Krister Isaksson | Bicycling.se
Annons

Krister Isaksson

Sopsaltning, aldrig i livet!

Så sa min dåvarande chef på Gatu- och fastighetskontoret i början av 2000-talet. Vi var några på kontoret som ville testa sopsaltning av cykelvägarna. Vi hade varit på studiebesök i bland annat Odense och Münster. Två städer som sedan länge använt sig av sopsaltning och som kunde visa att metoden var överlägsen traditionell plogning och sandning. Vi hade även följt Anna Niskas forskning och doktorsavhandling om sopsaltning i Linköping. En forskning som även den visade på metodens överlägsenhet. Min chef satt för övrigt i betygsnämnden för Anna Niskas avhandling, så han var på intet sätt okunnig om metoden och resultaten.


Sopsaltaren in action! Foto: Jon Jogensjö

Men i Stockholm var det stopp - "aldrig i livet" - för sopsaltning.

Tills...

Tretton år senare. Efter tydliga politiska direktiv från bland annat Per Ankersjö (C) så var det dags för sopsaltaren att beträda Stockholms cykelbanor. Succén var given - det blev avsevärt bättre förhållanden på de teststräckor som sopsaltades. Det visste ju redan jag och andra. Sedan dess har sopsaltningen utökas i Stockholm till att omfatta alltfler cykelbanor.

Efter att jag börjat skriva om sopsaltning på bloggen drar nu metoden fram som en löpeld över landet. Fler och fler kommuner börjar nu använda sig av sopsaltning. Sist ut kommer väl dessvärre Trafikverket vara. Istället för att ligga i fronten för säkert cyklande och nollvisionen och att använda sig av en metod som ger avsevärt säkrare och bättre framkomlighet för cykeltrafiken så väljer Trafikverket "att följa utvecklingen".
Påminner lite om min tidigare chef (som förövrigt var en mycket bra chef!).


Sopsaltaren får inte bara bort snö och is. Det blir soprent från grus på cykelbanorna också! Vilken annan cykelbana ser ut så här i februari? Foto: Luca Mara

Vill rikta ett stort och uppriktigt tack till Per Ankersjö som såg till att sopsaltning till slut hittade till Stockholms cykelbanor. För mig och tusentals andra som cyklar har det inneburit en säkrare och framkomligare väg. Och bidragit till att vintercyklandet ökat med 30 procent på bara några år.

Det här var en liten beskrivning av hur förändrings- och förbättringsarbete kan gå till. Det är inte alltid särskilt rationellt, det bygger inte alltid på kunskap och fakta, på att ständigt söka förbättring och framsteg. Det är många gånger andra faktorer som spelar in. Det handlar ofta om värderingar, om synsätt, om en ryggmärgsreflex att säga nej - "det fugerar inte här"och "det kostar för mycket". Och slutligen - "ingen cyklar på vintern" eller till och med - "man ska inte cykla på vintern".

Och idag, idag kom så beskedet från Stockholms stad:

  • 40 procent färre singelolyckor med cykel på de sopsaltade stråken
  • Antalet fallolyckor med fotgängare på dessa stråk har mer än halverats

Totalt sett är sopsaltningen en mycket stor framgång. Ett snabbt och kostnadseffektivt sätt att förbättra trafiksäkerheten och få ner antalet olyckor. Och inte bara det, det förbättrar även framkomligheten avsevärt - för både cyklister och gående.

Inte så konstigt att staden nu även beslutat om att utöka antalet stråk som ska sopsaltas!

Relaterade inlägg:

 


Skriv ut Permalink Kommentarer (8)

2015-12-21 19:59


Cyklar jag mot rött?

Vissa dagar cyklar jag tidigt till mitt arbete. Startar runt 5-tiden på morgonen i södra delarna av Stockholm för att cykla in till Kungsholmen - en färd på cirka 14 kilometer. Sträckan jag cyklar innebär att jag varje gång cyklar på Långholmsgatan på Södermalm. Och det innebär ibland ett påfrestande test av min respekt för trafiksignaler.

En hel del signaler i staden är programmerade så att de i lågtrafik alltid återgår till rött när inga fordon eller gående finns i korsningen (natt, fram till kl. 6). Det innebär att i en korsning lyser samtliga signaler rött från de olika tillfarterna, även gång- och eventuella cykelsignaler. Så här beskriver staden det:

"Grönare på natten
På natten är de flesta signalerna på huvudstråken trafikstyrda. De blir gröna bara när detektorerna berättar att något slags fordon är på väg. Sedan blir de röda igen. På det sättet får bilarna en grön våg, om det inte finns annan trafik i korsningen."

Anledningen till denna inställning av signalerna är att de snabbare ska kunna växla om till grönt när någon anmäler sig via detektorer eller tryckknappslådan. En bra tanke och princip kan tyckas - onödigt att trafikanterna blir stående på grund av en trög signal.

Men...

För att detta ska fungera är det ju av största vikt att fordonen verkligen detekteras av signalsystemet. Det gör inte alltid cyklar. Vilket i sin tur betyder att signalen inte slår om till grönt när jag kommer cyklande. Signalanläggningen vet så att säga inte om att jag existerar. Så här blir jag stående, utan en bil eller gående i sikte som skall korsa gatan. Och nu uppstår då denna situation: för att få grönt måste jag alltså vänta på att det kommer en bil från mitt håll - då först slår signalen om till grönt.

Eftersom jag cyklar tidigt på morgonen är ju flödet av bilar inte så stort, vilket innebär att jag kan bli stående där en längre stund. Ett annat alternativ är ju att jag kliver av cykeln, går till övergångsstället, trycker på knappen, får grönt och sedan cyklar iväg...

Signal nummer 1 och 2 på Långholmsgatan, på cirka 80 meters avstånd.

För att ytterligare förvärra situationen så handlar det inte om en trafiksignal, utan om två. Den första styr den andra utifrån detekteringen av fordon, där ju cyklar inte detekteras. Så i signal nummer två uppstår nu denna besvärlighet för cykeltrafiken: Bil kommer, detekteras och ger grönt i signal 1 och 2. Men tiden signalerna lyser grönt är anpassade efter hur många bilar som anmälts via detektorerna och en bilhastighet på runt 40 kilometer i timmen. Jag får alltså vänta på grönt vid den första signalen tills det kommer en bil som gör att signalen växlar till grönt, för att sedan inte hinna fram till den andra signalen innan den växlar tillbaka till rött. Så jag blir stående igen i väntan på ännu en bil...

Jag har felanmält detta under flera år. Men inget händer. En snabb och enkel lösning skulle ju vara att ställa om signalerna så att de alltid återgår till grönt på Långholmsgatan. Blir lite trögare för de som ska korsa gatan, men hej, det ska väl fungera för alla? En annan lösning är ju att se till att det finns detektorer där de behövs, och att de detekterar cyklar. Nu ska ju denna sträcka byggas om inom kort, förhoppningsvis är år av väntan vid rött ljus då över... så kallade ljusår.

Men fram till dess, vad tycker ni? Ska jag stanna för rött och vänta på att en bil ska komma? Eller cyklar jag mot rött? Hur gör du?

Detta var ett exempel på hur dåligt anpassade trafiksignaler är för cykeltrafik. En genomgång av trafiksignalerna på Kungsholmen i Stockholm visade att cirka 30 procent av dem detekterar inte cyklar (Cykeltrafik och trafiksignaler, 2004). Dessa och andra brister för cykeltrafiken i trafiksignalerna finns i hela landet.

Och förresten, har ni någonsin hört talas om en trafiksignal där biltrafiken måste vänta på att det ska komma cyklister för att få grönt? Tror inte det...

Kan inte låta bli att fundera på hur regelefterlevnaden bland oss bilförare skulle vara om signalerna fungerade på samma sätt för biltrafiken som den gör för cykeltrafiken. Man får det man skapar. Vill väghållaren ha respekt och bra efterlevnad för sina system är det ju väldigt bra om de själva visar de olika trafikslagen samma respekt. Och skapar ett fungerande system för alla.

Relaterade inlägg:

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (12)

2015-12-16 08:11


Min önskelista

Favorit i repris! Min önskelista till tomten. I år har jag varit extra snäll så tomten och hans nissar har nog jobbat flitigt i tomteverkstaden! Det är endast några små, enkla saker som jag önskar mig i år. Så häng med så tar vi en titt på listan!

Jag vill ha cykelvägar separerade från gående:

Jag vill ha breda cykelvägar:

Jag vill har raka och gena cykelvägar:

Jag vill ha prioritet när jag cyklar över gatan:


Jag vill ha cykelanpassade trafiksignaler:

Jag vill veta vart vägen bär:

Jag vill ha bra och säkra cykelparkeringar:

Jag vill kunna ta med cykeln i kollektivtrafiken:


Jag vill ha bra belysning på cykelvägen:

Jag vill ha servicestationer för min cykel:

Jag vill ha bra drift och underhåll av cykelvägarna:

Harness Balance XT

Jag vill kunna cykla mot enkelriktat:

Jag vill (om nödvändigt) ha cykelvänliga bilhinder:

Jag vill inte ha några kanter på cykelvägen:

Jag vill ha det där lilla extra:


‘De Fietskathedraal’


Cykelslangen


Hovenring


Waaijerbrug


Nescio bron


Sölvesborgsbron


Det var väl inte så märkvärdiga saker, tämligen basic tycker jag. Något nissarna i den nationella cykelstrategin fixar i en handvändning!

Hur ser din önskelista ut?


Önskar er en God Jul och Gott Nytt År!

 

Bildkällor: BicycleDutch, Fietsberaad, Chris Keulen, Copenhagenize, Tekniska Verken Linköping, OKQ8, Jon Jogensjö, Erik Stigell, Rasmus Hjortshöj, Husqvarna.






Skriv ut Permalink Kommentarer (5)

2015-12-06 16:09


Cyklister är inte bara ickefeta ickebilister

Cykeltrafiken måste få större fokus och en viktigare roll i stads- och trafikplaneringen. Vidare måste fokus vara på cykeln som ett högeffektivt transportmedel, inte bara ett sätt att minska fetma och vara bra för klimatet genom att bilister börjar cykla. Det diskriminerar befintliga cyklister som resenärer. Trots allt: cyklister är resenärer, inte bara ickefeta ickebilister.

Detta skriver Jonas Eliasson och Maria Börjesson i studien: The benefits of cycling: Viewing cyclists as travellers rather than non‐motorists.


Relaterade inlägg:


Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2015-12-01 15:59


MerKrister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

  1. > Maj 2017
  2. > April 2017
  3. > Mars 2017
  4. > Februari 2017
  5. > Januari 2017
  6. > December 2016
  7. > November 2016
  8. > Oktober 2016
  9. > September 2016
  10. > Augusti 2016
  11. > Juli 2016
  12. > Juni 2016
  13. > Maj 2016
  14. > April 2016
  15. > Mars 2016
  16. > Februari 2016
  17. > Januari 2016
  18. > December 2015
  19. > November 2015
  20. > Oktober 2015
  21. > September 2015
  22. > Augusti 2015
  23. > Juli 2015
  24. > Juni 2015
  25. > Maj 2015
  26. > April 2015
  27. > Mars 2015
  28. > Februari 2015
  29. > Januari 2015
  30. > December 2014
  31. > November 2014
  32. > Oktober 2014
  33. > September 2014
  34. > Augusti 2014
  35. > Juli 2014
  36. > Juni 2014
  37. > Maj 2014
  38. > April 2014
  39. > Mars 2014
  40. > Februari 2014
  41. > Januari 2014
  42. > December 2013
  43. > November 2013
  44. > Oktober 2013
  45. > September 2013
  46. > Augusti 2013
  47. > Juli 2013
  48. > Juni 2013
  49. > Maj 2013
  50. > April 2013
  51. > Mars 2013
  52. > Februari 2013
  53. > Januari 2013
  54. > December 2012
  55. > November 2012
  56. > Oktober 2012
  57. > September 2012
  58. > Augusti 2012
  59. > Juli 2012
  60. > Juni 2012

Mest lästa

  1. Varför cyklar du på gatan?
  2. Jag är rädd
  3. Cykelbanan - platsen för många olika hjul
  4. Jag – en cykelentusiast?

Kategorier

  1. > Cykelhistoria
  2. > Cykelkultur
  3. > Prylar

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arkitektur
  3. > Barn
  4. > Bicycling
  5. > Bilhinder
  6. > Broar
  7. > cargobike
  8. > Cykelbloggare
  9. > Cykelbox
  10. > Cykelfrämjandet
  11. > Cykelhjälmslag
  12. > Cykelinfrastruktur
  13. > Cykelparkering
  14. > Cykelpendling
  15. > Cykelpolitik
  16. > Cykelöverfart
  17. > Cykla höger vid rött
  18. > Cykla med barn
  19. > Danmark
  20. > Davos
  21. > Debatt
  22. > Design
  23. > Desire lines
  24. > Drift & underhåll
  25. > Däck
  26. > Elcykel
  27. > Felanmälningssystem
  28. > Framkomlighet
  29. > Gatubantning
  30. > Groningen
  31. > Grus
  32. > Gå på cykelbanan
  33. > Gästbloggare
  34. > Hinder på cykelbanan
  35. > Hinderbana
  36. > Holland
  37. > Humor
  38. > hållbart samhälle
  39. > Kläder
  40. > kollektivtrafik
  41. > Konfliktdesign
  42. > Konst
  43. > Köpenhamn
  44. > Lastcykel
  45. > Lådcyklar
  46. > Lånecyklar
  47. > Lövhalka
  48. > Miljö
  49. > Motormännen
  50. > Nacka
  51. > Nationell cykelstrategi
  52. > Nederländerna
  53. > New York
  54. > Nollvisionen
  55. > Nya Slussen
  56. > Polisen
  57. > Politik
  58. > Popup-cykelbana
  59. > Regional cykelplan
  60. > Regionala cykelstråk
  61. > Rullstolscykel
  62. > Samhälls- och trafikplanering
  63. > Samhällsekonomin
  64. > Skärmar
  65. > Sollentuna
  66. > Solna
  67. > Sopsaltning
  68. > Sportcyklist
  69. > Stella Fare
  70. > Stockholm
  71. > Stockholms Handelskammare
  72. > Stolpar i cykelbanan
  73. > Svensk Cykling
  74. > Svängfest
  75. > Trafiklagstiftning
  76. > Trafikmaktordning
  77. > Trafikplanering
  78. > Trafikrapportör
  79. > Trafikregler
  80. > Trafiksignaler
  81. > Trafiksäkerhet
  82. > Trafikverket
  83. > Täby
  84. > Tävling
  85. > USA
  86. > Vintercykling
  87. > Vinterväghållning
  88. > VTI
  89. > Vägarbeten
  90. > Växtlighet
  91. > Önskelista

Följ oss på Bicycling twitter_symbol fb_symbol

Medlem / Prenumerant

Logga in

Logga in eller ansök om
gratis medlemskap.

Sök på Bicycling.se



Få vårt nyhetsbrev!

Annonser