Krister Isaksson | Bicycling.se
Annons

Krister Isaksson

Varför cyklar du på gatan?

Och inte på den fina cykelbanan intill?

Det är en fråga som dyker upp titt som tätt. Ja varför cyklar jag till och från på gatan och inte på den ”fina” cykelbanan bredvid?

Här är några anledningar till att jag då och då väljer att cykla på gatan istället för på cykelbanan.

I grunden handlar det om att jag vill komma fram och slippa hinderbanan.

Foto: Roberto Vacchi

Foto: Ulrika Persson

Foto: Mattias Bengtsson Byström

Foto: Hans Andersson

Foto: Thomas Ekström

Foto: Martin Larsson


Foto: Fredrik Karlsson

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (15)

2017-05-22 06:42


Cyklar fortfarande på gångbanan - men är på långa listan!

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om att jag nästan dagligen cyklar på gångbanan och bakgrunden till varför jag gör det – det går inte att komma av eller på cykelvägen på annat sätt.

Är det inte parkerade bilar som står i vägen...

...så är det en 12 cm kantsten som ska forceras.

Nu har jag fått ett svar från staden och Trafikkontoret:

Hej Krister!

Tack för din synpunkt.

Vi sätter upp platsen på vår långa lista över planerade, kommande åtgärder.

Med vänlig hälsning
XXXX

nu finns platsen på långa listan, platsen ska om allt går väl åtgärdas! Trafikkontoret delar äntligen min uppfattning om att förhållandena på platsen inte är acceptabla - det tog bara tre år. Det är dock oklart hur och även oklart när platsen ska åtgärdas – men den är på listan!

Prisa Herren!

Under tiden fortsätter jag cykla på gångbanan. Häromdagen blev det höjda röster och irritation när en annan cyklist gjorde samma sak. Hon beskrev tydligt problematiken för de gående. De gående var inte på humör att lyssna och försöka förstå problematiken utan upprepade om och om igen regelverket.

Och visst, så kan vi ju förhålla oss till verkligheten - kliv av och led din cykel denna sträcka så är allt frid och fröjd. Jag kommer inte göra det och jag kommer fortsätta visa de gående stor hänsyn när jag cyklar denna sträcka.

Sen undrar jag en sak, handläggaren på Exploateringskontoret som från början fuckade upp allt detta. Någon som upplyser henne om klavertrampet och den extra kostnaden för staden och skattebetalarna? Att hon så att säga inte gjorde ett särskilt bra arbete och kanske behöver få feedback och lära sig något - kanske till och med genomgå Stockholms stads cykelutbildning!

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (7)

2016-11-21 08:00


Trafikverket ger fingret åt cykeltrafiken

Sedan en tid tillbaka pågår ett arbete på Gröndalsbron i Stockholm (del av Essingeleden). Ansvarig för arbetet är Trafikverket. Detta har fått påtagliga och mycket besvärliga konsekvenser för cykeltrafiken på sträckan. Gröndalsbrons cykelbana är utpekat som regionalt cykelstråk i den regionala cykelplanen och som pendlingsstråk i Stockholms cykelplan – vi kan kalla den för cykeltrafikens förbifart. Alltså ett stråk av stor betydelse. Ett stråk som ska vara det bästa av bästa. Där god framkomlighet ska råda och bra standard på drift och underhåll – året runt, dygnet runt.


Kartbild från den regionala cykelplanen - det regionala cykelstråket över Gröndalsbron


Kartbild från Stockholms stads cykelplan - pendlingsstråket över Gröndalsbron 

Idag ser det ut så här:

Trafikverket gör gångbana av regionalt cykelstråk och Stockholms stads pendlingsstråk. Här ska du kliva av och leda cykeln. Hur du ska kunna mötas är av underordnad betydelse... Foton: Mats Danielsson

Så här säger den regionala cykelplanen, som Trafikverket var projektledare för:
Vår vision lyder: Smidigt, smart och säkert – så cyklar vi i Stockholmsregionen!

Det vi ser på bron är knappast i linje med den visionen – tvärtom stick i stäv med visionen. Om vi nu inte har väldigt olika uppfattning vad som är smidigt, smart och säkert. 

Självklart hade Trafikverket kunna valt en annan lösning på utformningen av arbetet. En utformning som påverkat cykeltrafiken mindre. Till exempel flyttat ut betongbarriärerna så att den redan smala cykelbanan hade behållit sin bredd. Särskilt nu när trafiken minskat på Essingeleden till följd av trängselskatten. Men inte.


Så enkelt det varit, flytta ut betongbarriären och bibehåll cykelbanans bredd. Foto: Tobias Olsson

Trafikverket gör som så många gånger förr den dålig, enkla och billiga lösningen. Lösningar som aldrig sätter cykeltrafikens framkomlighet eller säkerhet högt – vilket det nu finns forskning och studier som visar tydligt.

Men hur är det nu vår infrastrukturminister brukar säga: cykeltrafik är främst ett kommunalt ansvar

Och upprepar man det tillräckligt ofta så får man ju självklart sin egen myndighet att agera därefter. En myndighet som fokuserar på att skydda bilister men inte cyklister.

Ännu en gång får vi bekräftat att den statliga cykelpolitiken fullständigt havererat.

Relaterade inlägg:

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (2)

2016-03-15 12:11


Lekstuga på cykelvägen

Här följer en berättelse om vad du kan få uppleva på din färdväg som cyklist – en berättelse som jag tror kommer få en fortsättning - kanske a never ending story. Vi kan kalla det att ansvariga för gång- och cykelvägen har lekstuga med cykelvägen och dess trafikanter – en farlig lekstuga. På en kort liten sträcka av cykelvägen har cyklister under några år fått uppleva förvaltningens kreativitet och lekstuga vad gäller bilhinder på gång- och cykelvägen. Det började med att en ny gång- och cykelförbindelse skulle byggas i södra Stockholm. En ny bro över järnvägsspåren som skulle innebära en avsevärd genväg och förbättring. Dagarna efter att förbindelsen öppnats såg det ut så här vid brons södra landfäste:

Inte så ofta vi möter en grå och mörk betonggris mitt i vägen, på cykelvägar är det en standardlösning...

Sedan följde några, hur ska jag säga, arga samtal till förvaltningen. Betonggrisen plockades till slut bort. Den ersattes med detta:

Två bommar tvärs över hela gång- och cykelvägen. Placerade på sådant sätt att det var helt omöjligt att passera dem cyklandes – du var tvungen att kliva av cykeln och tråckla den genom öppningen. Kom du med lastcykel eller cykelkärra var det bara att försöka ta vägen förbi i diket eller vända om.

Till slut, efter ytterligare samtal till förvaltningen, plockades en av bommarna bort:


Se så bra bom och betong syns i skymningen! Ett under av trafiksäkerhet...

Sedan gick det inte lång tid innan nästa hinder på cykelvägen dök upp. Denna gång en stor sten mitt på cykelvägen vid brons norra landfäste:

Foto: Mattias Bengtsson Byström

Och kort därefter två stora stenar på cykelvägen i nära anslutning till platsen där bommarna placerats ut:


Den som placerade ut dessa stenar hade inte ens det goda omdömmet att placera dem under belysningen - det ska uppenbarligen vara en utmaning och så svårt som möjligt att upptäcka dem. Foto: Mattias Bengtsson Byström

Och här kanske vi tror att denna historia slutar. Icke sa Nicke. Dags för ytterligare lite hinder på vägen. Denna gång i norra änden av cykelvägen. En kombination av stenar och bommar – denna gång färgglada för att hålla humöret uppe!

Självklart gick det inte att cykla förbi dessa hinder. Eller vänta, det gör det ju visst. Titta till höger i bilden nedan, en liten in-/utfart för biltrafiken bredvid cykelvägen. Där bommen oftast stod öppen. Tänkte inte på det! Och det kan jag säga er – det gjorde inte förvaltningen heller!

Och då kan vi ju lätt räkna ut att sagan inte tar slut här heller. De färgglada stenarna plockas bort och ersätts av några rejäla betongblock:


Foto: Mattias Bengtsson Byström

Men sagan fortsätter, den verkar inte ha något slut – a never ending story…

Betongblocken plockas bort och upp åker två nya grindar:


Foto: Mattias Bengtsson Byström


Foto: Mattias Bengtsson Byström

Här en kartbild över cykelvägen (rött streck) och alla platser som det placerats ut hinder på (gröna pilar):

När det gäller lekplatser är förvaltningarna mycket noga med att följa regelverket när dessa byggs. Allt för att det ska vara säkert och ingen skall komma till skada på grund av brister och faror i anläggningen. När det gäller ”regelverket” för cykelvägar skiter samma förvaltningar högaktningsfullt i sitt eget regelverk för cykelvägar. Så här säger stadens egen handbok Cykeln i staden om bilhinder på cykelvägar (s. 29):


Glasklart kan tyckas

Vad blir då resultatet av denna oförmåga och ovilja att följa regelverket? Människor kommer till skada visar studier från Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI). Framkomligheten för cyklister försvåras avsevärt och för vissa typer av cyklar blir det till och med omöjligt att passera.

Vad har denna lekstuga kostat undrar jag? Idiotin har verkligen många ansikten när det kommer till cykelvägar.

Och ytterst är detta ett ledningsproblem. Såväl på förvaltningarna som i politiken. Förvaltningsledningarna måste se till att personalen är kunnig och kompetent att lösa sina uppgifter och att följa regelverken. Politiken måste vara tydlig med sina krav och uppföljningar samt verka för att alla förvaltningar arbetar åt samma håll och efter samma regelverk. 

Hur gick det till exempel med det politiska utspelet att nu fick det vara ett slut med alla idiotbyggen och dags att sätta anställda, planerare, projektledare, entreprenörer, konsulter osv. i skolbänken för att lära sig cykeltrafik - det är tydligt att den utbildningen inte börjat ännu, eller så fick flertalet underkänt...

En del har dock kommit lite längre i sin mognad och insikt - se här!

Relaterade länkar:

Skriv ut Permalink Kommentarer (10)

2016-02-22 06:07


Sollentuna – imponerar!

 

Sollentuna är en kommun norr om Stockholm med drygt 69 000 invånare. Det finns många arbetsplatsområden i kommunen och i angränsande kommuner. Förhållandevis korta avstånd och en kommun mycket lämplig för cykel och cykelpendling. Kommunen är inte känd för att på något sätt ha prioriterat cykeltrafik, är i stort sett som vilken annan kommun som helst på det området.

Men.

Något har hänt! Och det händer fort och det händer mycket. Inte bara en ny cykelplan som lovar guld och gröna skogar utan spaden är redan i backen och ännu fler saker är på gång.


Sollentuna cykelplan 2014

Här följer ett litet axplock på vad Sollentuna håller på med.

Sollentunavägen
Stora delar av Sollentunavägens cykelinfrastruktur byggs nu om enligt regional standard. Mellan Sköldvägen och Silverdal, en sträcka på nästan 4 kilometer. Lite bredare, lite rakare, separerat från gående och prioritet i många korsningspunkter. Kostnad ca 17 miljoner.


Sträckan som byggs om på Sollentunavägen


Principsektion på Sollentunavägens cykelbana


Sollentunavägen, bygget är igång! Klart 2016

Helenelunds station
Passagen för cyklister under järnvägen vid Helenelunds station är en gammal surdeg. Cykelbanan ligger uppe tillsammans med gångbanan där alla resenärer kommer till/från tågen. Alternativet har varit att försöka cykla en kortare sträcka i körbanan och kämpa med SL-bussar. Inte särskilt trevligt och mer eller mindre kaos. Nu kommer passagen att byggas om på så sätt att körbanan smalnas av till ett körfält och regleras med så kallad skyttelsignal. På körfältet som tas bort byggs en dubbelriktad cykelbana. På så sätt slipper cyklister och gående blandas på denna sträcka. Vidare kommer delar av Stupvägens gång- och cykelbana byggas om. Bland annat blir det en genomgående cykelbana vid passagen med Åkervägen.


Trångt och besvärligt uppe på gång och cykelbanan...


...särskilt när tågresenärer klivit av. Foto: Tiina Sarlin


Så 2016 kommer det att finnas en dubbelriktad cykelbana vid det röda strecket

Turebergsleden
Delar av Turebergsleden skulle asfalteras om under 2015. Då var förvaltningen mycket vaken och såg möjligheterna till att skapa en cykelbana utmed delar av Turebergsleden. En snabb utredning gjordes och nu är cykelbanan mellan Bagarbyvägen och Kronovägen i stort sett klar. På sikt kommer stråket även byggas ut/byggas om i anslutning till gamla mässområdet i samband med att området exploateras.


Turebergsleden, vy mot öster. Ny cykelbana på gång. Räcke ska upp mellan cykel och körbanan


Turebergsleden, vy mot väster. Ny cykelbana på gång. Räcke ska upp mellan cykel och körbanan

Märstastråket
Ett viktigt stråk i den regionala cykelplanen. Stråket går från kommungränsen med Upplands Väsby i norr, sedan via Stockholmsvägen – Norrvikenleden - Bagarbyvägen fram till Turebergsleden och ansluter till Sollentunavägen. En sträcka på närmare 9 kilometer. Här går kommunen till viss del från den sträcka som är utpekad i den regionala cykelplanen. I positiv bemärkelse. Istället för att stråket sicksackar sig fram genom olika bostadsområden med ständiga svängfester, cykling i blandtrafik och sidbyten planerar man nu ett långt, rakt, gent och sammanhängande stråk.


Dagens cykelinfrastruktur. Ständiga sidbyten och svängfester i tunnlar och över vägen. Smalt, ej separerat och ibland även cykling i blandtrafik.

Så här planeras det istället att bli. Rött är befintlig sträckning på Märstastråket. Den svarta linjen är det som planeras. Åtgärderna längs stråket kommer att korta av cyklisternas resväg med nästan 1 kilometer, från 9 kilomter till 8. Till detta kommer även korsningsåtgärder där cykel får prioritet. Det handlar alltså om stora restidsvinster.


Genare sträckning av Märstastråket vid Rotebro


Genare sträckning av Märstastråket vid Häggvik

Sen har vi något riktigt spännande. En ny cykelförbindelse över Häggvikstrafikplats. Det var ju inte något som Trafikverket brydde sig om när trafikplatsen nyligen byggdes om. Så för att få till ett gent och sammanhängande stråk krävs nu en ny förbindelse. Så här kan den bli - kanske är det "Sollentunaslangen" vi ser födas:

Häggviks trafikplats. Är det "Sollentunaslangen" vi har att se fram mot?

Stråket får bra kontakt med flertalet av pendeltågsstationerna i kommunen samt flertalet av de stora arbetsplatsområdena. Genom ändringen av stråket underlättas även anslutningen till Kista, ett av landets största arbetsplatsområden.

Så om några år, när både Sollentunavägen och Märstastråket är utbyggt, kommer det finnas ett sammanhängande och bra utformat nord-sydligt stråk genom hela Sollentuna. Imponerande minst sagt.

Men det slutar inte här. Kommunen arbetar inte bara med att investera och bygga nytt utan förstår också vikten av att ha bra drift och underhåll av sina cykelvägar.

Sopsaltning
Därför har man börjat sopsalta delar av sitt cykelvägnät. Förra året började kommunen att sopsalta delar av sitt primära cykelvägnät för att skapa en säker och bra framkomlighet vintertid.


Sopsaltning i Sollentuna. Foto: Sollentuna kommun


Stråk som sopsaltas. Bild: Sollentuna kommun

Bilhinder
Kommunen arbetar även med att se över alla så kallade bilhinder i kommunen. En inventering av samtliga hinder har genomförts och kommunen går nu igenom vilka av alla dessa hinder som absolut är nödvändiga och vilka som kan tas bort. Inventeringen visar nämligen att alla dessa hinder har genom åren placerats ut lite hur som helst och ingen dokumentation finns var och varför de ställts ut. Men kommunen slutar inte där. För att se till att ev. hinder som verkligen behövs inte ska vara till besvär för cykeltrafiken testas nu ett cykelanpassat bilhinder.


Betonggrisar - utgör såväl fara som framkomlighetsproblem för cykeltrafiken


Nu finns där istället eftergivliga pollare. Säkrare och bättre framkomlighet

Så kommunen arbetar på alla nivåer, stort som smått, vilket är helt avgörande för att skapa bra förutsättningar för cykeltrafiken. Kort sagt, jag är imponerad över kommunens arbete med cykel. En handlingskraftig och kompetent förvaltning och en tydlig politik visar att det går. Om man vill.

Så, är Sollentuna på väg att bli Stockholms läns bästa cykelkommun?

 

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (13)

2015-09-14 09:59


Felanmälan, var god dröj!

 

Av 100 anmälda faror på cykel­vägnätet till Stockholms trafikkontor åtgärdades knappt hälften på ett år. Vissa av felen utgör verklig fara, de är ännu inte åtgärdade, säger Krister Isaksson, expert på cykelplanering och cykelinfrastruktur.

Så sa jag i en artikel i Dagens Nyheter 4 juni (finns tyvärr inte på nätet). I artikeln tillbakavisade Trafikkontorets presstalesperson kritiken:

–  Vi gör självklart en prioritering. Utgör ett anmält fel en fara för tredje man åtgärdas det direkt. Vi förstår att anmälare kan uppleva att ingenting händer, men är det så, så betyder det att vi gjort en ­annan prioritering. En enskild anmälare kan ju inte se vilka ärenden vi har att prioritera bland, säger Anders Porelius, presstalesperson på trafik­kontoret.

– Men blir vi uppmärksammade på farliga saker kommer vi att titta på det direkt, säger han.

Låt oss titta på en av de 100 felanmälningarna, och se vad som prioriterats bort. Ett fall där staden har en annan uppfattning och har kommit fram till att ingen fara råder för hjulburna trafikanter.

En cykelväg i Stureby i södra Stockholm. Är också av staden utpekat som pendlingsstråk. Ett stråk som ska vara det bästa av bästa, och som ska ha en hög kvalitet i bland annat drift och underhåll. Jag har felanmält detta tre gånger under två års tid. En annan cyklist har felanmält två gånger.

En sträcka på cykelvägen som har flera långa och längsgående sprickor i asfalten. Sprickor som är så stora att till och med ett standardbrett cykeldäck försvinner ner i dem.

Målningen ni ser på bilderna har varken jag eller staden gjort. Istället är det en arrangör av ett rullskidlopp som har gjort markeringen för att uppmärksamma rullskidåkarna för faran…


Så här såg det ut 2014 när ytterligare en cyklist felanmälde sprickorna.

Min kunskap och expertis på området, och även Statens väg- och transportforskningsinstituts (VTI) forskning, säger att den här typen av sprickor i allra högsta grad utgör en stor fara för cyklister (och andra som färdas på hjul). Även för gående finns en uppenbar risk för att snubbla och skada sig. Stockholms stad gör uppenbarligen inte samma bedömning, trots upprepade felanmälningar under en längre tid av denna plats. Vad som ligger till grund för stadens bedömning är för mig svårt att förstå.

Cykelvägen ingår som jag skrev tidigare i stadens pendlingsstråk. Dessa stråk ska patrulleras frekvent av den så kallade Cykeljouren. Så här skriver staden på sin hemsida om Cykeljouren:

Staden har bildat en cykeljour som ska utveckla drift och underhåll på de prioriterade cykelbanorna i söderort och västerort. (…) Även under sommarhalvåret pågår cykeljouren, då sker bland annat underhåll av vägbanan och inventering av belysningen längst dessa stråk.


Cykeljouren ute på patrull

Då får vi nog konstatera att både felanmälningssystemet och cykeljouren i staden har sina brister.

Hur länge tror ni att en felanmäld spricka på en prioriterad gata, stor nog för ett bildäck att försvinna i, skulle förbli utan åtgärd?

Det är skillnad på trafikant och trafikant i nollvisionens Sverige.

 

Relaterade inlägg:

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (7)

2015-09-02 14:07


Täbys hinderbanor

Så var det då dags för ännu en gästbloggare, Björn Stenberg, nummer fyra i ordningen.

Björn Stenberg bor i Täby Kyrkby och cykelpendlar med elcykel året runt till arbetet i Stockholms innerstad. Han slits mellan hopp på grund av Täbys fina cykelplan och förtvivlan på grund av kommunens ointresse för att genomföra den. Björn nås på twitter under namnet

 

Täbys hinderbanor

Täby kommun har i dagarna skickat ut en glättig broschyr till alla hushåll, “Miljöstaden Täby”, där man slår sig för bröstet om hur miljövänlig kommunen är och hur man satsar på en massa kloka saker. En de saker man stoltserar med är Täbys ambitiösa cykelplan, som bland annat säger att man vill att andelen cykelresor ska dubbleras mellan 2014 och 2024. Då Täby enligt artikeln idag har en cykelandel på 12% betyder det alltså att kommunens uttalade mål är att inte mindre än var fjärde resa i Täby skall ske med cykel år 2024.

Täby har dock ett enormt problem med laglösa bilister. Eller i alla fall skulle man kunna tro det, att döma av det stora antal bilspärrar som sätts upp på kommunens gång- och cykelvägar.

Syftet med en bilspärr är att hindra bilister från att köra på vägar där de inte får köra, samtidigt som den ska släppa igenom de gående och cyklister som vägarna är avsedda för. Det finns många fantasifulla sätt att försöka stoppa bilister, med varierande grad av intresse för att lösa den sekundära uppgiften att släppa igenom gående och cyklande. Täby använder sig av en rik flora av spärrar. Här är ett axplock:

Fasta stålgrindar:

Bild: Björn Stenberg

Gråsuggor:

Bild: Björn Stenberg

Lösa stenblock:

Foto:
@AndersMemil

Stållabyrinter (denna stilfullt placerad på ett regionalt huvudcykelstråk):

Bild: Google Streetview

Fjädrande grindar:
Bild: Björn Stenberg

Låt oss stanna vid den sista varianten, de fjädrande stålgrindarna. De är en favorit på kommunkontoret. Det dyker ständigt upp nya på cykelvägarna, trots att Täbys egen cykelplan säger:

Trafikverket slår fast samma sak i sin GCM-handbok:

Och forskningsinstitutet VTI har konstaterat att hinder som dessa i hög grad ger upphov till olyckor bland cyklister och därför är direkt olämpliga.

Men tvärtemot sina egna beslut sätter alltså Täby kommun upp nya spärrar, fler och fler. Lokaltidningen Täby Nyheter frågade den högste ansvarige, Johan Algernon, ordförande i stadsbyggnadsnämnden, varför:

Han förutsätter alltså att det finns bra skäl att rutinmässigt ignorera både kommunens egen cykelplan och Trafikverkets instruktioner. Varför skulle kommunen följa sina beslut, liksom?

“Men spärrarna ju till för att hindra att bilister kör på cykelvägarna!”

Är de? Om vi tittar på fotot ovan på de fjädrande grindarna kan vi se ett antal detaljer:

Det första uppenbara är att grindarna sluter tätt ihop. Det närmaste paret har satt sig lite och har därför ett par centimeters glipa, men paret på andra sidan vägen överlappar. Ingen kan köra sin bil rakt igenom denna spärr, men ingen kan heller gå rakt igenom den, än mindre cykla, köra barnvagn eller rullstol. Har man lastcykel eller cykelkärra är det knappt man alls kommer förbi.

Måste det se ut såhär? Hade det kunnat räcka med ena grinden, så att bilister hindras men gående och cyklande kan passera utan så mycket besvär? Så som syftet med en bilspärr är. Så som spärrtillverkaren själv rekommenderar:


En annan detalj är att grindarna står väldigt tätt även i längsled, avsevärt tätare än en cykel är lång. Det gör att man inte kan cykla igenom dem som en chikan, med långa mjuka svängar, utan man måste passera sakta med tvära svängar, balanserandes under stor koncentration. Detta omöjliggör naturligtvis alla former av möten eller passager, för både gående såväl som cyklister.

En tredje detalj är att det är stora stenbumlingar och stålstaket placerade utanför grindstolparna. Dessa försvårar för gående och cyklister att passera bredvid bilspärren, men tillför ingenting för funktionen att hindra bilister. Det förefaller alltså vara väldigt viktigt att gående och cyklister ska passera igenom bilspärren och inte gå bredvid den. Varför är det viktigt?

En fjärde detalj är var dessa svårforcerade grindar företrädesvis placeras: Nämligen där cykelbanor korsar större bilvägar. Samma cykelbanors anslutning till mindre vägar saknar ofta bilspärr. Är det så att laglösa bilister oftare kör in på cykelvägar ifrån bilvägar med mycket trafik, än ifrån mindre villagator med mindre trafik?

När man lägger samman alla pusselbitarna träder en tydlig bild fram. Bilden av att dessa bilhinder inte alls är uppsatta för att hindra bilister. De sitter där för att hindra cyklister.

Om man verkligen bara ville hindra bilister, finns det såklart bättre sätt att göra det. Sätt som Täby kommun mycket väl känner till, då deras egen cykelplan föreskriver att bilhinder skall byggas med eftergivliga pollare istället för hårda stålkonstruktioner. Cykelåtgärdsplanen beräknar priset för varje sådan installation till ca 2000 kr. I kontrast kostar de dubbla stålgrindarna över 15000 kronor bara för materialet, sedan tillkommer flera timmars extra arbete med att såga upp asfalt och gräva ner betongfundament. Lösningen med grindar är alltså minst åtta gånger dyrare än den beslutade cykelvänliga lösningen.

“Tänk på barnen!”

Varför i hela friden vill då kommunen hindra cyklister? Kommunalrådet vet inte, som sagt. Han antar bara att det finns bra skäl. En förklaring jag hört antydas är att man vill blockera cykelvägar för att förhindra att “barn cyklar rätt ut i vägen”.

Ett sådant påstående ger upphov till ett antal frågor:

1: Är detta ett problem som faktiskt existerar?

Var är skadestatistiken som visar att dessa olyckor är så vanliga att hela vägnätet behöver anpassas efter dem? Om det inte sker skador, hur många incidenter utan skador sker? Finns det någon data alls bakom dessa beslut, eller grundas det bara på abstrakta rädslor som “tänk om ett barn cyklade rakt ut i vägen”?

2: Blir det säkrare med en svårare korsning?

Om barn nu skulle ha svårt att se sig för när de närmar sig en korsning, på vilket sätt blir det bättre av att de nu måste navigera komplexa hinder samtidigt som de ska se sig för i korsningen? Var det inte svårt nog innan?

3: Var är spärrarna på bilvägarna?

Hur kommer det sig att det här bara ett problem på cykelvägar och inte på “bilvägar”? Eftersom cykelvägar bara finns på korta sträckor i kommunen, måste barnen den mesta tiden cykla på bilvägar. Men märkligt nog har inga bilvägar några vägspärrar, trots att precis likadana korsningar återfinns i ett oändligt mycket större antal på bilvägarna än på cykelvägarna.

4: Ges trafikanterna möjlighet till samspel?

Titta till höger i exempelbilden. Ett två meter högt plank är byggt, ända ut i hörnet av korsningen. Det är omöjligt för en bilist från höger och en cyklist från kamerans håll att se varandra förrän cyklisten står med framhjulet nästan ute i vägen. Tro sjutton att vissa bilister tycker att cyklister “dyker upp från ingenstans”! När man närmar sig denna korsning som cyklist vill man alltså bromsa in och sakta rulla framåt tills man ser ifall vägen är fri eller inte. Men nu kan man inte det, för någon har byggt en hinderbana man måste navigera först! När man väl balanserat sig igenom hindret är det plötsligt väldigt bråttom att hinna se sig sig om efter trafik, och om man då snabbt måste stanna ställs stora krav på ens balans. Jag har sett många cyklister, både barn och vuxna, tappa kontrollen över sin cykel just efter att ha passerat ett komplext hinder och sedan tvingas stanna.

Så här skymmande bebyggelse eller växtlighet är, naturligtvis, inte tillåten. Kommunens regler säger att häckar och plank får vara max 80cm höga inom tio meter från korsningen (och ja, detta gäller även gång- och cykelvägar):


Bild: Klipp häcken! Täby kommun

Men hey, den skymda sikten drabbar ju inte bilisterna så hur viktigt kan det vara? Låt gubben ha sitt plank! (Och grannen över gatan sin häck.)

5: Är detta bästa lösningen?

Om nu finns ett problem i samspelet mellan bilister och cyklister i dessa korsningar, är blockering av cyklister verkligen den bästa möjliga lösningen? Är det den lösning som ger bäst trafiksäkerhet? Är det den lösning som bäst lockar till ökad cykling, när man nu vill dubblera cyklingen? Har kanske kommunen till och med redan funderat på de här frågorna när man upprättade sin cykelplan? Jamen titta, det har man!

 

Kommunens redan diskuterade och beslutade lösning på problemet med korsningar mellan bilväg och cykelväg är alltså att prioritera cyklisterna och hastighetssäkra biltrafiken till max 30km/t. Har man då gjort det? Såklart inte. Vägen som cykelbanan korsar har hastighetsgräns 50 km/t och att cyklisters framkomlighet prioriterats långt under fordonstrafikens är extremt tydligt.

Täby kommun väljer regelmässigt att ignorera sin cykelplan och istället konsekvent prioritera bilisters bekvämlighet framför cyklisters säkerhet och framkomlighet.

Den här texten fokuserar mycket på korsningen vid Jarlabankes väg, men precis samma situation återfinns på många ställen. Överallt där cyklister vill korsa en bilväg sätts dessa hinder upp för att bilisterna, “de riktiga trafikanterna”, inte ska behöva sakta ner, vara uppmärksamma och visa hänsyn.

Dessa cykelhinder finns naturligtvis inte med i Täby cykelplans åtgärdsplan. Åtgärdsplanen är fylld av kloka projekt för ökad och mer attraktiv cykling, såsom anläggande av nya cykelvägar, hastighetssäkring av korsningar, förbättrad belysning och cykelanpassning av bilhinder. Projekten har alla det gemensamt att inte ett enda av dem har genomförts. Istället för att verkställa den beslutade åtgärdsplanen för ökad cykling investerar kommunen alltså hundratusentals kronor på att ytterligare hindra cyklisters framkomlighet.

Välkommen till miljöstaden Täby!

 

 

Andra gästbloggare:

Skriv ut Permalink Kommentarer (24)

2015-06-30 06:50


Farliga hinder utlagda – polisen agerar

 

”Enligt Stockholmspolisen var det bara tur att ingen allvarlig olycka inträffade.”

Så stod det i SvD och det handlar inte om detta:

 
Foto: Anders


Foto: Mikael Ström


Foto: Olof E


Foto: David Sandgrind


Foto: David Sandgrind


Foto: Mattias Bengtsson Byström


Foto: Mattias Bengtsson Byström


Foto: Jonas


Foto: Mikael Ström

Nu handlar det inte om farliga hinder på cykelvägar. Det handlar om bilvägen:

 

Sverigers Radios trafikredaktion varnar självklart för dessa faror. När det gäller biltrafik...:

Så det som är farligt och kan leda till allvarliga olyckor för biltrafiken är mer eller mindre en standardlösning på cykelvägarna. Där är det inte några ungdomar som begår lite bus och lägger ut några stenar. Där är det vuxna yrkesmän som får betalt för sin kompetens och som lägger ut sten och betong på cykelvägen.

I dessa fall behöver polisen inte använda sig av spårhundar för att få tag på förövarna. Bara att vända sig till aktuell kommun så sitter skurkarna där och trycker. Fast känner jag polisens rätt så ser de inte detta som framkallande av fara för annan. Trots att olycksdata och forskning från bl.a. VTI säger något helt annat…

Så här enkelt skulle vi kunna stoppa blister på cykelvägarna. Vilket skulle vara säkrare och framkomligare för cyklister. Men det gör vi inte.

Det är skillnad på trafikant och trafikant i nollvisionens Sverige.

 

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (10)

2015-06-22 07:34


Stoppa motormännen - det går åt rätt håll!

 

Vi som cyklar är vana vid att mer eller mindre vansinniga bilhinder dyker upp lite hur som helst i cykelvägnätet.


Två stora stenbumlingar på gång- och cykelvägen, inte ovanligt att sådana används som bilhinder på gc-vägar. Syns bra i dimman, i mörker, i motljus eller? Foto: Mattias Bengtsson Byström

Jag har skrivit mängder av inlägg om detta och publicerat ett stort antal bilder på bloggen, twitter och facebook på dessa vansinniga hinder. Hindren orsakar olyckor och innebär många gånger stora framkomlighetsproblem för cyklister (och för permobiler, rullstolar, barnvagnar mm).

Men nu kanske vi kan ana en förändring?

Så här såg det ut på en gång- och cykelväg i Sollentuna:

Nu ser det ut så här på platsen:

Et stort steg i rätt riktning!

Bra jobbat av Sollentuna kommun och företaget ATA. Tre stycken ATA Citypost-pollare i plast som är eftergivliga, har en tydlig färg och högreflekterande reflexer. Pollarna är enkla att montera samt att demontera vid drift och underhåll av gc-vägen.

Pollarna innebär en markant skillnad i synbarhet samt att det nu är lättare för cyklister att passera och mötas vid hindren. Särskilt med lastcykel eller cykelkärra.

Nu vill jag se mer av detta runt om i landet. Och vem vet, det kanske finns ännu bättre bilhinder!?

 

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (4)

2015-06-15 06:28


Ljuger Stockholms stad?

 

”För dig som vill cykla på vintern har Stockholms stad utsett prioriterade cykelstråk i Stockholm. Det innebär att cykelvägnätet på de utvalda sträckorna ska hålla samma standard som trafikleder och huvudvägnät.”

Så står det på Stockholms stads hemsida.

Så här ser det ut på ett av de prioriterade cykelstråken (trots upprepade och ihärdiga felanmälningar):


Hela den prioriterade cykelbanan är täckt av en stor och kolsvart snöhög. Foto: Jon Jogensjö

Har ni någonsin sett en stor snöhög som täcker bägge körriktningarna på en trafikled eller huvudgata? Och där sedan väghållarens besked är att du ska köra på gångbanan.

”Alla prioriterade cykelstråk ska vara framkomliga och trafiksäkra oavsett årstid.”

Men detta gäller inte här. Här anser Trafikkontoret i Stockholms stad att det är ok – det är ”good enough” - trots de fina orden på hemsidan och det politiska uppdrag de har. Och att cyklister antingen ska bryta mot trafikreglerna och cykla på gångbanan, alternativt kliva av och leda cykeln. Den kolsvarta och stenhårda snöhögen ligger bra där den ligger…

Ni kan läsa mer om detta och vilket enormt arbete Jon Jogensjö lägger ner som privatperson för att om möjligt skapa bättre förutsättningar för oss som cyklar. Läs Jons berättelse här.

Uppdaterad 20150204:

Så kan vi då konstatera att snöhögen inte bara är kvar, den har nu vuxit rejält:


Foto: Jon Jogensjö

Fortsätter det så här täcks snart även gångbanan. Vi ser redan på bilden att sopsaltaren är inne på fastighetsmark och kör. Tänk er motsvarande situation på Drottningholmsvägen...

Tips till Trafikkontoret: Agera nu, det börjar bli lite pinsamt. Ut med en traktor som tar bort snöhögen. Sätt sedan ut betonggrisar vid fastighetsgränsen längs gångbanan så att fastighetsägaren inte kan fortsätta med att tippa sin snö på någon annans mark. Ni kan ju även fundera på att polisanmäla fastighetsägaren...

 

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (8)

2015-02-01 06:41


MerKrister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

  1. > Juni 2017
  2. > Maj 2017
  3. > April 2017
  4. > Mars 2017
  5. > Februari 2017
  6. > Januari 2017
  7. > December 2016
  8. > November 2016
  9. > Oktober 2016
  10. > September 2016
  11. > Augusti 2016
  12. > Juli 2016
  13. > Juni 2016
  14. > Maj 2016
  15. > April 2016
  16. > Mars 2016
  17. > Februari 2016
  18. > Januari 2016
  19. > December 2015
  20. > November 2015
  21. > Oktober 2015
  22. > September 2015
  23. > Augusti 2015
  24. > Juli 2015
  25. > Juni 2015
  26. > Maj 2015
  27. > April 2015
  28. > Mars 2015
  29. > Februari 2015
  30. > Januari 2015
  31. > December 2014
  32. > November 2014
  33. > Oktober 2014
  34. > September 2014
  35. > Augusti 2014
  36. > Juli 2014
  37. > Juni 2014
  38. > Maj 2014
  39. > April 2014
  40. > Mars 2014
  41. > Februari 2014
  42. > Januari 2014
  43. > December 2013
  44. > November 2013
  45. > Oktober 2013
  46. > September 2013
  47. > Augusti 2013
  48. > Juli 2013
  49. > Juni 2013
  50. > Maj 2013
  51. > April 2013
  52. > Mars 2013
  53. > Februari 2013
  54. > Januari 2013
  55. > December 2012
  56. > November 2012
  57. > Oktober 2012
  58. > September 2012
  59. > Augusti 2012
  60. > Juli 2012
  61. > Juni 2012

Mest lästa

  1. Jag är aldrig ensam

Kategorier

  1. > Cykelhistoria
  2. > Cykelkultur
  3. > Prylar

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arkitektur
  3. > Barn
  4. > Bicycling
  5. > Bilhinder
  6. > Broar
  7. > cargobike
  8. > Cykelbloggare
  9. > Cykelbox
  10. > Cykelfrämjandet
  11. > Cykelhjälmslag
  12. > Cykelinfrastruktur
  13. > Cykelparkering
  14. > Cykelpendling
  15. > Cykelpolitik
  16. > Cykelöverfart
  17. > Cykla höger vid rött
  18. > Cykla med barn
  19. > Danmark
  20. > Davos
  21. > Debatt
  22. > Design
  23. > Desire lines
  24. > Drift & underhåll
  25. > Däck
  26. > Elcykel
  27. > Felanmälningssystem
  28. > Framkomlighet
  29. > Gatubantning
  30. > Groningen
  31. > Grus
  32. > Gå på cykelbanan
  33. > Gästbloggare
  34. > Hinder på cykelbanan
  35. > Hinderbana
  36. > Holland
  37. > Humor
  38. > hållbart samhälle
  39. > Kläder
  40. > kollektivtrafik
  41. > Konfliktdesign
  42. > Konst
  43. > Köpenhamn
  44. > Lastcykel
  45. > Lådcyklar
  46. > Lånecyklar
  47. > Lövhalka
  48. > Miljö
  49. > Motormännen
  50. > Nacka
  51. > Nationell cykelstrategi
  52. > Nederländerna
  53. > New York
  54. > Nollvisionen
  55. > Nya Slussen
  56. > Polisen
  57. > Politik
  58. > Popup-cykelbana
  59. > Regional cykelplan
  60. > Regionala cykelstråk
  61. > Rullstolscykel
  62. > Samhälls- och trafikplanering
  63. > Samhällsekonomin
  64. > Skärmar
  65. > Sollentuna
  66. > Solna
  67. > Sopsaltning
  68. > Sportcyklist
  69. > Stella Fare
  70. > Stockholm
  71. > Stockholms Handelskammare
  72. > Stolpar i cykelbanan
  73. > Svensk Cykling
  74. > Svängfest
  75. > Trafiklagstiftning
  76. > Trafikmaktordning
  77. > Trafikplanering
  78. > Trafikrapportör
  79. > Trafikregler
  80. > Trafiksignaler
  81. > Trafiksäkerhet
  82. > Trafikverket
  83. > Täby
  84. > Tävling
  85. > USA
  86. > Vintercykling
  87. > Vinterväghållning
  88. > VTI
  89. > Vägarbeten
  90. > Växtlighet
  91. > Önskelista

Följ oss på Bicycling twitter_symbol fb_symbol

Medlem / Prenumerant

Logga in

Logga in eller ansök om
gratis medlemskap.

Sök på Bicycling.se



Få vårt nyhetsbrev!

Annonser