Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Trafiknämnden stoppar idiotbygge

24 sep 2015

 

Idag skulle Trafiknämnden i Stockholm ha fattat beslut om att en cykelbana och en gång- och cykeltunnel i Rålambshovsparken skulle byggas om för bättre framkomlighet, trygghet och säkerhet.

Resultatet?

Trafiknämnden accepterade inte Trafikkontorets förslag till beslut.

Varför?

Trafikkontoret hade inte följt politiskt fattade beslut och direktiv i stadens styrdokument som rör trafik. Förslaget innehöll alltför stora brister och avvikelser på vad som är en säker, trygg och bra gång- och cykelinfrastruktur.

Låt oss backa lite och gå igenom vad som har hänt. Detta blir samtidigt en liten kurs i hur förvaltningar ibland arbetar och hur beslutsfattande kan gå till i kommunal verksamhet.

I april fattade Trafiknämnden beslut om utbyggnad av cykelstråket utmed delar av Norr Mälarstrand och Rålambshovsleden. Den idag smala och högtrafikerade cykelbanan skulle breddas och bli en 4,5 meter bred och fin cykelbana – kanske Stockholms bästa. Helt i linje med cykelplanen och stadens framkomlighetsstrategi.

Nämnden var vid detta tillfälle dock inte nöjd med hur gång- och cykeltunneln under Gjörwellsgatan skulle utformas och ville se ett annat förslag än det som presenterades i tjänsteutlåtandet. Därför lyftes denna del ut ur beslutet. Samtidigt fick Trafikkontoret i uppdrag att återkomma till nämnden med ett nytt förslag. Så här såg förslaget ut:


Förslaget i tjänsteutlåtandet 2015-04-13 Gråfärgat är dubbelriktad cykelbana. Vitfärgat är gångbanor.

Så här löd beslutet:

Sagt och gjort. Trafikkontoret fick återvända hem för att bearbeta tunnellösningen och det var detta – det omarbetade förslaget – som skulle upp till beslut idag.

Vad vi kan konstatera när vi jämför förslaget från april med dagens förslag är att de är exakt lika. Så Trafikkontorets hemläxa från april ledde till att göra – ingenting. Trafikkontoret väljer att presentera exakt samma förslag för nämnden då som nu.

Och nu ser förslaget ut så här, exakt likadant som i april:


Förslaget i tjänsteutlåtandet 2015-09-24

Låt oss gå igenom vad ett tjänsteutlåtande är, det vill säga det som Trafikkontoret presenterar för Trafiknämnden. Det är ett beslutsunderlag som ska redovisa analyser och konsekvenser av de beslut som fattas.

Jag uppfattar Trafikkontorets tjänsteutlåtande och bilagan i det här fallet mer som en partsinlaga. Det är enbart Stadsdelsförvaltningens beskrivning som gäller, och väldigt lite handlar om konsekvenserna för cykel- och gångtrafiken. Här har Trafikkontoret en viktig och avgörande roll, att analysera, balansera och redovisa detta – det gör de inte. Det är enbart Stadsdelsförvaltningens ord som gäller – ett snävt och obalanserat perspektiv.

Det nämns inget om vad konsekvenserna blir för gående och cyklister vad gäller bredderna som föreslås på gång- respektive cykelbanan. Bredder som föreslås bli som dagens bredder.

  • Vilka konsekvenser får det när en cykelbana är 4,5 meter bred, sedan blir den plötsligt 2,9 meter bred genom parken, för att 60 meter längre bort bli 4,5 meter bred igen?
  • Vilka blir konsekvenserna för en fortsatt utbyggnad av cykelbanan mot Tranebergsbron av detta förslag?
  • Vilka är avvikelserna från cykelplanen?
  • Hur blir det med måluppfyllelsen vad gäller cykel- och promenadstaden?  

Rimligen borde allt detta få konsekvenser. I tjänsteutlåtandet finns inget om detta nämnt.

Trafikkontoret föreslår att gångbanan på den aktuella sträckan ska bli 2,3 meter bred - i en av Stockholms mest besökta parker. Räcker det för de flöden av gående som rör sig här? Konsekvenserna av detta redovisas inte. Och så här ser det många gånger ut på platsen idag:


Är ytan rätt dimensionerad efter de flöden av gående och cyklister som rör sig här? Är det tryggt, säkert och framkomligt?

Det står väldigt lite om de två gångpassagerna som enligt förslaget ska skapas över cykelbanan, dessa föreslås placeras i direkt anslutning till tunnelmynning. Där det råder mycket dålig sikt. Vad kommer detta innebära? Konsekvenser som borde redovisas är bland annat:

  • Hur många förväntas gå där?
  • Vilka är sikttrianglarna? Hur är siktförhållandena...?
  • Hur lång tid har man på sig att upptäcka varandra, reagera och vidta åtgärd för en säker interaktion?
  • Är passagerna i linje med hur gångpassager ska utformas enligt cykelplanen? I cykelplanen står det: Gångpassager ska utformas så att det finns förutsättningar för ett bra samspel mellan cyklister och fotgängare.”


Där cyklisten kommer fram föreslår Trafikkontoret att en gångpassage ska ligga. Likadant på andra sidan tunneln. Blir det en trygg och säker gångpassage?

Henrik Syk är en helt vanlig pendlingscyklist i Stockholm. Det här var hans spontana reaktion på förslaget när det dök upp på Facebook:

 

Vilket blev då beslutet som fattades på Trafiknämndens sammanträde:

"Trafiknämnden beslutar att cykelpendelstråket ska uppfylla bredden för cykelplanens standard för höga flöden.

Att uppnå en högre grad av trafikseparering enligt nedan;

Tunneln under Gjörwellsgatan ska utformas så att all cykeltrafik förläggs till en separat cykelbana i det mittersta tunnelröret och all gångtrafik ska förläggas till en separat gångbana i det södra tunnelröret. Cykelbanan ska tydliggöras och en gestaltningsmässig utformning i det norra tunnelröret ska säkerställa en visuell och funktionell symmetri för hela tunneln."

Hur tydligt som helst. Cykelbanan ska vara 4,5 meter. Ingen gångtrafik i det norra tunnelröret och därmed inga farliga gångpassager över cykelbanan. Trafiknämnden stoppar förslaget. Ett förslag som annars var på väg att bli ytterligare ett idiotbygge som DN skrev om tidigare. Det nämnden samtidigt säger är: bygg som cykelplanen och framkomlighetsstrategin säger, bygg säkert, bygg bra – för gående och för cyklister. En otroligt viktig signal för framtiden.

Det känns bra att politiken griper in och agerar så att gående och cyklister slipper få fler konfliktfyllda och farliga lösningar i staden. Att det blir lösningar som leder mot och inte från skapandet av en promenad- och cykelstad.

Den allmänna debatten som kommer att följa av detta beslut kommer ju att framställa det som att Trafiknämnden kör över Stadsdelsförvaltningen, när det egentligen handlar om att Trafikkontoret inte gör sitt jobb.

 

Relaterade inlägg:

 

Medias makt – felet är åtgärdat

16 sep 2015

 

Så, undrens tid är inte förbi.

Det enda som krävdes var att Dagens Nyheter skrev om att farliga fel på cykelvägar inte åtgärdas. Och att jag bloggade och twittrade om det. Samt att Expressen hade min bild i tidningen.

För alla de där felanmälningarna som en massa cyklister gjorde innan under ett par års tid räckte ju inte till.

Men, den farliga sprickan i cykelvägen är nu lagad! Hurra!

Så här såg det ut innan:

Så Stockholm stad, jag har ett förslag. Varför inte anlita mig och ytterligare några väl lästa bloggare med ett stort nätverk, tusentals läsare, mediekontakter samt god förståelse om kommunal verksamhet?

Vi kan göra under för er och se till att ni snabbt åtgärdar farliga fel så att människor slipper komma till skada. Se oss som ett komplement till ert felanmälningssystem – vi griper in när ert system inte fungerar!

Jag sätter igång genast och tar nästa farliga fel på listan över de 49 som ännu inte åtgärdats. Här är nr 2, sprickor i asfalten på cykelvägen utmed Magelungsvägen.

Åtgärda tack!


(Foto: Karolina Åhlin)

 

 Relaterade inlägg:

 

 

Sollentuna – imponerar!

14 sep 2015

 

Sollentuna är en kommun norr om Stockholm med drygt 69 000 invånare. Det finns många arbetsplatsområden i kommunen och i angränsande kommuner. Förhållandevis korta avstånd och en kommun mycket lämplig för cykel och cykelpendling. Kommunen är inte känd för att på något sätt ha prioriterat cykeltrafik, är i stort sett som vilken annan kommun som helst på det området.

Men.

Något har hänt! Och det händer fort och det händer mycket. Inte bara en ny cykelplan som lovar guld och gröna skogar utan spaden är redan i backen och ännu fler saker är på gång.


Sollentuna cykelplan 2014

Här följer ett litet axplock på vad Sollentuna håller på med.

Sollentunavägen
Stora delar av Sollentunavägens cykelinfrastruktur byggs nu om enligt regional standard. Mellan Sköldvägen och Silverdal, en sträcka på nästan 4 kilometer. Lite bredare, lite rakare, separerat från gående och prioritet i många korsningspunkter. Kostnad ca 17 miljoner.


Sträckan som byggs om på Sollentunavägen


Principsektion på Sollentunavägens cykelbana


Sollentunavägen, bygget är igång! Klart 2016

Helenelunds station
Passagen för cyklister under järnvägen vid Helenelunds station är en gammal surdeg. Cykelbanan ligger uppe tillsammans med gångbanan där alla resenärer kommer till/från tågen. Alternativet har varit att försöka cykla en kortare sträcka i körbanan och kämpa med SL-bussar. Inte särskilt trevligt och mer eller mindre kaos. Nu kommer passagen att byggas om på så sätt att körbanan smalnas av till ett körfält och regleras med så kallad skyttelsignal. På körfältet som tas bort byggs en dubbelriktad cykelbana. På så sätt slipper cyklister och gående blandas på denna sträcka. Vidare kommer delar av Stupvägens gång- och cykelbana byggas om. Bland annat blir det en genomgående cykelbana vid passagen med Åkervägen.


Trångt och besvärligt uppe på gång och cykelbanan...


...särskilt när tågresenärer klivit av. Foto: Tiina Sarlin


Så 2016 kommer det att finnas en dubbelriktad cykelbana vid det röda strecket

Turebergsleden
Delar av Turebergsleden skulle asfalteras om under 2015. Då var förvaltningen mycket vaken och såg möjligheterna till att skapa en cykelbana utmed delar av Turebergsleden. En snabb utredning gjordes och nu är cykelbanan mellan Bagarbyvägen och Kronovägen i stort sett klar. På sikt kommer stråket även byggas ut/byggas om i anslutning till gamla mässområdet i samband med att området exploateras.


Turebergsleden, vy mot öster. Ny cykelbana på gång. Räcke ska upp mellan cykel och körbanan


Turebergsleden, vy mot väster. Ny cykelbana på gång. Räcke ska upp mellan cykel och körbanan

Märstastråket
Ett viktigt stråk i den regionala cykelplanen. Stråket går från kommungränsen med Upplands Väsby i norr, sedan via Stockholmsvägen – Norrvikenleden - Bagarbyvägen fram till Turebergsleden och ansluter till Sollentunavägen. En sträcka på närmare 9 kilometer. Här går kommunen till viss del från den sträcka som är utpekad i den regionala cykelplanen. I positiv bemärkelse. Istället för att stråket sicksackar sig fram genom olika bostadsområden med ständiga svängfester, cykling i blandtrafik och sidbyten planerar man nu ett långt, rakt, gent och sammanhängande stråk.


Dagens cykelinfrastruktur. Ständiga sidbyten och svängfester i tunnlar och över vägen. Smalt, ej separerat och ibland även cykling i blandtrafik.

Så här planeras det istället att bli. Rött är befintlig sträckning på Märstastråket. Den svarta linjen är det som planeras. Åtgärderna längs stråket kommer att korta av cyklisternas resväg med nästan 1 kilometer, från 9 kilomter till 8. Till detta kommer även korsningsåtgärder där cykel får prioritet. Det handlar alltså om stora restidsvinster.


Genare sträckning av Märstastråket vid Rotebro


Genare sträckning av Märstastråket vid Häggvik

Sen har vi något riktigt spännande. En ny cykelförbindelse över Häggvikstrafikplats. Det var ju inte något som Trafikverket brydde sig om när trafikplatsen nyligen byggdes om. Så för att få till ett gent och sammanhängande stråk krävs nu en ny förbindelse. Så här kan den bli - kanske är det "Sollentunaslangen" vi ser födas:

Häggviks trafikplats. Är det "Sollentunaslangen" vi har att se fram mot?

Stråket får bra kontakt med flertalet av pendeltågsstationerna i kommunen samt flertalet av de stora arbetsplatsområdena. Genom ändringen av stråket underlättas även anslutningen till Kista, ett av landets största arbetsplatsområden.

Så om några år, när både Sollentunavägen och Märstastråket är utbyggt, kommer det finnas ett sammanhängande och bra utformat nord-sydligt stråk genom hela Sollentuna. Imponerande minst sagt.

Men det slutar inte här. Kommunen arbetar inte bara med att investera och bygga nytt utan förstår också vikten av att ha bra drift och underhåll av sina cykelvägar.

Sopsaltning
Därför har man börjat sopsalta delar av sitt cykelvägnät. Förra året började kommunen att sopsalta delar av sitt primära cykelvägnät för att skapa en säker och bra framkomlighet vintertid.


Sopsaltning i Sollentuna. Foto: Sollentuna kommun


Stråk som sopsaltas. Bild: Sollentuna kommun

Bilhinder
Kommunen arbetar även med att se över alla så kallade bilhinder i kommunen. En inventering av samtliga hinder har genomförts och kommunen går nu igenom vilka av alla dessa hinder som absolut är nödvändiga och vilka som kan tas bort. Inventeringen visar nämligen att alla dessa hinder har genom åren placerats ut lite hur som helst och ingen dokumentation finns var och varför de ställts ut. Men kommunen slutar inte där. För att se till att ev. hinder som verkligen behövs inte ska vara till besvär för cykeltrafiken testas nu ett cykelanpassat bilhinder.


Betonggrisar - utgör såväl fara som framkomlighetsproblem för cykeltrafiken


Nu finns där istället eftergivliga pollare. Säkrare och bättre framkomlighet

Så kommunen arbetar på alla nivåer, stort som smått, vilket är helt avgörande för att skapa bra förutsättningar för cykeltrafiken. Kort sagt, jag är imponerad över kommunens arbete med cykel. En handlingskraftig och kompetent förvaltning och en tydlig politik visar att det går. Om man vill.

Så, är Sollentuna på väg att bli Stockholms läns bästa cykelkommun?

 

Relaterade inlägg:

 

 

Gör det enklare för cyklister att slippa rött

11 sep 2015

 

Har skrivit en debattartikel i Expressen om hur vi med enkla och tämligen billiga medel skulle åstadkomma en minskning av rödljuscyklandet och förbättrad framkomlighet för cykeltrafik. Det ska vara lätt att göra rätt. Enkelt om man vill. Läs gärna och tyck till!

 

 

Åtgärda farligt fel – var god dröj

8 sep 2015

 

Skrev nyligen ett inlägg om att staden inte åtgärdar farliga fel på cykelbanor. Över hälften av anmälda farligheter blir inte åtgärdade. Expressen visade bilden från blogginlägget i en debattartikel:

Och nu, efter flera års felanmälningar. Efter att ha bloggat om det. Efter att ha twittrat om det. Och efter att Expressen haft bilden i tidningen har nu staden äntligen svarat:

 

Bra att äntligen få en respons, ett livstecken, får jag väl säga – det verkar finnas människor bakom dessa felanmälningssystem.

Och svaret då? Ja har vi tur så kommer ett farligt fel, en spricka i asfalten som cykelhjulen kan fastna i vara åtgärdad innan vintern – i bästa fall. Staden hoppas att deras entreprenör hinner, de hoppas…

Att skicka dit den så kallade Cykeljouren med en hink kallasfalt och lägga igen sprickan verkar vara helt främmande för staden. Så här står det om cykeljouren på stadens hemsida:

"Även under sommarhalvåret pågår cykeljouren, då sker bland annat underhåll av vägbanan..."

En stad som säger sig jobba hårt med ett ökat och säkert cyklande. Som i sin framkomlighetsstrategi prioriterar cykel högst.

Och vad var det nu för typ av olyckor som dominerar bland cykelolyckor? Ja just det, singelolyckor! På grund av stora brister i drift och underhåll av cykelvägnätet…

För något år sedan skrev jag ett inlägg om Stockholms stads cykelutbildning. Ett skämtinlägg om internutbildning av stadens personal vad gäller cykel. Jag börjar på allvar tro att det skämtinlägget är verklighet…

 

Relaterade inlägg:

 

 

Ladda fler


Följ oss

Få vårt nyhetsbrev!