Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Trafikverket arbetar för minskad och farligare cykling

21 jul 2017

Gång på gång upprepar vår infrastrukturminister att cykeltrafik är ett kommunalt ansvar. Nu senast i den Nationella Cykelstrategin. Så är det självklart inte. Om vi ska få till ökad och säker cykling i detta land är det fler än kommunerna som har och måste ta ett ökat ansvar för detta. Det är olyckligt och får även negativa konsekvenser när infrastrukturministern uttalar sig på detta sätt. Det gör nämligen att det statliga verket som ansvarar för en hel del cykelvägar i landet, Trafikverket, inte känner något större ansvar för att arbeta för ett ökat och säkert cyklande.

Vi som färdas på cykelvägarna får ständigt exempel på hur Trafikverket hanterar cykeltrafik. Nu senast detta exempel. Klipper sly och gräs längs cykelvägen. Sly och gräs som får ligga kvar på cykelvägen och utgöra halka och fara.


Foto: Joakim Fors

Buskarnas grenar, som så fint växer in över cykelvägen låter Trafikverket dock vara kvar. Logiken i detta får någon gärna förklara för mig.


Foto: Joakim Fors


Foto: Joakim Fors

Vad var det nu forskning från VTI kom fram till?
Jo just det, många cykelolyckor beror på stora brister i drift och underhåll av cykelvägar. Det förstår vi ju när vi ser dessa bilder.

Tror jag aldrig har mött motsvarande förhållande på vägen när jag färdas där.

Nedan kan ni se lite fler exempel på Trafikverkets ambitionsnivå när det gäller cykeltrafik. I sanningen ett arbete för minskad och farligare cykling

Relaterade inlägg:

Pengarna i sjön?

3 jul 2017

Varför bredda cykelbanan för massor av miljoner och sedan skita i att träd och buskar växer ut över cykelbanan? Det är ju som att kasta stålarna i Riddarfjärden! Här lägger alltså Stockholms stad ner massor av pengar, det handlar om över 30 miljoner för att bredda Norr Mälarstrands cykelbana. För att göra den till en modern, funktionell och säker cykelbana. Den kanske bästa i hela Stockholm, kanske i hela landet, enligt trafikborgarrådet. En modell för framtida cykelbanor skriver DN.

Men det gick inte särskilt många månader efter invigningen och nu ser att cykelbanan ut så här:

Staden låter buskar och sly växa som de vill. Så mycket nytta var det med den breddningen av cykelbanan... Foto: Magnus Ström

De förvaltningar som är satt att sköta och hålla efter växtligheten utmed många av stadens cykelbanor skiter högaktningsfullt i detta och djungeln breder ut sig. Till fara och förtret för cyklister (och gående).

En orsak till dessa förhållanden är att i Stockholm finns det 15 stycken olika väghållare av stadens cykelvägnät. Det är nämligen som så att utöver Trafikkontoret så är det 14 stycken stadsdelsförvaltningar som sköter om (eller missköter) många av stadens cykelvägar.


Stockholms 14 stadsdelar

Ambitionsnivån och kompetensen varierar i allra högsta grad bland de olika stadsdelsförvaltningarna. Kungsholmens stadsdelsförvaltning, som ansvarar för växtligheten utmed Norr Mälarstrands cykelbana, är till och med av den uppfattningen att cykling normalt inte ska vara tillåtet i parkmiljö/parkmark. Den uppfattningen visar ju sig tydligt när det gäller ambitionsnivå att sköta om denna sträcka. Och inte bara när löven är grenar och buskar. Så här ser det ut när löven ramlat av grenarna och ska samlas upp:

Då är cykelbanan en utmärkt förvaringsplats enligt Kungsholmens stadsdelsförvaltning. Denna förvaltning är alltså satt att sköta en av stadens absolut viktigaste och mest trafikerade cykelstråk. Kan det gå annat än åt helvete undrar jag?

Nej är svaret. Vi ser hur förvaltningen ständigt missköter sin uppgift. Som här, lite längre ut på detta stråk, på Drottningholmsvägen vid Tranebergsbron. Ständiga felanmälningar från cyklister hjälper inte. Så nu har en cyklist tröttnat på handlingsförlamningen och klipper bort sly och grenar själv. 


När måttet är rågat! Foto: Jon Jogensjö

Motsvarande lösning med flera olika väghållare för biltrafiken vore otänkbart. Att det skulle sitta x-antal småpåvar runt om i kommunen och göra lite som de vill med stadens gatunät. Och vi vet detta, för det gjordes försök med att decentralisera snöröjningen av gator till stadsdelarna i början av 2000-talet. Det gick käpprätt åt helvete och omgående återgick ansvaret till en väghållare - Trafikkontoret.

Det vore önskvärt att det fanns en och samma väghållare för cykeltrafikens pendlings- och huvudstråk i Stockholms stad. Det vi ser nu är en kvarleva från en tid när cykeln betraktades som något man gör lokalt och som ett lekredskap. Något du gjorde på din gård och i närområdet. Det stadiet har vi sedan länge passerat. Cykling är ett transportmedel och drift och underhåll av cykelvägnätet i stadens måste fungera oavsett stadsdel, gränser och individer.

Så mitt råd till staden och ansvarigt trafikborgarråd: lyft bort ansvaret från stadsdelsförvaltningarna när det gäller cykeltrafikens pendlings- och huvudstråk. De visar gång på gång att de inte klara uppgiften. De har varken kompetensen eller resurserna att utföra ett funktionell arbete som gagnar en ökad och säker cykling. Lägg ansvaret istället på Trafikkontoret och ta omgående fram en drift och underhållsplan – så vi slipper denna djungel på stadens cykelbanor framöver.

Relaterade inlägg:

Cykelvägen - aldrig så ren som nu

3 apr 2017

Nu, i denna stund, är den sopsaltade cykelvägen som renast. Absolut inget grus, inga stenar, inget glas, inga löv, inga grenar. Sen kommer cykelvägen bara att bli skräpigare. Tills sopsaltningen börjar igen någon gång i november/december. Det beror på att sopningen av cykelvägen sommarhalvåret sker med en helt annat, och lägre, frekvens än sopsaltningen.

Så passa på och njut av den rena och fina cykelvägen. Den kommer åter till vintern!


Foto: Luca Mara

ny
Foto: Jon Jogensjö 

 

Relaterade inlägg:

Det går ju om man vill

29 mar 2017

”Nio av tio cykelolyckor som vid vägarbeten har inträffat i tätort och de vanligaste orsakerna är: att cyklisten cyklat omkull på kablar, slangar, rör etc. på cykelvägen”

Detta kan vi läsa i Väg- och transportforskningsinstitutets (VTI) rapport 838 Vägarbeten på cykelvägar.

Och det ser ofta ut så här på landets gång- och cykelvägar:


Foto: Jon Jogensjö

I ett mer eller mindre förtvivlat försök eller i ren okunskap används ibland ett form av kabel-/överkörningsskydd. Ett skydd utvecklat främst för biltrafik. Ett skydd som bara gör det värre för trafikanter på en gång- och cykelbana.

Foto: Jon Jogensjö

Fundera gärna ett tag hur detta ska fungera. Dygnet runt, året runt. För gående, för cyklister. För synskadade, för människor i rullstol, med rullator. Det gör det självklart inte. Och det syns tydligt i olycksstatistiken och i studier från VTI och Trafikverket.

Därför blir jag så glad när jag får se lösningar som denna:


Foto: Jon Jogensjö 


Foto: Kristian Nyquist 

Någon/några har tänkt till. Insett problemen för de som trafikerar denna gång- och cykelväg. Sedan har de tagit fram en lösning som gör att sträckan kan trafikeras som vanligt, utan att trafikanterna påverkas eller utsätts för problem eller fara. Så enkelt. Om man bryr sig och tänker till. Ett litet önskemål bara. Placeringen av betongfundamentet kunde vara lite längre från gång- och cykelvägen. Går inte det så placera ut ett antal reflexskärmar på var sida om fundamenten.

Mer sådant tack!

Relaterade inlägg:  

 

Trafikverket briljerar!

21 mar 2017

Nu är det slut på eländet!
Trafikverket har samlat all sin expertis och kommit på en lösning. Cyklandet, eller ska vi kanske säga pulsandet, i massor av snömodd längs Roslagsvägen/E18 är över. Trafikverket har funnit en lösning som gör att detta elände snart är ett minne blott.


Foto: Pär Bygdesson

Lösningen: de ska ploga långsammare!

I massor av år har cyklister felanmält detta elände. När Trafikverket plogar körbanorna på E18/Roslagsvägen vräks snömassorna upp på cykelbanan bredvid. Cykelbanan blir därmed ofarbar, ibland under en längre period. Och så blir det mer eller mindre efter varje snöfall och röjning. Cykelbanan är alltså förvaringsplats för körbanornas snömassor.

Hela poängen med röjning av dessa trafikleder med fler körfält är flera fordon som kör tillsammans med en viss hastighet för att kunna trycka bort snö. Och för att inte hindra övrig trafik allt för mycket. Och för att blir klara någon gång. Kan ju inte drälla omkring hur länge som helst. Fundera över hur detta ska kommuniceras ut till alla dessa olika förare. Att just utmed detta avsnitt, en kort sträcka på Roslagsvägen, är det hastighet X som gäller. Svevia och andra utförare har en mängd underentreprenörer, olika fordon och förare år från år – och detta är alltså Trafikverkets tillförlitliga och hållbara lösning: långsamplogning!

Minst sagt häpnadsväckande att efter år av elände och felanmälningar lyckas ansvariga på Trafikverket kläcka ur sig detta. Tror de ens en gång själva på detta? Men så klart, det är ju billigare än att sätta upp skärmar mellan körbanan och cykelbanan. Så som det finns skärmar på andra utsatta sträckor. Med tanke på att Trafikverket skrotade snabbcykelvägen utmed denna sträcka kanske jag inte ska vara så förvånad över denna briljans från verket. Verket har ju även en uttalad motvilja att börja sopsalta cykelvägarna, trots de väldokumenterade effekterna. Vi ser ett Trafikverk som uppenbarligen saknar grundläggande cykelkompetens. Hur ska Trafikverket då kunna förverkliga regeringens uppdrag ökad och säker cykling?

Misstänker att jag får anledning att återkomma i frågan nästa vinter…


Relaterade inlägg:

Ladda fler


Följ oss

Få vårt nyhetsbrev!