Krister Isaksson | Bicycling.se
Annons

Krister Isaksson

HELA systemet måste fungera

Det här är ingen kritik mot landstingsrådet Gustav Hemming i Stockholm. Istället får han personifiera en förhärskande uppfattning och syn på cykeltrafik.

I flera av våra städer finns det både kommunala och statliga vägar. De knyts ihop på olika sätt och bildar en form av helhet, ett sammanhängde nät - ett system. Så att man effektivt och funktionellt kan förflytta sig med bil. Det är ju svårt att få någon vettig funktion på E4:an och Essingeleden i Stockholm utan de kommunala vägnäten. Likaväl som det är svårt att få någon vettig funktion på de kommunala vägnäten utan E4:an och Essingeleden – det hänger liksom ihop.

Så ser det inte ut för cykel. Och inte ens mentalt hos många av våra beslutsfattare och planerare gör det det. Utmed flera av de stora infartslederna i Stockholm är Trafikverket väghållare, många gånger även för de gång- och cykelvägar som finns utmed dessa trafikleder. Vi har till exempel E18/Roslagsvägen, Huddingevägen, Gudöbroleden och Ältavägen. Många gånger finns det inga andra alternativ att cykla än dessa sträckor, det är dessa sträckor som gäller eller så får man cykla långa omvägar.

Samtliga av dessa cykelvägar lider av dålig utformning och bristfälligt drift och underhåll. Det blir särskilt tydligt denna årstid. Men de ingår i ett system, i en helhet – i de regionala cykelstråken. För att man hjälpligt ska kunna ta sig fram med cykeln i regionen. För att kunna cykla i och genom flera kommuner. Precis så som vägnätet för biltrafiken och så som vi kör bil i regionen.

Och allt som oftast ser det ut så här på dessa stråk denna årstid:


E18/Roslagsvägen Foto: Björn Stenberg


E18/Roslagsvägen Foto: Pär Bygdesson


Huddingevägen Foto: Andreas Peleback

Huddingevägen Foto: Fredrik Rosenqvist

Det är till och med så dåliga förhållanden ibland att Nacka kommun ingriper och gör det Trafikverket ska göra:

Det är alltså ofarbart på dessa cykelvägar. Och andra alternativ för cykeltrafiken finns inte. Bilvägen har hela tiden varit farbar.

Och då spelar det ju ingen roll hur bra eller dåligt kommunerna runt omkring röjer sina cykelvägar när det ser ut så här. Om man nu inte bara vill cykla fram och tillbaka på kommunens cykelväg...

När jag då försöker göra ansvariga uppmärksamma på detta blir svaret ofta detta:

”Dock är kommunen huvudpart” - en helt onödig och oväsentlig upplysning. Det här gäller ju just de statliga, Trafikverkets, cykelvägar. Oavsett om de ansvarar för 5, 10 eller som är fallet 30 procent av de regionala cykelvägarna. De måste ju fungera om helheten ska fungera.

Även vår infrastrukturminister upprepar detta om och om igen – kommunerna har huvudansvaret för cykling i landet.

Men… Så här skulle de aldrig säga om biltrafikens system. Att den ena eller andra har huvudansvaret för ett system. Och sen blunda för att det inte hänger ihop eller inte går att använda på grund av usel drift och underhåll. Där är systemet och helheten en självklarhet som inte behöver diskuteras.

Så inte cykel. De som dagligen försöker cykla utmed dessa leder, på Trafikverkets cykelvägar, skiter ju fullständigt i om det är stat eller kommun som har ansvaret för cykelvägen. De vill bara ha en fungerande helhet. Att kunna ta sig från A till B med grundläggande funktioner så som framkomlighet och säkerhet. Som vi kan göra med bilen - för där tar var och en ansvar för sin del.

Återigen, detta är ingen kritik mot Gustav Hemming. Det visar mer på hur djupt rotat ett visst synsätt är och därmed hur svårt det är att få till ett cykelsystem - en helhet. Vi ägnar mer tid åt att försöka peka ut ett huvudansvar, ett huvudansvar som egentligen inte finns. I stället för att lösa det problem vi har framför ögonen - fixa helheten, fixa systemet - genom att var och en tar ansvar för sin del. Ett system där Trafikverket ska ta bort snömoset från sina cykelvägar samt bygga sina cykelvägar och kommunerna ta bort snömoset från sina cykelvägar samt bygga sina cykelvägar - då först fungerar det.

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (9)

2017-03-09 14:49


Vi vet var du bor!

Om vi ska kunna öka cyklandet måste vi veta potentialen. Vet vi potentialen och framförallt var den finns kan vi enklare sätta in rätt åtgärd på rätt plats. Om man inte har koll på detta är det enkelt att avfärda cykelsatsningar som verkningslösa, man kan till och med hävda att det inte finns något underlag för ökad cykling. Då kan man argumentera för att det enbart är väg- och kollektivtrafiksatsningar som ska lösa transportsystemet i Stockholm.

Och nu det bästa av allt, vi vet hur stor och var potentialen finns!

I arbetet med Stockholms cykelplan 2012 och den regionala cykelplanen 2014 tog jag initiativet till två studier. Studierna, genomförda av Krister Spolander, hade till uppgift att ta fram data om den förvärvsarbetande befolkningens arbetspendling – var människor bor och var de arbetar i Stockholms län. Data har sedan analyserats i syfte att förstå pendlingspotentialen för cykel samt för att få fram ett geografiskt underlag för rätt lokaliseringen av cykelstråken – helt enkelt var man ska bygga och förbättra cykelinfrastrukturen för att så många som möjligt ska få det enkelt att välja cykel.

 

Arbetsplatserna i Stockholms län är främst koncentrerade till ett område bestående av Stockholms stad och Solna. Där finns drygt 60 procent av arbetsplatserna för länets 940 000 förvärvsarbetande (år 2009). Inom en cirkel med 10 kilometers radie från Sergels torg bor 459 000 människor med förvärvsarbete varav de allra flesta, 392 000, också har sitt arbetsställe där. Till arbetsplatser i Stockholms innerstad pendlar 210 000 personer som inte bor i innerstaden.

För de flesta är avståndet till arbetsplatsen förhållandevis kort. De flesta arbetspendlare i länet, 68 procent, har mindre än 11 kilometer till arbetsplatsen fågelvägen. Översatt till verklig väg handlar det om max 14 kilometer, en sträcka man kan cykla på 40 minuter. Över 600 000 människor i länet har alltså max 14 kilometer till sitt arbete. Så pass många som 270 400 arbetar i den egna kommunen, vilket ju i många fall innebär korta cykelavstånd. Det är bara en tiondel av förvärvsarbetande i länet som har längre fågelväg än två mil.

Medelresan, enkel väg, för en cykelpendlar i Stockholmsområdet är cirka 9 kilometer visar studier från Trafikkontoret och Trafikverket. Var tredje person som cykelpendlar cyklar längre än 10 kilometer till arbetet.

Vi vet också att i rusningstid är cykeln konkurrenskraftig mot både bil och kollektivtrafik på resor upp till ca 15-20 km. Vi vet även att investeringar i cykelinfrastruktur är samhällsekonomiskt mycket lönsamma. Avsevärt mer lönsamma än investeringar i väginfrastruktur.


Bild: Trafikkontoret Stockholms stad

Förutsättningarna att öka cykelpendlingen i länet är alltså mycket goda sett till detta underlag. Vi ser också en växande elcykelandel i cykelflottan vilket sannolikt kommer att innebära att cyklade distanser ökar. Vi vet också i vilka relationer de riktigt stora potentialerna finns. En av dessa relationer med stor potential är den där Trafikverket nu skrotat snabbcykelvägen.

 

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (3)

2017-03-07 06:01


Cykeln - inte i trafikens finrum

Hösten 2015 kunde vi läsa i Dagens Nyheter att landstinget i Stockholm kommer att skapa ett cykelkansli till årsskiftet. Kansliet ska ha bland annat ha till uppgift att samordna det regionala cykelnätet i länet, att verka för fler och säkra cykelparkeringar vid kollektivtrafiken, göra det enklare att resa med cykel i kollektivtrafiken samt att utreda ett länsövergripande lånecykelsystem.

Så hur går det då för cykelkansliet?

Jag ställde frågan på twitter och fick då detta svar av avdelningschefen för regionplaneavdelningen på Stockholms Läns Landsting:

Så ännu finns alltså inte något cykelkansli eller personal och det finns heller ingen budget för kansliets verksamhet. Kansliet är vidare ett tidsbegränsat projekt och ingen ordinarie verksamhet. Ska vi gå på ett uttalande av Gustav Hemming (C), miljö-, skärgårds- och regionplanelandstingsråd så finns inga pengar heller avsatta i budgeten.

– Vi anslår inga pengar till cyklingen, säger Hemming

En annan faktor av betydelse, jag skulle säga avgörande betydelse, är var någonstans i landstingets organisation detta kansli sorterar. Cykelkansliet sorterar inte under trafiklandstingsrådets Kristoffer Tamsons (M) verksamhet utan under Gustav Hemming (C) som är miljö-, skärgårds- och regionplanelandstingsråd. 

Vi känner igen detta från Stockholms stad och förra mandatperioden, nästan en kopia faktiskt. Där Per Ankersjö (C) var stadsmiljöborgarråd med någon form av ansvar för cykel och sedan ett trafikborgarråd, Ulla Hamilton (M) som hanterade övrig trafik. Ankersjö hade heller ingen budget och eller ett tydligt mandat för att åstadkomma betydande förändringar.

Varför har det betydelse? Det hela är tämligen enkelt, grundläggande organisationskunskap kan man säga. Cykel måste in i de gängse planeringsprocesserna, hanteras av samma planerarorganisation som annan trafik och inte vara något projekt. För annars händer väldigt lite – vi har ju redan facit på detta, bara att se oss runt om i länet - det är uselt. Eller som Kristoffer Tamsons säger i SvD 20160201:

”…den vanliga trafiken.” Inte ett ord om cykel vid och i kollektivtrafiken, bara kommunernas ansvar – varför Kristoffer Tamsons?

Det är av avgörande betydelse att cykel kommer in i trafikens finrum, där de avgörande besluten fattas och där pengarna finns. Det talas ju om cykelparkeringar vid kollektivtrafiken, cykel i kollektivtrafiken och länstäckande lånecykelsystem – investeringar som kommer kosta pengar, stora pengar om de ska bli bra. Investeringar som i allra högsta grad sorterar under trafiklandstingsrådets Kristoffer Tamsons (M) verksamhet.

Annars finns en uppenbar risk att cykelkansliet står där med mössan i handen och bugar efter allmosor hos andra aktörer. För själva har de varken pengar eller mandat att åstadkomma särskilt mycket. Och ännu en gång upprepar historien sig och lite kommer hända på cykelområdet.

Som min gode vän brukar säga: ”Ord är bra men asfalt är bättre…”

 

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2016-02-01 13:05


Har den regionala cykelplanen redan havererat?

 

Väldigt lite händer och det som händer är av samma bedrövliga standard som vanligt – ungefär så kan det regionala cykelbokslutet sammanfattas.


Regionalt cykelbokslut

Under 2010-2013 togs en regional cykelplan fram. Den pekar ut ett övergripande regionalt cykelvägnät i länet (850 km), främst för arbetspendling. Vidare anger planen en grundläggande standard för dessa cykelvägar – en lägsta nivå för att säkerställa basala saker som framkomlighet och säkerhet i cykelvägnätet.

Så vad har då det regionala cykelbokslutet kommit fram till?

  • Utbyggnadstakten är för långsam. Under år 2014 åtgärdades 25 kilometer på det regionala cykelvägnätet. Detta motsvarar ungefär 3 procent av hela det regionala cykelvägnätet (vilket omfattar totalt cirka 850 km).
  • Endast 5 av 26 åtgärdade sträckor uppfyller den standard som anges i den regionala cykelplanen. Den sammanlagda längden på det som åtgärdats med fullgod standard är drygt 3 km. I relation till hela det regionala cykelvägnätet har knappt 0,4 procent åtgärdats till fullgod standard under år 2014.
  • De planerade åtgärderna för de kommande fem åren omfattar i genomsnitt cirka 20 kilometer årligen. För att uppnå ett fullt utbyggt regionalt cykelvägnät krävs det att mer än 50 km årligen åtgärdas till fullgod standard.

(Metoden för cykelbokslutet är att kommunerna själva får svara på en enkät. Ett stickprov visar att man är generös i sin beskrivning på om man uppfyller fullgod standard. Så siffran 0,4 procent är i överkant)

Varför så stora och omfattande avvikelser från planens utformningsprinciper och standarder?

Här är kommunernas och Trafikverkets svar på detta:

  • ekonomi och prioriteringar, kommunen har varit tvungen att välja en mindre kostsam lösning. Ibland har till exempel delsträckor varit väldigt kostsamma att åtgärda av olika skäl,
  • tidigare byggd infrastruktur har inte uppfyllt standard och kommunen har valt att fortsätta utbyggnaden med lägre standard på grund av ekonomi och andra prioriteringar,
  • tillgängligt utrymme tillåter inte full bredd,
  • med hänsyn till nära natur,
  • få cyklister (låg trafikintensitet),
  • få motorfordon på korsande gator,
  • tomtgränser,
  • dagvattenhantering,
  • att man har ansett att en något mindre bredd är tillräcklig och har funkat bra,
  • prioritering av stombuss,
  • samt att planeringen är gjord innan planeringsdokumenten var officiella.

När det gäller väg- och spårtrafik löser man detta och låter sig inte hindras av ovanstående. Men inte när det gäller cykeltrafik, då blir utfallet så här istället:


Av det lilla som har byggts är det endast 0,4 procent som byggs enligt grundläggande standard

Allt annat är viktigare än att ge cykeltrafiken drägliga förutsättningar. Ännu en gång får vi bekräftat att självklart ska fler cykla och fler ska cykla säkert – men lika självklart måste cykelåtgärder vara billiga - de får inte kosta. Som att ökningen av cyklandet och säkerhet ska komma av sig självt! Inte ens på ett mycket begränsat cykelvägnät görs nödvändiga prioriteringar. Det cykelvägnät som är det viktigaste i hela länet. Som ska motsvara riks- och länsvägarna, de stora trafiklederna, motsvara pendeltågen och tunnelbanan. Det hela vore som att bygga enkelspår på Citybanan eller tvärbanan. Eller bara ett tunnelrör i Norra Länken eller förbifarten.

Men vem bryr sig att cyklister inte kan mötas eller att det är svårt att cykla om varandra säkert, att gående och cyklister hamnar i konflikt med varandra och att korsandet av vägen inte är säkert. Lösningen är ju den som kommunerna och Trafikverket alltid förespråkar när detta kommer upp – cyklisterna får väl ta det lite lugnt, kan ju inte fara fram hur som helst.

Och det enda som begärs, som en lägsta godtagbar standard är detta:

Minsta godkända breddmått i den regionala cykelplanen. Det går inte, får inte plats, får inte kosta, är inte nödvändigt… Mycket sällan resonerar vi så när det kommer till biltrafiken.


Inte märkvärdigare än så här. Grundläggande funktioner att separera gående och cyklister samt att cyklister ska kunna mötas på ett säkert sätt. NEJ säger de flesta kommuner till dessa funktioner.

Men drift och underhåll då, detta gissel för cyklister. Som orsakar så många singelolyckor. Här ser vi väl en förbättring?

Nej inte här heller ser vi något ljus i tunneln, bara några få undantag på ljusglimtar. Mindre än hälften av kommunerna uppfyller idag den regionala cykelplanens riktlinjer för drift och underhåll.

Det positiva med det regionala cykelbokslutet är att nu har vi det svart på vitt  – det ska inte var smidigt, smart och säkert att cykla – det är vad länets första cykelbokslut kommit fram till.

 

Relaterade inlägg:

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (10)

2015-10-13 11:17


Trafiknämnden stoppar idiotbygge

 

Idag skulle Trafiknämnden i Stockholm ha fattat beslut om att en cykelbana och en gång- och cykeltunnel i Rålambshovsparken skulle byggas om för bättre framkomlighet, trygghet och säkerhet.

Resultatet?

Trafiknämnden accepterade inte Trafikkontorets förslag till beslut.

Varför?

Trafikkontoret hade inte följt politiskt fattade beslut och direktiv i stadens styrdokument som rör trafik. Förslaget innehöll alltför stora brister och avvikelser på vad som är en säker, trygg och bra gång- och cykelinfrastruktur.

Låt oss backa lite och gå igenom vad som har hänt. Detta blir samtidigt en liten kurs i hur förvaltningar ibland arbetar och hur beslutsfattande kan gå till i kommunal verksamhet.

I april fattade Trafiknämnden beslut om utbyggnad av cykelstråket utmed delar av Norr Mälarstrand och Rålambshovsleden. Den idag smala och högtrafikerade cykelbanan skulle breddas och bli en 4,5 meter bred och fin cykelbana – kanske Stockholms bästa. Helt i linje med cykelplanen och stadens framkomlighetsstrategi.

Nämnden var vid detta tillfälle dock inte nöjd med hur gång- och cykeltunneln under Gjörwellsgatan skulle utformas och ville se ett annat förslag än det som presenterades i tjänsteutlåtandet. Därför lyftes denna del ut ur beslutet. Samtidigt fick Trafikkontoret i uppdrag att återkomma till nämnden med ett nytt förslag. Så här såg förslaget ut:


Förslaget i tjänsteutlåtandet 2015-04-13 Gråfärgat är dubbelriktad cykelbana. Vitfärgat är gångbanor.

Så här löd beslutet:

Sagt och gjort. Trafikkontoret fick återvända hem för att bearbeta tunnellösningen och det var detta – det omarbetade förslaget – som skulle upp till beslut idag.

Vad vi kan konstatera när vi jämför förslaget från april med dagens förslag är att de är exakt lika. Så Trafikkontorets hemläxa från april ledde till att göra – ingenting. Trafikkontoret väljer att presentera exakt samma förslag för nämnden då som nu.

Och nu ser förslaget ut så här, exakt likadant som i april:


Förslaget i tjänsteutlåtandet 2015-09-24

Låt oss gå igenom vad ett tjänsteutlåtande är, det vill säga det som Trafikkontoret presenterar för Trafiknämnden. Det är ett beslutsunderlag som ska redovisa analyser och konsekvenser av de beslut som fattas.

Jag uppfattar Trafikkontorets tjänsteutlåtande och bilagan i det här fallet mer som en partsinlaga. Det är enbart Stadsdelsförvaltningens beskrivning som gäller, och väldigt lite handlar om konsekvenserna för cykel- och gångtrafiken. Här har Trafikkontoret en viktig och avgörande roll, att analysera, balansera och redovisa detta – det gör de inte. Det är enbart Stadsdelsförvaltningens ord som gäller – ett snävt och obalanserat perspektiv.

Det nämns inget om vad konsekvenserna blir för gående och cyklister vad gäller bredderna som föreslås på gång- respektive cykelbanan. Bredder som föreslås bli som dagens bredder.

  • Vilka konsekvenser får det när en cykelbana är 4,5 meter bred, sedan blir den plötsligt 2,9 meter bred genom parken, för att 60 meter längre bort bli 4,5 meter bred igen?
  • Vilka blir konsekvenserna för en fortsatt utbyggnad av cykelbanan mot Tranebergsbron av detta förslag?
  • Vilka är avvikelserna från cykelplanen?
  • Hur blir det med måluppfyllelsen vad gäller cykel- och promenadstaden?  

Rimligen borde allt detta få konsekvenser. I tjänsteutlåtandet finns inget om detta nämnt.

Trafikkontoret föreslår att gångbanan på den aktuella sträckan ska bli 2,3 meter bred - i en av Stockholms mest besökta parker. Räcker det för de flöden av gående som rör sig här? Konsekvenserna av detta redovisas inte. Och så här ser det många gånger ut på platsen idag:


Är ytan rätt dimensionerad efter de flöden av gående och cyklister som rör sig här? Är det tryggt, säkert och framkomligt?

Det står väldigt lite om de två gångpassagerna som enligt förslaget ska skapas över cykelbanan, dessa föreslås placeras i direkt anslutning till tunnelmynning. Där det råder mycket dålig sikt. Vad kommer detta innebära? Konsekvenser som borde redovisas är bland annat:

  • Hur många förväntas gå där?
  • Vilka är sikttrianglarna? Hur är siktförhållandena...?
  • Hur lång tid har man på sig att upptäcka varandra, reagera och vidta åtgärd för en säker interaktion?
  • Är passagerna i linje med hur gångpassager ska utformas enligt cykelplanen? I cykelplanen står det: Gångpassager ska utformas så att det finns förutsättningar för ett bra samspel mellan cyklister och fotgängare.”


Där cyklisten kommer fram föreslår Trafikkontoret att en gångpassage ska ligga. Likadant på andra sidan tunneln. Blir det en trygg och säker gångpassage?

Henrik Syk är en helt vanlig pendlingscyklist i Stockholm. Det här var hans spontana reaktion på förslaget när det dök upp på Facebook:

 

Vilket blev då beslutet som fattades på Trafiknämndens sammanträde:

"Trafiknämnden beslutar att cykelpendelstråket ska uppfylla bredden för cykelplanens standard för höga flöden.

Att uppnå en högre grad av trafikseparering enligt nedan;

Tunneln under Gjörwellsgatan ska utformas så att all cykeltrafik förläggs till en separat cykelbana i det mittersta tunnelröret och all gångtrafik ska förläggas till en separat gångbana i det södra tunnelröret. Cykelbanan ska tydliggöras och en gestaltningsmässig utformning i det norra tunnelröret ska säkerställa en visuell och funktionell symmetri för hela tunneln."

Hur tydligt som helst. Cykelbanan ska vara 4,5 meter. Ingen gångtrafik i det norra tunnelröret och därmed inga farliga gångpassager över cykelbanan. Trafiknämnden stoppar förslaget. Ett förslag som annars var på väg att bli ytterligare ett idiotbygge som DN skrev om tidigare. Det nämnden samtidigt säger är: bygg som cykelplanen och framkomlighetsstrategin säger, bygg säkert, bygg bra – för gående och för cyklister. En otroligt viktig signal för framtiden.

Det känns bra att politiken griper in och agerar så att gående och cyklister slipper få fler konfliktfyllda och farliga lösningar i staden. Att det blir lösningar som leder mot och inte från skapandet av en promenad- och cykelstad.

Den allmänna debatten som kommer att följa av detta beslut kommer ju att framställa det som att Trafiknämnden kör över Stadsdelsförvaltningen, när det egentligen handlar om att Trafikkontoret inte gör sitt jobb.

 

Relaterade inlägg:

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (8)

2015-09-24 16:35


Sollentuna – imponerar!

 

Sollentuna är en kommun norr om Stockholm med drygt 69 000 invånare. Det finns många arbetsplatsområden i kommunen och i angränsande kommuner. Förhållandevis korta avstånd och en kommun mycket lämplig för cykel och cykelpendling. Kommunen är inte känd för att på något sätt ha prioriterat cykeltrafik, är i stort sett som vilken annan kommun som helst på det området.

Men.

Något har hänt! Och det händer fort och det händer mycket. Inte bara en ny cykelplan som lovar guld och gröna skogar utan spaden är redan i backen och ännu fler saker är på gång.


Sollentuna cykelplan 2014

Här följer ett litet axplock på vad Sollentuna håller på med.

Sollentunavägen
Stora delar av Sollentunavägens cykelinfrastruktur byggs nu om enligt regional standard. Mellan Sköldvägen och Silverdal, en sträcka på nästan 4 kilometer. Lite bredare, lite rakare, separerat från gående och prioritet i många korsningspunkter. Kostnad ca 17 miljoner.


Sträckan som byggs om på Sollentunavägen


Principsektion på Sollentunavägens cykelbana


Sollentunavägen, bygget är igång! Klart 2016

Helenelunds station
Passagen för cyklister under järnvägen vid Helenelunds station är en gammal surdeg. Cykelbanan ligger uppe tillsammans med gångbanan där alla resenärer kommer till/från tågen. Alternativet har varit att försöka cykla en kortare sträcka i körbanan och kämpa med SL-bussar. Inte särskilt trevligt och mer eller mindre kaos. Nu kommer passagen att byggas om på så sätt att körbanan smalnas av till ett körfält och regleras med så kallad skyttelsignal. På körfältet som tas bort byggs en dubbelriktad cykelbana. På så sätt slipper cyklister och gående blandas på denna sträcka. Vidare kommer delar av Stupvägens gång- och cykelbana byggas om. Bland annat blir det en genomgående cykelbana vid passagen med Åkervägen.


Trångt och besvärligt uppe på gång och cykelbanan...


...särskilt när tågresenärer klivit av. Foto: Tiina Sarlin


Så 2016 kommer det att finnas en dubbelriktad cykelbana vid det röda strecket

Turebergsleden
Delar av Turebergsleden skulle asfalteras om under 2015. Då var förvaltningen mycket vaken och såg möjligheterna till att skapa en cykelbana utmed delar av Turebergsleden. En snabb utredning gjordes och nu är cykelbanan mellan Bagarbyvägen och Kronovägen i stort sett klar. På sikt kommer stråket även byggas ut/byggas om i anslutning till gamla mässområdet i samband med att området exploateras.


Turebergsleden, vy mot öster. Ny cykelbana på gång. Räcke ska upp mellan cykel och körbanan


Turebergsleden, vy mot väster. Ny cykelbana på gång. Räcke ska upp mellan cykel och körbanan

Märstastråket
Ett viktigt stråk i den regionala cykelplanen. Stråket går från kommungränsen med Upplands Väsby i norr, sedan via Stockholmsvägen – Norrvikenleden - Bagarbyvägen fram till Turebergsleden och ansluter till Sollentunavägen. En sträcka på närmare 9 kilometer. Här går kommunen till viss del från den sträcka som är utpekad i den regionala cykelplanen. I positiv bemärkelse. Istället för att stråket sicksackar sig fram genom olika bostadsområden med ständiga svängfester, cykling i blandtrafik och sidbyten planerar man nu ett långt, rakt, gent och sammanhängande stråk.


Dagens cykelinfrastruktur. Ständiga sidbyten och svängfester i tunnlar och över vägen. Smalt, ej separerat och ibland även cykling i blandtrafik.

Så här planeras det istället att bli. Rött är befintlig sträckning på Märstastråket. Den svarta linjen är det som planeras. Åtgärderna längs stråket kommer att korta av cyklisternas resväg med nästan 1 kilometer, från 9 kilomter till 8. Till detta kommer även korsningsåtgärder där cykel får prioritet. Det handlar alltså om stora restidsvinster.


Genare sträckning av Märstastråket vid Rotebro


Genare sträckning av Märstastråket vid Häggvik

Sen har vi något riktigt spännande. En ny cykelförbindelse över Häggvikstrafikplats. Det var ju inte något som Trafikverket brydde sig om när trafikplatsen nyligen byggdes om. Så för att få till ett gent och sammanhängande stråk krävs nu en ny förbindelse. Så här kan den bli - kanske är det "Sollentunaslangen" vi ser födas:

Häggviks trafikplats. Är det "Sollentunaslangen" vi har att se fram mot?

Stråket får bra kontakt med flertalet av pendeltågsstationerna i kommunen samt flertalet av de stora arbetsplatsområdena. Genom ändringen av stråket underlättas även anslutningen till Kista, ett av landets största arbetsplatsområden.

Så om några år, när både Sollentunavägen och Märstastråket är utbyggt, kommer det finnas ett sammanhängande och bra utformat nord-sydligt stråk genom hela Sollentuna. Imponerande minst sagt.

Men det slutar inte här. Kommunen arbetar inte bara med att investera och bygga nytt utan förstår också vikten av att ha bra drift och underhåll av sina cykelvägar.

Sopsaltning
Därför har man börjat sopsalta delar av sitt cykelvägnät. Förra året började kommunen att sopsalta delar av sitt primära cykelvägnät för att skapa en säker och bra framkomlighet vintertid.


Sopsaltning i Sollentuna. Foto: Sollentuna kommun


Stråk som sopsaltas. Bild: Sollentuna kommun

Bilhinder
Kommunen arbetar även med att se över alla så kallade bilhinder i kommunen. En inventering av samtliga hinder har genomförts och kommunen går nu igenom vilka av alla dessa hinder som absolut är nödvändiga och vilka som kan tas bort. Inventeringen visar nämligen att alla dessa hinder har genom åren placerats ut lite hur som helst och ingen dokumentation finns var och varför de ställts ut. Men kommunen slutar inte där. För att se till att ev. hinder som verkligen behövs inte ska vara till besvär för cykeltrafiken testas nu ett cykelanpassat bilhinder.


Betonggrisar - utgör såväl fara som framkomlighetsproblem för cykeltrafiken


Nu finns där istället eftergivliga pollare. Säkrare och bättre framkomlighet

Så kommunen arbetar på alla nivåer, stort som smått, vilket är helt avgörande för att skapa bra förutsättningar för cykeltrafiken. Kort sagt, jag är imponerad över kommunens arbete med cykel. En handlingskraftig och kompetent förvaltning och en tydlig politik visar att det går. Om man vill.

Så, är Sollentuna på väg att bli Stockholms läns bästa cykelkommun?

 

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (13)

2015-09-14 09:59


Förbifart cykel

 

Svängfest - här ser vi en flygbild på hur ett så kallat pendlingsstråk för cykel går:

Fyra tvära svängar, trixa sig genom parkerade bilar på lokalgatan, sedan cykla i blandtrafik på lokalgata och sen ta sig över en högerreglerad fyrvägskorsning. På vintern är snöröjningen många gånger usel på lokalgatan. Parallellt går E4/E20 spikrakt – det är Bikes vs Cars.

Nu har saker hänt, Förbifart cykel är byggd:


Grönt streck = Förbifart cykel

Rakt och gent. Bättre framkomlighet, kortare restid och trafiksäkerhetseffekten av denna åtgärd är en reduktion av personskador med 30 procent.


Vy mot söder. Förbifart cykel – den nya gång- och cykelbron

Till höger svänger den tidigare cykelvägen av ner till fyrvägskorsningen

Vy från nya gång- och cykelbron över fyrvägskorsningen som man nu slipper korsa

Fyrvägskorsningen och lokalgatan fylld med parkerade bilar

Vy mot norr. Förbifart cykel rakt fram. Till vänster den tidigare cykelvägen och lokalgatan

Detta vill jag se mer av!

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (11)

2015-04-13 08:07


Vi vill men det blir ju hela tiden så fel…

 

Nyligen gjorde ju ett antal moderata kommunalråd i Stockholms län ett utspel i DN Stockholmsdebatten om att de minsann är ansvariga och ska göra det enkelt för stockholmarna att välja cykeln. Att cykling över kommungränserna på bra cykelinfrastruktur måste vara möjligt, eller som de själva uttrycker det: ”Men en cykelväg ska inte ta slut vid kommungränsen – och där är det vårt ansvar att göra det enkelt för stockholmarna att välja cykeln”.

Så Sten Nordin (M), kommunstyrelsens ­ordförande i Stockholms stad, Ulla Hamilton (M), trafikborgarråd i Stockholms stad, Mats Gerdau (M), KSO i Nacka kommun och Fredrik Saweståhl (M), KSO i Tyresö kommun samt Helena Sundberg Trafikverkets regionchef. Hur tycker ni att lyckades vid ert stora samarbetsprojekt Trafikplats Hedvigslund, Ältabergsvägen/Töresjövägen?

Här ser vi några bilder från platsen som stolt invigdes i slutet av 2012 av några av dessa personer.


En dubbelriktad cykelbanan som börjar/slutar i det tomma intet och sen en mindre klokt placerad busshållplats ovanpå det hela. Självklart är cykelbanan för smal och delas med gående, hur underlättar detta att välja cykeln eller för den delen att åka kollektivt genom att behöva stå och vänta på bussen i cykelbanan? Foto: M Holt


Och här slutar cykelbanan, rätt ut i körbanan! Enkelt att se när det är mörkt och inte helt lätt att korsa vägen när man tvingas över till ena sidan. Självklart ligger det nära en kommungräns över vilket cyklandet skulle underlättas enligt dessa kommunalråd. Foto: M Holt


Regional cykelpendling rätt igenom busshållplatsen. Självklart en gemensam gång- och cykelbana. 3 meter bred och utan separation, enligt uppgifter från Nacka så uppfyller den Nackas standard, minimistandard är 3,0 meter för gemensam dubbelriktad gång och cykelväg. Försöka att cykla, möta en cyklist och samtidigt passera en gående eller någon som kliver av/på bussen på 3 meter! Den slutat också i tomma intet lite längre fram…  Foto: M Holt

Vi kan här se att dessa kommuner och Trafikverket fortsätter att bygga cykelinfrastruktur av undermålig standard och cykelvägar som slutar i tomma intet. Det som är ytterst märkligt är att det på denna plats finns det hur mycket utrymme som helst att skapa goda förutsättningar för cykeltrafik men ändå gör dessa inblandade parter ett aktivt val att inte göra bra förutsättningar, det räcker så att säga med minimistandard. Så då är väl det bara att föra in detta nybyggda objekt i den nya regionala cykelplanen för omfattande ombyggnad då det på intet sätt uppfyller grundläggande standard för cykeltrafik.

Vi har en lång, mycket lång, väg att cykla innan det kan göras på vettig infrastruktur för cykeltrafik får man konstatera. Under tiden får vi väl dessvärre vänja oss vid att det kommer att fortsättas skapas cykelinfrastruktur av undermålig standard trots alla fina löften...

 

 

Relaterade länkar:

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (8)

2013-04-29 09:16


Regionalt cykelstråk - kliv av och led cykeln!

 

Det finns många märkliga trafiklösningar för cykeltrafiken runt om i landet och här är en lösning som aspirerar på en topplacering. Här är en bild från ett av de regionala cykelstråken i Stockholms län. Stråk avsedda för arbetspendling med cykel, att enkelt och effektivt kunna förflytta sig med cykel. Stråk som ska motsvara biltrafikens europavägar, trafikleder, huvudgator. Som ska motsvara pendeltågs-/tunnelbanelinjer och stombusslinjer. Men verkligheten ser mer ut så här: Stråken finns inte. De stråk som finns, där uppfyller endast 1 procent grundläggande standard för cykeltrafik. I genomsnitt finns det något i infrastrukturen på dessa stråk som påverkar cyklisters framkomlighet var 118:e meter.


Cykel och moped skall ledas på det regionala cykelstråket!

På detta regionala cykelstråk går det så långt och är så illa att cyklister måste kliva av cykeln och bli fotgängare. Bakgrunden till skyltningen är också talande och speglar på många sätt ett djupt rotat synsätt på cykeltrafik. I samband med att bron som syns i bilden renoverades för några år sedan så blev sikten sämre pga. en annan typ av stödmur för brofundamentet (syns till vänster i bilden). I stället för att då dra om gång- och cykelbanan för att få en rakare anslutning och därmed bättre sikt valde väghållaren att skylta om till gångbana. På ett regionalt cykelstråk! Det finns hur mycket utrymme som helst för att dra om gång- och cykelbanan och kostnaden hade varit mycket liten, någonstans mellan 50 000 – 70 000 kr, inte ens växelpengar i samband med en miljonrenovering av bron. Men istället skyltar kommunen om till gångbana.

Och som om detta inte var nog, nu kommer vi till det riktigt absurda. Trafiklagstiftningen säger ju att skylten och dess reglering gäller till att ny/annan skylt visar på annan reglering. Så när tror ni då att gångbanan skyltas tillbaka till gång- och cykelbana och cyklister får börja cykla igen? Efter att de passerat avsnittet med dålig sikt? Nej knappast! Norrut får de gå i ca 600 meter innan ny skyltning för gång- och cykelbana kommer och söderut så kan de sluta gå efter ca 400 meter när gångbanan ansluter till gatunätet och det då är möjligt att börja cykla på gatan.

Så stor var omtanken om cykeltrafik på denna plats. Här känner man verkligen att väghållaren tar cykeltrafik på stort allvar, att trafikslaget är prioriterat och en viktig parameter i transportsystemet – en cykelstad i världsklass tror jag man säger i denna kommun. Eller är det fortfarande ett trafikslag på undantag? Så Motormännen, enskilda polismän m.fl. som gärna klagar och utmålar cyklister som de värsta trafiksyndarna, fundera också, bara ett litet ögonblick, över vilken behandling och vilka förhållanden som erbjuds detta trafikslag. Försök sedan tänka tanken om motsvarande förhållanden rådde för biltrafiken, vad skulle hända då?

Hur ska cykeln någonsin kunna bli konkurrenskraftig när väghållare agerar så här och det går så långt att cyklister ska tvingas av cykeln och bli fotgängare? Här råder inte konkurrens om utrymme, det är ingen konflikt med bil- eller kollektivtrafik. Ingen konflikt med näringsverksamheter, fastigheter osv. Det är inte ens en ekonomisk fråga. Här finns det ju inte så mycket annat att skylla på än väghållarens egen försumlighet och ointresse för cykeltrafik - och hur kommer man till rätta med dessa, uppenbarligen stora, interna problem?

Men som läget är nu är det bara att bita ihop, ta skiten och kliva av cykeln...

Relaterade länkar:

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (8)

2013-04-25 07:47


DN skriver om den regionala cykelplanen

 

I dagens DN kan ni läsa om den regionala cykelplanen och hur det är ställt med förhållandena för cyklister i regionen.

En dyster läsning som ni kanske känner igen från bloggen. Men det finns ju hopp om framtiden. Bara att skaka fram några miljarder så är saken biff!

Så kommunalråd i länet, Landshövdingen, Trafikverksdirektören mfl. Det är bara att sätta igång och prioritera, att fatta beslut som är av stor nytta för samhället

 

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (5)

2013-04-23 08:38


MerKrister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

  1. > Mars 2017
  2. > Februari 2017
  3. > Januari 2017
  4. > December 2016
  5. > November 2016
  6. > Oktober 2016
  7. > September 2016
  8. > Augusti 2016
  9. > Juli 2016
  10. > Juni 2016
  11. > Maj 2016
  12. > April 2016
  13. > Mars 2016
  14. > Februari 2016
  15. > Januari 2016
  16. > December 2015
  17. > November 2015
  18. > Oktober 2015
  19. > September 2015
  20. > Augusti 2015
  21. > Juli 2015
  22. > Juni 2015
  23. > Maj 2015
  24. > April 2015
  25. > Mars 2015
  26. > Februari 2015
  27. > Januari 2015
  28. > December 2014
  29. > November 2014
  30. > Oktober 2014
  31. > September 2014
  32. > Augusti 2014
  33. > Juli 2014
  34. > Juni 2014
  35. > Maj 2014
  36. > April 2014
  37. > Mars 2014
  38. > Februari 2014
  39. > Januari 2014
  40. > December 2013
  41. > November 2013
  42. > Oktober 2013
  43. > September 2013
  44. > Augusti 2013
  45. > Juli 2013
  46. > Juni 2013
  47. > Maj 2013
  48. > April 2013
  49. > Mars 2013
  50. > Februari 2013
  51. > Januari 2013
  52. > December 2012
  53. > November 2012
  54. > Oktober 2012
  55. > September 2012
  56. > Augusti 2012
  57. > Juli 2012
  58. > Juni 2012

Mest lästa

  1. Vi gör fel - det blir ingen cykelrevolution
  2. HELA systemet måste fungera
  3. Vi vet var du bor!
  4. Det här gör mig ledsen
  5. Att sälja in cykel
  6. Trafikverket briljerar!
  7. 30 procent fler cyklister, 30 procent!
  8. Stolpar – hur svårt ska det vara?

Kategorier

  1. > Cykelhistoria
  2. > Cykelkultur
  3. > Prylar

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arkitektur
  3. > Barn
  4. > Bicycling
  5. > Bilhinder
  6. > Broar
  7. > cargobike
  8. > Cykelbloggare
  9. > Cykelbox
  10. > Cykelfrämjandet
  11. > Cykelhjälmslag
  12. > Cykelinfrastruktur
  13. > Cykelparkering
  14. > Cykelpendling
  15. > Cykelpolitik
  16. > Cykelöverfart
  17. > Cykla höger vid rött
  18. > Cykla med barn
  19. > Danmark
  20. > Davos
  21. > Debatt
  22. > Design
  23. > Desire lines
  24. > Drift & underhåll
  25. > Däck
  26. > Elcykel
  27. > Felanmälningssystem
  28. > Framkomlighet
  29. > Gatubantning
  30. > Groningen
  31. > Gå på cykelbanan
  32. > Gästbloggare
  33. > Hinder på cykelbanan
  34. > Hinderbana
  35. > Holland
  36. > Humor
  37. > hållbart samhälle
  38. > Kläder
  39. > kollektivtrafik
  40. > Konfliktdesign
  41. > Konst
  42. > Köpenhamn
  43. > Lastcykel
  44. > Lådcyklar
  45. > Lånecyklar
  46. > Lövhalka
  47. > Miljö
  48. > Motormännen
  49. > Nacka
  50. > Nationell cykelstrategi
  51. > Nederländerna
  52. > New York
  53. > Nollvisionen
  54. > Nya Slussen
  55. > Polisen
  56. > Politik
  57. > Popup-cykelbana
  58. > Regional cykelplan
  59. > Regionala cykelstråk
  60. > Rullstolscykel
  61. > Samhälls- och trafikplanering
  62. > Samhällsekonomin
  63. > Skärmar
  64. > Sollentuna
  65. > Solna
  66. > Sopsaltning
  67. > Sportcyklist
  68. > Stella Fare
  69. > Stockholm
  70. > Stockholms Handelskammare
  71. > Stolpar i cykelbanan
  72. > Svensk Cykling
  73. > Svängfest
  74. > Trafiklagstiftning
  75. > Trafikmaktordning
  76. > Trafikplanering
  77. > Trafikrapportör
  78. > Trafikregler
  79. > Trafiksignaler
  80. > Trafiksäkerhet
  81. > Trafikverket
  82. > Täby
  83. > Tävling
  84. > USA
  85. > Vintercykling
  86. > Vinterväghållning
  87. > VTI
  88. > Vägarbeten
  89. > Växtlighet
  90. > Önskelista

Följ oss på Bicycling twitter_symbol fb_symbol

Medlem / Prenumerant

Logga in

Logga in eller ansök om
gratis medlemskap.

Sök på Bicycling.se



Få vårt nyhetsbrev!

Annonser