Krister Isaksson | Bicycling.se
Annons

Krister Isaksson

Nu får du cykla höger vid rött - i Danmark

Sedan ett antal månader är det möjligt att på utvalda platser cykla höger vid rött i Danmark. Detta genom att högersvängande cykeltrafik inte omfattas av trafiksignalen - den undantas.

Ungefär som vi gör med biltrafiken i Sverige. Och precis som för biltrafiken har cyklister som svänger höger vid rött väjningsplikt mot gående på övergångsställe och för korsande fordonstrafik som har grönt.

Men i Sverige är detta inte möjligt. För vi har skrivit på och ratificerat den så kallade Wienkonventionen. En internationell överenskommelse om trafikregler och trafikmärken från 60-talet. Enligt trafikjuridisk expertis i vårt land är det enligt konventionen inte möjligt att undanta cykeltrafik vid trafiksignal.

Danmark har också skrivit på Wienkonventionen. Och de gör en helt annan tolkning än vad vi gör i Sverige. De menar att det visst är möjligt att undanta cykeltrafiken från trafiksignalen, det finns enligt dem inget i Wienkonventionen som hindrar detta. De hänvisar till och med till gällande paragraf för skyltutformning när jag frågar dem. Och detta begriper ju vem som helst om vi tänker efter lite. Skulle det detaljregleras, i en internationell överenskommelse från 60-talet, att cykeltrafiken inte får undantas? Knappast.

Så det är i grunden vad det handlar om - tolkningar. Inte att det ordagrant står att cykeltrafik inte får undantas från trafiksignalen, för det gör det inte. Utan det är tolkningar. Vi kan också kalla det vilja - viljan till att förbättra och underlätta för cykeltrafiken. Den viljan är stark hos danskarna. Hur det står till med den viljan i Sverige kan vi ju fundera på.


Här får du cykla höger vid rött. Foto: Vejdirektoratet

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (5)

2017-01-02 10:08


Cyklar jag mot rött?

Vissa dagar cyklar jag tidigt till mitt arbete. Startar runt 5-tiden på morgonen i södra delarna av Stockholm för att cykla in till Kungsholmen - en färd på cirka 14 kilometer. Sträckan jag cyklar innebär att jag varje gång cyklar på Långholmsgatan på Södermalm. Och det innebär ibland ett påfrestande test av min respekt för trafiksignaler.

En hel del signaler i staden är programmerade så att de i lågtrafik alltid återgår till rött när inga fordon eller gående finns i korsningen (natt, fram till kl. 6). Det innebär att i en korsning lyser samtliga signaler rött från de olika tillfarterna, även gång- och eventuella cykelsignaler. Så här beskriver staden det:

"Grönare på natten
På natten är de flesta signalerna på huvudstråken trafikstyrda. De blir gröna bara när detektorerna berättar att något slags fordon är på väg. Sedan blir de röda igen. På det sättet får bilarna en grön våg, om det inte finns annan trafik i korsningen."

Anledningen till denna inställning av signalerna är att de snabbare ska kunna växla om till grönt när någon anmäler sig via detektorer eller tryckknappslådan. En bra tanke och princip kan tyckas - onödigt att trafikanterna blir stående på grund av en trög signal.

Men...

För att detta ska fungera är det ju av största vikt att fordonen verkligen detekteras av signalsystemet. Det gör inte alltid cyklar. Vilket i sin tur betyder att signalen inte slår om till grönt när jag kommer cyklande. Signalanläggningen vet så att säga inte om att jag existerar. Så här blir jag stående, utan en bil eller gående i sikte som skall korsa gatan. Och nu uppstår då denna situation: för att få grönt måste jag alltså vänta på att det kommer en bil från mitt håll - då först slår signalen om till grönt.

Eftersom jag cyklar tidigt på morgonen är ju flödet av bilar inte så stort, vilket innebär att jag kan bli stående där en längre stund. Ett annat alternativ är ju att jag kliver av cykeln, går till övergångsstället, trycker på knappen, får grönt och sedan cyklar iväg...

Signal nummer 1 och 2 på Långholmsgatan, på cirka 80 meters avstånd.

För att ytterligare förvärra situationen så handlar det inte om en trafiksignal, utan om två. Den första styr den andra utifrån detekteringen av fordon, där ju cyklar inte detekteras. Så i signal nummer två uppstår nu denna besvärlighet för cykeltrafiken: Bil kommer, detekteras och ger grönt i signal 1 och 2. Men tiden signalerna lyser grönt är anpassade efter hur många bilar som anmälts via detektorerna och en bilhastighet på runt 40 kilometer i timmen. Jag får alltså vänta på grönt vid den första signalen tills det kommer en bil som gör att signalen växlar till grönt, för att sedan inte hinna fram till den andra signalen innan den växlar tillbaka till rött. Så jag blir stående igen i väntan på ännu en bil...

Jag har felanmält detta under flera år. Men inget händer. En snabb och enkel lösning skulle ju vara att ställa om signalerna så att de alltid återgår till grönt på Långholmsgatan. Blir lite trögare för de som ska korsa gatan, men hej, det ska väl fungera för alla? En annan lösning är ju att se till att det finns detektorer där de behövs, och att de detekterar cyklar. Nu ska ju denna sträcka byggas om inom kort, förhoppningsvis är år av väntan vid rött ljus då över... så kallade ljusår.

Men fram till dess, vad tycker ni? Ska jag stanna för rött och vänta på att en bil ska komma? Eller cyklar jag mot rött? Hur gör du?

Detta var ett exempel på hur dåligt anpassade trafiksignaler är för cykeltrafik. En genomgång av trafiksignalerna på Kungsholmen i Stockholm visade att cirka 30 procent av dem detekterar inte cyklar (Cykeltrafik och trafiksignaler, 2004). Dessa och andra brister för cykeltrafiken i trafiksignalerna finns i hela landet.

Och förresten, har ni någonsin hört talas om en trafiksignal där biltrafiken måste vänta på att det ska komma cyklister för att få grönt? Tror inte det...

Kan inte låta bli att fundera på hur regelefterlevnaden bland oss bilförare skulle vara om signalerna fungerade på samma sätt för biltrafiken som den gör för cykeltrafiken. Man får det man skapar. Vill väghållaren ha respekt och bra efterlevnad för sina system är det ju väldigt bra om de själva visar de olika trafikslagen samma respekt. Och skapar ett fungerande system för alla.

Relaterade inlägg:

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (12)

2015-12-16 08:11


Livsfarligt att svänga höger vid rött?

 

På senare år har frågan om att tillåta cykeltrafik svänga höger vid rött dykt upp lite då och då. Nu senast i Stockholms stads budget för 2016, staden vill att detta ska testas på lämpliga platser. 

Detta förslag väcker ofta massor av åsikter och känslor. Kommentarsfälten på olika mediers sidor visar på en häpnadsväckande allmänbildning på området. Landet är fullt av trafikexperter som självklart vet allt och hur det kommer att gå. Särskilt verkar de ha mycket goda kunskaper om hur cyklister är och beter sig – ingen tvekan där inte.

Och mitt i allt gapandet om hur olämpligt och livsfarligt detta skulle vara så glömmer vi bort det fullständigt självklara. Detta existerar redan idag, i stor omfattning, överallt i hela landet – för biltrafiken. Se här ett litet axplock på lösningen som finns överallt. Allt för underlätta och öka framkomligheten - för biltrafiken.

Hela biltrafiksystemet är fullt med dessa lösningar för att undanta högersvängade motorfordon från rött i trafiksignalen. Foto: GoogleMaps

Och se på tusan, vissa har nått en större mognad, insikt och kunskap vad gäller cykeltrafik! Och har genomfört möjligheten att svänga höger vid rött för cykeltrafiken:


Foto: Patrick Garçon


Foto: Fietsberaad


Foto: Fietsberaad


Foto: BicycleDutch

Samma förhållanden. Cykeltrafiken har väjningsplikt mot gående som korsar gatan på grönt och mot korsande biltrafik som har grönt. Precis som biltrafiken i bilderna ovan.

Men när det gäller att göra detta för cykeltrafiken i Sverige är det förstås omöjligt, fullständigt olämpligt, det är livsfarligt. Som chefen för trafikpolisen i Stockholms län säger:

”Blir det dessutom lagligt för cyklisterna att köra mot rött skulle det bli ännu mer kaos.”

Studier från Väg- och transportforskningsinstitutet visar att 50 procent av motorfordonsförare inte väjer för gående vid övergångsställen. Något som med all tydlighet visas i olycksstatistiken, 74 procent av dödade fotgängare dödas i kollision med motorfordonsförare. 1 procent dödas i kollision med cyklister.

Så vad är skillnaden?

En två tons bil eller 25 tons buss kan undantas och ges möjlighet att svänga höger vid rött, men inte en 10 kilos cykel. För går det åt helvete…

Ser vi till olycksstatistiken är det ju motorfordonstrafikens möjlighet att svänga höger vid rött som borde förbjudas. För att använda ord som ofta förs fram om cykeltrafik - det är ju livsfarligt!

Kanske dags att bli professionella och lämna amatörerna bakom oss.

 

Relaterade inlägg:

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (6)

2015-10-18 17:53


Gör det enklare för cyklister att slippa rött

 

Har skrivit en debattartikel i Expressen om hur vi med enkla och tämligen billiga medel skulle åstadkomma en minskning av rödljuscyklandet och förbättrad framkomlighet för cykeltrafik. Det ska vara lätt att göra rätt. Enkelt om man vill. Läs gärna och tyck till!

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (1)

2015-09-11 12:41


Varför cyklar vi mot rött?

 

I studien ”Att cykla i Stockholms innerstad” fick närmare 700 cyklister svara på frågor om bland annat trafiksignaler. 92 % av dessa cyklister har körkort.

Här följer en liten sammanställning av svaren.

Två tredjedelar uppger att de någon gång cyklar mot rött ljus, och var fjärde cyklist gör det alltid eller ofta. Det är lika vanligt att alltid eller ofta cykla mot rött ljus vid trafiksignal i cykelbanan som vid gemensam signal i gatan. 

Dessa siffror stämmer tämligen väl överens med resultat från observationsstudier av rödljuscyklande. Andelen rödljuscyklande brukar hamna runt 20 procent när man väger samman olika typer av trafiksignaler och korsningar. Även här sticker yrkestrafikanter ut med en avsevärt högre andel rödljuscyklande.

Den vanligaste orsaken till rödljuscykling anges vara att trafiksituationen är sådan att det går bra. Knappt var tredje cyklist anser att det tar för lång tid innan signalen slår om.

Ett annat beteende hos dem som ofta cyklar mot rött. Cyklister som ofta cyklar mot rött använder i lägre utsträckning hjälm, cyklar oftare fortare och väljer oftare bort cykelvägar på grund av att de inte tycker att de är trafiksäkra. De väljer hellre en väg som snabbt tar dem dit de ska.

De flesta upplever att signaler i cykelbanan sällan slår om automatiskt. Tre av fyra menar att signalen inte slår om till grönt automatiskt och att de behöver trycka på en knapp för att det ska slå om till grönt. De gemensamma signalerna upplevs oftare slå om till grönt automatiskt, jämfört med trafiksignalerna i cykelbanan.

Hälften av cyklisterna upplever att de alltid eller ofta fastnar vid rött ljus på bilisternas gröna våg, vilket naturligtvis beror på att trafiksignalen är anpassad för bilister.

I studien har cyklisterna kommenterat olika problem med synkroniseringen av trafiksignaler.

”Grönt för bilister i samma färdriktning, men rött för cyklister - osynkroniserat, irriterande, leder till att cyklister kör mot rött.”

”Trafiksignaler för cyklister och grön gubbe är ej synkade vilket innebär trafikfara när bilar ska svänga och passera både cykelbana och övergångsställe. (Bilister tittar förmodligen oftast på den gröna gubben, inte om cyklisterna har grönt. Är gubben då röd innebär det trafikfara/olycksrisk och/eller irritation).”

Här kan ni läsa om hur man kan cykelanpassa trafiksignaler. För att förbättra cykeltrafikens framkomlighet, för att öka respekten för trafiksignaler och för att på så sätt bidra till ett minskat rödljuscyklande.

 

 

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (4)

2015-09-04 06:10


Att påverka och förändra

 

Jag skrev ju i ett inlägg i mars om att cykelbloggare i London påverkat cykelsatsningar i London och jag påtalade att det är likadant i Sverige. Här kommer ett konkret exempel: Cykelinfrastruktur i världsklass – trafiksignaler, ett blogginlägg jag skrev i november 2012 och som handlade om hur trafiksignaler kan göras cykelanpassade och hur underutvecklat detta område är i Sverige.

Nu har jag blivit kontaktad av en leverantör av denna typ av utrustning, en leverantör som skrev denna kommentar i inlägget: ” Christer! Säg inte att tekniken är "outvecklad", för det är den inte... Det finns massor av bra teknik för cyklar i trafiksignaler, framför allt vad det gäller detektering, för att slippa "trycka på knappen" och bli anmäld i tid, på samma sätt som bilar blir. Den rätta benämningen torde snarare vara "oanvänd"...”

Jag svarade: ” Leverantör..., du har helt rätt. Jag skulle varit tydligare och skrivit "den teknik många kommuner och Trafikverket väljer att använda är outvecklad och omodern". Tack för påpekandet och så önskar jag att ni lägger stor kraft på marknadsföring av dessa produkter mot kommuner och Trafikverket!”

Varför kontaktade då leverantören mig? Jo för att informera om att min uppmaning och blogg har inspirerat dem och lett till att de nu kommer intensivt marknadsföra utrustning för att förbättra denna del av cykelinfrastrukturen. Det handlar bl.a. om utrustning för att prioritera cyklister i trafiksignaler, för att utföra cykelräkningar, varningssystem vid högersvängar samt utrustning för att genomföra grön våg för cyklister.

Så nu är det bara för kommuner och Trafikverket att öppna sinnena och plånboken, framtiden är här och vill ni samt menar allvar med era cykelsatsningar så kan vi bl.a. ha denna lösning för cyklister, allgrönt:


Grönt överallt och på en gång! Foto: Fietsberaad

Och då cyklar man så här och det ser ut så här:


Vilken framkomlighetsåtgärd för cykeltrafik! Foto: Fietsberaad

 

Relaterade länkar:

 

Ni kan också följa eller nå mig på Twitter

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (11)

2013-04-30 09:05


Motormännen, inte imponerad

 


DN 2013-04-17

Är det verkligen cyklisters regelöverträdelser ni ska fokusera på och är receptet utbildning i skolan? Har ni inte fullt upp med era egna medlemmars och andra ”motormäns” regelöverträdelser och de miljö- och trafiksäkerhetsproblem de skapar? Beteenden och överträdelser som är ett avsevärt större trafiksäkerhetsproblem än vad cyklisters rödljuscyklande är. Se här ett axplock från polisens övervakningskampanj ang. aggressiv körning från förra året i Stockholms län:

Sammanlagt rapporterades 974 st för trafikbrott under veckan

  • 548 st som körde för fort
  • 103 st som kört körförbudsbelagt fordon
  • 26 st för att ha haft för kort avstånd till framförvarande bil
  • 193 st för olovlig körning
  • 148 st för att ha kört bil påverkade av alkohol eller narkotika
  • 60 st för att ha kört bil utan säkerhetsbälte
  • 80 st cyklister har cyklat mot rött

Så Motormännen, vad är receptet för dessa fordonsförares regelöverträdelser? Mer trafikutbildning i skolan? Det är ju också tydligt att innehav av körkort är inte någon större garanti för att uppnå någon högre regelefterlevnad, varken för bilister eller cyklister (ja, många cyklister har körkort!). Trafikverkets senaste nationella hastighetsmätningar visar ju att 54 procent kör konstant för fort, bland yrkesförare är det så många som 70 procent. Eller för att citera Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket: ”Det gäller nästan genomgående för yrkestrafik och tung trafik att man kör över hastighetsgränserna. Det är riktigt problematiskt både säkerhetsmässigt och miljömässigt”. Enligt beräkningar från Trafikverket skulle ca 150 liv per år sparas om vi alla höll hastighetsgränserna när vi kör bil. De som supit och knarkat och sedan kör bil är klart överrepresenterade i olycksstatistiken, antalet ökar och de är en stor fara för omgivningen/tredje man. De som kör utan körkort har ofta fått körkortet indraget för tidigare allvarlig trafikförseelse.

Vad skulle då ett minskat rödljuscyklande innebära vad gäller trafiksäkerhet och riksdagens mål att minska antalet dödade och svårt skadade i trafiken? Inte särskilt mycket är svaret för det är inget större trafiksäkerhetsproblem. Motormännen ger ju själva detta svar, men uppenbarligen utan att förstå det. Om nu så många cyklar mot rött som Motormännen påstår och det var ett stort trafiksäkerhetsproblem så skulle detta med all tydlighet återspeglas i olycksstatistiken. Det gör det inte. Men missförstå mig inte, det är ett problem att trafikanter inte respekterar och följer trafikreglerna. Det kan hanteras på olika sätt, knappast på det amatörmässiga sätt som Motormännen föreslår. Baserad på en studie som inte ens når upp till grundskolevivå och sedan försöker de dra slutsatser och presentera dessa som generaliserbar fakta. Det handlar snarare om att gå från ett regelverk och en infrastruktur som är starkt bilorienterad till ett regelverk och infrastruktur som är mer balanserad och anpassad för en modern stad där cykeltrafiken har en framträdande och viktig roll.

Tillåt mig ett konkret och tydligt exempel, grön våg för cykeltrafik på Götgatan. Sträckan motsvara mycket väl den sträcka och just den trafiksignal som Motormännen valde för sin så kallade studie, Sveavägen. En sträcka på 800 meter med 8 st trafiksignaler. Tidigare fanns en grön våg söderut programmerad för 41 km/t på denna sträcka vilket fick till följd att det blev återkommande start och stopp för cyklister (få klarar ju av att från stillastående komma upp i den hastigheten på cykel och hinna till nästa trafiksignal). Vid en trafiksignal, nästan en kopia på den trafiksignal som Motormännen valde i sin studie, som enbart reglerar ett övergångställe och inte korsande biltrafik var rödljuscyklandet upp i nästan 70 procent. Det var tidigare en av polisens favoritplatser att just övervaka cyklister.



Götgatan, vid Skatteskrapan. Signalreglerat övergångsställe. Bild: Google Maps


Sveavägen, vid Handelshögskolan. Platsen Motormännen valde för sin studie. Signalreglerat övergångsställe. Bild: Google Maps

Det som sedan hände var att Trafikkontoret programmerade om den gröna vågen till en hastighet av 20 km/t, dvs. en mer cykelanpassad hastighet. Rödljuscyklandet vid den tidigare nämnda trafiksignalen sjönk från 70 till 10 procent. Restiden på sträckan sjönk med 1 min 20 sek, så även för biltrafiken då det i rusningstid mycket sällan går att köra grön våg i 41 km/t. Vi ser här tydliga synergieffekter, färre som cyklar mor rött, kortare restid för cykel- och biltrafiken, jämnare hastighet och lägre utsläpp. Kanske skulle Motormännen kräva att utbildningsinsatserna ska riktas mot andra områden än skolan, exempelvis trafikplanerare, trafikingenjörer och så kallade ”signalister”? Här kan ni läsa mer om vad som kan göras för att bättre anpassa trafiksignaler till cykeltrafik.

Nu över till Motormännens så kallade studie som delar av media svalde med hull och hår, så mycket för reflekterande och kritiska journalister och redaktörer. Motormännen inleder texten om studien på sin hemsida med:

"Sex av tio cyklister kör mot rött i svenska storstäder. Det visar en undersökning som Motor har gjort. Samtidigt ökar andelen dödade och svårt skadade cyklister i trafiken."
"Cykilister som susar fram i höga farter har ökat snabbt. inte minst i storstäderna. De flesta bilister i Stockholm, Göterborg och Malmö kan vittna om hur de nästan har krockat med en framfusig cyklist."

Det är en text, slutsatser och påståenden som heter duga det. Det första jag fastnar för i artikeln ovan är ”väl valda trafikljus”. Det låter ju vetenskapligt och trovärdigt. Något som ger en samlad och korrekt bild av hur rödljuscyklandet ser ut i dessa städer. Så hur har då Motormännen genomfört studien, vilka platser har de valt ut för att som de gör dra så långtgående slutsatser? Över till deras hemsida igen där de presenterar studien: Här redovisar de att de har stått på en plats i varje stad, i Stockholm gjordes 300 observationer, i Göteborg 205 och i Malmö 200. Totalt 705 observationer. Känns detta seriöst och professionellt, att utifrån 705 observationer på endast 3 platser fördelade på tre städer komma med slutsatsen: "Sex av tio cyklister kör mot rött i svenska storstäder". Städer där det varje dygn genomförs 100 000-tals cykelresor.

Jag har själv genomfört ett antal studier ang. rödljuscyklande, då med en blandning av korsningstyper och trafiksignaler. Det har handlat om tusentals observationer och detta enbart i en stad. Medeltalet för rödljuscyklandet när man lägger samman dessa olika studier, korsningar, trafiksignaler och observationer hamnar runt 20 procent. Återigen så är det slående hur yrkestrafiken utmärker sig då cykelbudens rödljuscyklande är över 50 procent. Stora komplexa korsningar som exempelvis Norrtull, Skanstull och Hornstull har tämligen få som rödljuscyklar. Mindre, överblickbara, korsningar och friliggande, signalreglerade, övergångsställen har högre andel rödljuscyklande. Här kan ni läsa vad cyklistern själva tycker om trafiksignaler.


Rödljuscykling i Stockholm

Kan inte låta bli att undra vad allt detta handlar om. Att Motormännen återkommande gör dessa utspel och generaliseranden om cyklister. Gärna tillsammans med någon pratglad polisman som har lika dålig täckning för sitt generaliserande. Känner Motormännen sig så utsatta och ifrågasatta att de måste utmåla cyklister som ”fiende nr 1”? Uppenbarligen och dessvärre, innan vi har en bättre och acceptabel infrastruktur för cykeltrafik, får vi väl räkna med att Motormännen och vissa polismän fortsätter att peka ut och i kör stå och sjunga och generalisera om cyklister på mycket lösa grunder.

På ett personligt plan blir jag mycket illa berörd av Motormännens agerande. Under mina år som cykelplanerar har jag utrett flertalet av dödsolyckorna mellan högersvängande lastbilsförare och cyklister i Stockholm under 2000-talet. I nästan samtliga fall har dessa cyklister följt trafikreglerna, bl.a. stannat för rött och placerats sig där reglerna föreskriver. Straffet för att följa reglerna blev döden. De hade sannolikt levt om det cyklat mot rött. Dessa olyckor är fruktansvärda tragedier där föräldrar mist en dotter, barn förlorat sin mamma, en make sin hustru och en lastbilsförare som bär med sig denna tragedi för resten av sitt liv. Olyckorna, genomgångar av olycksplatser, av fordonen, av vittnesuppgifter och samtal med anhöriga har påverkat mig djupt. Att då i detta sammanhang ta del av Motormännens undermålig fakta, påståenden och närmast raljerande över cyklister gör mig minst sagt upprörd och arg.

Maria Spetz, VD på Motormännen, jag tycker du och din organisation kan visa dessa människor större hänsyn och respekt genom att föra en professionell och seriös diskussion ang. cykeltrafik.

 

Relaterade inlägg:

I väntan på grönt:

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (28)

2013-04-18 07:58


Cykelinfrastruktur i världsklass! Del 4

 

Regn och snö = oftare grönt ljus

Ibland tror jag inte det är sant när man nås av vad som sker på cykelområdet runt om i världen, sen börjar jag undra vad det är för underutvecklat land jag bor i. I Groningen ska nya trafiksignalanläggningar, som inte är kopplade i ett nätverk av anläggningar, som standard utrustas med en regnsensor. Sensorn ska se till att cyklister få grönt ljus oftare när det regnar eller snöar. Detta har beslutats med anledning av en positiv utvärdering av en test med en regnsensor vid Oosterbrug.

Jag upprepar: cyklister ska få grönt oftare när det regnar eller snöar.

Testet med en regnsensor vid Oosterbrug de senaste månaderna har enligt kommunen medfört många positiva reaktioner. Inte enbart från cyklister som nyttjar Oosterbrug, men även av andra. Regnsensorn har inte medfört längre väntetider för övriga trafikanter och inte heller köar. Det har inte kommit några klagomål från varken polisen, kollektivtrafikkontoret Groningen-Drenthe eller kollektivtrafikentreprenören Qbuzz.

Man har nu valt att utrusta nya trafiksignalanläggningar direkt med en regnsensor på grund av de låga investeringskostnaderna då. Kostnader för att i efterhand kompletera med en regnsensor är ca 90.000 sek. Detta på grund av att mjukvaran behöver anpassas och att hårdvaran behöver köpas in. Det finns ett undentag då en regnsensor ännu inte kan tas med. Det är idagsläget inte möjligt att göra detta när trafiksignalanläggningen utgör en del i en sk nätverksreglering. I detta fall är flera anläggningar kopplade till varandra. Påverkan av en anläggning innebär påverkan av hela nätverket som innebär att den samordnade regleringen inte fungerar längre. Källa: Fietsberaad

Detta visar på en förståelse, en insikt och kunskap om cykeltrafik som i stort sett lyser med sin frånvaro i Sverige. Tänk om det fanns denna vilja till att testa, utveckla och cykelanpassa trafiksignalerna i den stad jag bor i! Här härskar mer en metalitet från 50- och 60 talet och en frusen ideologi som Martin Emanuel tar upp i sin avhandling "Trafikslag på undantag".

Cor, stort tack för hjälpen med översättning!

Här kan du läsa mer om trafiksignaler i del 3 och hur de kan göras mer cykelanpassade och här är del 1 och 2 i serien.

Skriv ut Permalink Kommentarer (3)

2012-12-05 08:17


Cykelinfrastruktur i världsklass! Del 3

 

Trafiksignaler

Du cyklar på en cykelbana längs en bilväg och du närmar dig en korsning med trafiksignaler. Det är grönt för biltrafik som kör på vägen bredvid men cykelsignalen lyser rött. Du tvingas stanna och trycka på en knapp för att få grönt, ingenting händer och du får vänta till nästa omlopp för att få grönt. Känner du igen situationen?

Trafiksignaler är många gånger en källa till frustration och irritation hos cyklister. Det är kanske inte så konstigt när den teknik och styrning som används för trafiksignaler till stora delar är utvecklad för biltrafiken. Tekniken är också tämligen outvecklad och omodern när det gäller cykel. De första trafiksignaler som uppfördes i landet på 1920-talet styrdes genom att en polisman vred på en strömbrytare för att ställa signalen i rött respektive grönt. Inte särskilt mycket har hänt för cyklister sedan dess förutom att du nu får trycka på knappen själv, det är knappast höjden av teknisk utveckling. Det speglar med all tydlighet den rådande trafikmaktordningen.Tegelbacken 1953, trafiksignalen regleras av polisman. Idag får cyklister i varje fall trycka på knappen själva. Bild: Stockholmskällan Olle Karlsson

Vad kan då göras?

Ta bort signalen

Det finns en rad olika förbättringar som kan göras om man bara vill och har kunskapen. I många fall kan man ta bort trafiksignalen och ersätta den med till exempel en cirkulationsplats. Utformas den väl och med hänsyn till cykeltrafik så förbättras både framkomligheten och säkerheten för alla trafikanter (se del 2).

Vad man inte får glömma bort är att trafiksignalens primära funktion är att fördela tid för rörelse - nu får du röra dig, nu ska du stå stilla. Detta kan många gånger trafikanterna själva lösa om de erbjuds en säker och väl utformad trafikmiljö, anpassad för alla trafikantgrupper.

Andra lösningar som kan göras är att hastighetssäkra korsningen, ha flervägsväjning, en fri högersväng.

Götgatsbacken/Högbergsgatan i Stockholm, tidigare signalreglerad och nu är det flervägsväjning. Bättre framkomlighet och bättre säkerhet blev resultatet.

Fri högersväng. Ett annat sätt är att leda cykelbanan utanför, till höger om signalstolpen, för att på så sätt undvika onödiga stopp. En vanlig lösning i Holland, Tyskland och Odense. Här ett exempel hur man gjort i Amsterdam. Se även detaljen med väjningslinjen mot den korsande cykelbanan

Överanmälan och detektering

För att förbättra den ovan beskrivna situationen där du cyklade på cykelbanan och inte fick grönt kan väghållaren programmera in en så kallad överanmälan. Det innebär att när medlöpande biltrafik har grönt blir cykelsignalen automatiskt också grön. Detta fungera bra så länge det förekommer biltrafik på vägen bredvid men vid lågtrafik kommer du fortfarande tvingas stanna och trycka på knappen. Det kan undvikas genom att placera ut detektorer på cykelbanan som känner av cyklar, så som det självklart finns detektorer i körbanan som känner av bilar. Är de väl placerade och intrimmade har du grönt när du kommer fram till korsningen.

Cykelbox och förgrönt

En mycket viktig säkerhetsåtgärd som bör finnas i varje trafiksignal där cykeltrafik är tillåten är en cykelbox. Åtgärden innebär att stopplinjen för biltrafiken är tillbakadragen ca 5 meter och cyklisterna kan placera sig ända framme vid signalen. På så sätt ökas cyklisternas synbarhet och risken för olyckor där bilister svänger höger och cyklister ska cykla rakt fram minskar. Åtgärden underlättar också för de cyklister som tänker svänga vänster i korsningen.

En annan åtgärd man kan använda för att både höja framkomligheten och säkerheten är förgrönt, dvs. cykeltrafiken får grönt ett antal sekunder innan biltrafiken. Ett vanligt inslag för cyklister i Tyskland.

Cykelbox, Groningen Holland

Förgrönt för cykeltrafik, underlättar samt gör både höger- och vänstersvängen säkrare, Munster Tyskland

Grön våg

Finns det flera trafiksignaler efter varandra är det inte ovanligt att man för biltrafiken programmerar in en grön våg vilket innebär att om man kör i en viss hastighet får man grönt hela vägen. Detta går många gånger att göra även för cyklister. I rusningstrafik cyklar man ofta lika fort eller fortare än biltrafiken i våra större städer. Anpassas då den gröna vågen efter en lämplig cykelhastighet, exempelvis runt 20 km/t, så blir det grönt hela vägen även för cyklister. Detta har genomförts Köpenhamn, Odense, Amsterdam och även på Götgatan och Skeppsbron i Stockholm. Resultatet har blivit avsevärt kortare restid för cyklister och färre som cyklar mot rött.

Grön våg på Norrebrogade i Köpenhamn. Foto: Niels Jensen

Grön våg på Norrebrogade i Köpenhamn. Foto: Copenhagenize

Här ser vi resultatet efter att grön våg infördes på Norrebrogade. Medelhastigheten ökade från 15 km/t till nästan 21 km/t. Restiden sjönk från 8:54 min till 6:25. Detta på en sträcka av 2200 meter! Jösses, en sådan restidsvinst bygger man förbifarter för!

Här kan du få en känsla av att cykla den gröna vågen i Köpenhamn, 1 och 2

I Odense i Danmark har man valt att hjälpa cyklisterna att följa den gröna vågen genom att längs cykelbanan ha gröna signaler som markerar om man ligger i fas med vågen eller behöver öka eller sänka farten. Foto: Odense Kommune

Även i Sverige finns det små fragment av bra signallösningar för cykeltrafik. Götgatan i Stockholm har grön våg söderut på eftermiddagen. En sträcka på 800 meter med 8 stycken trafiksignaler. Den gröna vågen är ställd på 20 km/t och restidsvinsten efter åtgärden är 1:20 min. På 800 meter! Rödljuscyklandet har också minskat kraftigt på sträckan. 

Allgrönt

I korsningar med cykelbanor i tillfarterna skulle det vara möjligt att införa allgrönt för cyklister. Det innebär att samtliga anslutande cykelbanor får grönt samtidigt och du kan då som cyklist cykla tvärs över korsningen istället för att i omgångar cykla runt korsningen. Denna lösning finns sedan länge i många städer i Holland. Anledningen till att lösningen inte finns i Sverige är att den anses ”stjäla” för mycket tid för biltrafiken.

Allgrönt för cyklister i korsningen vilket innebär att du kan cykla tvärs över korsningen och på så sätt få bättre framkomlighet och kortare restid. Groningen, Holland.

Så här informerar man cyklisterna att det är allgrönt i korsningen

Ni som cyklar i Stockholm och på Tegelbacken, tänker er att cykla tvärs över hela korsningen när ni kommer från Vasabron eller Klara Mälarstrand och ska till Vasagatan, en framkomlighetsåtgärd som heter duga! I stället är det idag en närmast cykelfientlig lösning och en lösning som också innebär problem för bil- och gångtrafiken. Tänk vad mycket bättre det kunde bli om viljan och kunskapen fanns...

Mycket av det som beskrivs ovan är självklarheter när det gäller biltrafik men är dessvärre tämligen ovanliga när det gäller cykeltrafik i Sverige. Tittar vi utomlands så ser vi att de stora cykelstäderna sedan länge insett såväl problemen som möjligheterna när det gäller trafiksignaler och cykeltrafik. Så ställ krav på Trafikverket och din kommun att modernisera och cykelanpassa trafiksignalerna. Dessa åtgärder är, till skillnad mot att bygga om, mycket billiga. Vill du läsa mer om trafiksignaler och cykel finns här en handbok, Cykeltrafik och trafiksignaler 

Här kan du läsa del 1 och 2 i serien.

Skriv ut Permalink Kommentarer (17)

2012-11-26 06:58


MerKrister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

  1. > Maj 2017
  2. > April 2017
  3. > Mars 2017
  4. > Februari 2017
  5. > Januari 2017
  6. > December 2016
  7. > November 2016
  8. > Oktober 2016
  9. > September 2016
  10. > Augusti 2016
  11. > Juli 2016
  12. > Juni 2016
  13. > Maj 2016
  14. > April 2016
  15. > Mars 2016
  16. > Februari 2016
  17. > Januari 2016
  18. > December 2015
  19. > November 2015
  20. > Oktober 2015
  21. > September 2015
  22. > Augusti 2015
  23. > Juli 2015
  24. > Juni 2015
  25. > Maj 2015
  26. > April 2015
  27. > Mars 2015
  28. > Februari 2015
  29. > Januari 2015
  30. > December 2014
  31. > November 2014
  32. > Oktober 2014
  33. > September 2014
  34. > Augusti 2014
  35. > Juli 2014
  36. > Juni 2014
  37. > Maj 2014
  38. > April 2014
  39. > Mars 2014
  40. > Februari 2014
  41. > Januari 2014
  42. > December 2013
  43. > November 2013
  44. > Oktober 2013
  45. > September 2013
  46. > Augusti 2013
  47. > Juli 2013
  48. > Juni 2013
  49. > Maj 2013
  50. > April 2013
  51. > Mars 2013
  52. > Februari 2013
  53. > Januari 2013
  54. > December 2012
  55. > November 2012
  56. > Oktober 2012
  57. > September 2012
  58. > Augusti 2012
  59. > Juli 2012
  60. > Juni 2012

Mest lästa

  1. Varför cyklar du på gatan?
  2. Jag är rädd
  3. Cykelbanan - platsen för många olika hjul
  4. Jag – en cykelentusiast?

Kategorier

  1. > Cykelhistoria
  2. > Cykelkultur
  3. > Prylar

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arkitektur
  3. > Barn
  4. > Bicycling
  5. > Bilhinder
  6. > Broar
  7. > cargobike
  8. > Cykelbloggare
  9. > Cykelbox
  10. > Cykelfrämjandet
  11. > Cykelhjälmslag
  12. > Cykelinfrastruktur
  13. > Cykelparkering
  14. > Cykelpendling
  15. > Cykelpolitik
  16. > Cykelöverfart
  17. > Cykla höger vid rött
  18. > Cykla med barn
  19. > Danmark
  20. > Davos
  21. > Debatt
  22. > Design
  23. > Desire lines
  24. > Drift & underhåll
  25. > Däck
  26. > Elcykel
  27. > Felanmälningssystem
  28. > Framkomlighet
  29. > Gatubantning
  30. > Groningen
  31. > Grus
  32. > Gå på cykelbanan
  33. > Gästbloggare
  34. > Hinder på cykelbanan
  35. > Hinderbana
  36. > Holland
  37. > Humor
  38. > hållbart samhälle
  39. > Kläder
  40. > kollektivtrafik
  41. > Konfliktdesign
  42. > Konst
  43. > Köpenhamn
  44. > Lastcykel
  45. > Lådcyklar
  46. > Lånecyklar
  47. > Lövhalka
  48. > Miljö
  49. > Motormännen
  50. > Nacka
  51. > Nationell cykelstrategi
  52. > Nederländerna
  53. > New York
  54. > Nollvisionen
  55. > Nya Slussen
  56. > Polisen
  57. > Politik
  58. > Popup-cykelbana
  59. > Regional cykelplan
  60. > Regionala cykelstråk
  61. > Rullstolscykel
  62. > Samhälls- och trafikplanering
  63. > Samhällsekonomin
  64. > Skärmar
  65. > Sollentuna
  66. > Solna
  67. > Sopsaltning
  68. > Sportcyklist
  69. > Stella Fare
  70. > Stockholm
  71. > Stockholms Handelskammare
  72. > Stolpar i cykelbanan
  73. > Svensk Cykling
  74. > Svängfest
  75. > Trafiklagstiftning
  76. > Trafikmaktordning
  77. > Trafikplanering
  78. > Trafikrapportör
  79. > Trafikregler
  80. > Trafiksignaler
  81. > Trafiksäkerhet
  82. > Trafikverket
  83. > Täby
  84. > Tävling
  85. > USA
  86. > Vintercykling
  87. > Vinterväghållning
  88. > VTI
  89. > Vägarbeten
  90. > Växtlighet
  91. > Önskelista

Följ oss på Bicycling twitter_symbol fb_symbol

Medlem / Prenumerant

Logga in

Logga in eller ansök om
gratis medlemskap.

Sök på Bicycling.se



Få vårt nyhetsbrev!

Annonser