Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Det går ju om man vill

29 mar 2017

”Nio av tio cykelolyckor som vid vägarbeten har inträffat i tätort och de vanligaste orsakerna är: att cyklisten cyklat omkull på kablar, slangar, rör etc. på cykelvägen”

Detta kan vi läsa i Väg- och transportforskningsinstitutets (VTI) rapport 838 Vägarbeten på cykelvägar.

Och det ser ofta ut så här på landets gång- och cykelvägar:


Foto: Jon Jogensjö

I ett mer eller mindre förtvivlat försök eller i ren okunskap används ibland ett form av kabel-/överkörningsskydd. Ett skydd utvecklat främst för biltrafik. Ett skydd som bara gör det värre för trafikanter på en gång- och cykelbana.

Foto: Jon Jogensjö

Fundera gärna ett tag hur detta ska fungera. Dygnet runt, året runt. För gående, för cyklister. För synskadade, för människor i rullstol, med rullator. Det gör det självklart inte. Och det syns tydligt i olycksstatistiken och i studier från VTI och Trafikverket.

Därför blir jag så glad när jag får se lösningar som denna:


Foto: Jon Jogensjö 


Foto: Kristian Nyquist 

Någon/några har tänkt till. Insett problemen för de som trafikerar denna gång- och cykelväg. Sedan har de tagit fram en lösning som gör att sträckan kan trafikeras som vanligt, utan att trafikanterna påverkas eller utsätts för problem eller fara. Så enkelt. Om man bryr sig och tänker till. Ett litet önskemål bara. Placeringen av betongfundamentet kunde vara lite längre från gång- och cykelvägen. Går inte det så placera ut ett antal reflexskärmar på var sida om fundamenten.

Mer sådant tack!

Relaterade inlägg:  

 

30 procent fler cyklister, 30 procent!

23 mar 2017

Sug på den siffran alla ni som säger att det är ingen idé att satsa på cykel. 30 procent fler cyklister passerade det så kallade innerstadsnittet 2016 jämfört med 2015. Under försommaren 2016 registrerades ca 76 000 cykelpassager per dygn över innerstadssnittet visar Trafikkontorets årliga sammanställning av cykelmätningarna.


Innerstadssnittet (svart streck)

Det rullande femårsmedelvärdet ökade från 59 080 passager till 63 070 passager och motsvarar en ökning på ca 7 procent jämfört med 2015. Ökningen från 2014-2015 låg på ca 3 procent. På 10 år har innerstadsnittet ökat med 65 procent. Flest passager över innerstadssnittet gjordes över:

  • Liljeholmsbron 12 800
  • Skanstullsbron 10 700
  • Danviksbron 8 100
  • Solnabron 7 500
  • Ekelundsbron 5 900
  • Tranebergsbron 5 800

Så det här visar ju att satsningarna på cykel är helt rätt och att de måste intensifieras. Det är bra att Liljeholmsbrons cykelbanor ska breddas. Men även Skanstullsbrons cykelbanan (norrgående) måste breddas. Danviksbrons cykelbana likaså, cykelbanan (och gångbanan) precis öster om bron är närmast ett skämt. Vidare visar siffrorna att Alviksplan och anslutningarna på var sida om Tranebergsbron skyndsamt måste göras om och bland annat breddas.


Liljeholmsbron. Cykeltrafiken behöver mer plats på bron. 

På Slussen passerar 24 000 cyklister per dygn. Det är en ökning med 1 000 cyklister jämfört med 2015. Vi får hoppas att Nya Slussen klarar av framtida flödet av cyklister, det kommer bli många, väldigt många cyklister...


Slussen mars 2017. Foto: Jon Jogensjö 

Den sträcka där flest antal cyklister uppmätts är Skeppsbron, där cyklar 16 300 per dygn. Då känns det bra att staden planerar förbättringar på Skeppsbron och Strömbron, inte en dag försent.


Skeppsbron 

Mätningarna visar tydligt att Stockholm behöver många fler cykelbanor likt den på Norr Mälarstrand, i dag kanske Stockholms bästa cykelbana.


Norr Mälarstrand, framtidens cykelbana?

Vi kan nu enkelt konstatera att cykelinvesteringar innebär stor samhällsnytta till liten kostnad för samhället. Cykelinvesteringar slår alla andra transportinvesteringar vad gäller samhällsekonomisk lönsamhet – med hästlängder. 

Tänk vad som skulle ske om vi verkligen satsade! Om vi till exempel gjorde flera områden av innerstaden bilfria. Om vi gjorde om ännu flera körbanor till cykelbanor. Om vi satsade på nya broar, gena cykelbroar och inte broar som byggs för att bil- eller tågbroar byggs. Om kombinationsresor cykel - kollektivtrafik utvecklades. Då skulle vi verkligen ta det stora klivet mot en cykelstad!

Relaterade inlägg:

Stolpen flyttad - rekordsnabbt!

22 mar 2017

Det gick inte många timmar. Stolpen i cykelbanan jag skrev om i morse är nu flyttad. Helt otroligt snabbt. Nästan imponerande snabbt. Blir minst sagt nyfiken på hur det gick till!


Foto: Mats Olov Nilsson

Så här såg det ut innan:

Foto: Elin Floresjö 


Relaterade inlägg:

Stolpar – hur svårt ska det vara?

22 mar 2017

Så har det hänt ännu en gång. En stolpe. Placerad i cykelbanan. Det är som att det finns stolpmycelium i landets cykelbanor. Det växer upp stolpar lite här och där. Se, här har vi en ny stolpe:


Hornsbergs strand i Stockholm. Foto: Elin Floresjö

Det måste vara stolpmycelium i denna cykelbana. För det är inte första gången det växt stolpar i denna cykelbana, åh nej. Det var 8 stycken tidigare:

Så illa växte stolparna att Trafikkontoret var tvungen att utrota dessa stolpar. Men se, det där nedrans mycelet verkar ju omöjligt att bli av med.


Nu ska stolparna bort! Foto: Anders Vallin 

Det verkar inte spela någon roll hur många handböcker som tas fram för att förhindra stolpmycelet. Handböcker där man inte ens behöver kunna läsa, eller kunna språket. Det räcker att titta på bilderna. Ni vet, som pekböcker för barn. Så här:


Titta lille Pelle, var står stolpen? Just det, inte i cykelbanan. Du har klarat stadens cykelutbildning, vad duktig du är! Bild från Stockholms stads handbok Cykeln i staden 

Då är det tur att vi har NTF som så energiskt kämpar för lag om cykelhjälm. För det hjälper ju verkligen mot usel cykelinfrastruktur och brutna kindben. Fast NTF kanske menar integralhjälm?

 

Relaterade inlägg:

Trafikverket - att lära gamla hundar sitta...

21 mar 2017

Det blir inte mycket tydligare än så här. En statlig myndighet som är helt i otakt med sin omvärld, styrdokument och vad som sägs i politiska beslut. Myndigheten heter Trafikverket och kör på som om ingenting har hänt.

Tills omvärlden reagerar och säger - så fan heller, nu får ni för sjutton skärpa till er. Då tvingas Trafikverket göra just det. Men ytterst motvilligt och som ett barn som blivit utan lördagsgodis står de där och tjurar.

Vad har hänt? Jo, en bro ska renoveras på Drottningholmsvägen i Stockholm - en stor infartsled för både bil- och cykeltrafiken. Då väljer Trafikverket en metod för renoveringen som upprätthåller samma antal körfält för biltrafiken, men stänger av cykel- och gångbanan. Cyklister och gångtrafikanter hänvisas istället till en mycket lång och besvärlig omväg, vilket är stick i stäv med styrdokumenten som säger att hållbara och yteffektiva transportslag ska prioriteras.

Rött streck Trafikverkets ursprungliga förslag på omledning av cykeltrafiken (och gång) - i 6 månader. Från cykling på cykelbana (blått streck) till cykling i blandtrafik. Med bland annat mängder av passager över gator har Trafikverket inte visat hur cykeltrafiken med 4 600 cyklister per dygn ska över stora och besvärliga Ulvsundaplan. Omledningen innebär en fördubbling av restiden.

Trafikverket har gjort så kallade trafikanalyser vad arbetet kommer att innebära för kapacitet och framkomlighet - för biltrafiken. För cykeltrafiken finns ingen motsvarande analys. Det finns bara några streck på en kartbild hur cykeltrafiken kan ledas om, men inga trafiktekniska lösningar på hur det faktiskt ska gå till. Det får bli som det blir liksom. Det kanske funkar om vi har tur, och om inte shit happens - alltså som vanligt när det gäller cykel och vägarbeten. Men man får väl ta det lite lugnt när man cyklar - så att vi kan upprätthålla biltrafikens framkomlighet.

Några så kallade mobility management-åtgärder (MM) har vi inte heller sett från Trafikverket. Det blir komiskt och ytterst talande när Trafikverket har rapporter och handlingsplaner på hur de ska arbeta med detta under byggskeden. Att de till exempel skulle gått ut och informerat hushållen i västerort om arbetet och tipsat om alternativa färdsätt och färdvägar - hållbara färdsätt - för att underlätta för trafikanterna. För att som projektledaren säger, undvika att hel västerort blir en enda parkeringsplats. Nä. Så gör inte Trafikverket i verkligheten, utan bara med fina ord, i dokument och rapporter. Annars kan ju bilåkandet minska, ve o fasa. Men vi kan ju i varje fall läsa dessa fina ord och dokument på Trafikverkets hemsida:

För att åstadkomma verklig kundnytta måste transportsystemet fungera även när det uppkommer störningar i samband med bygg- och underhållsarbeten. Det måste synas att alla resenärer är viktiga, med en extra tonvikt på kollektivtrafikanter, cyklister och fotgängare.

Genom att tillföra mobility management (MM) i byggskedet till Trafikverkets åtgärdsarsenal för störningshantering kan biltrafiken minskas i sin helhet (se faktaruta) och framkomlighet och tillgänglighet för olika trafikantslag förbättras avsevärt

Så här fin och illustrativ är framsidan på Trafikverkets MM-broschyr. Ni vet den där som bara finns men inte används:


Men som sagt, nu blir det inte som Trafikverket ursprungligen tänkt sig. För det finns de som säger ifrån. Att nu får det fan vara nog. Att det är dags för rättning i ledet.

Verket har nu hittat en annan lösning. En lösning där alla får plats och slipper långa omvägar. Så det går om man vill. Måste bara lära gamla hundar sitta först.

Relaterade inlägg:




Ladda fler


Följ oss

Få vårt nyhetsbrev!