på barnen!”

Varför i hela friden vill då kommunen hindra cyklister? Kommunalrådet vet inte, som sagt. Han antar bara att det finns bra skäl. En förklaring jag hört antydas är att man vill blockera cykelvägar för att förhindra att “barn cyklar rätt ut i vägen”.

Ett sådant påstående ger upphov till ett antal frågor:

1: Är detta ett problem som faktiskt existerar?

Var är skadestatistiken som visar att dessa olyckor är så vanliga att hela vägnätet behöver anpassas efter dem? Om det inte sker skador, hur många incidenter utan skador sker? Finns det någon data alls bakom dessa beslut, eller grundas det bara på abstrakta rädslor som “tänk om ett barn cyklade rakt ut i vägen”?

2: Blir det säkrare med en svårare korsning?

Om barn nu skulle ha svårt att se sig för när de närmar sig en korsning, på vilket sätt blir det bättre av att de nu måste navigera komplexa hinder samtidigt som de ska se sig för i korsningen? Var det inte svårt nog innan?

3: Var är spärrarna på bilvägarna?

Hur kommer det sig att det här bara ett problem på cykelvägar och inte på “bilvägar”? Eftersom cykelvägar bara finns på korta sträckor i kommunen, måste barnen den mesta tiden cykla på bilvägar. Men märkligt nog har inga bilvägar några vägspärrar, trots att precis likadana korsningar återfinns i ett oändligt mycket större antal på bilvägarna än på cykelvägarna.

4: Ges trafikanterna möjlighet till samspel?

Titta till höger i exempelbilden. Ett två meter högt plank är byggt, ända ut i hörnet av korsningen. Det är omöjligt för en bilist från höger och en cyklist från kamerans håll att se varandra förrän cyklisten står med framhjulet nästan ute i vägen. Tro sjutton att vissa bilister tycker att cyklister “dyker upp från ingenstans”! När man närmar sig denna korsning som cyklist vill man alltså bromsa in och sakta rulla framåt tills man ser ifall vägen är fri eller inte. Men nu kan man inte det, för någon har byggt en hinderbana man måste navigera först! När man väl balanserat sig igenom hindret är det plötsligt väldigt bråttom att hinna se sig sig om efter trafik, och om man då snabbt måste stanna ställs stora krav på ens balans. Jag har sett många cyklister, både barn och vuxna, tappa kontrollen över sin cykel just efter att ha passerat ett komplext hinder och sedan tvingas stanna.

Så här skymmande bebyggelse eller växtlighet är, naturligtvis, inte tillåten. Kommunens regler säger att häckar och plank får vara max 80cm höga inom tio meter från korsningen (och ja, detta gäller även gång- och cykelvägar):


Bild: Klipp häcken! Täby kommun

Men hey, den skymda sikten drabbar ju inte bilisterna så hur viktigt kan det vara? Låt gubben ha sitt plank! (Och grannen över gatan sin häck.)

5: Är detta bästa lösningen?

Om nu finns ett problem i samspelet mellan bilister och cyklister i dessa korsningar, är blockering av cyklister verkligen den bästa möjliga lösningen? Är det den lösning som ger bäst trafiksäkerhet? Är det den lösning som bäst lockar till ökad cykling, när man nu vill dubblera cyklingen? Har kanske kommunen till och med redan funderat på de här frågorna när man upprättade sin cykelplan? Jamen titta, det har man!

 

Kommunens redan diskuterade och beslutade lösning på problemet med korsningar mellan bilväg och cykelväg är alltså att prioritera cyklisterna och hastighetssäkra biltrafiken till max 30km/t. Har man då gjort det? Såklart inte. Vägen som cykelbanan korsar har hastighetsgräns 50 km/t och att cyklisters framkomlighet prioriterats långt under fordonstrafikens är extremt tydligt.

Täby kommun väljer regelmässigt att ignorera sin cykelplan och istället konsekvent prioritera bilisters bekvämlighet framför cyklisters säkerhet och framkomlighet.

Den här texten fokuserar mycket på korsningen vid Jarlabankes väg, men precis samma situation återfinns på många ställen. Överallt där cyklister vill korsa en bilväg sätts dessa hinder upp för att bilisterna, “de riktiga trafikanterna”, inte ska behöva sakta ner, vara uppmärksamma och visa hänsyn.

Dessa cykelhinder finns naturligtvis inte med i Täby cykelplans åtgärdsplan. Åtgärdsplanen är fylld av kloka projekt för ökad och mer attraktiv cykling, såsom anläggande av nya cykelvägar, hastighetssäkring av korsningar, förbättrad belysning och cykelanpassning av bilhinder. Projekten har alla det gemensamt att inte ett enda av dem har genomförts. Istället för att verkställa den beslutade åtgärdsplanen för ökad cykling investerar kommunen alltså hundratusentals kronor på att ytterligare hindra cyklisters framkomlighet.

Välkommen till miljöstaden Täby!

 

 

Andra gästbloggare:

Skriv ut Permalink Kommentarer (24)

2015-06-30 06:50


Först en spång, sen en brygga, sen...

 

En gång- och cykelväg. Byggd i ett träsk, undermålig konstruktion och vattenavrinning, ständiga översvämningar. Så när inte kommunen ser till att det funkar gör medborgarna det själva. Först byggs en spång, när inte det räcker gör de en brygga. Undra vad som kommer sen?


Först en spång...


...sen en brygga

Kan ju också ses som ett totalt underbetyg när det gäller kommunens väghållaransvar…

 

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2015-06-28 09:12


Staden växer – cykeln får flytta på sig

 

Söderort i Stockholm, en gång en rak och gen cykelväg.

 Foto: Google Maps

Inte längre. Staden växer och förtätas, då får cykeln flytta på sig och ta omvägar. Biltrafiken fick det däremot bättre...


Cykelvägen blev 200 meter längre och fick två mycket tvära kurvor - det kallas att vara prioriterat trafikslag. Foto: Hitta.se

Ännu en gång visar staden att det inte går att förena fler bostäder och bättre cykelinfrastruktur. Trots alla fina ord i Översiktsplanen, i Framkomlighetsstrategin och i Cykelplanen om att cykeln ska prioriteras och vara utgångsläge i planeringen och transportsystemet.

Den obotlige alkoholisten raglar vidare…

 

Relaterade inlägg:

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (7)

2015-06-24 07:49


Dubbdäck och cykel - bu eller bä?

 

Forskare på VTI har studerat variationen av isgrepp för olika typer av dubbdäck för cykel, jämfört med odubbade däck. Resultaten visar att dubbade cykeldäck generellt har bättre isgrepp och bättre bromsstabilitet än odubbade däck och att det är stora skillnader mellan olika dubbdäck.



Forskarna har bland annat kommit fram till följande slutsatser av de mätningar som hittills genomförts:

  • Dubbade cykeldäck har generellt bättre isgrepp än odubbade.
  • Dubbdäcken har avsevärt bättre bromsstabilitet än de odubbade, vilket inverkar positivt på den allmänna stabiliteten hos cykeln vid bromsning på is.
  • Det kan vara stora skillnader i isgrepp mellan olika dubbdäck, men alla testade däck presterar bättre än odubbade cykeldäck.
  • För bromsning med låst hjul uppmättes upp till 2,5 gånger högre friktion med dubbdäck jämfört med det odubbade referensdäcket. Bromssträckan blir då knappt hälften så lång och det går att applicera 2,5 gånger så stor kraft på bromsen utan att få sladd.
  • Fler dubbar behöver inte innebära ett bättre isgrepp. Även gummiblandning och dubbutformning tycks ha en stor inverkan på isgreppet.

Utifrån resultaten är det värt att rekommendera att använda dubbdäck vid cykling på vinterväglag. Med bättre grepp och bättre bromsstabilitet finns goda möjligheter till säkerhetsvinster vid vintercykling.

Du kan läsa mer om studien här.

 

Relaterade inlägg:

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (4)

2015-06-22 16:43


Farliga hinder utlagda – polisen agerar

 

”Enligt Stockholmspolisen var det bara tur att ingen allvarlig olycka inträffade.”

Så stod det i SvD och det handlar inte om detta:

 
Foto: Anders


Foto: Mikael Ström


Foto: Olof E


Foto: David Sandgrind


Foto: David Sandgrind


Foto: Mattias Bengtsson Byström


Foto: Mattias Bengtsson Byström


Foto: Jonas


Foto: Mikael Ström

Nu handlar det inte om farliga hinder på cykelvägar. Det handlar om bilvägen:

 

Sverigers Radios trafikredaktion varnar självklart för dessa faror. När det gäller biltrafik...:

Så det som är farligt och kan leda till allvarliga olyckor för biltrafiken är mer eller mindre en standardlösning på cykelvägarna. Där är det inte några ungdomar som begår lite bus och lägger ut några stenar. Där är det vuxna yrkesmän som får betalt för sin kompetens och som lägger ut sten och betong på cykelvägen.

I dessa fall behöver polisen inte använda sig av spårhundar för att få tag på förövarna. Bara att vända sig till aktuell kommun så sitter skurkarna där och trycker. Fast känner jag polisens rätt så ser de inte detta som framkallande av fara för annan. Trots att olycksdata och forskning från bl.a. VTI säger något helt annat…

Så här enkelt skulle vi kunna stoppa blister på cykelvägarna. Vilket skulle vara säkrare och framkomligare för cyklister. Men det gör vi inte.

Det är skillnad på trafikant och trafikant i nollvisionens Sverige.

 

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (10)

2015-06-22 07:34


Cykeljouren goes airborne!

 

Den här årstiden innebär ofta mer eller mindre överväxta cykelvägar på många platser. Grönskan exploderar och våra kära väghållare är väl inte direkt experter på att sköta om cykelvägarna så att de är säkra och trygga att färdas på.

Men!

På min cykeltur i söderort i Stockholm stötte jag på detta:

På ett fält var det fullt av människor och där fanns också tio stycken sågklingor på en lång axel. Denna axel monterades sedan på en helikopter:

Och sen bar det av rakt upp i luften och fullt röj bland växtligheten utmed cykelvägen!

Växtligheten längs söderorts cykelvägar kommer röjas på mindre än ett dygn nu när Stockholms cykeljour goes airborne!

Passade på att fråga vilka åtgärder som skulle vidtas på marken så att gående och cyklister inte skulle råka illa ut när denna maskin kommer farande. Det hade man inte tänkt på var deras svar!

Snacka om röjfest!

 

Relaterade inlägg:

 

Ps Ni gick väl inte på detta? Ds

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (1)

2015-06-18 06:56


Stoppa motormännen - det går åt rätt håll!

 

Vi som cyklar är vana vid att mer eller mindre vansinniga bilhinder dyker upp lite hur som helst i cykelvägnätet.


Två stora stenbumlingar på gång- och cykelvägen, inte ovanligt att sådana används som bilhinder på gc-vägar. Syns bra i dimman, i mörker, i motljus eller? Foto: Mattias Bengtsson Byström

Jag har skrivit mängder av inlägg om detta och publicerat ett stort antal bilder på bloggen, twitter och facebook på dessa vansinniga hinder. Hindren orsakar olyckor och innebär många gånger stora framkomlighetsproblem för cyklister (och för permobiler, rullstolar, barnvagnar mm).

Men nu kanske vi kan ana en förändring?

Så här såg det ut på en gång- och cykelväg i Sollentuna:

Nu ser det ut så här på platsen:

Et stort steg i rätt riktning!

Bra jobbat av Sollentuna kommun och företaget ATA. Tre stycken ATA Citypost-pollare i plast som är eftergivliga, har en tydlig färg och högreflekterande reflexer. Pollarna är enkla att montera samt att demontera vid drift och underhåll av gc-vägen.

Pollarna innebär en markant skillnad i synbarhet samt att det nu är lättare för cyklister att passera och mötas vid hindren. Särskilt med lastcykel eller cykelkärra.

Nu vill jag se mer av detta runt om i landet. Och vem vet, det kanske finns ännu bättre bilhinder!?

 

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (4)

2015-06-15 06:28


Förbifarten behövs inte - jag har lösningen

 

Jag har gått och klurat ett tag, räknat och skissat lite. Har då kommit fram till att förbifarten inte behövs. Istället ska vi använda oss av en djupt rotad tradition som används i cykelplanering och för cykeltrafik.

Vi målar helt enkelt upp fler körfält på Essingeleden!

Men det går ju inte kommer en del kritiker då att säga. Trams säger jag, det går ju för cykel, görs hela tiden och i stor omfattning. Fungerar utmärkt. Då kan det ju inte vara något problem att göra det för biltrafiken. Har räknat ut att vi får in dubbelt så många körfält på Essingeleden, och vips så fördubblar vi kapaciteten där. Billigt är det också, kommer inte kosta många kronor att fräsa bort linjer och måla lite nya. Sen är det bara för trafikanterna att rätta sig i ledet och ta det lite lugnt. Det är ju ingen tävling att ta sig till och från jobbet eller att distribuera varor.

Här är lite inspirationsbilder hämtade från cykelns värld, bara att kopiera till Essingeleden!


Foto: Susanna Dörlich


Foto: Fredrik Jönsson

Sen så målade jag om Essingeleden och då blir det så här, se så enkelt det var! Borde göras genast tycker jag.

Så har jag sparat sisådär 32 miljarder åt staten som vi kan göra något roligt för!

Jösses, se vad en cykelplanerare kan - planera för bil, tänk cykel! Hade Nobel inrättat ett trafikpris hade det varit mitt nu!

Kör lugnt därute allihop!

 

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (14)

2015-06-11 13:04


Jag är nåt på spåren!

 

Oj se där! Fullt av desire lines. Gräsytan existerar inte överhuvudtaget, helt söndercyklad för att så många väljer att cykla över vägen i denna punkt. Över 30 cyklister under de 15 minuter jag stod på platsen. Och...

...inte bara cyklister utan även gående gör likadant. Varför gör dom så här då?

Här är den väg som väghållaren tycker cyklister och gående ska ta:

Och här är den väg som många väljer istället, grönt streck:

Den röda vägen är ca 130 meter längre. Vilket blir 2,9 kilometer extra i månaden för en som cykelpendlar här på heltid, eller nästan 30 kilometer per år. Räknar vi på en snitthastighet på 15 km/t så lägger varje cyklist ned 2 timmar extra per år på denna sträcka. 2 timmar per cyklist!

Inte bara väljer många fotgängare och cyklister den kortaste vägen. De väljer också den säkraste vägen. Istället för att behöva korsa sex stycken körfält behöver de bara korsa två stycken. Och det i en punkt där hastigheten på biltrafiken är som lägst. Vilket tillsammans gör en säkrare passage.

Här tycker väghållaren att det är lämpligt att korsa vägen. Över en trafikled. Det är sex stycken körfält att passera där hastigheten på biltrafiken många gånger är hög.

Först ska du kolla vänster, sen cykla över två körfält, sen kolla höger, sen passera två körfält igen, sen ska du kolla höger igen innan du kan passera de två sista körfälten. Samtidigt ska du ha koll på andra cyklister och gående på passagen. Och detta ska alla som cyklar och går klara av, ung som gammal, liten som stor.

När vi studerar olyckor med cykel och motorfordon på denna plats i olycksdatabasen STRADA får vi obehagliga resultat. Passagen som väghållaren tycker vi ska välja har sex stycken olyckor med personskada under tiden 2005 - 2015. (Trots att så många väljer den andra platsen.) Den har i sin tur noll antal olyckor mellan cykel och motorfordon.

Var skulle du cykla?

Kanske är det dags för väghållaren att iordningställa en riktig passage på den plats där många vill passera? En passage som är ännu bättre och säkrare än den som cyklister och fotgängare själva har skapat. Med asfalt, bra sikt, belysning, hastighetssäkrad och varför inte med väjnings- eller stopplikt för biltrafiken. Till exempel en sådan här passage:

Eller en sådan här passage:

Passagen kan göras omgående, går fort att färdigställa och kostar inte särskilt mycket pengar. En ny passage som ger stora restids- och säkerhetsvinster. Rena rama Förbifart cykel!

Klockrent för staden som själv utnämnt sig till promenad- och cykelstaden. Som säger sig ha en framkomlighetsstrategi som prioriterar cyklister och gående högst i sitt transportsystem.


Bild från stadens Framkomlighetsstrategi. När får vi se detta i verkligheten och inte bara som en fin bild?

 

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (7)

2015-06-09 11:30


Inte bara cykelhjul på cykelbanan...

 

Det dyker upp alla möjliga olika hjul på cykelbanorna runt om i landet. Ibland till fördel för de som cyklar där, ibland till stor nackdel. Cykelbanor är verkligen multifunktionella!


Foto: Olle Evenäs


Foto: Luca Mara


Foto: Anki

D

 

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (11)

2015-06-01 07:33


MerKrister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

  1. > April 2017
  2. > Mars 2017
  3. > Februari 2017
  4. > Januari 2017
  5. > December 2016
  6. > November 2016
  7. > Oktober 2016
  8. > September 2016
  9. > Augusti 2016
  10. > Juli 2016
  11. > Juni 2016
  12. > Maj 2016
  13. > April 2016
  14. > Mars 2016
  15. > Februari 2016
  16. > Januari 2016
  17. > December 2015
  18. > November 2015
  19. > Oktober 2015
  20. > September 2015
  21. > Augusti 2015
  22. > Juli 2015
  23. > Juni 2015
  24. > Maj 2015
  25. > April 2015
  26. > Mars 2015
  27. > Februari 2015
  28. > Januari 2015
  29. > December 2014
  30. > November 2014
  31. > Oktober 2014
  32. > September 2014
  33. > Augusti 2014
  34. > Juli 2014
  35. > Juni 2014
  36. > Maj 2014
  37. > April 2014
  38. > Mars 2014
  39. > Februari 2014
  40. > Januari 2014
  41. > December 2013
  42. > November 2013
  43. > Oktober 2013
  44. > September 2013
  45. > Augusti 2013
  46. > Juli 2013
  47. > Juni 2013
  48. > Maj 2013
  49. > April 2013
  50. > Mars 2013
  51. > Februari 2013
  52. > Januari 2013
  53. > December 2012
  54. > November 2012
  55. > Oktober 2012
  56. > September 2012
  57. > Augusti 2012
  58. > Juli 2012
  59. > Juni 2012

Mest lästa

  1. Det går ju om man vill
  2. Nya Slussen - cykellösning bra för biltrafiken
  3. Cykelvägen - aldrig så ren som nu
  4. Nya Slussen - favorit i repris

Kategorier

  1. > Cykelhistoria
  2. > Cykelkultur
  3. > Prylar

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arkitektur
  3. > Barn
  4. > Bicycling
  5. > Bilhinder
  6. > Broar
  7. > cargobike
  8. > Cykelbloggare
  9. > Cykelbox
  10. > Cykelfrämjandet
  11. > Cykelhjälmslag
  12. > Cykelinfrastruktur
  13. > Cykelparkering
  14. > Cykelpendling
  15. > Cykelpolitik
  16. > Cykelöverfart
  17. > Cykla höger vid rött
  18. > Cykla med barn
  19. > Danmark
  20. > Davos
  21. > Debatt
  22. > Design
  23. > Desire lines
  24. > Drift & underhåll
  25. > Däck
  26. > Elcykel
  27. > Felanmälningssystem
  28. > Framkomlighet
  29. > Gatubantning
  30. > Groningen
  31. > Grus
  32. > Gå på cykelbanan
  33. > Gästbloggare
  34. > Hinder på cykelbanan
  35. > Hinderbana
  36. > Holland
  37. > Humor
  38. > hållbart samhälle
  39. > Kläder
  40. > kollektivtrafik
  41. > Konfliktdesign
  42. > Konst
  43. > Köpenhamn
  44. > Lastcykel
  45. > Lådcyklar
  46. > Lånecyklar
  47. > Lövhalka
  48. > Miljö
  49. > Motormännen
  50. > Nacka
  51. > Nationell cykelstrategi
  52. > Nederländerna
  53. > New York
  54. > Nollvisionen
  55. > Nya Slussen
  56. > Polisen
  57. > Politik
  58. > Popup-cykelbana
  59. > Regional cykelplan
  60. > Regionala cykelstråk
  61. > Rullstolscykel
  62. > Samhälls- och trafikplanering
  63. > Samhällsekonomin
  64. > Skärmar
  65. > Sollentuna
  66. > Solna
  67. > Sopsaltning
  68. > Sportcyklist
  69. > Stella Fare
  70. > Stockholm
  71. > Stockholms Handelskammare
  72. > Stolpar i cykelbanan
  73. > Svensk Cykling
  74. > Svängfest
  75. > Trafiklagstiftning
  76. > Trafikmaktordning
  77. > Trafikplanering
  78. > Trafikrapportör
  79. > Trafikregler
  80. > Trafiksignaler
  81. > Trafiksäkerhet
  82. > Trafikverket
  83. > Täby
  84. > Tävling
  85. > USA
  86. > Vintercykling
  87. > Vinterväghållning
  88. > VTI
  89. > Vägarbeten
  90. > Växtlighet
  91. > Önskelista

Följ oss på Bicycling twitter_symbol fb_symbol

Medlem / Prenumerant

Logga in

Logga in eller ansök om
gratis medlemskap.

Sök på Bicycling.se



Få vårt nyhetsbrev!

Annonser