Krister Isaksson | Bicycling.se
Annons

Krister Isaksson

Trafikverket - att lära gamla hundar sitta...

Det blir inte mycket tydligare än så här. En statlig myndighet som är helt i otakt med sin omvärld, styrdokument och vad som sägs i politiska beslut. Myndigheten heter Trafikverket och kör på som om ingenting har hänt.

Tills omvärlden reagerar och säger - så fan heller, nu får ni för sjutton skärpa till er. Då tvingas Trafikverket göra just det. Men ytterst motvilligt och som ett barn som blivit utan lördagsgodis står de där och tjurar.

Vad har hänt? Jo, en bro ska renoveras på Drottningholmsvägen i Stockholm - en stor infartsled för både bil- och cykeltrafiken. Då väljer Trafikverket en metod för renoveringen som upprätthåller samma antal körfält för biltrafiken, men stänger av cykel- och gångbanan. Cyklister och gångtrafikanter hänvisas istället till en mycket lång och besvärlig omväg, vilket är stick i stäv med styrdokumenten som säger att hållbara och yteffektiva transportslag ska prioriteras.

Rött streck Trafikverkets ursprungliga förslag på omledning av cykeltrafiken (och gång) - i 6 månader. Från cykling på cykelbana (blått streck) till cykling i blandtrafik. Med bland annat mängder av passager över gator har Trafikverket inte visat hur cykeltrafiken med 4 600 cyklister per dygn ska över stora och besvärliga Ulvsundaplan. Omledningen innebär en fördubbling av restiden.

Trafikverket har gjort så kallade trafikanalyser vad arbetet kommer att innebära för kapacitet och framkomlighet - för biltrafiken. För cykeltrafiken finns ingen motsvarande analys. Det finns bara några streck på en kartbild hur cykeltrafiken kan ledas om, men inga trafiktekniska lösningar på hur det faktiskt ska gå till. Det får bli som det blir liksom. Det kanske funkar om vi har tur, och om inte shit happens - alltså som vanligt när det gäller cykel och vägarbeten. Men man får väl ta det lite lugnt när man cyklar - så att vi kan upprätthålla biltrafikens framkomlighet.

Några så kallade mobility management-åtgärder (MM) har vi inte heller sett från Trafikverket. Det blir komiskt och ytterst talande när Trafikverket har rapporter och handlingsplaner på hur de ska arbeta med detta under byggskeden. Att de till exempel skulle gått ut och informerat hushållen i västerort om arbetet och tipsat om alternativa färdsätt och färdvägar - hållbara färdsätt - för att underlätta för trafikanterna. För att som projektledaren säger, undvika att hel västerort blir en enda parkeringsplats. Nä. Så gör inte Trafikverket i verkligheten, utan bara med fina ord, i dokument och rapporter. Annars kan ju bilåkandet minska, ve o fasa. Men vi kan ju i varje fall läsa dessa fina ord och dokument på Trafikverkets hemsida:

För att åstadkomma verklig kundnytta måste transportsystemet fungera även när det uppkommer störningar i samband med bygg- och underhållsarbeten. Det måste synas att alla resenärer är viktiga, med en extra tonvikt på kollektivtrafikanter, cyklister och fotgängare.

Genom att tillföra mobility management (MM) i byggskedet till Trafikverkets åtgärdsarsenal för störningshantering kan biltrafiken minskas i sin helhet (se faktaruta) och framkomlighet och tillgänglighet för olika trafikantslag förbättras avsevärt

Så här fin och illustrativ är framsidan på Trafikverkets MM-broschyr. Ni vet den där som bara finns men inte används:


Men som sagt, nu blir det inte som Trafikverket ursprungligen tänkt sig. För det finns de som säger ifrån. Att nu får det fan vara nog. Att det är dags för rättning i ledet.

Verket har nu hittat en annan lösning. En lösning där alla får plats och slipper långa omvägar. Så det går om man vill. Måste bara lära gamla hundar sitta först.

Relaterade inlägg:




Skriv ut Permalink Kommentarer (1)

2017-03-21 12:58


Det här gör mig ledsen

Att kunna göra det lite bättre för andra människor – det är för mig en stark drivkraft i mitt arbete. Det ger mig en inre tillfredställelse att veta att deras vardag blev lite enklare och bättre. Som detta exempel, där min artikel om lastcyklar innebar att Toves familj fick upp ögonen för detta fordon och nu fått en ökad frihet och dimension i sitt liv. Att jag sen dagligen arbetar med att försöka åstadkomma bättre cykelinfrastruktur för dem att färdas på gör ju inte saken sämre.

Därför blir jag så ledsen när jag läser detta:

Det handlar alltså om att en kranbil blockerar hela cykelbanan. Och inte bara hela cykelbanan. Den blockerar även gångbanan – gående och cyklister kan inte passera på ett tryggt och säkert sätt. Och att någon har invändningar på uppställningen av kranbilen kan man ju tycka är ”tramsigt”.

För mig är det långt ifrån tramsigt. För mig handlar det om insikt, om empati, om medmänsklighet. Allas rätt att kunna förflytta sig i vår stad, någorlunda säkert och tryggt, oavsett om man går, cyklar eller åker bil. Det kan man inte göra när det ser ut så här på denna plats.

Det finns självklart ett regelverk kring hur dessa arbeten med mobilkranar ska gå till. Och det krävs tillstånd. Varför då kan vi ju undra? För det handlar om ansvar och säkerhet. Arbetet sker ju genom att man lånar någons annans mark eller egendom. I detta fall allmän mark - en gång- och cykelbanan - som ju trafikeras av människor. Då kan det vara bra om vi hanterar dessa människors behov av framkomlighet på ett säkert och tryggt sätt. Alla människor, oavsett fysisk och mental förmåga. Hur ska Tove och hennes familj passera detta område? Hur ska mannen i rullstol göra det? Den synskadade kvinnan? Mannen med rullator som har lite svårt att gå? De två barnen? Genom att utforma en lämplig och säker omledning av gående och cyklister löser man detta – för alla.

Det handlar också om att kontrollera att det går att ställa en kranbil på platsen. Klarar konstruktionen belastningen eller finns det risker? Kan den till och med välta och skada egendom och människor? Kan lyft ske på ett säkert sätt? Finns det kraftledningar eller andra installationer och så vidare. Och om det blir skador på egendom är det ju bra att veta vem som gjort dem och ska betala, så skattebetalarna slipper stå för kostnaderna. I detta fall så fanns inget tillstånd för uppställningen av kranbilen. Det är enklare, snabbare och billigare att skita i det. För de ska ju bara…

Det brukar just vara nästa invändning. Att det bara är ett tillfälligt arbete. Ja så är det nog, det kan ju inte ta en evighet att putsa fönster. Men det spelar ju ingen roll - det är ju här och nu det händer. Säkerheten och ansvaret är ju inte mindre viktigt för att det är tillfälligt. Och behovet att passera finns ju där och måste hanteras. Ska hanteras enligt regelverket. Men eftersom det är ”tramsigt” kanske vi ska strunta i regelverket? Köra lite mer på chans så att säga.

Nästa invändning som brukar komma är: ”ska man inte få putsa fönster och underhålla fastigheten?” Självklart ska man det, följ regelverket så går det ju hur bra som helst. För alla.

Vi vet ju idag vad denna ”tramsiga” inställning leder till. Finns forskning och studier från VTI och Trafikverket. Det leder till att gående och cyklister är de trafikantgrupper som skadas mest vid vägarbeten. Och det beror många gånger på undermåligt utformade vägarbetsområden och att ansvariga inte följer regelverket. Vill vi ha det så?

Sen har vi den lite större bilden av detta fenomen. I förlängningen är det detta och liknande brister som leder till att många människors mobilitet beskärs. De ger sig inte ut på grund av risken att råka ut för problem och svårigheter på sin färd. De blir kvar i sina hem och stillasittande. En inskränkning i deras frihet. En fysisk inaktivitet som leder till en nedåtgående spiral. Och där det kommer krävas mer stöd och insatser från samhällets sida för att deras liv ska fungera.

Jag vill ha en stad för alla.

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (2)

2017-03-16 10:05


Led din cykel - i tre år

Det är vad du kommer att få göra om du cyklar på delar av Slussen framöver. Förbindelsen till/från Katarinavägen kommer att utformas på sådant sätt att cyklister ska leda sina cyklar för att passera. Och detta förhållande ska vara i tre år. Tills den nya huvudbron är på plats och Katarinavägen kan öppnas igen.

Leda cykeln. I tre år. I staden där cykeltrafik ska vara prioriterad. Där vi ska se möjligheterna.

Projektet säger att detta är det enda rimliga alternativ och att andra bedömts för kostsamma. För kostsamma? Jag bad att få se dessa alternativ och beräkningar men något sådant har jag inte fått se.
Jag misstänker att något sådant inte finns utan det har avfärdats direkt vid sittande bord. Och när det gäller de så kallade kostnaderna så utgår de enbart från kostnader som relateras till projektet. Några samhällsekonomiska kostnader vad denna lösning innebär finns självklart inte utan det är ren projektekonomi.

Och vi ser ännu en gång exempel på att cykeltrafik inte får kosta. Det hela blir nästan lite komiskt om vi tar i beaktande att Trafikkontoret nyligen fått en ny trafikdirektör. En trafikdirektör som tidigare genomfört studier på området som just visar att åtgärder som förbättrar för cykeltrafik har stor samhällsekonomisk lönsamhet. I studierna påtalas att cykeltrafiken måste få större fokus och en viktigare roll i stads- och trafikplaneringen. Vidare måste fokus vara på cykeln som ett högeffektivt transportmedel, inte bara ett sätt att minska fetma och vara bra för klimatet genom att bilister börjar cykla. Det diskriminerar befintliga cyklister som resenärer. Trots allt: cyklister är resenärer, inte bara ickefeta ickebilister.

Men på Slussen, där ska vi leda våra cyklar, i tre år…


Just så: "Lär er att planera istället". Foto: Kalle Bern


Edit 2016-06-28:
Enligt uppgifter från Trafikkontoret saknar Projekt Slussen en godkänd så kallad Trafikanordningsplan för dennna avstängning och krav på att leda cykeln. Anledning? Förslaget på lösning har enligt Trafikkontoret för stora brister och en bättre lösning krävs. Trots detta och i strid med rådande regelverk, kör projektet på som om inget hade hänt.


Relaterade inlägg om Nya Slussen:


Skriv ut Permalink Kommentarer (12)

2016-06-17 07:36


Blir arg och ledsen

Detta, som är vardagsmat på landets gång- och cykelbanor, gör mig både arg och ledsen. Visst gnäller vi cyklister. Och ofta med rätta. Se bilden. Se farbrorn med rullatorn. Det handlar om så mycket mer än bara cyklister.

Detta är alltså gång- och cykelbanan vid vägarbetet. Se även vägen bredvid – jämn och fin asfalt – där duger inte sten och grus. Men de som redan har det svårast att förflytta sig, som har det så svårt att de behöver hjälpmedel, dem skiter vi i. Om och om igen. Andra ord för att beskriva detta är trafikmaktordning eller strukturell diskriminering. 

Vill vi ha det så här?

Skriv ut Permalink Kommentarer (3)

2016-05-16 13:17


Trafikverket ger fingret åt cykeltrafiken

Sedan en tid tillbaka pågår ett arbete på Gröndalsbron i Stockholm (del av Essingeleden). Ansvarig för arbetet är Trafikverket. Detta har fått påtagliga och mycket besvärliga konsekvenser för cykeltrafiken på sträckan. Gröndalsbrons cykelbana är utpekat som regionalt cykelstråk i den regionala cykelplanen och som pendlingsstråk i Stockholms cykelplan – vi kan kalla den för cykeltrafikens förbifart. Alltså ett stråk av stor betydelse. Ett stråk som ska vara det bästa av bästa. Där god framkomlighet ska råda och bra standard på drift och underhåll – året runt, dygnet runt.


Kartbild från den regionala cykelplanen - det regionala cykelstråket över Gröndalsbron


Kartbild från Stockholms stads cykelplan - pendlingsstråket över Gröndalsbron 

Idag ser det ut så här:

Trafikverket gör gångbana av regionalt cykelstråk och Stockholms stads pendlingsstråk. Här ska du kliva av och leda cykeln. Hur du ska kunna mötas är av underordnad betydelse... Foton: Mats Danielsson

Så här säger den regionala cykelplanen, som Trafikverket var projektledare för:
Vår vision lyder: Smidigt, smart och säkert – så cyklar vi i Stockholmsregionen!

Det vi ser på bron är knappast i linje med den visionen – tvärtom stick i stäv med visionen. Om vi nu inte har väldigt olika uppfattning vad som är smidigt, smart och säkert. 

Självklart hade Trafikverket kunna valt en annan lösning på utformningen av arbetet. En utformning som påverkat cykeltrafiken mindre. Till exempel flyttat ut betongbarriärerna så att den redan smala cykelbanan hade behållit sin bredd. Särskilt nu när trafiken minskat på Essingeleden till följd av trängselskatten. Men inte.


Så enkelt det varit, flytta ut betongbarriären och bibehåll cykelbanans bredd. Foto: Tobias Olsson

Trafikverket gör som så många gånger förr den dålig, enkla och billiga lösningen. Lösningar som aldrig sätter cykeltrafikens framkomlighet eller säkerhet högt – vilket det nu finns forskning och studier som visar tydligt.

Men hur är det nu vår infrastrukturminister brukar säga: cykeltrafik är främst ett kommunalt ansvar

Och upprepar man det tillräckligt ofta så får man ju självklart sin egen myndighet att agera därefter. En myndighet som fokuserar på att skydda bilister men inte cyklister.

Ännu en gång får vi bekräftat att den statliga cykelpolitiken fullständigt havererat.

Relaterade inlägg:

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (2)

2016-03-15 12:11


Vägarbeten – därför går det åt helvete

Cyklister är den trafikantgrupp som skadas mest vid vägarbeten. Det har jag skrivit i flera inlägg och en debattartikel i Expressen om vägarbeten och cykel. Jag tänkte nu försöka beskriva varför det är så och vad som kan göras för att förbättra förhållandena. Mitt exempel är Stockholm, men det är i stort sett lika över hela landet. Gradskillnader i helvetet kan vi säga.


Trafikverket bygger portaler för trängselavgift. Då placeras livsfarliga spjut ut längs cykelbanan. Förlåtande vägmiljö är enbart för biltrafiken... Foto: Jon Jogensjö

Det som reglerar förhållandena vid vägarbeten i Stockholm är Teknisk handbok kap 5 Trafikanordningar. Där finns de krav och villkor som ett vägarbete måste uppfylla. Det ligger också till grund för utbildningen av stadens personal, entreprenörer och motsvarande som de måste genomgå för att få arbeta på stadens gator och vägar.

Det låter ju lovande detta – att det ställs krav.

Till kapitel 5 finns sedan en bilaga där en rad gator finns uppräknade, så kallade A-, B- och C-gator. Det är en redovisning av olika gators betydelse i trafiksystemet och hur, vad och när vägarbeten får förekomma här. Något motsvarande finns inte för cykelvägnätet.

Vi söker på ordet cykel i kapitel 5 och får fram följande:

Detta var allt om cykel i Teknisk handbok kapitel 5. Ett 62 sidor långt dokument, inklusive bilaga, som ligger till grund för utbildning av såväl stadens som entreprenörernas personal, och som ska berätta hur det får se ut på vägarbetsområden.

Det är alltså inte så konstigt att det många gånger ser ut som det gör och att cyklisterna är de som skadas mest vid vägarbeten. Hur de olika vägarbetena blir är helt ad hoc. Det är slumpen som avgör. Det beror till stor del på vilka individer som är inblandade och hur deras syn och kunskap om cykeltrafik är. Därför kan vägarbetet på den lilla cykelbanan där jag bor vara bättre anordnad än på det stora pendlingsstråket med tusentals cyklister.

Ingen styrning, inga krav – då blir det som det blir. Sanktionerat av väghållaren/staden.

Det ligger sällan i entreprenörens intresse att göra mer än de anser nödvändigt – sånt kostar bara tid och pengar. Och cykeltrafik utgör inte heller någon stor fara för vägarbetaren. De olyckorna lyser i stort sett med sin frånvaro i olycksstatistiken. Cykeltrafiken utgör mer ett irritationsmoment, en störning, i arbetet.

Är det lika illa överallt? Ja det är det skulle jag säga - det är nyanser i grått. Olyckorna är spridda över hela landet. Även de krav som ställs (eller inte ställs) är lika undermåliga. Här finns Trafikverkets utbildning Säkerhet på väg och Sveriges kommuner och landstings (SKL) handbok Arbete på väg. Bägge är undermåliga när det kommer till krav, råd och riktlinjer för cykeltrafik - i samma klass som Stockholms Tekniska handbok.

Göteborg försöker nu, år 2015, bringa lite ordning och reda genom att ta fram ny krav och riktlinjer:

Teoretiskt i varje fall. Det kommer att kräva tid, mod och stark vilja att få igenom dessa förändringar då utgångsläget i stort sett är detsamma som i Stockholm och övriga landet. Göteborg är ju annars mest känt för att det ofta såg ut så här vid vägarbeten för cykel:

Skylten visar tydligt den bristande kunskap som råder på området. Men den visar också en annan okunskap. Den näst största skadegruppen vid vägarbeten är gående (40 procent för cyklister, 34 procent för gående), så den säkerhetshöjande effekten av att kliva av cykeln och leda den till fots är nästan lika med noll!

Och som någon med större insikt och kunskap på området skrivit på skylten handlar det om:

"Lär er att planera istället"

Och hur lär man sig då att planera vägarbeten för cykel?

Så här säger VTI i sin rapport Vägarbeten på cykelvägar. Kunskapssammanställning och problembeskrivning:
De riktlinjer och rekommendationer som finns idag för vägarbete på och i anslutning till cykelvägar är inte felaktiga, men ofta otillräckliga och otydliga och behöver i större omfattning preciseras och följas av konkreta exempel.

Detta behövs göras enligt VTI:

  • Förtydliga och utöka riktlinjerna för vägarbeten på och i anslutning till cykelvägar
  • Lyft också fram komfort- och framkomlighetsaspekter.
  • Hantera inte slentrianmässigt cyklister och fotgängare som en homogen grupp, utan skilj på dem i de fall de har olika behov och förutsättningar.
  • Anpassa riktlinjerna efter cykeltrafikens omfattning och typen av infrastruktur.
  • Ange tydliga krav för tillåten tidsrymd för återställning av ytskikt.
  • Komplettera föreskrifter och riktlinjer/instruktioner med tydliga exempel.
  • Använd temporära färgmarkeringar i ytan vid omledning av cykeltrafik, när väglaget tillåter.
  • Informera om extra restid vid omledning.
  • Använd varningslampor på utmärkningsmaterial och avspärrningar i större utsträckning.
  • Hitta en alternativ utformning av körplåtar av stål.
  • Använd hasighetsdämpande åtgärder med stor försiktighet och endast när det är absolut nödvändigt.
  • Utöka uppföljning och kontroll för högre efterlevnad av uppsatta riktlinjer.
  • Komplettera gärna med att samla in cyklisternas observationer.
  • Verka för en kompetenshöjning hos utförande personal kring cyklisters behov.
  • Ställ krav på kompetens.
  • Anordna särskilda insiktsutbildningar.
  • Komplettera kursen "Säkerhet på väg" med utbildningsmaterial om
  • cyklister.
  • Markupplåtelse för övriga arbeten måste leva upp till gällande krav och polisen bör i större utsträckning delta i uppföljningen.

Det var väl inte så märkvärdigt? Tämligen basic, kan jag tycka. Något jag efterfrågar gång på gång här på bloggen - var professionell i hanteringen av cykeltrafik. Detta är ju något som sedan länge finns och görs för biltrafiken, men som lyser med sin frånvaro för cykeltrafiken. Så då är det bara att sätta igång och ta fram detta. Och vilka ska då göra det?

Det är något som de stora kommunerna kan göra själva – ta fram tydliga krav och riktlinjer för vad som ska gälla för cykeltrafik och vägarbeten. Göteborg har ju redan börjat - se och lär av dem.

Övriga kommuner bör ställa krav på SKL att de skyndsamt ska ta fram tydliga krav och riktlinjer för cykeltrafik och vägarbeten. Det är mycket tydligt att handboken Arbete på väg inte på långa vägar räcker till då den i stort sett inte hanterar cykeltrafik. De råd som finns i GCM-handboken är också långt ifrån tillräckliga, samt används i mycket liten utsträckning.

Sedan bör ju även Trafikverket skyndsamt komplettera utbildningen Säkerhet på väg med ett utförligt cykelavsnitt och cykelutbildning.

Detta är ett sätt att på sikt komma till rätta med de stora säkerhets- och framkomlighetsproblem som råder för cyklister (och gående) vid vägarbeten. Så att cykeltrafiken (och gång) i framtiden slipper vägarbetsområden som dessa:


Ingen omledning, ingen information. Cykelbanan avgrävd och cyklisterna (och gående) får själva lösa situationen - inte konstigt att det går åt helvete många gånger. Foto: Mattias Bäcklund


Vad prioriterar vi? Den tillfälliga körbanan är asfalterad, tydlig och jämn. Gång- och cykelbanan är mer grusad puckelpist och saknar belysning. Inte lätt och säkert att cykla här. Eller att ta sig fram med rullator som mannen på bilden gör.


Många kommuner arbetar aktivt för att fler ska gå och cykla till skolan. Detta är barnens cykelväg till skolan... Foto: Alvin Lindstam

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (4)

2015-11-09 06:08


Cyklister är de mest utsatta vid vägarbeten

Har skrivit en debattartikel i Expressen om vägarbeten och vad de innebär för de som cyklar. Cykelolyckor är den vanligaste olyckstypen vid vägarbeten visar studier från Trafikverket och Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI). Av samtliga olyckor vid vägarbeten i kommuner är det i 40 procent av fallen en cyklist som skadas.

Ni kan läsa artikeln här 

 

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

 

 

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2015-04-21 14:15


Här går det åt helvete för cyklister

 

Cykelolyckor är den vanligaste olyckstypen vid vägarbeten idag. Av samtliga olyckor vid vägarbeten i kommuner är det i 40 procent av fallen en cyklist som skadas.

Tänk då på att de som cyklar sällan representerar mer än 10 procent av alla resor i svenska kommuner och städer idag. Med andra ord är vägarbetsområden en farlig plats för cyklister. Och varför är de det?

Jo, för att de ser ut så här:


Stor hög med sand tvärs över hela gång- och cykelvägen. Du tvingas cykla i terräng, nära arbetsfordon. Hur går det i mörker? Sandhögen låg kvar över natten... Foto: Alvin Lindstam

Studier och analyser genomförda av Trafikverket och Statens väg och transportforskningsinstitut (VTI) visar att olyckorna beror på att vägarbetena är dåligt utmärkta:


Betonggrisar tvärs över hela gång- och cykelbana. Ingen förvarning, inga skyltar eller reflexer. Ingen belysning i närheten. I mörker ser vi vad?


Ingen skyltning att vägarbete pågår. Arbetsmaskiner på gång- och cykelvägen. Delar av gång- och cykelvägen uppgrävd.


Har ni någonsin sett en liknande avstängning av gata/väg? Ingen förvarning, inga skyltar eller reflexer. Ingen omledning av cykeltrafiken

Olyckorna beror även på att det finns olika typer av material, till exempel slangar, rör, grus, lera och byggmaterial på ytorna där cyklisterna cyklar:


Slang tvärs över gång- och cykelbanan. I kurvan upphör gång- och cykelvägen och blir till offroad med allt vad det innebär av fara och obehag. Körbanan har självklart asfalt...


Lervälling - så här återställer Trafikverket sitt arbete i anslutning till högtrafikerat cykelstråk. Sällan vi ser motsvarande på Trafikverkets vägar. Foto: Jon Jogensjö


Grushög tvärs över hela gång- och cykelvägen. I kurva med dålig sikt. Ingen förvarning eller skyltar.


Gatan och cykelbanan tidigare avstängd. Vid öppnadet av gatan ställdes avstängningsmaterialet upp i cykelbanan - i flera veckor!


Inte helt lätt att komma förbi på cykeln. Finns lämpligare plats/lösning. Foto: Jon Jogensjö

Olyckorna beror även på höga kanter, olämplig farthinder och körplåtar som inte är avfasade eller utspetsade med asfalt:

Tvärs över cykelfältet, utan någon som helst utmärkning eller varning för cyklisterna, är en asfaltsramp för gående. Tänk motsvarande i körbanan... Foto: Christian Gillinger/Cyklistbloggen


Så här gör Trafikverket vid sitt arbete - hög kant för gående och cyklister att ta sig över. Det ser vi sällan för biltrafiken. Kommer du med rullstol, lastcykel eller cykelkärra blir det inte lätt... Foto: Gabrielle Gjerswold


Gång- och cykelbanan helt avgrävd. Ingen förvarning eller skyltning (fel av mig, ute på körbanan fanns skyltning för biltrafiken). I mörker... Foto: Thomas Ekström


Gång- och cykelbanan helt avstängd. Ingen skyltning, inga reflexer, ingen omledningen - gående och cyklister får leta sig ut i biltrafiken via höga kanter. När gatan är helt avstängd, vad ser vi då för information och åtgärder för biltrafikanter?


Sådan här farthinder anser Trafikverket och deras entreprenör att det är lämpligt att lägga ut på gång- och cykelvägen. Olyckor mellan cyklist - vägarbetare är mycket ovanlig. Det är dessvärre inte cykelolyckor pga. olämpliga farthinder. Foto: Gabrielle Gjerswold


Så kallade körplåtar utan avfasning med asfalt utgör stora problem. Ibland används sand som blir rena isen när den kommer upp på plåten. Foto: Jonas

Olyckorna beror också på att det finns gropar, hål och ojämnheter i vägbanan:


Asfalt och jämnt och fint för biltrafiken. För cyklister och gående är det grusad puckelpist som gäller...

Många olyckor inträffar när det är mörkt och det finns inte tillräcklig belysning och utmärkning av vägarbetet:


Svårt att se betonghinder som står på gång- och cykelvägen. Saknas såväl reflexer som skyltning. Här blir cyklister också bländad av mötande biltrafik. Foto: Jon Jogensjö


Mörkt och besvärligt vid arbetsområdet på högtrafikerat cykelstråk. Foto: Jon Jogensjö


Samma plats. Att belysa arbetsområdet gör en viss skillnad... Foto: Jon Jogensjö

Ofta finns flera av dessa brister på en och samma plats.

Det är mer regel än undantag att det ser ut så här vid vägarbeten där cyklister färdas. Och då är det ju inte så konstigt att det går illa för många cyklister på dessa platser. Så trots att cyklisterna utgör den minsta trafikantgruppen, är de i majoritet vad gäller olyckor med personskador vid vägarbeten.

Är ni förvånade?

Det är inte jag efter att ha arbetat med cykel och cyklat i många år. Det är bra att det nu finns dokumenterat hur illa det går och faktiskt är för cyklister. I kommande inlägg ska jag försöka gå in på varför det ser ut så här och vad som kan göras åt den oacceptabla situationen.

 

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (9)

2015-03-03 09:57


Blir det världsklass eller världskass?

 

Livet blir ju lite annorlunda när man är föräldraledig, många promenader och cykelturer, många ensamma stunder med bara barnen. Jag går och tänker en hel del under dessa stunder och observerar en hel del som jag kanske inte lika ofta lägger märke till under andra förhållanden. Här ett liten betraktelse och fundering från min nya tillvaro:


Här gräver vi i gatan! På väg mot världsklass...

När jag och dottern var ute på en runda kom vi fram till ett större ledningsarbete i söderort här i Stockholm. Stora delar av gatan var uppgrävd, gångbanan uppgrävd på ena sidan och biltrafiken förflyttad i ett körfält upp på den andra gångbana som finns kvar och biltrafiken regleras med skyttelsignal. Inga större problem egentligen om det inte vore för att den tillfälliga gångbanan som skapats består av en lång sträcka med grov gruskross som är mycket ojämn, både i höjd- och sidled. Man har alltså medvetet valt att inte asfaltera den tillfälliga gångbanan. Jag stötte på en dam i permobil som försiktigt kom åkande i det kvarvarande körfältet, hon fick möte och tvingades in till sidan innan hon kunde fortsätta. Jag frågade henne om hon normalt använde körbanan och hon svarade självklart inte men som gångbanan nu var kunde hon inte ta sig fram på annat sätt.


Tvingas använda körbanan då den tillfälliga gångbanan inte går att använda med permobil. Observera att utspetsningen av kantstenen på körbanan är tämligen jämn och utförd med asfalt, den tillfälliga gångbanan till vänster i bilden är grusad.


Dåligt och ojämt underlag, ibland smalt, ibland bredare, ingen bärighet i kanterna, byggmaterial där man ska gå...


Inte heller här vid det tillfälliga övergångsstället/cykelöverfarten används asfalt utan utspetsningen för gående, funktionshindrade och cyklister görs med grus

Hela situationen fick mig att tänka efter. Under 12 år har Stockholms stad arbetat med att tillgänglighetsanpassa den fysiska utemiljön så att människor med funktionshinder enklare och tryggare skulle kunna förflytta sig i staden. Målet med arbetet var att bli världens mest tillgängliga huvudstad (hur man nu mäter det?). Arbetet pågick fram till år 2010 och årligen investerades runt 100 miljoner kronor. Tillgänglighetsarbetet ska nu genomsyra och vara en del av den vardagliga verksamheten. Detta får mig osökt att tänka på stadens cykelarbete, där man sedan något år tillbaka går ut och säger att man ska bli en cykelstad i världsklass, att man på sikt ska konkurrera med Amsterdam och Köpenhamn.

Så om det då ser ut så här efter 12-års arbete med att tillgänglighetsanpassa staden för funktionshindrade och bli världens bästa på det, hur lång tid kommer det att ta att bli en cykelstad i världsklass? Är det motsvarande nivå vi kan förvänta oss om 12 år vad gäller cykel? Förhållandena för gående på denna arbetsplats är urusla, har man en funktionsnedsättning blir det ännu värre. Och detta arbete är stadens eget, här kan man inte skylla ifrån sig på någon annan utan här har man full insyn och rådighet i hur arbetet drivs och platsen ser ut. Se på bilderna, självklart har man använt asfalt och inte gruskross när man spetsat ut kantstenen för biltrafiken. Men där man ska gå, där människor med handikapp, rullator, synskador, barnvagnar osv. ska röra sig är förhållandena urusla. Detta trots omfattande interna och externa utbildningsinsatser, handböcker, politiska beslut och uttalade mål om världsklass. Till saken hör också att staden har sedan 2010 en ny översiktsplan med rubriken Promenadstaden.

Och sen börjar det helt plötslig dyka upp cyklister på den tillfälliga gångbanan. Ve o fasa, såna där framfusiga cyklister som struntar i trafikreglerna och cyklar på den sk gångbanan, fy skäms på er! Hoppas att det inte ligger en ”motorman” eller polis i buskarna och spanar!

 
En liten cyklist


En lite större cyklist på en smal spång som inte kan hantera en permobil


Så ytterligare en cyklist...

Och här är förklaringen till varför det cyklas på den tillfälliga gångbanan: Cyklisterna är instängda av vägarbetet! Så för att ta sig till/från denna cykelbana måste man cykla på gångbanan. Visst, man kan ju kliva av och leda cykeln eller så går det ju alltid att lyfta cykeln över betonghindret och hoppa över i cykelcrosstil. Men för oss vanliga cyklister frestar det på att vara en laglydig cyklist när man återkommande behandlas som en leksakstrafikant.


Den instängda cykelbanan. Trafikslag på undantag...


Inte helt lätt att forcera betonghindret, får bli cykling på gångbanan

Det är uppenbarligen inte lätt att åstadkomma större förändringar i kommunala förvaltningar. Arbetet med att försöka förändra och förbättra för cykel i Stockholm är inte något nytt. I slutet av 90- och början av 2000-talet drev Stockholmspartiet hårt och framgångsrikt arbetet med att förbättra för cykeltrafik i staden, detta arbete togs sedan till viss del över av Miljöpartiet för att nu främst drivas av Centern. Trots detta så ser vi i grunden mycket små framsteg och förändringar. För att citera forskaren Martin Emanuel: "Dagens cykelplanerare kämpar ännu med ett arv från 1950- och 1960-talen. Trots den uppvärdering cykeln fått i policydokument, möter den som vill skapa bättre förhållanden för cykeltrafiken stora svårigheter. Svenska cykelplanerare ondgör sig över låg medelstilldelning, dåligt utvecklade planeringsverktyg och cykelplaneringens svaga position inom den övergripande planeringen." Martin Emanuel fortsätter nu sin forskning om cykelplanering och dess roll i Stockholms trafiksystem och denna gång handlar det om tidsperioden 1980 till nutid. Det ska bli mycket spännande att se vad hans arbete kommer fram till.

 

Så vad tror ni, blir det en cykelstad i världsklass eller kommer den förbli världskass?

Relaterade inlägg:

 

 Ni kan också följa mig på Twitter

Skriv ut Permalink Kommentarer (9)

2013-05-13 10:34


MerKrister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

  1. > Mars 2017
  2. > Februari 2017
  3. > Januari 2017
  4. > December 2016
  5. > November 2016
  6. > Oktober 2016
  7. > September 2016
  8. > Augusti 2016
  9. > Juli 2016
  10. > Juni 2016
  11. > Maj 2016
  12. > April 2016
  13. > Mars 2016
  14. > Februari 2016
  15. > Januari 2016
  16. > December 2015
  17. > November 2015
  18. > Oktober 2015
  19. > September 2015
  20. > Augusti 2015
  21. > Juli 2015
  22. > Juni 2015
  23. > Maj 2015
  24. > April 2015
  25. > Mars 2015
  26. > Februari 2015
  27. > Januari 2015
  28. > December 2014
  29. > November 2014
  30. > Oktober 2014
  31. > September 2014
  32. > Augusti 2014
  33. > Juli 2014
  34. > Juni 2014
  35. > Maj 2014
  36. > April 2014
  37. > Mars 2014
  38. > Februari 2014
  39. > Januari 2014
  40. > December 2013
  41. > November 2013
  42. > Oktober 2013
  43. > September 2013
  44. > Augusti 2013
  45. > Juli 2013
  46. > Juni 2013
  47. > Maj 2013
  48. > April 2013
  49. > Mars 2013
  50. > Februari 2013
  51. > Januari 2013
  52. > December 2012
  53. > November 2012
  54. > Oktober 2012
  55. > September 2012
  56. > Augusti 2012
  57. > Juli 2012
  58. > Juni 2012

Mest lästa

  1. Vi gör fel - det blir ingen cykelrevolution
  2. HELA systemet måste fungera
  3. Vi vet var du bor!
  4. Det här gör mig ledsen
  5. Att sälja in cykel
  6. Trafikverket briljerar!
  7. 30 procent fler cyklister, 30 procent!
  8. Stolpar – hur svårt ska det vara?

Kategorier

  1. > Cykelhistoria
  2. > Cykelkultur
  3. > Prylar

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arkitektur
  3. > Barn
  4. > Bicycling
  5. > Bilhinder
  6. > Broar
  7. > cargobike
  8. > Cykelbloggare
  9. > Cykelbox
  10. > Cykelfrämjandet
  11. > Cykelhjälmslag
  12. > Cykelinfrastruktur
  13. > Cykelparkering
  14. > Cykelpendling
  15. > Cykelpolitik
  16. > Cykelöverfart
  17. > Cykla höger vid rött
  18. > Cykla med barn
  19. > Danmark
  20. > Davos
  21. > Debatt
  22. > Design
  23. > Desire lines
  24. > Drift & underhåll
  25. > Däck
  26. > Elcykel
  27. > Felanmälningssystem
  28. > Framkomlighet
  29. > Gatubantning
  30. > Groningen
  31. > Gå på cykelbanan
  32. > Gästbloggare
  33. > Hinder på cykelbanan
  34. > Hinderbana
  35. > Holland
  36. > Humor
  37. > hållbart samhälle
  38. > Kläder
  39. > kollektivtrafik
  40. > Konfliktdesign
  41. > Konst
  42. > Köpenhamn
  43. > Lastcykel
  44. > Lådcyklar
  45. > Lånecyklar
  46. > Lövhalka
  47. > Miljö
  48. > Motormännen
  49. > Nacka
  50. > Nationell cykelstrategi
  51. > Nederländerna
  52. > New York
  53. > Nollvisionen
  54. > Nya Slussen
  55. > Polisen
  56. > Politik
  57. > Popup-cykelbana
  58. > Regional cykelplan
  59. > Regionala cykelstråk
  60. > Rullstolscykel
  61. > Samhälls- och trafikplanering
  62. > Samhällsekonomin
  63. > Skärmar
  64. > Sollentuna
  65. > Solna
  66. > Sopsaltning
  67. > Sportcyklist
  68. > Stella Fare
  69. > Stockholm
  70. > Stockholms Handelskammare
  71. > Stolpar i cykelbanan
  72. > Svensk Cykling
  73. > Svängfest
  74. > Trafiklagstiftning
  75. > Trafikmaktordning
  76. > Trafikplanering
  77. > Trafikrapportör
  78. > Trafikregler
  79. > Trafiksignaler
  80. > Trafiksäkerhet
  81. > Trafikverket
  82. > Täby
  83. > Tävling
  84. > USA
  85. > Vintercykling
  86. > Vinterväghållning
  87. > VTI
  88. > Vägarbeten
  89. > Växtlighet
  90. > Önskelista

Följ oss på Bicycling twitter_symbol fb_symbol

Medlem / Prenumerant

Logga in

Logga in eller ansök om
gratis medlemskap.

Sök på Bicycling.se



Få vårt nyhetsbrev!

Annonser