Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson

30 procent fler cyklister, 30 procent!

Sug på den siffran alla ni som säger att det är ingen idé att satsa på cykel. 30 procent fler cyklister passerade det så kallade innerstadsnittet 2016 jämfört med 2015. Under försommaren 2016 registrerades ca 76 000 cykelpassager per dygn över innerstadssnittet visar Trafikkontorets årliga sammanställning av cykelmätningarna.


Innerstadssnittet (svart streck)

Det rullande femårsmedelvärdet ökade från 59 080 passager till 63 070 passager och motsvarar en ökning på ca 7 procent jämfört med 2015. Ökningen från 2014-2015 låg på ca 3 procent. På 10 år har innerstadsnittet ökat med 65 procent. Flest passager över innerstadssnittet gjordes över:

  • Liljeholmsbron 12 800
  • Skanstullsbron 10 700
  • Danviksbron 8 100
  • Solnabron 7 500
  • Ekelundsbron 5 900
  • Tranebergsbron 5 800

Så det här visar ju att satsningarna på cykel är helt rätt och att de måste intensifieras. Det är bra att Liljeholmsbrons cykelbanor ska breddas. Men även Skanstullsbrons cykelbanan (norrgående) måste breddas. Danviksbrons cykelbana likaså, cykelbanan (och gångbanan) precis öster om bron är närmast ett skämt. Vidare visar siffrorna att Alviksplan och anslutningarna på var sida om Tranebergsbron skyndsamt måste göras om och bland annat breddas.


Liljeholmsbron. Cykeltrafiken behöver mer plats på bron. 

På Slussen passerar 24 000 cyklister per dygn. Det är en ökning med 1 000 cyklister jämfört med 2015. Vi får hoppas att Nya Slussen klarar av framtida flödet av cyklister, det kommer bli många, väldigt många cyklister...


Slussen mars 2017. Foto: Jon Jogensjö 

Den sträcka där flest antal cyklister uppmätts är Skeppsbron, där cyklar 16 300 per dygn. Då känns det bra att staden planerar förbättringar på Skeppsbron och Strömbron, inte en dag försent.


Skeppsbron 

Mätningarna visar tydligt att Stockholm behöver många fler cykelbanor likt den på Norr Mälarstrand, i dag kanske Stockholms bästa cykelbana.


Norr Mälarstrand, framtidens cykelbana?

Vi kan nu enkelt konstatera att cykelinvesteringar innebär stor samhällsnytta till liten kostnad för samhället. Cykelinvesteringar slår alla andra transportinvesteringar vad gäller samhällsekonomisk lönsamhet – med hästlängder. 

Tänk vad som skulle ske om vi verkligen satsade! Om vi till exempel gjorde flera områden av innerstaden bilfria. Om vi gjorde om ännu flera körbanor till cykelbanor. Om vi satsade på nya broar, gena cykelbroar och inte broar som byggs för att bil- eller tågbroar byggs. Om kombinationsresor cykel - kollektivtrafik utvecklades. Då skulle vi verkligen ta det stora klivet mot en cykelstad!

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (8)

2017-03-23 06:49


Vi vet var du bor!

Om vi ska kunna öka cyklandet måste vi veta potentialen. Vet vi potentialen och framförallt var den finns kan vi enklare sätta in rätt åtgärd på rätt plats. Om man inte har koll på detta är det enkelt att avfärda cykelsatsningar som verkningslösa, man kan till och med hävda att det inte finns något underlag för ökad cykling. Då kan man argumentera för att det enbart är väg- och kollektivtrafiksatsningar som ska lösa transportsystemet i Stockholm.

Och nu det bästa av allt, vi vet hur stor och var potentialen finns!

I arbetet med Stockholms cykelplan 2012 och den regionala cykelplanen 2014 tog jag initiativet till två studier. Studierna, genomförda av Krister Spolander, hade till uppgift att ta fram data om den förvärvsarbetande befolkningens arbetspendling – var människor bor och var de arbetar i Stockholms län. Data har sedan analyserats i syfte att förstå pendlingspotentialen för cykel samt för att få fram ett geografiskt underlag för rätt lokaliseringen av cykelstråken – helt enkelt var man ska bygga och förbättra cykelinfrastrukturen för att så många som möjligt ska få det enkelt att välja cykel.

 

Arbetsplatserna i Stockholms län är främst koncentrerade till ett område bestående av Stockholms stad och Solna. Där finns drygt 60 procent av arbetsplatserna för länets 940 000 förvärvsarbetande (år 2009). Inom en cirkel med 10 kilometers radie från Sergels torg bor 459 000 människor med förvärvsarbete varav de allra flesta, 392 000, också har sitt arbetsställe där. Till arbetsplatser i Stockholms innerstad pendlar 210 000 personer som inte bor i innerstaden.

För de flesta är avståndet till arbetsplatsen förhållandevis kort. De flesta arbetspendlare i länet, 68 procent, har mindre än 11 kilometer till arbetsplatsen fågelvägen. Översatt till verklig väg handlar det om max 14 kilometer, en sträcka man kan cykla på 40 minuter. Över 600 000 människor i länet har alltså max 14 kilometer till sitt arbete. Så pass många som 270 400 arbetar i den egna kommunen, vilket ju i många fall innebär korta cykelavstånd. Det är bara en tiondel av förvärvsarbetande i länet som har längre fågelväg än två mil.

Medelresan, enkel väg, för en cykelpendlar i Stockholmsområdet är cirka 9 kilometer visar studier från Trafikkontoret och Trafikverket. Var tredje person som cykelpendlar cyklar längre än 10 kilometer till arbetet.

Vi vet också att i rusningstid är cykeln konkurrenskraftig mot både bil och kollektivtrafik på resor upp till ca 15-20 km. Vi vet även att investeringar i cykelinfrastruktur är samhällsekonomiskt mycket lönsamma. Avsevärt mer lönsamma än investeringar i väginfrastruktur.


Bild: Trafikkontoret Stockholms stad

Förutsättningarna att öka cykelpendlingen i länet är alltså mycket goda sett till detta underlag. Vi ser också en växande elcykelandel i cykelflottan vilket sannolikt kommer att innebära att cyklade distanser ökar. Vi vet också i vilka relationer de riktigt stora potentialerna finns. En av dessa relationer med stor potential är den där Trafikverket nu skrotat snabbcykelvägen.

 

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (3)

2017-03-07 06:01


Hurra! Trafikverket ska sminka grisen!

För några dagar sedan kunde vi läsa i Mitti att det blir ingen snabbcykelväg längs E18 här i Stockholm.

Trafikverket menar att det är för svårt och dyrt:

– Det är otroligt svåra miljöer som vi rör oss i som kräver speciella åtgärder för att få till snabbcykelvägen. Dels ligger det planerade snabbcykelstråket längs motorvägen, vid nationalstadsparken och vid Roslagsbanan, säger Noran Khalfallah och fortsätter:

– Och man passerar mycket vattendrag och ett flertal broar. Då måste man antingen få till nya broar eller bredda nuvarande. Och på många delar av sträckan finns knappt utrymme att göra några åtgärder som vid Naturhistoriska museet till exempel.

Och i en annan intervju i Danderyds Nyheter upprepas detta:

– Vi har utrett möjligheten att anlägga ett snabbcykelstråk och kommit fram till att det inte är ekonomiskt rimligt. Det skulle innebära allt från breddning av broar till att anlägga nya och miljön är komplicerad på sträckan så det blir många kostsamma åtgärder, säger Noran Khalfallah, projektledare på Trafikverket.

Så istället ska man göra andra åtgärder, lite oklart vad:

– Vi tittar på allt möjligt, men någonstans måste det vara värt investeringen också. Det kan gå att bredda vägen lite men hur mycket bättre blir det då? Det är sådana frågor som vi måste väga för- och nackdelar, säger Noran Khalfallah.

”Värt investeringen” – tyvärr så finns ingen samhällsekonomisk analys genomförd av snabbcykelvägen, så vad som är ekonomiskt rimligt eller vilken nytta investeringen har det vet vi inte – inte Trafikverket heller.

Samma verk som nu säger detta har uppenbarligen inga som helst problem att på samma sträcka lösa uppgiften när det gäller biltrafiken. Då passeras vattendrag och andra svåra miljöer genom att det byggs broar, ramper och tunnlar. Till stora kostnader. Och många gånger till liten samhällsnytta. Och när verket stöter på känslig miljö och motstånd vid vägprojekt, då fördyrar man projektet med flera miljarder och lägger vägen i en lång tunnel – förbifarten. Då får det kosta pengar, ofantligt mycket pengar. Så det verk som har byggt södra länken, norra länken, norrortsleden, E18 vid Rinkeby och nu är i full fart med att bygga förbifarten - det verket har otroligt svårt att bygga vettig, säker och funktionell cykelinfrastruktur. Då är det inte rimliga kostnader…

Trafikverket arbetar efter devisen: cykelinfrastruktur får inte kosta, ska vara billig, enkel och av låg kvalitet. Bilinfrastruktur får kosta, ska vara dyr och komplicerad samt av hög kvalitet.

Detta har vi svart på vitt. En inventering av de regionala cykelstråken i Stockholms län visar att endast 1 procent uppfyller grundläggande utformningsprinciper. Trafikverket är väghållare för 30 procent av dessa stråk. Och de 1 procent som uppfyller grundläggande krav tillhör inte Trafikverket.

Så något enstaka tillfälle eller olycksfall i arbetet är inte detta. Vi ser det om och om igen när det gäller Trafikverket och cykel. Verket har låtit inventera 2400 km 2+1-vägar och kommit fram till att det finns cykelpotential längs mer än hälften av dessa 2+1-vägar, alltså längs mer än 1200 km. Men endast 12 procent av de 2400 km har någon form av cykelinfrastruktur – ofta finansierad av kommunerna, inte Trafikverket. Trots att cykelvägen går utmed den statliga vägen.

När Trafikverket då undantagsvis gör något så känner vi igen resonemanget från ovan – det ska vara låg kvalitet och det får inte kosta. Och verket medger helt öppet att de skyddar bilister och inte cyklister – för det är för dyrt:

– På de ställen där det finns räcke är det faktiskt inte för att skydda cyklister mot bilar. Det är för att skydda bilisterna mot till exempel en bergvägg. Att sätta räcke hela vägen för att skydda cyklisterna har ansetts för dyrt.

Denna inställning hos Trafikverket gäller inte bara cykelinvesteringar. Den gäller även drift och underhåll av deras så kallade cykelvägar. Där verket meddelar att vinterväghållningen duger som den är trots årligen återkommande problem och faror för cykeltrafiken. På vissa cykelstråk går det så långt att kommuner griper in då problemen och farorna för cyklisterna är oacceptabla. Som i Nacka:

Och det slutar inte här. När Trafikverket bygger (väg) så utsätts cykeltrafiken för livsfara genom att förhållandena i arbetsområdet är under all kritik. Och projektledaren på Trafikverket vet inte varför och har aldrig varit med om något liknande – när det gäller vägar.


Armeringsjärn utmed regionalt cykelstråk - som gjort för att spetsa cyklister på. Så ser det ut på när Trafikverket utför arbete längs cykelväg. Foto: Jon Jogensjö 

Så vi ser här ett tydligt mönster som återfinns i stora delar av Trafikverkets verksamhet. Cykeltrafik är något som verket inte bryr sig om, de få gånger man "tvingas" göra något är det av usel kvalitet och verket saknar i många fall grundläggande kompetens på området.

Vad värre är, detta är mer eller mindre sanktionerat från högsta ort. Både den tidigare och nuvarande infrastrukturministern upprepar gång på gång att cykeltrafik är en kommunal angelägenhet – nu senast i TV4. Och då får man ju naturligtvis sitt eget verk att arbeta därefter – gör ingenting och det lilla ni måste göra ska vara så billigt (och därmed uselt) som möjligt. Och försök hela tiden att klå kommunerna på pengar, även fast det inte är deras ansvar att lösa uppgiften.

Hela intervjun om den skrotade snabbcykelvägen avslutas sedan helt förutsägbart – helt i linje med grundläggande mediaträning och instruktioner från kommunikatören – försök att alltid avsluta intervjun positivt och visa handlingskraft!

Vi kanske kan bygga en snabbcykelväg utmed E4:an!

Vad hjälper det pendlarna utmed E18 att det eventuellt byggs snabbcykelväg utmed E4:an? Absolut ingenting. Studerar vi sedan Trafikverkets track record på området cykel så är det ju högst sannolikt att det inte blir någon vettig cykelväg där heller – även där finns ju känslig miljö och utmanade sträckor som kräver lite dyrare lösningar än vad Trafikverket brukar lägga på cykelinvesteringar. 

Så det är väl högst sannolikt att vi även där får uppleva en rad sminka grisen åtgärder. En gris är alltid en gris – inget smink i välden kan ändra på detta.

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (5)

2016-09-15 09:38


Cykeln - inte i trafikens finrum

Hösten 2015 kunde vi läsa i Dagens Nyheter att landstinget i Stockholm kommer att skapa ett cykelkansli till årsskiftet. Kansliet ska ha bland annat ha till uppgift att samordna det regionala cykelnätet i länet, att verka för fler och säkra cykelparkeringar vid kollektivtrafiken, göra det enklare att resa med cykel i kollektivtrafiken samt att utreda ett länsövergripande lånecykelsystem.

Så hur går det då för cykelkansliet?

Jag ställde frågan på twitter och fick då detta svar av avdelningschefen för regionplaneavdelningen på Stockholms Läns Landsting:

Så ännu finns alltså inte något cykelkansli eller personal och det finns heller ingen budget för kansliets verksamhet. Kansliet är vidare ett tidsbegränsat projekt och ingen ordinarie verksamhet. Ska vi gå på ett uttalande av Gustav Hemming (C), miljö-, skärgårds- och regionplanelandstingsråd så finns inga pengar heller avsatta i budgeten.

– Vi anslår inga pengar till cyklingen, säger Hemming

En annan faktor av betydelse, jag skulle säga avgörande betydelse, är var någonstans i landstingets organisation detta kansli sorterar. Cykelkansliet sorterar inte under trafiklandstingsrådets Kristoffer Tamsons (M) verksamhet utan under Gustav Hemming (C) som är miljö-, skärgårds- och regionplanelandstingsråd. 

Vi känner igen detta från Stockholms stad och förra mandatperioden, nästan en kopia faktiskt. Där Per Ankersjö (C) var stadsmiljöborgarråd med någon form av ansvar för cykel och sedan ett trafikborgarråd, Ulla Hamilton (M) som hanterade övrig trafik. Ankersjö hade heller ingen budget och eller ett tydligt mandat för att åstadkomma betydande förändringar.

Varför har det betydelse? Det hela är tämligen enkelt, grundläggande organisationskunskap kan man säga. Cykel måste in i de gängse planeringsprocesserna, hanteras av samma planerarorganisation som annan trafik och inte vara något projekt. För annars händer väldigt lite – vi har ju redan facit på detta, bara att se oss runt om i länet - det är uselt. Eller som Kristoffer Tamsons säger i SvD 20160201:

”…den vanliga trafiken.” Inte ett ord om cykel vid och i kollektivtrafiken, bara kommunernas ansvar – varför Kristoffer Tamsons?

Det är av avgörande betydelse att cykel kommer in i trafikens finrum, där de avgörande besluten fattas och där pengarna finns. Det talas ju om cykelparkeringar vid kollektivtrafiken, cykel i kollektivtrafiken och länstäckande lånecykelsystem – investeringar som kommer kosta pengar, stora pengar om de ska bli bra. Investeringar som i allra högsta grad sorterar under trafiklandstingsrådets Kristoffer Tamsons (M) verksamhet.

Annars finns en uppenbar risk att cykelkansliet står där med mössan i handen och bugar efter allmosor hos andra aktörer. För själva har de varken pengar eller mandat att åstadkomma särskilt mycket. Och ännu en gång upprepar historien sig och lite kommer hända på cykelområdet.

Som min gode vän brukar säga: ”Ord är bra men asfalt är bättre…”

 

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2016-02-01 13:05


Cyklister är inte bara ickefeta ickebilister

Cykeltrafiken måste få större fokus och en viktigare roll i stads- och trafikplaneringen. Vidare måste fokus vara på cykeln som ett högeffektivt transportmedel, inte bara ett sätt att minska fetma och vara bra för klimatet genom att bilister börjar cykla. Det diskriminerar befintliga cyklister som resenärer. Trots allt: cyklister är resenärer, inte bara ickefeta ickebilister.

Detta skriver Jonas Eliasson och Maria Börjesson i studien: The benefits of cycling: Viewing cyclists as travellers rather than non‐motorists.


Relaterade inlägg:


Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2015-12-01 15:59


Årstabron, svar från Trafikverket

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om att det vore bra att använda Årstabrons serviceväg också som cykelbana.
Servicevägen - en helt ny cykelförbindelse mellan Årsta och Södermalm

Nu har Trafikverket svarat på mitt förslag om att kombinera servicevägen med en cykelbana på Årstabron. Så här lyder Trafikverkets svar:

"Hej Krister!

Din idé är väldigt god men servicevägen på Södermalm slutar med en vändplats och är omgiven av järnvägsspår från gamla och nya Årstabron.

Det finns ingen möjlighet att på ett enkelt sätt ansluta till omgivande GC-vägnät. Entrén från Årsta är även omgiven av spår med full trafik. Ingen trevlig miljö för en GC-väg.

Med vänlig hälsning

XXXX
Kundtjänsthandläggare"

Se där, Trafikverket tycker det är en "väldigt god" idé!

Men... där kom just en av de invändningar som jag skrev skulle komma:

"Nästa invändning är att det finns ju inga ramper i var ände av servicevägen som ansluter till gång- och cykelvägnätet. Då bygger vi dem säger jag då. Ett statligt verk som byggt Södra Länken, Norra Länken, Citybanan, Citytunneln och till slut kom igenom Hallandsåsen borde nog klara av en så liten och enkel uppgift som att fixa två gång- och cykelramper i var ände av bron - tycker i varje fall jag."

Men det går inte, det är för komplicerat att bygga cykelramperna. Säger Verket som nyligen byggt klart Norra Länken och snart Citybanan. Som nu ger sig på Förbifarten med full kraft och provborrar för Östlig förbindelse. Det är för komplicerat...


Från den röda lilla byggnaden högst upp till höger i bilden och ner till bron är det för komplicerat att bygga en ramp för cykeltrafik. Det kan man inte tro när man ser både den nya och gamla Årstabron i bakgrunden...

Invändningen om att det inte när någon trevlig miljö såg jag inte komma, är väl för skadad av allt cyklande och planerande i en storstadsmiljö full av olika trafikmiljöer. Många som är avsevärt tuffare och eländigare än vad Årstabron är (Hej Långholmsgatan!). Årstabron är ju rena rama lyxen tycker jag, att så centralt i staden slippa motorfordonstrafiken är ju underbart. Miljön kan ju göras trevligare, om man vill. Trafikverket la ju ut 50 miljoner kronor på konst för att göra Norra Länken lite trevligare för dem som färdas där. 50 miljoner kronor, det skulle ju inte ens cykelramperna kosta. Så då blir det ju lite pengar över till konst för att göra miljön kring Årstabron lite trevligare.

Om det nu är en "väldigt god idé" så tycker jag att det minsta man bör göra är ju att studera hur idén skulle kunna förverkligas, hur mycket det skulle kosta och vad samhällsnyttan av en sådan investering skulle vara. Men så fungerar uppenbarligen inte Trafikverket. När det gäller cykeltrafik.

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (6)

2015-11-24 11:55


Asfalten skriker – kom cykla på mig!

Se på bilden. Tom och öde asfalt. Så är det nästan alltid, nästa alla årets timmar - helt öde. Där ligger en fin och bra asfaltsyta som bara skriker - kom cykla på mig!

Se på nästa bild. Samma bro, fast på andra sidan. Fullt av gående och cyklister som trängs på ett begränsat utrymme:

Hur kan detta komma sig?

Den östra sidan, den tomma asfaltsytan, är en serviceväg som används vid underhåll av spår och bro. Det innebär att den stora delar av årets alla timmar är tom - helt öde. Man är ju inte där och mekar med bron och spåren 24 timmar om dygnet.

Är det att utnyttja våra gemensamma investeringar och resurser på bästa sätt?

Trafikverket har ett arbetssätt för att verka för ett mer hållbart resande, ett arbetssätt som kallas för fyrstegsprincipen. Så här lyder den:

Fyrstegsprincipen

  1. Tänk om
    Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt.   
  2. Optimera
    Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.
  3. Bygg om
    Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 
  4. Bygg nytt
    Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringoch/eller större ombyggnadsåtgärder.

Jag fastnar särskilt vid punkt två, optimera: "...effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen"

Här har vi alltså en yta som står helt tom majoriteten av årets alla timmar, och en annan yta som många gånger är fylld av trafikanter. Vad skulle hända om trafikanterna även kunde utnyttja den östra sidan - det vill säga om man optimerade utnyttjandet av befintlig infrastruktur. Utnyttjandet av servicevägen som serviceväg är totalt sett inte många dagar om året. Resten av tiden är servicevägen tom och då kan gående och cyklister använda ytan. Fördubblad kapacitet över en natt - vilken enastående trimning och effektivisering av trafiksystemet - och till en låg kostnad!

Här kommer då en del invändningar att komma.

En invändning är att det inte går att ha en massa gående och cyklister när man utför servicearbete. Helt rätt, det vore högst olämpligt. Då gör vi som Trafikverket gör vid servicearbete i till exempel Södra och Norra Länken - förbindelsen stängs av för trafikanterna och de hänvisas till andra vägar. Lämpligen till andra sidan bron. Inte särskilt märkligt, finns redan rutiner för sådant och med ett bra informations- och avstängningssystem upplyses trafikanterna i god tid om förutsättningarna på bron. Och allt styrs från trafikledningscentralen Trafik Stockholm. Även trafikredaktionen på P4 Radio Stockholm kan meddela när förbindelsen är stängd, numera sänder de ju trafikinformation för cyklister.

En annan invändning som kommer att komma är säkerhetsaspekter - spårområdet är tillgängligt från servicevägen. Lös det säger jag då.

Nästa invändning är att det finns ju inga ramper i var ände av servicevägen som ansluter till gång- och cykelvägnätet. Då bygger vi dem säger jag då. Ett statligt verk som byggt Södra Länken, Norra Länken, Citybanan, Citytunneln och till slut kom igenom Hallandsåsen borde nog klara av en så liten och enkel uppgift som att fixa två gång- och cykelramper i var ände av bron - tycker i varje fall jag. Men för att vara säker visar jag två principskisser på hur ramperna kan utföras:


Gång- och cykelramp på södra sidan


Gång- och cykelramp på norra sidan

Och vips så har vi nu en helt ny och effektiv förbindelse mellan söderort och Södermalm. Till en liten kostnad för samhället och till en mycket stor nytta för samhället. Tänk så enkelt det är ibland!


En ny och viktig förbindelse, en pulsåder, mellan söderort och Södermalm! Ligger där och slumrar och bara väntar på att förverkligas.

Vi kan också se att en sådan åtgärd skulle vara av betydelse för näringslivets transporter och leda till bättre framkomlighet och tillgänglighet för dem.


Flera transporter i veckan sker på bron av cykelåkeriet MOVEBYBiKE

Allt detta helt i linje med fyrstegsprincipen - att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.

Så Trafikverket, här har ni nu ett gyllene tillfälle och ett bra exempel att använda fyrstegsprincipen. Ett tillfälle att snabbt förbättra framkomligheten och tillgängligheten för gående och cyklister - de mest hållbara transportsätten.

Ingen tid att slösa, bara att sätta igång. Den tomma asfalten har skrikigt efter cyklister länge nog.

Uppdaterad 2015-11-25:
Här kan ni läsa Trafikverkets svar på min idé om att göra cykelbana av servicevägen.


Relaterade inlägg:

          Skriv ut Permalink Kommentarer (4)

          2015-11-02 05:56


          Cykelhjälmslag? JA! NTF och Bråkenhielm (S) har rätt

           

          "Det har lagts stor kraft på att förhindra olyckor i biltrafiken. Mitträcken, hastighetsändringar och fartkameror har varit mycket effektiva. På cykelsidan finns inget som motsvarar de insatserna."

          För nu är ju allt gjort. Allt är uttömt, inga fler åtgärder och lösningar är möjliga för att förbättra trafiksäkerheten för cykeltrafiken. Vi har nått vägs ände…


          Foto: Björn Stenberg


          Foto: Björn Stenberg


          Foto: Tiina Sarlin

          För som vi ser på bilderna har samhällets alla resurser gått åt till att hålla körbanorna för biltrafiken rena och fina. Så då återstår bara att sätta på sig cykelhjälmen för att klara sig. För jag kan då inte för allt i världen komma på något annat vi kan göra...

           

           

           

           

           

           

          Skriv ut Permalink Kommentarer (4)

          2015-10-10 22:05


          Varje cyklad timme förlänger livet med 1 timme

           

          Den Nederländska cykelkulturen innebär att landets invånare i genomsnitt lever ett halvt längre än medborgare i länder utan motsvarande cykelkultur. Forskare har beräknat att varje cyklad timme förlänger livet med 1 timme.

          Forskarna visar vidare att cyklandet innebär 6 500 färre dödsfall varje år.

          Detta redovisas i en studie från universitetet i Utrecht som nyligen publicerades i American Journal of Public Health. En annan viktig slutsats forskarna i studien drar:

          "Our study confirmed that investments in bicycle-promoting policies (e.g., improved bicycle infrastructure and facilities) will likely yield a high cost–benefit ratio in the long term."


          Full fart mot ett längre och hälsosammare liv! På samhällsnyttiga infrastrukturinvesteringar!

          När ska vi få se att denna forskning och studier får verkligt genomslag i statens och kommunernas transportinvesteringar? Om och om igen visar forskning och studier de stora vinsterna, för individen och för samhället, av cykelinvesteringar. Är det inte dags att sluta med smulorna från bordet och seriöst satsa på att ställa om delar av vårt transportsystem mot ett ökat cyklande? Eller ska vi forsätta sticka huvudet i sanden när vi har lösningen framför näsan?

           

          Relaterade inlägg:

           

          Skriv ut Permalink Kommentarer (2)

          2015-07-30 06:56


          Cykeln snabbast (igen)

           

          I morse var det ett inslag i SVT, en ”tävling” mellan cykel och kollektivtrafik. Mellan Huddinge i södra Storstockholm och Hornstull på Södermalm skulle Mattias Bengtsson Byström cykla och samma sträcka skulle SVT-reportern Emil Hellerud åka kollektivt. En sträcka på ca 11,5 km att cykla. Det hela slutade med att Mattias stod och väntade på Emil vid tunnelbanan i Hornstull, nyduschad och ombytt. Cykelresan tog 25 minuter, resan med kollektivtrafik tog 45 minuter - utklassning!

          Cykeln är konkurrenskraftig mot både bil och kollektivtrafik på resor upp till ca 15-20 km. Särskilt i rusningstrafiken. Det kan illustreras genom denna kartbild:

          Tänk om det sedan fanns ett riktigt bra regionalt cykelvägnät. Väl anpassat och utformat för cykeltrafik. Hur snabbt och enkelt skulle det då inte vara att cykla! Till liten kostnad för samhället och till stor nytta för samhället.

          Här kan du se inslaget i SVT.

          Nästa gång hoppas vi att SVT tar med en bil och förare i tävlingen!

           

          Andra inslag där cykeln är snabbast:

           

          Skriv ut Permalink Kommentarer (4)

          2015-05-19 06:25


          MerKrister Isaksson

          Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

          Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

          Arkiv

          1. > April 2017
          2. > Mars 2017
          3. > Februari 2017
          4. > Januari 2017
          5. > December 2016
          6. > November 2016
          7. > Oktober 2016
          8. > September 2016
          9. > Augusti 2016
          10. > Juli 2016
          11. > Juni 2016
          12. > Maj 2016
          13. > April 2016
          14. > Mars 2016
          15. > Februari 2016
          16. > Januari 2016
          17. > December 2015
          18. > November 2015
          19. > Oktober 2015
          20. > September 2015
          21. > Augusti 2015
          22. > Juli 2015
          23. > Juni 2015
          24. > Maj 2015
          25. > April 2015
          26. > Mars 2015
          27. > Februari 2015
          28. > Januari 2015
          29. > December 2014
          30. > November 2014
          31. > Oktober 2014
          32. > September 2014
          33. > Augusti 2014
          34. > Juli 2014
          35. > Juni 2014
          36. > Maj 2014
          37. > April 2014
          38. > Mars 2014
          39. > Februari 2014
          40. > Januari 2014
          41. > December 2013
          42. > November 2013
          43. > Oktober 2013
          44. > September 2013
          45. > Augusti 2013
          46. > Juli 2013
          47. > Juni 2013
          48. > Maj 2013
          49. > April 2013
          50. > Mars 2013
          51. > Februari 2013
          52. > Januari 2013
          53. > December 2012
          54. > November 2012
          55. > Oktober 2012
          56. > September 2012
          57. > Augusti 2012
          58. > Juli 2012
          59. > Juni 2012

          Mest lästa

          1. Det går ju om man vill
          2. Nya Slussen - cykellösning bra för biltrafiken
          3. Cykelvägen - aldrig så ren som nu
          4. Nya Slussen - favorit i repris
          5. Det började med ett streck på ett papper
          6. Trafiksäkerhetsrådet - ny trafiksäkerhetsorganisation

          Kategorier

          1. > Cykelhistoria
          2. > Cykelkultur
          3. > Prylar

          Etiketter

          1. > 2+1-väg
          2. > Arkitektur
          3. > Barn
          4. > Bicycling
          5. > Bilhinder
          6. > Broar
          7. > cargobike
          8. > Cykelbloggare
          9. > Cykelbox
          10. > Cykelfrämjandet
          11. > Cykelhjälmslag
          12. > Cykelinfrastruktur
          13. > Cykelparkering
          14. > Cykelpendling
          15. > Cykelpolitik
          16. > Cykelöverfart
          17. > Cykla höger vid rött
          18. > Cykla med barn
          19. > Danmark
          20. > Davos
          21. > Debatt
          22. > Design
          23. > Desire lines
          24. > Drift & underhåll
          25. > Däck
          26. > Elcykel
          27. > Felanmälningssystem
          28. > Framkomlighet
          29. > Gatubantning
          30. > Groningen
          31. > Grus
          32. > Gå på cykelbanan
          33. > Gästbloggare
          34. > Hinder på cykelbanan
          35. > Hinderbana
          36. > Holland
          37. > Humor
          38. > hållbart samhälle
          39. > Kläder
          40. > kollektivtrafik
          41. > Konfliktdesign
          42. > Konst
          43. > Köpenhamn
          44. > Lastcykel
          45. > Lådcyklar
          46. > Lånecyklar
          47. > Lövhalka
          48. > Miljö
          49. > Motormännen
          50. > Nacka
          51. > Nationell cykelstrategi
          52. > Nederländerna
          53. > New York
          54. > Nollvisionen
          55. > Nya Slussen
          56. > Polisen
          57. > Politik
          58. > Popup-cykelbana
          59. > Regional cykelplan
          60. > Regionala cykelstråk
          61. > Rullstolscykel
          62. > Samhälls- och trafikplanering
          63. > Samhällsekonomin
          64. > Skärmar
          65. > Sollentuna
          66. > Solna
          67. > Sopsaltning
          68. > Sportcyklist
          69. > Stella Fare
          70. > Stockholm
          71. > Stockholms Handelskammare
          72. > Stolpar i cykelbanan
          73. > Svensk Cykling
          74. > Svängfest
          75. > Trafiklagstiftning
          76. > Trafikmaktordning
          77. > Trafikplanering
          78. > Trafikrapportör
          79. > Trafikregler
          80. > Trafiksignaler
          81. > Trafiksäkerhet
          82. > Trafikverket
          83. > Täby
          84. > Tävling
          85. > USA
          86. > Vintercykling
          87. > Vinterväghållning
          88. > VTI
          89. > Vägarbeten
          90. > Växtlighet
          91. > Önskelista

          Följ oss på Bicycling twitter_symbol fb_symbol

          Medlem / Prenumerant

          Logga in

          Logga in eller ansök om
          gratis medlemskap.

          Sök på Bicycling.se



          Få vårt nyhetsbrev!

          Annonser