Krister Isaksson | Bicycling.se
Annons

Krister Isaksson

Nu ska cykelbanorna och cykelfälten tas bort

Så lät det för exakt 10 år sedan. Efter valet 2006 blev det en ny majoritet i Stockholm och bland det första som det nya trafikborgarrådet fattade beslut om var att cykelbanorna och cykelfälten på Sturegatan, Karlavägen och Folkungagatan skulle tas bort – skyndsamt.

Sturegatan

Karlavägen

Folkungagatan

Borgarrådets uppfattning var att cykelbanorna hindrade pulsen i staden, dvs framkomligheten för biltrafiken. Det sas även att busstrafiken blev stående på grund av cykelbanorna. Vidare så påstods det att parkeringsplatser och lastzoner försvann i stor omfattning. Det kom även utspel om att räddningstjänstens verksamhet var hotad – husen skulle brinna ner. Om cykelbanor ska byggas så var beskedet nu från politiken att de ska byggas på lokalgatorna – för cyklisternas bästa som det uttrycktes. Allt detta hårt uppbackat av Stockholms handelskammare.

Jag arbetade då på Trafikkontoret i Stockholm och fick i uppgift att hantera detta uppdrag. Ett av mina mest omfattande och viktigaste uppdrag under mina 10 år på Trafikkontoret. Här handlade det om avgörande principer för det framtida cyklande i Stockholm. Det vi gjorde var att försöka ta fram så mycket fakta som möjligt om förhållandena – helt enkelt att kunna svara på borgarrådets påståenden. Samt att redovisa konsekvenserna av att i framtiden bygga cykelbanor på lokalgatorna.

Sagt och gjort, massor av fakta plockades fram och redovisades. Och vi har ju svaret hur det gick om vi nu ger oss ut i staden 10 år senare. Cykelbanorna och cykelfälten är kvar, de skrotades inte. Den principiellt viktiga frågan att cykelbanor ska byggas på lokalgator blev det heller inget av. Vi kan uttrycka det som så att fakta, kunskap och klokhet segrade över tyckande, okunskap och floskler.

Det är en fascinerande resa som jag har fått varit med om, aldrig kunde jag väl tro att så många människor skulle cykla som det gör idag i Stockholm. Jag känner mig stolt och lycklig över att ha varit en liten del i huvudstadens omvandling till att bli mer cykelanpassad, och dagligen se alla dessa människor som cyklar. Det vi upplever idag, bara 10 år efter att cykelbanor skulle skrotas och cyklister förpassas till bakgator, är att nu skrotar vi parkeringsplatser och körfält för biltrafiken. Det cykelvänner, det är stort, mycket stort! Och Stockholms handelskammare har gjort en kovändning av monumentala mått – nu ska cykeln få en framträdande plats i staden! Vi går mot en ny och ljus cykelframtid!

Nu är det snart helg, då tänker jag fira 10-års jubiléet med bubbel! Skål tamejfan!

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (8)

2016-09-29 13:16


Strategi eller stålar

För mycket ord och för liten handling - det är slutsatsen när Svensk cykling efterlyser den Nationella cykelstrategin i Dagens samhälle den 22 september.

I artikeln ifrågasätter de tidigare styrdokument och strategier - något som alltså ännu en strategi ska lösa. Det ska alltså vara nya och finare ord som ska leda vägen framåt. Denna gång ska strategin fungera, så låt oss skriva en till.

Tillåt mig tvivla.

Det finns en sak som fungerar för ökat och säkert cyklande, och för att få ut mer och bättre asfalt att cykla på: pengar. Det har det gjort för biltrafiken i årtionden - vi ser inte särskilt många bilstrategier där inte.

Se bara vilken fart det tagit i Stockholm. Där arbetar man för fullt med att sätta sprätt på cykelmiljarden. Och se vad lite som händer i exempelvis Solna - de har en miljon i cykelbudget. Jag upprepar: en miljon.

Istället för att lägga tid och pengar på att ta fram fina strategier borde man gå ut och åtgärda de problem som redan är kända. Det behövs ingen strategi för det. Det behövs pengar - i nationell plan, i de regionala planerna och i kommunernas budgetar. Detta har Krister Spolander visat med all tydlighet i bland annat rapporten: Det statliga sveket mot cyklisterna. Planer utan pengar är bara papper mellan pärmar, 2013.

Av samma anledning skrotade Trafikverket snabbcykelvägen - det saknas pengar. Ingen strategi kan lösa detta. Trafikverkets egen genomgång, Ökad och säker cykling – Redovisning av regeringsuppdrag 2011, visar tydligt varför den förra nationella cykelstrategin havererade - det avsattes inte tillräckligt med medel, varken personella eller ekonomiska. Det har vi ju svart på vitt, mindre än en procent av medlen i nationell plan avsätts till cykelinvesteringar, och det räckte som sagt var inte ens till en snabbcykelväg.

Det var också en av de viktigaste slutsatserna som kom fram i den annars undermåliga Cyklingsutredningen: cykelskulden i vårt land är stor. Och det fixar inga ord, det fixar bara stålar.


Relaterade inlägg:


Skriv ut Permalink Kommentarer (6)

2016-09-26 18:24


Stolpskotten i Solna

Nybyggd så kallad cykelbana i Solna, Järvastaden. Vi kan ju även kalla detta finn fem (eller ännu fler) fel. Hur de lyckas med detta är ju häpnadsväckande. Eller är det det? Sett till Solnas historik på cykelområdet är det ju precis detta som man kan förvänta sig. Och vilken tur, som vanligt har de lyckats med ytorna för biltrafiken!


Foto: Bernhard Huber 


Foto: Mikael Ström 

Men vi kan vara lugna - allt är frid och fröjd. Solna har ju en ny cykelplan. Och hela 1 miljon i cykelbudget. Hurra!

Bilder & tips: Clara Attermo

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (6)

2016-09-25 06:46


Nacka gör det Trafikverket inte klara av

I går kunde vi läsa PM Nilssons ledare i Dagens Industri: Saltsjöbadens cykelsatsning är ett föredöme

Jag upprepar, en ledare i Dagens Industri. Om cykel, om nödvändigheten och det stora värdet av att satsa på cykel. Detta är en milstolpe. Och vad som gör det extra roligt för mig på ett personligt plan är att detta var mitt första uppdrag som konsult. Att hjälpa Nacka Kommun med utredningen och ta fram ett förslag på cykelförbindelse mellan Saltsjöbaden och Värmdövägen. Och det var inte helt enkelt att ”sälja” in denna lösning hos kommunen. Men genom samtal, goda argument, fakta och kunskap så fick vi en samsyn på lösningen. Så nu har första delen av vad som kan bli regionens (landets?) första snabbcykelväg färdigställts – bra jobbat Nacka! Nu ser vi med spänning fram mot resten av sträckan!

Nacka kommun visar också, till skillnad mot Trafikverket, att det är fullt möjligt att skapa gena och funktionella cykelförbindelser. Om man vill och prioriterar det. För det är så enkelt, man måste vilja och ha kunskapen. Då går det. Något för regeringen och Trafikverket att reflektera över.

Skriv ut Permalink Kommentarer (3)

2016-09-22 06:40


Så sänkte Trafikverket snabbcykelvägen

Trafikverket fick i uppdrag av regeringen att bygga en snabbcykelväg - en state of the art cykelväg. Det var bara det att Trafikverket baserade kostnadskalkylen på en helt vanlig gång- och cykelväg, och inte en bred, gen och prioriterad snabbcykelväg. Det är som om verket skulle få i uppdrag att bygga en motorväg, och då presenterar en kostnadskalkyl för en simpel liten landsväg - otänkbart. Detta framgår när vi studerar underlaget och kostnadskalkylen i Nationell plan.

När Trafikverket sedan detaljstuderade sträckan mellan Mörby och Frescati blev det snabbt tydligt vart det hela var på väg. När samma verk började lista vad som skulle krävas för att få till snabbcykelvägen på sträckan, blev det ljusår mellan den ursprungliga kalkylen (baserad på en vanlig simpel gång- och cykelväg) och verkligheten.

Det kan ju vem som helst förstå med lite grundläggande kunskap inom trafikplanering och transportinfrastruktur - det räcker till och med att "åka" sträckan i google maps så förstår vi utmaningarna. Men Trafikverket förstod uppenbarligen inte, utan kalkylerade med en vanlig gång- och cykelväg.

Då kom beskedet från Trafikverket: snabbcykelvägen måste skrotas - den blir för dyr. Självklart inte ett ord om eller ett erkännande att Trafikverket begått ett grovt misstag och baserat den ursprungliga kalkylen på helt felaktiga grunder. Så istället ska man nu sminka grisen, för det är vad pengarna räcker till när man baserat snabbcykelvägen på en totalt undermålig kostnadskalkyl.

Så hela situationen som projektet snabbcykelvägen nu hamnat i beror på en enda sak - ett Trafikverk som kalkylerar och planerar cykelvägar som man alltid gjort: billigast möjligt. Trots att verket haft ett helt annat uppdrag och skulle bygga en cykelväg med en ny och avsevärt högre standard - en snabbcykelväg.

Nu finns endast en räddning för detta projekt - att regeringen sätter ner foten och säger var skåpet ska stå. Har vi en sådan regering undrar jag?

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2016-09-19 06:14


Varför håller ni käft?

I dagarna kom beskedet om att Trafikverket skrotar bygget av en snabbcykelvägen längs E18 i Stockholm. Det blir enligt verket för dyrt. Projektet var unikt. Ett namnsatt objekt i Nationell plan för transportsystemet - för första gången någonsin för ett cykelprojekt. Det skulle bli en cykelinfrastruktur vi aldrig någonsin tidigare skådat i detta land. Det skulle bli det stora steget för Sverige mot att bli ett cykelland och cykeln som transportmedel. Nu skulle vi äntligen få se vad det innebär att prioritera och göra cykeltrafiken konkurrenskraftig.

Av detta blev det alltså ingenting. Vi är tillbaka på ruta noll. I värsta fall tar vi rent av några steg tillbaka, eftersom den tydliga signalen till alla samhälls- och trafikplanerare är att cykelinfrastruktur inte får kosta mer än det brukar.

Det som fascinerar mig är att det är knäpptyst - totalt knäpptyst.

Inte ett ljud från Cykelfrämjandet och inte ett ord från branschkansliet Svensk Cykling. De som ska värna och kämpa för cyklistens bästa i vårt land. Nu skrotas Sveriges genom tiderna mest prestigefyllda cykelprojekt - och det är knäpptyst. Häpnadsväckande tycker jag.

Från cykelmagnaten Grimaldi och hans gäng på Cycleurope hör vi inte en viskning. Andra delar av näringslivet höjer ju gärna och ofta rösten och kräver nya vägsatsningar runt om i landet, och ännu högre blir tonläget när satsningarna hotas eller uteblir. Då är företag, jobb och välfärd i fara. Vem minns inte tonläget kring Förbifarten när den skärskådades efter valet? Då var det brösttoner som heter duga - och nu byggs den för fullt.

Att få till satsningar på cykelinfrastruktur skulle ge betydligt bättre effekt än alla de annonskampanjer dessa företag lägger pengar på idag. För det är ju det som får fler att cykla - bygg så kommer cyklisterna - och det är det som i sin tur leder till ökad försäljning. Bra mycket större försäljning än vad lite reklam och annonser kan åstadkomma. Detta har ju bil- och oljeindustrin fattat sedan länge.

Vad hör vi då från forskare på cykelområdet? Från miljösidan? Från cykelförespråkande politiker? Inte ett ljud.

Kanske arbetar de alla efter den svenska modellen som brukar kallas för tyst diplomati. Sett till vilka som har framgång när det gäller investeringar i transportinfrastruktur är det ju uppenbart att det inte är ett framgångsrikt sätt att arbeta på.

Håller vi käft så får vi vad vi förtjänar.

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (11)

2016-09-16 15:20


Hurra! Trafikverket ska sminka grisen!

För några dagar sedan kunde vi läsa i Mitti att det blir ingen snabbcykelväg längs E18 här i Stockholm.

Trafikverket menar att det är för svårt och dyrt:

– Det är otroligt svåra miljöer som vi rör oss i som kräver speciella åtgärder för att få till snabbcykelvägen. Dels ligger det planerade snabbcykelstråket längs motorvägen, vid nationalstadsparken och vid Roslagsbanan, säger Noran Khalfallah och fortsätter:

– Och man passerar mycket vattendrag och ett flertal broar. Då måste man antingen få till nya broar eller bredda nuvarande. Och på många delar av sträckan finns knappt utrymme att göra några åtgärder som vid Naturhistoriska museet till exempel.

Och i en annan intervju i Danderyds Nyheter upprepas detta:

– Vi har utrett möjligheten att anlägga ett snabbcykelstråk och kommit fram till att det inte är ekonomiskt rimligt. Det skulle innebära allt från breddning av broar till att anlägga nya och miljön är komplicerad på sträckan så det blir många kostsamma åtgärder, säger Noran Khalfallah, projektledare på Trafikverket.

Så istället ska man göra andra åtgärder, lite oklart vad:

– Vi tittar på allt möjligt, men någonstans måste det vara värt investeringen också. Det kan gå att bredda vägen lite men hur mycket bättre blir det då? Det är sådana frågor som vi måste väga för- och nackdelar, säger Noran Khalfallah.

”Värt investeringen” – tyvärr så finns ingen samhällsekonomisk analys genomförd av snabbcykelvägen, så vad som är ekonomiskt rimligt eller vilken nytta investeringen har det vet vi inte – inte Trafikverket heller.

Samma verk som nu säger detta har uppenbarligen inga som helst problem att på samma sträcka lösa uppgiften när det gäller biltrafiken. Då passeras vattendrag och andra svåra miljöer genom att det byggs broar, ramper och tunnlar. Till stora kostnader. Och många gånger till liten samhällsnytta. Och när verket stöter på känslig miljö och motstånd vid vägprojekt, då fördyrar man projektet med flera miljarder och lägger vägen i en lång tunnel – förbifarten. Då får det kosta pengar, ofantligt mycket pengar. Så det verk som har byggt södra länken, norra länken, norrortsleden, E18 vid Rinkeby och nu är i full fart med att bygga förbifarten - det verket har otroligt svårt att bygga vettig, säker och funktionell cykelinfrastruktur. Då är det inte rimliga kostnader…

Trafikverket arbetar efter devisen: cykelinfrastruktur får inte kosta, ska vara billig, enkel och av låg kvalitet. Bilinfrastruktur får kosta, ska vara dyr och komplicerad samt av hög kvalitet.

Detta har vi svart på vitt. En inventering av de regionala cykelstråken i Stockholms län visar att endast 1 procent uppfyller grundläggande utformningsprinciper. Trafikverket är väghållare för 30 procent av dessa stråk. Och de 1 procent som uppfyller grundläggande krav tillhör inte Trafikverket.

Så något enstaka tillfälle eller olycksfall i arbetet är inte detta. Vi ser det om och om igen när det gäller Trafikverket och cykel. Verket har låtit inventera 2400 km 2+1-vägar och kommit fram till att det finns cykelpotential längs mer än hälften av dessa 2+1-vägar, alltså längs mer än 1200 km. Men endast 12 procent av de 2400 km har någon form av cykelinfrastruktur – ofta finansierad av kommunerna, inte Trafikverket. Trots att cykelvägen går utmed den statliga vägen.

När Trafikverket då undantagsvis gör något så känner vi igen resonemanget från ovan – det ska vara låg kvalitet och det får inte kosta. Och verket medger helt öppet att de skyddar bilister och inte cyklister – för det är för dyrt:

– På de ställen där det finns räcke är det faktiskt inte för att skydda cyklister mot bilar. Det är för att skydda bilisterna mot till exempel en bergvägg. Att sätta räcke hela vägen för att skydda cyklisterna har ansetts för dyrt.

Denna inställning hos Trafikverket gäller inte bara cykelinvesteringar. Den gäller även drift och underhåll av deras så kallade cykelvägar. Där verket meddelar att vinterväghållningen duger som den är trots årligen återkommande problem och faror för cykeltrafiken. På vissa cykelstråk går det så långt att kommuner griper in då problemen och farorna för cyklisterna är oacceptabla. Som i Nacka:

Och det slutar inte här. När Trafikverket bygger (väg) så utsätts cykeltrafiken för livsfara genom att förhållandena i arbetsområdet är under all kritik. Och projektledaren på Trafikverket vet inte varför och har aldrig varit med om något liknande – när det gäller vägar.


Armeringsjärn utmed regionalt cykelstråk - som gjort för att spetsa cyklister på. Så ser det ut på när Trafikverket utför arbete längs cykelväg. Foto: Jon Jogensjö 

Så vi ser här ett tydligt mönster som återfinns i stora delar av Trafikverkets verksamhet. Cykeltrafik är något som verket inte bryr sig om, de få gånger man "tvingas" göra något är det av usel kvalitet och verket saknar i många fall grundläggande kompetens på området.

Vad värre är, detta är mer eller mindre sanktionerat från högsta ort. Både den tidigare och nuvarande infrastrukturministern upprepar gång på gång att cykeltrafik är en kommunal angelägenhet – nu senast i TV4. Och då får man ju naturligtvis sitt eget verk att arbeta därefter – gör ingenting och det lilla ni måste göra ska vara så billigt (och därmed uselt) som möjligt. Och försök hela tiden att klå kommunerna på pengar, även fast det inte är deras ansvar att lösa uppgiften.

Hela intervjun om den skrotade snabbcykelvägen avslutas sedan helt förutsägbart – helt i linje med grundläggande mediaträning och instruktioner från kommunikatören – försök att alltid avsluta intervjun positivt och visa handlingskraft!

Vi kanske kan bygga en snabbcykelväg utmed E4:an!

Vad hjälper det pendlarna utmed E18 att det eventuellt byggs snabbcykelväg utmed E4:an? Absolut ingenting. Studerar vi sedan Trafikverkets track record på området cykel så är det ju högst sannolikt att det inte blir någon vettig cykelväg där heller – även där finns ju känslig miljö och utmanade sträckor som kräver lite dyrare lösningar än vad Trafikverket brukar lägga på cykelinvesteringar. 

Så det är väl högst sannolikt att vi även där får uppleva en rad sminka grisen åtgärder. En gris är alltid en gris – inget smink i välden kan ändra på detta.

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (5)

2016-09-15 09:38


Att vara cykelkonsult

Det är många gånger väldigt roligt att vara cykelkonsult. Jag får arbeta över stora delar av landet, många gånger med människor som verkligen vill utveckla och förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken. Tyvärr är arbetet också ibland fyllt av besvikelser. Min yrkesroll innebär ofta att jag kommer in tidigt i olika projekt. Det handlar om att ta fram och utveckla strategier, att ta fram cykel- och handlingsplaner, att utveckla och ta fram utformningsprinciper osv. Det är inte alltid man får vara med från ax till limpa. Och det kan i allra högsta grad vara mycket frustrerande…

Ett exempel

För några år sedan fick jag och kollegorna i uppdrag att utreda ett regionalt cykelstråk i Stockholmsområdet. Utgångsläget var besvärligt, det var befintlig miljö och trångt, det saknades cykelinfrastruktur på vissa avsnitt, det var mängder av in-/utfarter från tomter och mindre tvärgator osv.

Men vi lyckades presentera en utredning som visade att det var fullt möjligt att nå den standard på cykelinfrastrukturen som fastslagits in den regionala cykelplanen, och till en rimlig kostnad.

Sen kommer den del som inte alltid är lika rolig som konsult. När man har levererat utredningen finns ingen som helst garanti att man kommer vara med i det fortsatta arbetet. När det exempelvis ska projekteras och slutligen fastställas i detalj hur det kommer att se ut. Här kommer Lagen om offentlig upphandling in och de flesta beställarna är bara ute efter en enda sak -  lägsta pris. Och underförstått att alla som lämnar ett anbud på arbetet har exakt samma kunskap och kompetens – vilket de ju självklart inte har. Särskilt inte när det gäller cykelkompetens.

Och det är nu det händer. Det är nu avstegen från det som planerades i utredningen sker. Ofta på grund av en kombination av bristande kompetens och snålhet. I utredningen som vi gjorde utformades cykelbanan som genomgående vid varje tvärgata och in-/utfart. Detta för att säkerställa en hög säkerhet och god framkomlighet för cykeltrafiken – de ska ha prioritet i korsningspunkten (samma gäller för gångtrafiken eftersom gångbanan löper parallellt). Så här ser typlösningen ut för en sådan genomgående cykelbana:

Och juridiskt får cyklisterna en stark ställning genom denna utformning:

 Men sen händer något i projekteringen som leder till detta:

Det här är inte en genomgående cykelbana där korsande biltrafik har väjningsplikt mot cykeltrafiken. Foto: Patrik Brasjö

Det vi ser är något som totalt vänder på hela principen att prioritera cykeltrafikens framkomlighet och säkerhet i korsningspunkter. Ingen hastighetssäkring och ingen väjningsplikt för biltrafiken gentemot cykeltrafiken. Utan det är samma gamla lösning vi använt oss av i decennier – cykeln sätts på undantag. Och för att göra det riktigt jävligt viker de in kantstenen över cykelbanan så att passagen för cyklisterna blir smalare och kantstenen blir en fara för passerande cyklister.

Var det detta de som projekterade ville åstadkomma? Var de ens en gång medvetna om vad de skapade. Och varför?

Så här kan det vara att vara cykelkonsult – det blir inte alltid som man planerar. Och man får sällan några vettiga svar, motiv eller anledningar till dessa avvikelser och tillkortakommande. Det sker slentrianmässigt och på rutin.

 

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (6)

2016-09-09 08:01


MerKrister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

  1. > Maj 2017
  2. > April 2017
  3. > Mars 2017
  4. > Februari 2017
  5. > Januari 2017
  6. > December 2016
  7. > November 2016
  8. > Oktober 2016
  9. > September 2016
  10. > Augusti 2016
  11. > Juli 2016
  12. > Juni 2016
  13. > Maj 2016
  14. > April 2016
  15. > Mars 2016
  16. > Februari 2016
  17. > Januari 2016
  18. > December 2015
  19. > November 2015
  20. > Oktober 2015
  21. > September 2015
  22. > Augusti 2015
  23. > Juli 2015
  24. > Juni 2015
  25. > Maj 2015
  26. > April 2015
  27. > Mars 2015
  28. > Februari 2015
  29. > Januari 2015
  30. > December 2014
  31. > November 2014
  32. > Oktober 2014
  33. > September 2014
  34. > Augusti 2014
  35. > Juli 2014
  36. > Juni 2014
  37. > Maj 2014
  38. > April 2014
  39. > Mars 2014
  40. > Februari 2014
  41. > Januari 2014
  42. > December 2013
  43. > November 2013
  44. > Oktober 2013
  45. > September 2013
  46. > Augusti 2013
  47. > Juli 2013
  48. > Juni 2013
  49. > Maj 2013
  50. > April 2013
  51. > Mars 2013
  52. > Februari 2013
  53. > Januari 2013
  54. > December 2012
  55. > November 2012
  56. > Oktober 2012
  57. > September 2012
  58. > Augusti 2012
  59. > Juli 2012
  60. > Juni 2012

Mest lästa

  1. Varför cyklar du på gatan?
  2. Jag är rädd
  3. Cykelbanan - platsen för många olika hjul
  4. Jag – en cykelentusiast?

Kategorier

  1. > Cykelhistoria
  2. > Cykelkultur
  3. > Prylar

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arkitektur
  3. > Barn
  4. > Bicycling
  5. > Bilhinder
  6. > Broar
  7. > cargobike
  8. > Cykelbloggare
  9. > Cykelbox
  10. > Cykelfrämjandet
  11. > Cykelhjälmslag
  12. > Cykelinfrastruktur
  13. > Cykelparkering
  14. > Cykelpendling
  15. > Cykelpolitik
  16. > Cykelöverfart
  17. > Cykla höger vid rött
  18. > Cykla med barn
  19. > Danmark
  20. > Davos
  21. > Debatt
  22. > Design
  23. > Desire lines
  24. > Drift & underhåll
  25. > Däck
  26. > Elcykel
  27. > Felanmälningssystem
  28. > Framkomlighet
  29. > Gatubantning
  30. > Groningen
  31. > Grus
  32. > Gå på cykelbanan
  33. > Gästbloggare
  34. > Hinder på cykelbanan
  35. > Hinderbana
  36. > Holland
  37. > Humor
  38. > hållbart samhälle
  39. > Kläder
  40. > kollektivtrafik
  41. > Konfliktdesign
  42. > Konst
  43. > Köpenhamn
  44. > Lastcykel
  45. > Lådcyklar
  46. > Lånecyklar
  47. > Lövhalka
  48. > Miljö
  49. > Motormännen
  50. > Nacka
  51. > Nationell cykelstrategi
  52. > Nederländerna
  53. > New York
  54. > Nollvisionen
  55. > Nya Slussen
  56. > Polisen
  57. > Politik
  58. > Popup-cykelbana
  59. > Regional cykelplan
  60. > Regionala cykelstråk
  61. > Rullstolscykel
  62. > Samhälls- och trafikplanering
  63. > Samhällsekonomin
  64. > Skärmar
  65. > Sollentuna
  66. > Solna
  67. > Sopsaltning
  68. > Sportcyklist
  69. > Stella Fare
  70. > Stockholm
  71. > Stockholms Handelskammare
  72. > Stolpar i cykelbanan
  73. > Svensk Cykling
  74. > Svängfest
  75. > Trafiklagstiftning
  76. > Trafikmaktordning
  77. > Trafikplanering
  78. > Trafikrapportör
  79. > Trafikregler
  80. > Trafiksignaler
  81. > Trafiksäkerhet
  82. > Trafikverket
  83. > Täby
  84. > Tävling
  85. > USA
  86. > Vintercykling
  87. > Vinterväghållning
  88. > VTI
  89. > Vägarbeten
  90. > Växtlighet
  91. > Önskelista

Följ oss på Bicycling twitter_symbol fb_symbol

Medlem / Prenumerant

Logga in

Logga in eller ansök om
gratis medlemskap.

Sök på Bicycling.se



Få vårt nyhetsbrev!

Annonser