Krister Isaksson | Bicycling.se
Annons

Krister Isaksson

Cykelbanan – stadens soptipp

Vi som cyklar upplever till och från att cykelbanorna används till lite att möjligt. Det är bilister som olovligt kör och parkerar på dem. Byggfirmor placerar sina bigbags på cykelbanorna lite hur som helt. Kort sagt, du hittar lite vad som helst på cykelbanorna.

Kanske är det som så att alla de som nu anser att cykelbanan kan användas till vad de anser bäst och lämpligast i allra högsta grad är inspirerade av ingen annan än staden och hur ansvariga på staden hanterar cykelbanan.

För kommunen och deras entreprenör anser ju själva att cykelbanan kan användas på detta sätt. Trots upprepade felanmälningar. I flera dagar. Utan rekordnederbörd. Eller storstrejk. Eller andra mer eller mindre usla ursäkter och undanflykter.


Sankt Eriksgatan, ett så kallat prioriterat pendlingsstråk för cykeltrafiken. Snödumpningsplats. I flera dagar. Foto: Björn Hasselblad 

Och det är precis detta som vi som cyklar upplever, dagligen. Cykelbanorna är uppenbarligen till för allt möjligt skit. Skit som staden själv placerar ut på cykelbanan. Och inte tar bort.

Något stinker...

Skriv ut Permalink Kommentarer (5)

2017-01-12 11:03


Sopsaltaren sveper fram över landets cykelvägar

När jag började skriva om sopsaltaren för snart fyra år sedan på bloggen var det två kommuner i landet som sopsaltade delar av sitt cykelvägnät – Linköping och Norrköping. Sedan dess har fler och fler kommuner upptäckt de stora fördelarna med sopsaltning och i dag är det 26 stycken kommuner som sopsaltar – från Malmö i söder till Umeå i norr sveper sopsaltaren fram och gör vintercyklingen säkrare och mer framkomlig.


Sopsaltaren i aktion! Foto: Stockholms stad

Denna utveckling kunde jag inte riktigt ana när jag började skriva om sopsaltning. Riktigt roligt och glädjande att så många upptäckt och använder sig av metoden. Och jag är övertygad om att ännu fler kommer börja sopsalta. För så här säger resultaten:

Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI):

”Sopsaltade stråken ger högre standard än osaltade cykelvägar”

”Väglagsobservationer visar tydligt att sopsaltningen resulterat i ett bättre väglag än traditionell plogning och sandning. Det har i princip alltid varit barmarksförhållanden på de sopsaltade stråken, även då det varit snö och is på cykelstråk som inte saltats. VTI:s mätningar visar också att friktionen i genomsnitt varit betydligt högre på de sopsaltade stråken jämfört med de stråk som inte saltats.”

”Förutom att de objektiva mätningarna visar att sopsaltningen ger en högre standard vintertid, har allmänhetens respons varit mycket positiv.”

”Som helhet kan sägas att försöken med sopsaltning av utvalda cykelstråk i Stockholm hittills varit mycket lyckosamma och att det finns goda anledningar till att fortsätta med metoden även kommande vintrar.” 

Utvärdering av 10-års sopsaltning i Odense Danmark:

 “Ten years experience of operational and experimental spreading of NaCI brine on bicycle lanes in the Odense City Council areas has shown that this is environmentally the best method of combating icy surfaces on bicycle lanes. In more or less all the commonly occurring winter situations it has been possible to maintain a high level of service on the bicycle lanes by sweeping off any snow and spreading brine. It is however quite essential to a satisfactory result that the brine is spread as a preventive measure - for example on the basis of an automatic ice warning system. Environmentally the method has meant a reduction in the amount of salt spread by about 70% compared with the spreading of dry salt, without any increase in the transportation work and without any other negative environmental impact. In financial terms the method is comparable to the spreading of dry salt, while compared with graveling it costs less than 66%.”

Anna Niskas (VTI) doktorsavhandling Vinterväghållning och cykelvägar  2002:

“Metoden med borste för snöröjning och saltlösning, eller befuktad salt, för halkbekämpning ger en högre standard än traditionell plogning och halkbekämpning med krossgrus. Metoden innebär att man slipper isiga spår och löst grus på bara ytor, vilket är de väglag som cyklister skyr mest. De skärpta standardkraven, med bl.a. ett startkriterium för snöröjningen på 1 cm snödjup, var en bidragande orsak till den förhöjda standarden.”

Resultat från Stockholm:

      • 40 procent färre singelolyckor med cyklister på de sopsaltade stråken
      • Antalet fallolyckor med gående på de sopsaltade stråken har mer än halverats
      • 30 procent fler cyklister på de sopsaltade stråken


Sopsaltning, säkrare och framkomligare för cyklister. Och gående! Foto: Jon Jogensjö 

En annan viktig erfarenhet som detta visar är vikten av en stor och central aktörs agerande. Linköping började med sopsaltning för snart 15 år sedan. Men metoden fick ingen större spridning i landet förens Stockholm började testa metoden under 2012. Tänk då vilken effekt det skulle få om en nationell aktör som Trafikverket tog taktpinnen vad gäller att utveckla och förbättra inom cykelområdet - ett Trafikverk 2.0.

 

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (8)

2016-12-05 07:52


Cykeltrafik - något Trafikverket fullständigt skiter i


Vi hör det om och om igen från näringsministern – cykeltrafik är ett kommunalt ansvar. Och vi får svart på vitt veta vad detta får för konsekvenser – en statlig myndighet som fullständigt skiter i cykeltrafiken. År efter år ser vi samma usla förhållanden på cykelvägen utmed E18/Roslagsvägen i Stockholm. En cykelväg som Trafikverket ansvarar för. Cykelvägen snöröjs sporadiskt medans körbanorna på E18 har en hög standard vad gäller vinterväghållning. Standarden på körbanorna upprätthålls genom att snön vräks över på cykelvägen – och där blir snön liggande. Så ser det ut varje år, och det behöver inte komma 40 centimeter med snö för att detta ska uppstå. Och varje år felanmäler massor av cyklister dessa förhållanden men vi ser aldrig någon förändring eller förbättring.

Cykelvägen 2015. Foto. Björn Stenberg

Cykelvägen 2016. Foto: Berit Olofsson

Cykelvägen 2015. Foto: Björn Stenberg

Cykelvägen 2016. Foto: Erik Bratthall

En förbättring som ju skulle vara mycket enkel att åstadkomma. Till exempel genom samordning. Varje gång man röjer körbanorna så kommer en maskin strax efteråt och röjer cykelvägen – men icke sa nicke. Ett annat sätt att förbättra är att montera upp skärmar mellan den högra körbanan och cykelvägen, som gör att snön från körbanorna inte kan värkas över på cykelvägen – men icke sa nicke. Det absolut enklaste och billigaste är att vräka över det på cykelvägen, och låta det ligga där.

Vad värre är så finns det en regional cykelplan, en plan som Trafikverket själva tagit fram. Denna cykelväg utmed E18/Roslagsvägen ingår i denna cykelplan. Hela planen har som mål att få fler att cykla och kunna cykla säkert. Det finns ett särskilt avsnitt om just vinterväghållning (s 27):

Rutiner för drift och underhåll
De regionala cykelstråken bör skötas med bästa möjliga rutiner för drift och underhåll. Målet är att stråken ska hålla samma höga driftstandard som de största transportlederna för motortrafik. Motivet till detta är tydligt – drygt 40 procent av cyklisternas singelolyckor beror på bristande drift, och singelolyckorna utgör mer än 70 procent av alla cykelolyckor. Välskötta cykelvägar stimulerar dessutom till ett ökat cyklande.

Vintertid är halkbekämpning viktig för cyklisternas säkerhet, samtidigt som cyklisternas framkomlighet mest påverkas av kvaliteten på snöröjningen. Redan vid 3 cm snödjup börjar det bli svårt för cyklisterna att ta sig fram. Studier om vintercykling i Stockholmsområdet visar att restiden under vintermånaderna ökar med så mycket som 40–60 procent på grund av stora brister i vinterväghållningen.”

Jaha, någon som tycker att Trafikverket lever upp till detta på sin egen cykelväg? Vi kan ju även fråga oss varför de skulle göra det, när deras högsta politiska ledning ju säger att cykel är ett kommunalt ansvar.

Under tiden får cyklisterna kliva av och leda sina cyklar. I sanningen ett arbete för ökat och säkert cyklande i nollvisionens Sverige.

Foto: Erik Bratthall


Foto: Joakim Hugmark

När cyklister felanmäler denna sträcka till Trafikverket blir svaret: ta tåget!


Uppdaterad 2016-11-11

Nås av uppgifterna under eftermiddagen att Trafikverket nu arbetar med att ta bort snömassorna från cykelvägen. Och på trafiken.nu kan vi se det på kamerabilden. Undrens tid är inte förbi! Då får vi hoppas att det blir lite högre standard resten av vintern och att detta inte var en engångsföreteelse.

Uppdaterad 2016-11-12

Se så lätt det var och se så bra det blev. Det går uppenbarligen om man vill. Nu får vi väl hoppas att Trafikverket lärt sig något av detta och att liknande situationer kommer att lysa med sin frånvaro. Vi kan ju alltid hoppas...

Foto: Michael

Uppdaterad 2017-03-08

Så då ser vi nu hur visan upprepas gång på gång. Och det krävs ingen rekordnederbörd, bara lite vanligt snöfall, för att eländet ska vara tillbaka. Bra jobbat Trafikverket.


Foto: Pär Bygdesson


Vad skulle då krävas för att dessa usla förhållanden inte ständigt ska återkomma på cykelvägen? Inte särskilt mycket. Något som Trafikverket ständigt använder sig av runt om i hela landet - på vägarna:

Samordning

Se, det är inte svårare än så. Något som ständigt förekommer på Trafikverkets vägar. Men som lyser med sin frånvaro när det gäller deras cykelvägar. Att strax efter att snöröjningsfordonen röjt körbanorna kommer ett fordon som röjer cykelvägen - busenkelt.

Och om nu detta är för svårt för ansvariga på Trafikverket finns ytterligare en lösning:

Skärmar

Sådana skärmar finns runt om på landets vägnät. Här ett exempel från södra delarna av Stockholm där en cykelväg ligger utmed E4/E20. På den cykelvägen blir det inget snömos från körbanorna.

Det går om man vill, och bryr sig... 

 

Relaterade inlägg:



Skriv ut Permalink Kommentarer (16)

2016-11-10 15:23


-16,2 grader. Så klär jag mig

Efter blogginlägg och twittrande om cykelpendling i minus 16,2 grader fick jag en del frågor på mejlen om hur jag klär mig.

Så här kommer en redogörelse över hur jag klär mig när jag cyklar i 16,2 minusgrader: 

Fötter:
Tunna cykelstrumpor, tjockare ullstrumpor och vintercykelskor (1 - 2 strl större än vanliga cykelskor)

Ben:
Först knickers. Ovanpå knickers långa, fodrade vintercykelbyxor. 

Överkroppen:
Först ett tunt långärmat underställ i ull. Ovanpå det ett tjockare långärmat underställ i ull. Ytterst en lätt fodrad jacka med windstopper.

Huvud:
Hjälmmösa i ull

Händer:
Handskar, hummermodell.

Så klär jag mig och det fungerar bra för mig. Jag cyklar oftast mellan 35 - 50 minuter enkel resa.

Skriv ut Permalink Kommentarer (5)

2016-01-18 08:05


Sopsaltning, aldrig i livet!

Så sa min dåvarande chef på Gatu- och fastighetskontoret i början av 2000-talet. Vi var några på kontoret som ville testa sopsaltning av cykelvägarna. Vi hade varit på studiebesök i bland annat Odense och Münster. Två städer som sedan länge använt sig av sopsaltning och som kunde visa att metoden var överlägsen traditionell plogning och sandning. Vi hade även följt Anna Niskas forskning och doktorsavhandling om sopsaltning i Linköping. En forskning som även den visade på metodens överlägsenhet. Min chef satt för övrigt i betygsnämnden för Anna Niskas avhandling, så han var på intet sätt okunnig om metoden och resultaten.


Sopsaltaren in action! Foto: Jon Jogensjö

Men i Stockholm var det stopp - "aldrig i livet" - för sopsaltning.

Tills...

Tretton år senare. Efter tydliga politiska direktiv från bland annat Per Ankersjö (C) så var det dags för sopsaltaren att beträda Stockholms cykelbanor. Succén var given - det blev avsevärt bättre förhållanden på de teststräckor som sopsaltades. Det visste ju redan jag och andra. Sedan dess har sopsaltningen utökas i Stockholm till att omfatta alltfler cykelbanor.

Efter att jag börjat skriva om sopsaltning på bloggen drar nu metoden fram som en löpeld över landet. Fler och fler kommuner börjar nu använda sig av sopsaltning. Sist ut kommer väl dessvärre Trafikverket vara. Istället för att ligga i fronten för säkert cyklande och nollvisionen och att använda sig av en metod som ger avsevärt säkrare och bättre framkomlighet för cykeltrafiken så väljer Trafikverket "att följa utvecklingen".
Påminner lite om min tidigare chef (som förövrigt var en mycket bra chef!).


Sopsaltaren får inte bara bort snö och is. Det blir soprent från grus på cykelbanorna också! Vilken annan cykelbana ser ut så här i februari? Foto: Luca Mara

Vill rikta ett stort och uppriktigt tack till Per Ankersjö som såg till att sopsaltning till slut hittade till Stockholms cykelbanor. För mig och tusentals andra som cyklar har det inneburit en säkrare och framkomligare väg. Och bidragit till att vintercyklandet ökat med 30 procent på bara några år.

Det här var en liten beskrivning av hur förändrings- och förbättringsarbete kan gå till. Det är inte alltid särskilt rationellt, det bygger inte alltid på kunskap och fakta, på att ständigt söka förbättring och framsteg. Det är många gånger andra faktorer som spelar in. Det handlar ofta om värderingar, om synsätt, om en ryggmärgsreflex att säga nej - "det fugerar inte här"och "det kostar för mycket". Och slutligen - "ingen cyklar på vintern" eller till och med - "man ska inte cykla på vintern".

Och idag, idag kom så beskedet från Stockholms stad:

  • 40 procent färre singelolyckor med cykel på de sopsaltade stråken
  • Antalet fallolyckor med fotgängare på dessa stråk har mer än halverats

Totalt sett är sopsaltningen en mycket stor framgång. Ett snabbt och kostnadseffektivt sätt att förbättra trafiksäkerheten och få ner antalet olyckor. Och inte bara det, det förbättrar även framkomligheten avsevärt - för både cyklister och gående.

Inte så konstigt att staden nu även beslutat om att utöka antalet stråk som ska sopsaltas!

Relaterade inlägg:

 


Skriv ut Permalink Kommentarer (8)

2015-12-21 19:59


Nya Slussen – snön faller och vi med den

 

Jag har i de tidigare avsnitten i serien försökt visa konsekvenserna för cykeltrafiken i Nya Slussen. Det är tydligt att det råder stora brister i utformningen av cykelinfrastrukturen och att det behövs omfattande omtag och förändringar om det ska fungera som en effektiv och trygg knutpunkt för cykeltrafiken – vilket ju är visionen för projektet.

Ett område som inte berörs i planerna är hur det ska fungera vintertid. Här kan jag konstatera att den utformning som nu föreslås kommer ställa stora krav på vinterväghållningen. Här kommer traditionell snöröjning med plogning och halkbekämpning med grus/sand inte klara uppgiften särskilt väl.


Slussen 2015 Foto: Sara Cosar /Sveriges Radio


Bro, cykelramp med en lutning på 10 procent, 180 graders sväng - här duger inte traditionell snöröjning... Bild: Arbetsmaterial Nya Slussen 2015

Är detta då viktigt att hantera i detta tidiga stadie av ett projekt?

I allra högsta grad skulle jag säga. Hur det kommer gå att utföra snöröjningen avgörs mycket ofta på hur cykelinfrastrukturen är utformad. Tänk bara på hur alla dessa trappor, branta ramper, broar och tvära kurvor ska skötas vintertid för att kunna erbjuda säker och trygg framkomlighet.

Än viktigare blir det om staden verkligen menar allvar med att vara såväl en promenadstad och en cykelstad. Då krävs att man tänker nytt och redan i detta stadie av projektet. En investering som verkligen skulle förbättra förhållandena för cyklister och gående är att förse cykel- respektive gångstråken med markvärme. Det handlar om att lagra solvärme och att utnyttja geotermisk energi. Genom att utnyttja värmelagring och slingor i marken skulle risken för blixt- och frosthalka minska.


Grafik: Jonas Askergren, NyTeknik

Det ger en avsevärt högre kvalitet än traditionell snöröjning och endast vid extrema snöfall krävs kompletterande insatser med sopsaltning eller plogning. Markvärme finns på flera gångbanor i city samt på Arlanda flygplats och riksväg 40 i Jönköping.

Vågar vi hoppas på lite nytänkande i Nya Slussen?

 

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (4)

2015-02-02 09:46


Ljuger Stockholms stad?

 

”För dig som vill cykla på vintern har Stockholms stad utsett prioriterade cykelstråk i Stockholm. Det innebär att cykelvägnätet på de utvalda sträckorna ska hålla samma standard som trafikleder och huvudvägnät.”

Så står det på Stockholms stads hemsida.

Så här ser det ut på ett av de prioriterade cykelstråken (trots upprepade och ihärdiga felanmälningar):


Hela den prioriterade cykelbanan är täckt av en stor och kolsvart snöhög. Foto: Jon Jogensjö

Har ni någonsin sett en stor snöhög som täcker bägge körriktningarna på en trafikled eller huvudgata? Och där sedan väghållarens besked är att du ska köra på gångbanan.

”Alla prioriterade cykelstråk ska vara framkomliga och trafiksäkra oavsett årstid.”

Men detta gäller inte här. Här anser Trafikkontoret i Stockholms stad att det är ok – det är ”good enough” - trots de fina orden på hemsidan och det politiska uppdrag de har. Och att cyklister antingen ska bryta mot trafikreglerna och cykla på gångbanan, alternativt kliva av och leda cykeln. Den kolsvarta och stenhårda snöhögen ligger bra där den ligger…

Ni kan läsa mer om detta och vilket enormt arbete Jon Jogensjö lägger ner som privatperson för att om möjligt skapa bättre förutsättningar för oss som cyklar. Läs Jons berättelse här.

Uppdaterad 20150204:

Så kan vi då konstatera att snöhögen inte bara är kvar, den har nu vuxit rejält:


Foto: Jon Jogensjö

Fortsätter det så här täcks snart även gångbanan. Vi ser redan på bilden att sopsaltaren är inne på fastighetsmark och kör. Tänk er motsvarande situation på Drottningholmsvägen...

Tips till Trafikkontoret: Agera nu, det börjar bli lite pinsamt. Ut med en traktor som tar bort snöhögen. Sätt sedan ut betonggrisar vid fastighetsgränsen längs gångbanan så att fastighetsägaren inte kan fortsätta med att tippa sin snö på någon annans mark. Ni kan ju även fundera på att polisanmäla fastighetsägaren...

 

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (8)

2015-02-01 06:41


BREAKING NEWS! Nya sopsaltstråken i Stockholm

 

Här är de nya sopsaltstråken i Stockholm:


Söderort och Södermalm


Västerort, Kungsholmen, Norrmalm och Gamla Stan

Det är en omfattande utökning, från 6 mil till 12 mil cykelvägar som ska sopsaltas säsongen 2014-15. Det är många av de stora cykelstråken i söder- respektive västerort. Denna säsong blir det även fler sträckor i innerstaden med bland annat:

  • Stadsgårdsleden
  • Årstabron/Tanto
  • Liljeholmsbron
  • Långholmsgatan
  • Västerbron
  • Söder Mälarstrand
  • Skeppsbron
  • Munkbron
  • Sveavägen

Nu börjar vi verkligen närma oss ett sammanhängande cykelnät som täcker stora delar av staden. Vi blir många som kommer stöta på sopsaltaren denna säsong, härligt!

 

Här kan du läsa mer på stadens hemsida

 

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (4)

2014-11-10 16:24


Intervjuad i P4 Stockholm om sopsaltaren

 

"Det är i stort sett barmarksförhållande stora delar av vintern. Den har helt och hållet revolutionerat vintercyklandet"

Så sa jag när jag blev intervjuad av P4 Stockholm ang. sopsaltning av cykelvägar. Varför säger jag då så? För att det under stora delar av vintern sett ut så här på cykelvägarna:

Vid traditionell plogning och sandning ser det ut så här:

När det sen närmar sig vår så ser en sopsaltad cykelväg ut så här:

En traditionellt plogad och sandad cykelväg ser ut så här under en stor del av våren:

Så visst är det så att denna metod revolutionerar vintercyklandet. Den förbättrar såväl framkomligheten som trafiksäkerheten för cyklister.

Klicka här så kan ni lyssna på och läsa hela intervjuen.

 

Relaterade inlägg:

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (3)

2014-10-19 12:46


Hur insnöad får man vara?

"Vi skyller inte ifrån oss men det är bra om våra medborgare försöker inse hur mycket snö det har kommit."

Så sa Mats Freij, pressansvarig på Trafikkontoret, häromdagen i DN. Tror han att det på något sätt undgått oss, vi medborgare, att vi inte kommer fram på trottoarer, gångbanor, cykelbanor,...? Jag tror också vi medborgare insett att staden, via sitt Trafikkontor och stadsdelsförvaltningar, inte klarar uppgiften att säkerställa framkomlighet för alla trafikantgrupper inom rimlig tid. I går började man röja trottoarer och gångbanor utefter huvudgatorna i den delen av söderort jag bor i. Det är nu en och en halv vecka sedan snöfallet. De är långt i från klara och till helgen väntas mer snö. Detta är ju inte första gången under 2000-talet det faller större snömängder under en kort period. Gör man en mediasökning så dyker Mats Freij upp ungefär vartannat år och som en papegoja upprepar han samma visa gång på gång. Det vi kan konstatera är det som nuförtiden är normalvinter, dvs. att det under korta perioder kommer stor nederbörd, har helt gått förbi Trafikkontoret. Detta har ju klimatforskare och meteorologer varnat för bra många år nu och vi upplever det men varför lyssna, se och lära Trafikkontoret.

Vidare säger Mats Freij så här: "Vi har 25 kranskommuner som också snöröjer och det innebär att det finns för få resurser att sätta in. Och att ha avtal för den här sortens resurser skulle göra att man kom upp i kostnader som ingen skulle acceptera."

Jaha, först finns det alltså inte resurser, de är upptagna överallt. Sen finns det resurser men då handlar det om att kostnaden är för stor (den här invändningen kommer alltid som ett brev på posten och jag skrev om den i ett tidigare inlägg). Men hur vet vi att kostnaden är för stor? Har Trafikkontoret någonsin talat om vad som behövs för att få en hög kvalitet och tillförlitlighet på vinterväghållningen? Sedan kan man ju undra vilken kostnad? Jag misstänker att det Mats Freij menar är Trafikkontorets kostnad, för inte har kontoret gjort någon studie vad dagens urusla snöröjning innebär för samhällskostnader, eller? Gjorde Trafikkontoret en sådan studie tillsammans med en medborgarundersökning så misstänker jag att det skulle visa sig att kostnaden inte alls är för hög, svaret skulle troligen bli att den nivå som är idag är oacceptabelt låg.

- Just nu är det ointressant hitta syndabockar. Men vi kommer att analysera och reda ut vad som har gått fel om det är resursbrist eller ett systemfel, säger Mats Freij.

Vi behöver inte leta och hitta syndabockar. Detta har upprepats med jämna mellanrum under 2000-talet och i slutändan är det staden, via sitt Trafikkontor och stadsdelsförvaltningar, som har ansvaret. Det är högst oroväckande att Trafikkontoret inte verkar inse detta...

Skriv ut Permalink Kommentarer (8)

2012-12-14 08:37


MerKrister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

  1. > Maj 2017
  2. > April 2017
  3. > Mars 2017
  4. > Februari 2017
  5. > Januari 2017
  6. > December 2016
  7. > November 2016
  8. > Oktober 2016
  9. > September 2016
  10. > Augusti 2016
  11. > Juli 2016
  12. > Juni 2016
  13. > Maj 2016
  14. > April 2016
  15. > Mars 2016
  16. > Februari 2016
  17. > Januari 2016
  18. > December 2015
  19. > November 2015
  20. > Oktober 2015
  21. > September 2015
  22. > Augusti 2015
  23. > Juli 2015
  24. > Juni 2015
  25. > Maj 2015
  26. > April 2015
  27. > Mars 2015
  28. > Februari 2015
  29. > Januari 2015
  30. > December 2014
  31. > November 2014
  32. > Oktober 2014
  33. > September 2014
  34. > Augusti 2014
  35. > Juli 2014
  36. > Juni 2014
  37. > Maj 2014
  38. > April 2014
  39. > Mars 2014
  40. > Februari 2014
  41. > Januari 2014
  42. > December 2013
  43. > November 2013
  44. > Oktober 2013
  45. > September 2013
  46. > Augusti 2013
  47. > Juli 2013
  48. > Juni 2013
  49. > Maj 2013
  50. > April 2013
  51. > Mars 2013
  52. > Februari 2013
  53. > Januari 2013
  54. > December 2012
  55. > November 2012
  56. > Oktober 2012
  57. > September 2012
  58. > Augusti 2012
  59. > Juli 2012
  60. > Juni 2012

Mest lästa

  1. Varför cyklar du på gatan?
  2. Jag är rädd
  3. Cykelbanan - platsen för många olika hjul
  4. Jag – en cykelentusiast?

Kategorier

  1. > Cykelhistoria
  2. > Cykelkultur
  3. > Prylar

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arkitektur
  3. > Barn
  4. > Bicycling
  5. > Bilhinder
  6. > Broar
  7. > cargobike
  8. > Cykelbloggare
  9. > Cykelbox
  10. > Cykelfrämjandet
  11. > Cykelhjälmslag
  12. > Cykelinfrastruktur
  13. > Cykelparkering
  14. > Cykelpendling
  15. > Cykelpolitik
  16. > Cykelöverfart
  17. > Cykla höger vid rött
  18. > Cykla med barn
  19. > Danmark
  20. > Davos
  21. > Debatt
  22. > Design
  23. > Desire lines
  24. > Drift & underhåll
  25. > Däck
  26. > Elcykel
  27. > Felanmälningssystem
  28. > Framkomlighet
  29. > Gatubantning
  30. > Groningen
  31. > Grus
  32. > Gå på cykelbanan
  33. > Gästbloggare
  34. > Hinder på cykelbanan
  35. > Hinderbana
  36. > Holland
  37. > Humor
  38. > hållbart samhälle
  39. > Kläder
  40. > kollektivtrafik
  41. > Konfliktdesign
  42. > Konst
  43. > Köpenhamn
  44. > Lastcykel
  45. > Lådcyklar
  46. > Lånecyklar
  47. > Lövhalka
  48. > Miljö
  49. > Motormännen
  50. > Nacka
  51. > Nationell cykelstrategi
  52. > Nederländerna
  53. > New York
  54. > Nollvisionen
  55. > Nya Slussen
  56. > Polisen
  57. > Politik
  58. > Popup-cykelbana
  59. > Regional cykelplan
  60. > Regionala cykelstråk
  61. > Rullstolscykel
  62. > Samhälls- och trafikplanering
  63. > Samhällsekonomin
  64. > Skärmar
  65. > Sollentuna
  66. > Solna
  67. > Sopsaltning
  68. > Sportcyklist
  69. > Stella Fare
  70. > Stockholm
  71. > Stockholms Handelskammare
  72. > Stolpar i cykelbanan
  73. > Svensk Cykling
  74. > Svängfest
  75. > Trafiklagstiftning
  76. > Trafikmaktordning
  77. > Trafikplanering
  78. > Trafikrapportör
  79. > Trafikregler
  80. > Trafiksignaler
  81. > Trafiksäkerhet
  82. > Trafikverket
  83. > Täby
  84. > Tävling
  85. > USA
  86. > Vintercykling
  87. > Vinterväghållning
  88. > VTI
  89. > Vägarbeten
  90. > Växtlighet
  91. > Önskelista

Följ oss på Bicycling twitter_symbol fb_symbol

Medlem / Prenumerant

Logga in

Logga in eller ansök om
gratis medlemskap.

Sök på Bicycling.se



Få vårt nyhetsbrev!

Annonser