Krister Isaksson | Bicycling.se
Annons

Krister Isaksson

Trafiknämnden stoppar idiotbygge

 

Idag skulle Trafiknämnden i Stockholm ha fattat beslut om att en cykelbana och en gång- och cykeltunnel i Rålambshovsparken skulle byggas om för bättre framkomlighet, trygghet och säkerhet.

Resultatet?

Trafiknämnden accepterade inte Trafikkontorets förslag till beslut.

Varför?

Trafikkontoret hade inte följt politiskt fattade beslut och direktiv i stadens styrdokument som rör trafik. Förslaget innehöll alltför stora brister och avvikelser på vad som är en säker, trygg och bra gång- och cykelinfrastruktur.

Låt oss backa lite och gå igenom vad som har hänt. Detta blir samtidigt en liten kurs i hur förvaltningar ibland arbetar och hur beslutsfattande kan gå till i kommunal verksamhet.

I april fattade Trafiknämnden beslut om utbyggnad av cykelstråket utmed delar av Norr Mälarstrand och Rålambshovsleden. Den idag smala och högtrafikerade cykelbanan skulle breddas och bli en 4,5 meter bred och fin cykelbana – kanske Stockholms bästa. Helt i linje med cykelplanen och stadens framkomlighetsstrategi.

Nämnden var vid detta tillfälle dock inte nöjd med hur gång- och cykeltunneln under Gjörwellsgatan skulle utformas och ville se ett annat förslag än det som presenterades i tjänsteutlåtandet. Därför lyftes denna del ut ur beslutet. Samtidigt fick Trafikkontoret i uppdrag att återkomma till nämnden med ett nytt förslag. Så här såg förslaget ut:


Förslaget i tjänsteutlåtandet 2015-04-13 Gråfärgat är dubbelriktad cykelbana. Vitfärgat är gångbanor.

Så här löd beslutet:

Sagt och gjort. Trafikkontoret fick återvända hem för att bearbeta tunnellösningen och det var detta – det omarbetade förslaget – som skulle upp till beslut idag.

Vad vi kan konstatera när vi jämför förslaget från april med dagens förslag är att de är exakt lika. Så Trafikkontorets hemläxa från april ledde till att göra – ingenting. Trafikkontoret väljer att presentera exakt samma förslag för nämnden då som nu.

Och nu ser förslaget ut så här, exakt likadant som i april:


Förslaget i tjänsteutlåtandet 2015-09-24

Låt oss gå igenom vad ett tjänsteutlåtande är, det vill säga det som Trafikkontoret presenterar för Trafiknämnden. Det är ett beslutsunderlag som ska redovisa analyser och konsekvenser av de beslut som fattas.

Jag uppfattar Trafikkontorets tjänsteutlåtande och bilagan i det här fallet mer som en partsinlaga. Det är enbart Stadsdelsförvaltningens beskrivning som gäller, och väldigt lite handlar om konsekvenserna för cykel- och gångtrafiken. Här har Trafikkontoret en viktig och avgörande roll, att analysera, balansera och redovisa detta – det gör de inte. Det är enbart Stadsdelsförvaltningens ord som gäller – ett snävt och obalanserat perspektiv.

Det nämns inget om vad konsekvenserna blir för gående och cyklister vad gäller bredderna som föreslås på gång- respektive cykelbanan. Bredder som föreslås bli som dagens bredder.

  • Vilka konsekvenser får det när en cykelbana är 4,5 meter bred, sedan blir den plötsligt 2,9 meter bred genom parken, för att 60 meter längre bort bli 4,5 meter bred igen?
  • Vilka blir konsekvenserna för en fortsatt utbyggnad av cykelbanan mot Tranebergsbron av detta förslag?
  • Vilka är avvikelserna från cykelplanen?
  • Hur blir det med måluppfyllelsen vad gäller cykel- och promenadstaden?  

Rimligen borde allt detta få konsekvenser. I tjänsteutlåtandet finns inget om detta nämnt.

Trafikkontoret föreslår att gångbanan på den aktuella sträckan ska bli 2,3 meter bred - i en av Stockholms mest besökta parker. Räcker det för de flöden av gående som rör sig här? Konsekvenserna av detta redovisas inte. Och så här ser det många gånger ut på platsen idag:


Är ytan rätt dimensionerad efter de flöden av gående och cyklister som rör sig här? Är det tryggt, säkert och framkomligt?

Det står väldigt lite om de två gångpassagerna som enligt förslaget ska skapas över cykelbanan, dessa föreslås placeras i direkt anslutning till tunnelmynning. Där det råder mycket dålig sikt. Vad kommer detta innebära? Konsekvenser som borde redovisas är bland annat:

  • Hur många förväntas gå där?
  • Vilka är sikttrianglarna? Hur är siktförhållandena...?
  • Hur lång tid har man på sig att upptäcka varandra, reagera och vidta åtgärd för en säker interaktion?
  • Är passagerna i linje med hur gångpassager ska utformas enligt cykelplanen? I cykelplanen står det: Gångpassager ska utformas så att det finns förutsättningar för ett bra samspel mellan cyklister och fotgängare.”


Där cyklisten kommer fram föreslår Trafikkontoret att en gångpassage ska ligga. Likadant på andra sidan tunneln. Blir det en trygg och säker gångpassage?

Henrik Syk är en helt vanlig pendlingscyklist i Stockholm. Det här var hans spontana reaktion på förslaget när det dök upp på Facebook:

 

Vilket blev då beslutet som fattades på Trafiknämndens sammanträde:

"Trafiknämnden beslutar att cykelpendelstråket ska uppfylla bredden för cykelplanens standard för höga flöden.

Att uppnå en högre grad av trafikseparering enligt nedan;

Tunneln under Gjörwellsgatan ska utformas så att all cykeltrafik förläggs till en separat cykelbana i det mittersta tunnelröret och all gångtrafik ska förläggas till en separat gångbana i det södra tunnelröret. Cykelbanan ska tydliggöras och en gestaltningsmässig utformning i det norra tunnelröret ska säkerställa en visuell och funktionell symmetri för hela tunneln."

Hur tydligt som helst. Cykelbanan ska vara 4,5 meter. Ingen gångtrafik i det norra tunnelröret och därmed inga farliga gångpassager över cykelbanan. Trafiknämnden stoppar förslaget. Ett förslag som annars var på väg att bli ytterligare ett idiotbygge som DN skrev om tidigare. Det nämnden samtidigt säger är: bygg som cykelplanen och framkomlighetsstrategin säger, bygg säkert, bygg bra – för gående och för cyklister. En otroligt viktig signal för framtiden.

Det känns bra att politiken griper in och agerar så att gående och cyklister slipper få fler konfliktfyllda och farliga lösningar i staden. Att det blir lösningar som leder mot och inte från skapandet av en promenad- och cykelstad.

Den allmänna debatten som kommer att följa av detta beslut kommer ju att framställa det som att Trafiknämnden kör över Stadsdelsförvaltningen, när det egentligen handlar om att Trafikkontoret inte gör sitt jobb.

 

Relaterade inlägg:

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (8)

2015-09-24 16:35


Medias makt – felet är åtgärdat

 

Så, undrens tid är inte förbi.

Det enda som krävdes var att Dagens Nyheter skrev om att farliga fel på cykelvägar inte åtgärdas. Och att jag bloggade och twittrade om det. Samt att Expressen hade min bild i tidningen.

För alla de där felanmälningarna som en massa cyklister gjorde innan under ett par års tid räckte ju inte till.

Men, den farliga sprickan i cykelvägen är nu lagad! Hurra!

Så här såg det ut innan:

Så Stockholm stad, jag har ett förslag. Varför inte anlita mig och ytterligare några väl lästa bloggare med ett stort nätverk, tusentals läsare, mediekontakter samt god förståelse om kommunal verksamhet?

Vi kan göra under för er och se till att ni snabbt åtgärdar farliga fel så att människor slipper komma till skada. Se oss som ett komplement till ert felanmälningssystem – vi griper in när ert system inte fungerar!

Jag sätter igång genast och tar nästa farliga fel på listan över de 49 som ännu inte åtgärdats. Här är nr 2, sprickor i asfalten på cykelvägen utmed Magelungsvägen.

Åtgärda tack!


(Foto: Karolina Åhlin)

 

 Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (3)

2015-09-16 16:23


Sollentuna – imponerar!

 

Sollentuna är en kommun norr om Stockholm med drygt 69 000 invånare. Det finns många arbetsplatsområden i kommunen och i angränsande kommuner. Förhållandevis korta avstånd och en kommun mycket lämplig för cykel och cykelpendling. Kommunen är inte känd för att på något sätt ha prioriterat cykeltrafik, är i stort sett som vilken annan kommun som helst på det området.

Men.

Något har hänt! Och det händer fort och det händer mycket. Inte bara en ny cykelplan som lovar guld och gröna skogar utan spaden är redan i backen och ännu fler saker är på gång.


Sollentuna cykelplan 2014

Här följer ett litet axplock på vad Sollentuna håller på med.

Sollentunavägen
Stora delar av Sollentunavägens cykelinfrastruktur byggs nu om enligt regional standard. Mellan Sköldvägen och Silverdal, en sträcka på nästan 4 kilometer. Lite bredare, lite rakare, separerat från gående och prioritet i många korsningspunkter. Kostnad ca 17 miljoner.


Sträckan som byggs om på Sollentunavägen


Principsektion på Sollentunavägens cykelbana


Sollentunavägen, bygget är igång! Klart 2016

Helenelunds station
Passagen för cyklister under järnvägen vid Helenelunds station är en gammal surdeg. Cykelbanan ligger uppe tillsammans med gångbanan där alla resenärer kommer till/från tågen. Alternativet har varit att försöka cykla en kortare sträcka i körbanan och kämpa med SL-bussar. Inte särskilt trevligt och mer eller mindre kaos. Nu kommer passagen att byggas om på så sätt att körbanan smalnas av till ett körfält och regleras med så kallad skyttelsignal. På körfältet som tas bort byggs en dubbelriktad cykelbana. På så sätt slipper cyklister och gående blandas på denna sträcka. Vidare kommer delar av Stupvägens gång- och cykelbana byggas om. Bland annat blir det en genomgående cykelbana vid passagen med Åkervägen.


Trångt och besvärligt uppe på gång och cykelbanan...


...särskilt när tågresenärer klivit av. Foto: Tiina Sarlin


Så 2016 kommer det att finnas en dubbelriktad cykelbana vid det röda strecket

Turebergsleden
Delar av Turebergsleden skulle asfalteras om under 2015. Då var förvaltningen mycket vaken och såg möjligheterna till att skapa en cykelbana utmed delar av Turebergsleden. En snabb utredning gjordes och nu är cykelbanan mellan Bagarbyvägen och Kronovägen i stort sett klar. På sikt kommer stråket även byggas ut/byggas om i anslutning till gamla mässområdet i samband med att området exploateras.


Turebergsleden, vy mot öster. Ny cykelbana på gång. Räcke ska upp mellan cykel och körbanan


Turebergsleden, vy mot väster. Ny cykelbana på gång. Räcke ska upp mellan cykel och körbanan

Märstastråket
Ett viktigt stråk i den regionala cykelplanen. Stråket går från kommungränsen med Upplands Väsby i norr, sedan via Stockholmsvägen – Norrvikenleden - Bagarbyvägen fram till Turebergsleden och ansluter till Sollentunavägen. En sträcka på närmare 9 kilometer. Här går kommunen till viss del från den sträcka som är utpekad i den regionala cykelplanen. I positiv bemärkelse. Istället för att stråket sicksackar sig fram genom olika bostadsområden med ständiga svängfester, cykling i blandtrafik och sidbyten planerar man nu ett långt, rakt, gent och sammanhängande stråk.


Dagens cykelinfrastruktur. Ständiga sidbyten och svängfester i tunnlar och över vägen. Smalt, ej separerat och ibland även cykling i blandtrafik.

Så här planeras det istället att bli. Rött är befintlig sträckning på Märstastråket. Den svarta linjen är det som planeras. Åtgärderna längs stråket kommer att korta av cyklisternas resväg med nästan 1 kilometer, från 9 kilomter till 8. Till detta kommer även korsningsåtgärder där cykel får prioritet. Det handlar alltså om stora restidsvinster.


Genare sträckning av Märstastråket vid Rotebro


Genare sträckning av Märstastråket vid Häggvik

Sen har vi något riktigt spännande. En ny cykelförbindelse över Häggvikstrafikplats. Det var ju inte något som Trafikverket brydde sig om när trafikplatsen nyligen byggdes om. Så för att få till ett gent och sammanhängande stråk krävs nu en ny förbindelse. Så här kan den bli - kanske är det "Sollentunaslangen" vi ser födas:

Häggviks trafikplats. Är det "Sollentunaslangen" vi har att se fram mot?

Stråket får bra kontakt med flertalet av pendeltågsstationerna i kommunen samt flertalet av de stora arbetsplatsområdena. Genom ändringen av stråket underlättas även anslutningen till Kista, ett av landets största arbetsplatsområden.

Så om några år, när både Sollentunavägen och Märstastråket är utbyggt, kommer det finnas ett sammanhängande och bra utformat nord-sydligt stråk genom hela Sollentuna. Imponerande minst sagt.

Men det slutar inte här. Kommunen arbetar inte bara med att investera och bygga nytt utan förstår också vikten av att ha bra drift och underhåll av sina cykelvägar.

Sopsaltning
Därför har man börjat sopsalta delar av sitt cykelvägnät. Förra året började kommunen att sopsalta delar av sitt primära cykelvägnät för att skapa en säker och bra framkomlighet vintertid.


Sopsaltning i Sollentuna. Foto: Sollentuna kommun


Stråk som sopsaltas. Bild: Sollentuna kommun

Bilhinder
Kommunen arbetar även med att se över alla så kallade bilhinder i kommunen. En inventering av samtliga hinder har genomförts och kommunen går nu igenom vilka av alla dessa hinder som absolut är nödvändiga och vilka som kan tas bort. Inventeringen visar nämligen att alla dessa hinder har genom åren placerats ut lite hur som helst och ingen dokumentation finns var och varför de ställts ut. Men kommunen slutar inte där. För att se till att ev. hinder som verkligen behövs inte ska vara till besvär för cykeltrafiken testas nu ett cykelanpassat bilhinder.


Betonggrisar - utgör såväl fara som framkomlighetsproblem för cykeltrafiken


Nu finns där istället eftergivliga pollare. Säkrare och bättre framkomlighet

Så kommunen arbetar på alla nivåer, stort som smått, vilket är helt avgörande för att skapa bra förutsättningar för cykeltrafiken. Kort sagt, jag är imponerad över kommunens arbete med cykel. En handlingskraftig och kompetent förvaltning och en tydlig politik visar att det går. Om man vill.

Så, är Sollentuna på väg att bli Stockholms läns bästa cykelkommun?

 

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (13)

2015-09-14 09:59


Gör det enklare för cyklister att slippa rött

 

Har skrivit en debattartikel i Expressen om hur vi med enkla och tämligen billiga medel skulle åstadkomma en minskning av rödljuscyklandet och förbättrad framkomlighet för cykeltrafik. Det ska vara lätt att göra rätt. Enkelt om man vill. Läs gärna och tyck till!

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (1)

2015-09-11 12:41


Åtgärda farligt fel – var god dröj

 

Skrev nyligen ett inlägg om att staden inte åtgärdar farliga fel på cykelbanor. Över hälften av anmälda farligheter blir inte åtgärdade. Expressen visade bilden från blogginlägget i en debattartikel:

Och nu, efter flera års felanmälningar. Efter att ha bloggat om det. Efter att ha twittrat om det. Och efter att Expressen haft bilden i tidningen har nu staden äntligen svarat:

 

Bra att äntligen få en respons, ett livstecken, får jag väl säga – det verkar finnas människor bakom dessa felanmälningssystem.

Och svaret då? Ja har vi tur så kommer ett farligt fel, en spricka i asfalten som cykelhjulen kan fastna i vara åtgärdad innan vintern – i bästa fall. Staden hoppas att deras entreprenör hinner, de hoppas…

Att skicka dit den så kallade Cykeljouren med en hink kallasfalt och lägga igen sprickan verkar vara helt främmande för staden. Så här står det om cykeljouren på stadens hemsida:

"Även under sommarhalvåret pågår cykeljouren, då sker bland annat underhåll av vägbanan..."

En stad som säger sig jobba hårt med ett ökat och säkert cyklande. Som i sin framkomlighetsstrategi prioriterar cykel högst.

Och vad var det nu för typ av olyckor som dominerar bland cykelolyckor? Ja just det, singelolyckor! På grund av stora brister i drift och underhåll av cykelvägnätet…

För något år sedan skrev jag ett inlägg om Stockholms stads cykelutbildning. Ett skämtinlägg om internutbildning av stadens personal vad gäller cykel. Jag börjar på allvar tro att det skämtinlägget är verklighet…

 

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (3)

2015-09-08 19:58


Polisen - cyklande poliser är kostnadseffektiva

 

Så kom då beskedet från polisen. Cyklande poliser är kostnadseffektiva och uppskattade. Precis det som jag påtalade i en debattartikel i Expressen förra året. Vad roligt att även polisen nu har upptäckt detta!

 


Cyklande poliser i Tanto, Stockholm

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2015-09-08 17:08


Lastcykel = mer hänsyn?

 


Foto: Luca Mara

Jag cyklar ju en hel del lastcykel nuförtiden och tycker mig ha märkt en sak i interaktionen med motorfordonsförare. Så här kommer en helt ovetenskaplig betraktelse.

När jag ska passera över gatan på cykelpassager är det vanligt att bilförare saktar in och låter mig passera, mycket vanligare än när jag kommer med vanlig cykel.

Cyklar en hel del i körbanan med lastcykeln, funkar ju inte alltid så bra att ta sig fram på cykelinfrastrukturen…  Än så länge har ingen tutat på mig, vilket inte är helt ovanligt om jag cyklar med vanlig cykel i körbanan. Trots att jag tar upp mer yta, det är svårare att passera mig och det går långsammare än med några av mina andra cyklar.

Varför är det så här?

Att jag skulle ha barn i lastcykeln och att omgivningen därmed visar större hänsyn räcker inte som förklaring. För samma hänsyn visas då jag lastcyklar utan barn. Vilket jag gör ofta.

Jag tror det handlar om en kombination av saker. En sak är synbarheten - storleken, jag och lastcykeln syns på ett helt annat sätt än med en vanlig cykel.

Sen tror jag en annan sak är starkt bidragande. Det uppfattas av omgivningen som jag utför en transport, ett trafikarbete. Jag förflyttar varor, gods eller människor – jag gör något nyttigt, av betydelse. Till skillnad mot när jag cyklar vanlig cykel, det är ju bara ”flanörcykling” och eller en halvfet sportgubbe i lycra…


Inte ens i kampen om parkeringsplatser uppstår det något gnäll! Foto: Luca Mara

Vad vet jag, i vilket fall som helst är det en mycket trevlig och angenäm erfarenhet. Ni andra som cyklar lastcykel, vilka är era erfarenheter?

 

Relaterade inlägg:

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (7)

2015-09-08 07:20


Varför cyklar vi mot rött?

 

I studien ”Att cykla i Stockholms innerstad” fick närmare 700 cyklister svara på frågor om bland annat trafiksignaler. 92 % av dessa cyklister har körkort.

Här följer en liten sammanställning av svaren.

Två tredjedelar uppger att de någon gång cyklar mot rött ljus, och var fjärde cyklist gör det alltid eller ofta. Det är lika vanligt att alltid eller ofta cykla mot rött ljus vid trafiksignal i cykelbanan som vid gemensam signal i gatan. 

Dessa siffror stämmer tämligen väl överens med resultat från observationsstudier av rödljuscyklande. Andelen rödljuscyklande brukar hamna runt 20 procent när man väger samman olika typer av trafiksignaler och korsningar. Även här sticker yrkestrafikanter ut med en avsevärt högre andel rödljuscyklande.

Den vanligaste orsaken till rödljuscykling anges vara att trafiksituationen är sådan att det går bra. Knappt var tredje cyklist anser att det tar för lång tid innan signalen slår om.

Ett annat beteende hos dem som ofta cyklar mot rött. Cyklister som ofta cyklar mot rött använder i lägre utsträckning hjälm, cyklar oftare fortare och väljer oftare bort cykelvägar på grund av att de inte tycker att de är trafiksäkra. De väljer hellre en väg som snabbt tar dem dit de ska.

De flesta upplever att signaler i cykelbanan sällan slår om automatiskt. Tre av fyra menar att signalen inte slår om till grönt automatiskt och att de behöver trycka på en knapp för att det ska slå om till grönt. De gemensamma signalerna upplevs oftare slå om till grönt automatiskt, jämfört med trafiksignalerna i cykelbanan.

Hälften av cyklisterna upplever att de alltid eller ofta fastnar vid rött ljus på bilisternas gröna våg, vilket naturligtvis beror på att trafiksignalen är anpassad för bilister.

I studien har cyklisterna kommenterat olika problem med synkroniseringen av trafiksignaler.

”Grönt för bilister i samma färdriktning, men rött för cyklister - osynkroniserat, irriterande, leder till att cyklister kör mot rött.”

”Trafiksignaler för cyklister och grön gubbe är ej synkade vilket innebär trafikfara när bilar ska svänga och passera både cykelbana och övergångsställe. (Bilister tittar förmodligen oftast på den gröna gubben, inte om cyklisterna har grönt. Är gubben då röd innebär det trafikfara/olycksrisk och/eller irritation).”

Här kan ni läsa om hur man kan cykelanpassa trafiksignaler. För att förbättra cykeltrafikens framkomlighet, för att öka respekten för trafiksignaler och för att på så sätt bidra till ett minskat rödljuscyklande.

 

 

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (4)

2015-09-04 06:10


Felanmälan, var god dröj!

 

Av 100 anmälda faror på cykel­vägnätet till Stockholms trafikkontor åtgärdades knappt hälften på ett år. Vissa av felen utgör verklig fara, de är ännu inte åtgärdade, säger Krister Isaksson, expert på cykelplanering och cykelinfrastruktur.

Så sa jag i en artikel i Dagens Nyheter 4 juni (finns tyvärr inte på nätet). I artikeln tillbakavisade Trafikkontorets presstalesperson kritiken:

–  Vi gör självklart en prioritering. Utgör ett anmält fel en fara för tredje man åtgärdas det direkt. Vi förstår att anmälare kan uppleva att ingenting händer, men är det så, så betyder det att vi gjort en ­annan prioritering. En enskild anmälare kan ju inte se vilka ärenden vi har att prioritera bland, säger Anders Porelius, presstalesperson på trafik­kontoret.

– Men blir vi uppmärksammade på farliga saker kommer vi att titta på det direkt, säger han.

Låt oss titta på en av de 100 felanmälningarna, och se vad som prioriterats bort. Ett fall där staden har en annan uppfattning och har kommit fram till att ingen fara råder för hjulburna trafikanter.

En cykelväg i Stureby i södra Stockholm. Är också av staden utpekat som pendlingsstråk. Ett stråk som ska vara det bästa av bästa, och som ska ha en hög kvalitet i bland annat drift och underhåll. Jag har felanmält detta tre gånger under två års tid. En annan cyklist har felanmält två gånger.

En sträcka på cykelvägen som har flera långa och längsgående sprickor i asfalten. Sprickor som är så stora att till och med ett standardbrett cykeldäck försvinner ner i dem.

Målningen ni ser på bilderna har varken jag eller staden gjort. Istället är det en arrangör av ett rullskidlopp som har gjort markeringen för att uppmärksamma rullskidåkarna för faran…


Så här såg det ut 2014 när ytterligare en cyklist felanmälde sprickorna.

Min kunskap och expertis på området, och även Statens väg- och transportforskningsinstituts (VTI) forskning, säger att den här typen av sprickor i allra högsta grad utgör en stor fara för cyklister (och andra som färdas på hjul). Även för gående finns en uppenbar risk för att snubbla och skada sig. Stockholms stad gör uppenbarligen inte samma bedömning, trots upprepade felanmälningar under en längre tid av denna plats. Vad som ligger till grund för stadens bedömning är för mig svårt att förstå.

Cykelvägen ingår som jag skrev tidigare i stadens pendlingsstråk. Dessa stråk ska patrulleras frekvent av den så kallade Cykeljouren. Så här skriver staden på sin hemsida om Cykeljouren:

Staden har bildat en cykeljour som ska utveckla drift och underhåll på de prioriterade cykelbanorna i söderort och västerort. (…) Även under sommarhalvåret pågår cykeljouren, då sker bland annat underhåll av vägbanan och inventering av belysningen längst dessa stråk.


Cykeljouren ute på patrull

Då får vi nog konstatera att både felanmälningssystemet och cykeljouren i staden har sina brister.

Hur länge tror ni att en felanmäld spricka på en prioriterad gata, stor nog för ett bildäck att försvinna i, skulle förbli utan åtgärd?

Det är skillnad på trafikant och trafikant i nollvisionens Sverige.

 

Relaterade inlägg:

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (7)

2015-09-02 14:07


Lastcykelmässa

 

Så var det då dags, en lastcykelmässa går av stapeln i Stockholm lördagen den 19 september. På Skeppsholmen kl 10.00 - 18.00 utanför Arkitektur & designcentrum.

Tanken bakom mässan är att uppmärksamma lastcykelns stora potential att lösa vardagstransporter och yrkestransporter fossilfritt och yteffektivt i tätort. 

På mässan kommer det finnas möjlighet att provcykla en rad olika lastcyklar. Till exempel vrålåket som jag åker omkring med, en Butchers & Bicycles!


Foto: Luca Mara

Här kan ni läsa mer om hur livet kan vara med en lastcykel:

Mer information om lastcykelmässan hittar du här

 

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2015-09-01 18:23


MerKrister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

  1. > Juni 2017
  2. > Maj 2017
  3. > April 2017
  4. > Mars 2017
  5. > Februari 2017
  6. > Januari 2017
  7. > December 2016
  8. > November 2016
  9. > Oktober 2016
  10. > September 2016
  11. > Augusti 2016
  12. > Juli 2016
  13. > Juni 2016
  14. > Maj 2016
  15. > April 2016
  16. > Mars 2016
  17. > Februari 2016
  18. > Januari 2016
  19. > December 2015
  20. > November 2015
  21. > Oktober 2015
  22. > September 2015
  23. > Augusti 2015
  24. > Juli 2015
  25. > Juni 2015
  26. > Maj 2015
  27. > April 2015
  28. > Mars 2015
  29. > Februari 2015
  30. > Januari 2015
  31. > December 2014
  32. > November 2014
  33. > Oktober 2014
  34. > September 2014
  35. > Augusti 2014
  36. > Juli 2014
  37. > Juni 2014
  38. > Maj 2014
  39. > April 2014
  40. > Mars 2014
  41. > Februari 2014
  42. > Januari 2014
  43. > December 2013
  44. > November 2013
  45. > Oktober 2013
  46. > September 2013
  47. > Augusti 2013
  48. > Juli 2013
  49. > Juni 2013
  50. > Maj 2013
  51. > April 2013
  52. > Mars 2013
  53. > Februari 2013
  54. > Januari 2013
  55. > December 2012
  56. > November 2012
  57. > Oktober 2012
  58. > September 2012
  59. > Augusti 2012
  60. > Juli 2012
  61. > Juni 2012

Mest lästa

  1. Jag är aldrig ensam

Kategorier

  1. > Cykelhistoria
  2. > Cykelkultur
  3. > Prylar

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arkitektur
  3. > Barn
  4. > Bicycling
  5. > Bilhinder
  6. > Broar
  7. > cargobike
  8. > Cykelbloggare
  9. > Cykelbox
  10. > Cykelfrämjandet
  11. > Cykelhjälmslag
  12. > Cykelinfrastruktur
  13. > Cykelparkering
  14. > Cykelpendling
  15. > Cykelpolitik
  16. > Cykelöverfart
  17. > Cykla höger vid rött
  18. > Cykla med barn
  19. > Danmark
  20. > Davos
  21. > Debatt
  22. > Design
  23. > Desire lines
  24. > Drift & underhåll
  25. > Däck
  26. > Elcykel
  27. > Felanmälningssystem
  28. > Framkomlighet
  29. > Gatubantning
  30. > Groningen
  31. > Grus
  32. > Gå på cykelbanan
  33. > Gästbloggare
  34. > Hinder på cykelbanan
  35. > Hinderbana
  36. > Holland
  37. > Humor
  38. > hållbart samhälle
  39. > Kläder
  40. > kollektivtrafik
  41. > Konfliktdesign
  42. > Konst
  43. > Köpenhamn
  44. > Lastcykel
  45. > Lådcyklar
  46. > Lånecyklar
  47. > Lövhalka
  48. > Miljö
  49. > Motormännen
  50. > Nacka
  51. > Nationell cykelstrategi
  52. > Nederländerna
  53. > New York
  54. > Nollvisionen
  55. > Nya Slussen
  56. > Polisen
  57. > Politik
  58. > Popup-cykelbana
  59. > Regional cykelplan
  60. > Regionala cykelstråk
  61. > Rullstolscykel
  62. > Samhälls- och trafikplanering
  63. > Samhällsekonomin
  64. > Skärmar
  65. > Sollentuna
  66. > Solna
  67. > Sopsaltning
  68. > Sportcyklist
  69. > Stella Fare
  70. > Stockholm
  71. > Stockholms Handelskammare
  72. > Stolpar i cykelbanan
  73. > Svensk Cykling
  74. > Svängfest
  75. > Trafiklagstiftning
  76. > Trafikmaktordning
  77. > Trafikplanering
  78. > Trafikrapportör
  79. > Trafikregler
  80. > Trafiksignaler
  81. > Trafiksäkerhet
  82. > Trafikverket
  83. > Täby
  84. > Tävling
  85. > USA
  86. > Vintercykling
  87. > Vinterväghållning
  88. > VTI
  89. > Vägarbeten
  90. > Växtlighet
  91. > Önskelista

Följ oss på Bicycling twitter_symbol fb_symbol

Medlem / Prenumerant

Logga in

Logga in eller ansök om
gratis medlemskap.

Sök på Bicycling.se



Få vårt nyhetsbrev!

Annonser