Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson

Trafikverket - att lära gamla hundar sitta...

Det blir inte mycket tydligare än så här. En statlig myndighet som är helt i otakt med sin omvärld, styrdokument och vad som sägs i politiska beslut. Myndigheten heter Trafikverket och kör på som om ingenting har hänt.

Tills omvärlden reagerar och säger - så fan heller, nu får ni för sjutton skärpa till er. Då tvingas Trafikverket göra just det. Men ytterst motvilligt och som ett barn som blivit utan lördagsgodis står de där och tjurar.

Vad har hänt? Jo, en bro ska renoveras på Drottningholmsvägen i Stockholm - en stor infartsled för både bil- och cykeltrafiken. Då väljer Trafikverket en metod för renoveringen som upprätthåller samma antal körfält för biltrafiken, men stänger av cykel- och gångbanan. Cyklister och gångtrafikanter hänvisas istället till en mycket lång och besvärlig omväg, vilket är stick i stäv med styrdokumenten som säger att hållbara och yteffektiva transportslag ska prioriteras.

Rött streck Trafikverkets ursprungliga förslag på omledning av cykeltrafiken (och gång) - i 6 månader. Från cykling på cykelbana (blått streck) till cykling i blandtrafik. Med bland annat mängder av passager över gator har Trafikverket inte visat hur cykeltrafiken med 4 600 cyklister per dygn ska över stora och besvärliga Ulvsundaplan. Omledningen innebär en fördubbling av restiden.

Trafikverket har gjort så kallade trafikanalyser vad arbetet kommer att innebära för kapacitet och framkomlighet - för biltrafiken. För cykeltrafiken finns ingen motsvarande analys. Det finns bara några streck på en kartbild hur cykeltrafiken kan ledas om, men inga trafiktekniska lösningar på hur det faktiskt ska gå till. Det får bli som det blir liksom. Det kanske funkar om vi har tur, och om inte shit happens - alltså som vanligt när det gäller cykel och vägarbeten. Men man får väl ta det lite lugnt när man cyklar - så att vi kan upprätthålla biltrafikens framkomlighet.

Några så kallade mobility management-åtgärder (MM) har vi inte heller sett från Trafikverket. Det blir komiskt och ytterst talande när Trafikverket har rapporter och handlingsplaner på hur de ska arbeta med detta under byggskeden. Att de till exempel skulle gått ut och informerat hushållen i västerort om arbetet och tipsat om alternativa färdsätt och färdvägar - hållbara färdsätt - för att underlätta för trafikanterna. För att som projektledaren säger, undvika att hel västerort blir en enda parkeringsplats. Nä. Så gör inte Trafikverket i verkligheten, utan bara med fina ord, i dokument och rapporter. Annars kan ju bilåkandet minska, ve o fasa. Men vi kan ju i varje fall läsa dessa fina ord och dokument på Trafikverkets hemsida:

För att åstadkomma verklig kundnytta måste transportsystemet fungera även när det uppkommer störningar i samband med bygg- och underhållsarbeten. Det måste synas att alla resenärer är viktiga, med en extra tonvikt på kollektivtrafikanter, cyklister och fotgängare.

Genom att tillföra mobility management (MM) i byggskedet till Trafikverkets åtgärdsarsenal för störningshantering kan biltrafiken minskas i sin helhet (se faktaruta) och framkomlighet och tillgänglighet för olika trafikantslag förbättras avsevärt

Så här fin och illustrativ är framsidan på Trafikverkets MM-broschyr. Ni vet den där som bara finns men inte används:


Men som sagt, nu blir det inte som Trafikverket ursprungligen tänkt sig. För det finns de som säger ifrån. Att nu får det fan vara nog. Att det är dags för rättning i ledet.

Verket har nu hittat en annan lösning. En lösning där alla får plats och slipper långa omvägar. Så det går om man vill. Måste bara lära gamla hundar sitta först.

Relaterade inlägg:




Skriv ut Permalink Kommentarer (1)

2017-03-21 12:58


Trafikverket briljerar!

Nu är det slut på eländet!
Trafikverket har samlat all sin expertis och kommit på en lösning. Cyklandet, eller ska vi kanske säga pulsandet, i massor av snömodd längs Roslagsvägen/E18 är över. Trafikverket har funnit en lösning som gör att detta elände snart är ett minne blott.


Foto: Pär Bygdesson

Lösningen: de ska ploga långsammare!

I massor av år har cyklister felanmält detta elände. När Trafikverket plogar körbanorna på E18/Roslagsvägen vräks snömassorna upp på cykelbanan bredvid. Cykelbanan blir därmed ofarbar, ibland under en längre period. Och så blir det mer eller mindre efter varje snöfall och röjning. Cykelbanan är alltså förvaringsplats för körbanornas snömassor.

Hela poängen med röjning av dessa trafikleder med fler körfält är flera fordon som kör tillsammans med en viss hastighet för att kunna trycka bort snö. Och för att inte hindra övrig trafik allt för mycket. Och för att blir klara någon gång. Kan ju inte drälla omkring hur länge som helst. Fundera över hur detta ska kommuniceras ut till alla dessa olika förare. Att just utmed detta avsnitt, en kort sträcka på Roslagsvägen, är det hastighet X som gäller. Svevia och andra utförare har en mängd underentreprenörer, olika fordon och förare år från år – och detta är alltså Trafikverkets tillförlitliga och hållbara lösning: långsamplogning!

Minst sagt häpnadsväckande att efter år av elände och felanmälningar lyckas ansvariga på Trafikverket kläcka ur sig detta. Tror de ens en gång själva på detta? Men så klart, det är ju billigare än att sätta upp skärmar mellan körbanan och cykelbanan. Så som det finns skärmar på andra utsatta sträckor. Med tanke på att Trafikverket skrotade snabbcykelvägen utmed denna sträcka kanske jag inte ska vara så förvånad över denna briljans från verket. Verket har ju även en uttalad motvilja att börja sopsalta cykelvägarna, trots de väldokumenterade effekterna. Vi ser ett Trafikverk som uppenbarligen saknar grundläggande cykelkompetens. Hur ska Trafikverket då kunna förverkliga regeringens uppdrag ökad och säker cykling?

Misstänker att jag får anledning att återkomma i frågan nästa vinter…


Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (4)

2017-03-21 07:29


HELA systemet måste fungera

Det här är ingen kritik mot landstingsrådet Gustav Hemming i Stockholm. Istället får han personifiera en förhärskande uppfattning och syn på cykeltrafik.

I flera av våra städer finns det både kommunala och statliga vägar. De knyts ihop på olika sätt och bildar en form av helhet, ett sammanhängde nät - ett system. Så att man effektivt och funktionellt kan förflytta sig med bil. Det är ju svårt att få någon vettig funktion på E4:an och Essingeleden i Stockholm utan de kommunala vägnäten. Likaväl som det är svårt att få någon vettig funktion på de kommunala vägnäten utan E4:an och Essingeleden – det hänger liksom ihop.

Så ser det inte ut för cykel. Och inte ens mentalt hos många av våra beslutsfattare och planerare gör det det. Utmed flera av de stora infartslederna i Stockholm är Trafikverket väghållare, många gånger även för de gång- och cykelvägar som finns utmed dessa trafikleder. Vi har till exempel E18/Roslagsvägen, Huddingevägen, Gudöbroleden och Ältavägen. Många gånger finns det inga andra alternativ att cykla än dessa sträckor, det är dessa sträckor som gäller eller så får man cykla långa omvägar.

Samtliga av dessa cykelvägar lider av dålig utformning och bristfälligt drift och underhåll. Det blir särskilt tydligt denna årstid. Men de ingår i ett system, i en helhet – i de regionala cykelstråken. För att man hjälpligt ska kunna ta sig fram med cykeln i regionen. För att kunna cykla i och genom flera kommuner. Precis så som vägnätet för biltrafiken och så som vi kör bil i regionen.

Och allt som oftast ser det ut så här på dessa stråk denna årstid:


E18/Roslagsvägen Foto: Björn Stenberg


E18/Roslagsvägen Foto: Pär Bygdesson


Huddingevägen Foto: Andreas Peleback

Huddingevägen Foto: Fredrik Rosenqvist

Det är till och med så dåliga förhållanden ibland att Nacka kommun ingriper och gör det Trafikverket ska göra:

Det är alltså ofarbart på dessa cykelvägar. Och andra alternativ för cykeltrafiken finns inte. Bilvägen har hela tiden varit farbar.

Och då spelar det ju ingen roll hur bra eller dåligt kommunerna runt omkring röjer sina cykelvägar när det ser ut så här. Om man nu inte bara vill cykla fram och tillbaka på kommunens cykelväg...

När jag då försöker göra ansvariga uppmärksamma på detta blir svaret ofta detta:

”Dock är kommunen huvudpart” - en helt onödig och oväsentlig upplysning. Det här gäller ju just de statliga, Trafikverkets, cykelvägar. Oavsett om de ansvarar för 5, 10 eller som är fallet 30 procent av de regionala cykelvägarna. De måste ju fungera om helheten ska fungera.

Även vår infrastrukturminister upprepar detta om och om igen – kommunerna har huvudansvaret för cykling i landet.

Men… Så här skulle de aldrig säga om biltrafikens system. Att den ena eller andra har huvudansvaret för ett system. Och sen blunda för att det inte hänger ihop eller inte går att använda på grund av usel drift och underhåll. Där är systemet och helheten en självklarhet som inte behöver diskuteras.

Så inte cykel. De som dagligen försöker cykla utmed dessa leder, på Trafikverkets cykelvägar, skiter ju fullständigt i om det är stat eller kommun som har ansvaret för cykelvägen. De vill bara ha en fungerande helhet. Att kunna ta sig från A till B med grundläggande funktioner så som framkomlighet och säkerhet. Som vi kan göra med bilen - för där tar var och en ansvar för sin del.

Återigen, detta är ingen kritik mot Gustav Hemming. Det visar mer på hur djupt rotat ett visst synsätt är och därmed hur svårt det är att få till ett cykelsystem - en helhet. Vi ägnar mer tid åt att försöka peka ut ett huvudansvar, ett huvudansvar som egentligen inte finns. I stället för att lösa det problem vi har framför ögonen - fixa helheten, fixa systemet - genom att var och en tar ansvar för sin del. Ett system där Trafikverket ska ta bort snömoset från sina cykelvägar samt bygga sina cykelvägar och kommunerna ta bort snömoset från sina cykelvägar samt bygga sina cykelvägar - då först fungerar det.

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (9)

2017-03-09 14:49


Att ta från de fattiga och ge till de rika

Det är exakt så Trafikverket resonerar och agerar. När vägen blir dyrare för att det krävs mer omfattande och fördyrande konstaterar Trafikverket:

Mer pengar till vägen behövs, sen kör vi vidare.

Så resonerade och agerade också Trafikverket när förbifarten skulle fram i känslig miljö – då lägger vi den i tunnel för några miljarder kronor mer. Vi ser nu nästa liknande fall: Tvärförbindelse Södertörn där vägen nu läggs i tunnel för några miljarder kronor mer.

När det sedan krävs mer pengar till snabbcykelvägen, för att Trafikverket själva fullständigt missbedömt och felkalkylerat åtgärderna, blir beskedet från Trafikverket:

För dyrt, vi skrotar snabbcykelvägen.

Var kommer förresten pengarna till fördyringen av vägen tas ifrån? Här har Krister Spolander visat att pengarna tas från de mindre projekten - pengarna till vägprojektet kommer att tas från cykelprojekten. Så då kommer vägen och dess fördyring inte bara leda till ökad biltrafik; den kommer också innebära att det kommer byggas ännu mindre cykelinfrastruktur.


Konst får vi säkert se i tunnlarna på Södertörn. Ett av fem konstverk i Norra Länken. Konst för 50 miljoner. Skilda världar för oss trafikanter... Foto: Mikael Ullén 

Det är så här vår statsmakt arbetar för ett hållbart transportsystem och ett ökat och säkert cyklande.

 

Relaterade länkar:

Skriv ut Permalink Kommentarer (4)

2017-01-24 11:48


Cykeltrafik - något Trafikverket fullständigt skiter i


Vi hör det om och om igen från näringsministern – cykeltrafik är ett kommunalt ansvar. Och vi får svart på vitt veta vad detta får för konsekvenser – en statlig myndighet som fullständigt skiter i cykeltrafiken. År efter år ser vi samma usla förhållanden på cykelvägen utmed E18/Roslagsvägen i Stockholm. En cykelväg som Trafikverket ansvarar för. Cykelvägen snöröjs sporadiskt medans körbanorna på E18 har en hög standard vad gäller vinterväghållning. Standarden på körbanorna upprätthålls genom att snön vräks över på cykelvägen – och där blir snön liggande. Så ser det ut varje år, och det behöver inte komma 40 centimeter med snö för att detta ska uppstå. Och varje år felanmäler massor av cyklister dessa förhållanden men vi ser aldrig någon förändring eller förbättring.

Cykelvägen 2015. Foto. Björn Stenberg

Cykelvägen 2016. Foto: Berit Olofsson

Cykelvägen 2015. Foto: Björn Stenberg

Cykelvägen 2016. Foto: Erik Bratthall

En förbättring som ju skulle vara mycket enkel att åstadkomma. Till exempel genom samordning. Varje gång man röjer körbanorna så kommer en maskin strax efteråt och röjer cykelvägen – men icke sa nicke. Ett annat sätt att förbättra är att montera upp skärmar mellan den högra körbanan och cykelvägen, som gör att snön från körbanorna inte kan värkas över på cykelvägen – men icke sa nicke. Det absolut enklaste och billigaste är att vräka över det på cykelvägen, och låta det ligga där.

Vad värre är så finns det en regional cykelplan, en plan som Trafikverket själva tagit fram. Denna cykelväg utmed E18/Roslagsvägen ingår i denna cykelplan. Hela planen har som mål att få fler att cykla och kunna cykla säkert. Det finns ett särskilt avsnitt om just vinterväghållning (s 27):

Rutiner för drift och underhåll
De regionala cykelstråken bör skötas med bästa möjliga rutiner för drift och underhåll. Målet är att stråken ska hålla samma höga driftstandard som de största transportlederna för motortrafik. Motivet till detta är tydligt – drygt 40 procent av cyklisternas singelolyckor beror på bristande drift, och singelolyckorna utgör mer än 70 procent av alla cykelolyckor. Välskötta cykelvägar stimulerar dessutom till ett ökat cyklande.

Vintertid är halkbekämpning viktig för cyklisternas säkerhet, samtidigt som cyklisternas framkomlighet mest påverkas av kvaliteten på snöröjningen. Redan vid 3 cm snödjup börjar det bli svårt för cyklisterna att ta sig fram. Studier om vintercykling i Stockholmsområdet visar att restiden under vintermånaderna ökar med så mycket som 40–60 procent på grund av stora brister i vinterväghållningen.”

Jaha, någon som tycker att Trafikverket lever upp till detta på sin egen cykelväg? Vi kan ju även fråga oss varför de skulle göra det, när deras högsta politiska ledning ju säger att cykel är ett kommunalt ansvar.

Under tiden får cyklisterna kliva av och leda sina cyklar. I sanningen ett arbete för ökat och säkert cyklande i nollvisionens Sverige.

Foto: Erik Bratthall


Foto: Joakim Hugmark

När cyklister felanmäler denna sträcka till Trafikverket blir svaret: ta tåget!


Uppdaterad 2016-11-11

Nås av uppgifterna under eftermiddagen att Trafikverket nu arbetar med att ta bort snömassorna från cykelvägen. Och på trafiken.nu kan vi se det på kamerabilden. Undrens tid är inte förbi! Då får vi hoppas att det blir lite högre standard resten av vintern och att detta inte var en engångsföreteelse.

Uppdaterad 2016-11-12

Se så lätt det var och se så bra det blev. Det går uppenbarligen om man vill. Nu får vi väl hoppas att Trafikverket lärt sig något av detta och att liknande situationer kommer att lysa med sin frånvaro. Vi kan ju alltid hoppas...

Foto: Michael

Uppdaterad 2017-03-08

Så då ser vi nu hur visan upprepas gång på gång. Och det krävs ingen rekordnederbörd, bara lite vanligt snöfall, för att eländet ska vara tillbaka. Bra jobbat Trafikverket.


Foto: Pär Bygdesson


Vad skulle då krävas för att dessa usla förhållanden inte ständigt ska återkomma på cykelvägen? Inte särskilt mycket. Något som Trafikverket ständigt använder sig av runt om i hela landet - på vägarna:

Samordning

Se, det är inte svårare än så. Något som ständigt förekommer på Trafikverkets vägar. Men som lyser med sin frånvaro när det gäller deras cykelvägar. Att strax efter att snöröjningsfordonen röjt körbanorna kommer ett fordon som röjer cykelvägen - busenkelt.

Och om nu detta är för svårt för ansvariga på Trafikverket finns ytterligare en lösning:

Skärmar

Sådana skärmar finns runt om på landets vägnät. Här ett exempel från södra delarna av Stockholm där en cykelväg ligger utmed E4/E20. På den cykelvägen blir det inget snömos från körbanorna.

Det går om man vill, och bryr sig... 

 

Relaterade inlägg:



Skriv ut Permalink Kommentarer (16)

2016-11-10 15:23


En våt cykeldröm: Trafikverket 2.0

Jag har en dröm. En dröm om ett nytt Trafikverk. Ett verk som tar uppgiften med ökat och säkert cyklande på stort allvar, med bred kompetens och professionalism. Detta med full uppbackning från en infrastrukturminister som säger att cykling är ett kommunalt och statligt ansvar.

Vi kan ta en titt lite längre söderut hur det skulle kunna vara. Vi tittar på vårt grannland Danmark. Deras Vejdirektorat har nyligen genomfört ett nationellt försök med att cykla höger vid rött – med stor framgång. Så nu är det möjligt för kommunerna och staten att införa detta i Danmark. Motsvarande skulle jag vilja se från Trafikverket 2.0. Att utveckla och göra framsteg.

Cykla höger vid rött. Se så enkelt detta gick att lösa i grannlandet Danmark!

Vi skulle kunna se motsvarande när det gäller vinterväghållning av cykelvägar. Detta gissel och elände för cykeltrafiken och en stor anledning till många cykelolyckor och dålig framkomlighet. Här skulle Trafikverket kunna utföra ett pionjärarbete och leda utveckling i landet. I stället för att enskilda kommuner ska försöka lite här och där så skulle en central och nationell aktör kunna ta det ansvaret. Trafikverket 2.0 slutar med att ”följa utvecklingen” och börjar ”leda utvecklingen”.

Sen har vi eländet med vägarbeten. Där cyklister tillhör de mest olycksdrabbade. Och där Trafikverket och Väg- och transportforskningsinstitutet genomfört en rad studier på området vad gäller vägarbeten, cyklister och trafiksäkerhet – så kunskapen finns. Även här skulle Trafikverket kunna ta  taktpinnen och visa vägen mot säkrare och framkomligare vägarbeten för cyklister. Genom utbildningsmaterial, genom kurser, genom krav samt genom att vara en förebild vid sina egna vägarbetsområden. Helt enkelt peka ut en väg så vi slipper livsfarliga spjut utmed cykelvägarna, kilometerlånga omvägar vid vägarbeten eller att cyklister helt plötsligt ska bli fotgängare när vägarbeten ska genomföras.  

Vi skulle kunna se samma positiva utveckling när det gäller byggnation av ny cykelinfrastruktur. När vi nu år 2016 vet så mycket mer och har så mycket bättre kunskap om cykeltrafik än tidigare. När vi har styrdokument, planer och målsättningar som tydligt sätter cykeltrafik i fokus. Här skulle Trafikverket kunna visa hur modern, funktionell och säker cykelinfrastruktur byggs. Det handlar om att räkna rätt från början och att sluta sminka grisendet handlar om att hantera cykeltrafiken precis på samma professionella sätt som verket hanterar biltrafiken – det är Trafikverket 2.0.

Sen har vi ju avslutningsvis 2+1-vägar och cykeltrafik. Där vi nu får fler och fler indikationer på att cyklingen på landsbygden fullständigt rasar. Här skulle vårt nya Trafikverk, med stöd av en cykelvänlig infrastrukturminister, kunna ta ett helt nytt grepp. Ett grepp som skulle innebära så väl bättre trafiksäkerhet för biltrafiken och ökad och säker cykling. Ett lämpligt utgångsläge är Trafikverkets egen studie som visar cykelpotential utmed 120 mil 2+1-vägar. Sätt igång och bygg cykelvägarna utmed dessa 120 mil. Det är att lyckas med mer än bara en av samhällets målsättningar – det är vägen mot bättre trafiksäkerhet för alla och ett mer hållbart transportsystem – inte bara det ena.


2+1-väg och cykelväg. Se så enkelt det går att lösa funktioner och säkerhet för alla! 

Har vi cykelgudarna på vår sida kanske den nya nationella cykelstrategin är det beslut som får vårt Trafikverk att ta ett litet steg mot Trafikverket 2.0…

 

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (6)

2016-10-24 06:26


Hurra! Trafikverket ska sminka grisen!

För några dagar sedan kunde vi läsa i Mitti att det blir ingen snabbcykelväg längs E18 här i Stockholm.

Trafikverket menar att det är för svårt och dyrt:

– Det är otroligt svåra miljöer som vi rör oss i som kräver speciella åtgärder för att få till snabbcykelvägen. Dels ligger det planerade snabbcykelstråket längs motorvägen, vid nationalstadsparken och vid Roslagsbanan, säger Noran Khalfallah och fortsätter:

– Och man passerar mycket vattendrag och ett flertal broar. Då måste man antingen få till nya broar eller bredda nuvarande. Och på många delar av sträckan finns knappt utrymme att göra några åtgärder som vid Naturhistoriska museet till exempel.

Och i en annan intervju i Danderyds Nyheter upprepas detta:

– Vi har utrett möjligheten att anlägga ett snabbcykelstråk och kommit fram till att det inte är ekonomiskt rimligt. Det skulle innebära allt från breddning av broar till att anlägga nya och miljön är komplicerad på sträckan så det blir många kostsamma åtgärder, säger Noran Khalfallah, projektledare på Trafikverket.

Så istället ska man göra andra åtgärder, lite oklart vad:

– Vi tittar på allt möjligt, men någonstans måste det vara värt investeringen också. Det kan gå att bredda vägen lite men hur mycket bättre blir det då? Det är sådana frågor som vi måste väga för- och nackdelar, säger Noran Khalfallah.

”Värt investeringen” – tyvärr så finns ingen samhällsekonomisk analys genomförd av snabbcykelvägen, så vad som är ekonomiskt rimligt eller vilken nytta investeringen har det vet vi inte – inte Trafikverket heller.

Samma verk som nu säger detta har uppenbarligen inga som helst problem att på samma sträcka lösa uppgiften när det gäller biltrafiken. Då passeras vattendrag och andra svåra miljöer genom att det byggs broar, ramper och tunnlar. Till stora kostnader. Och många gånger till liten samhällsnytta. Och när verket stöter på känslig miljö och motstånd vid vägprojekt, då fördyrar man projektet med flera miljarder och lägger vägen i en lång tunnel – förbifarten. Då får det kosta pengar, ofantligt mycket pengar. Så det verk som har byggt södra länken, norra länken, norrortsleden, E18 vid Rinkeby och nu är i full fart med att bygga förbifarten - det verket har otroligt svårt att bygga vettig, säker och funktionell cykelinfrastruktur. Då är det inte rimliga kostnader…

Trafikverket arbetar efter devisen: cykelinfrastruktur får inte kosta, ska vara billig, enkel och av låg kvalitet. Bilinfrastruktur får kosta, ska vara dyr och komplicerad samt av hög kvalitet.

Detta har vi svart på vitt. En inventering av de regionala cykelstråken i Stockholms län visar att endast 1 procent uppfyller grundläggande utformningsprinciper. Trafikverket är väghållare för 30 procent av dessa stråk. Och de 1 procent som uppfyller grundläggande krav tillhör inte Trafikverket.

Så något enstaka tillfälle eller olycksfall i arbetet är inte detta. Vi ser det om och om igen när det gäller Trafikverket och cykel. Verket har låtit inventera 2400 km 2+1-vägar och kommit fram till att det finns cykelpotential längs mer än hälften av dessa 2+1-vägar, alltså längs mer än 1200 km. Men endast 12 procent av de 2400 km har någon form av cykelinfrastruktur – ofta finansierad av kommunerna, inte Trafikverket. Trots att cykelvägen går utmed den statliga vägen.

När Trafikverket då undantagsvis gör något så känner vi igen resonemanget från ovan – det ska vara låg kvalitet och det får inte kosta. Och verket medger helt öppet att de skyddar bilister och inte cyklister – för det är för dyrt:

– På de ställen där det finns räcke är det faktiskt inte för att skydda cyklister mot bilar. Det är för att skydda bilisterna mot till exempel en bergvägg. Att sätta räcke hela vägen för att skydda cyklisterna har ansetts för dyrt.

Denna inställning hos Trafikverket gäller inte bara cykelinvesteringar. Den gäller även drift och underhåll av deras så kallade cykelvägar. Där verket meddelar att vinterväghållningen duger som den är trots årligen återkommande problem och faror för cykeltrafiken. På vissa cykelstråk går det så långt att kommuner griper in då problemen och farorna för cyklisterna är oacceptabla. Som i Nacka:

Och det slutar inte här. När Trafikverket bygger (väg) så utsätts cykeltrafiken för livsfara genom att förhållandena i arbetsområdet är under all kritik. Och projektledaren på Trafikverket vet inte varför och har aldrig varit med om något liknande – när det gäller vägar.


Armeringsjärn utmed regionalt cykelstråk - som gjort för att spetsa cyklister på. Så ser det ut på när Trafikverket utför arbete längs cykelväg. Foto: Jon Jogensjö 

Så vi ser här ett tydligt mönster som återfinns i stora delar av Trafikverkets verksamhet. Cykeltrafik är något som verket inte bryr sig om, de få gånger man "tvingas" göra något är det av usel kvalitet och verket saknar i många fall grundläggande kompetens på området.

Vad värre är, detta är mer eller mindre sanktionerat från högsta ort. Både den tidigare och nuvarande infrastrukturministern upprepar gång på gång att cykeltrafik är en kommunal angelägenhet – nu senast i TV4. Och då får man ju naturligtvis sitt eget verk att arbeta därefter – gör ingenting och det lilla ni måste göra ska vara så billigt (och därmed uselt) som möjligt. Och försök hela tiden att klå kommunerna på pengar, även fast det inte är deras ansvar att lösa uppgiften.

Hela intervjun om den skrotade snabbcykelvägen avslutas sedan helt förutsägbart – helt i linje med grundläggande mediaträning och instruktioner från kommunikatören – försök att alltid avsluta intervjun positivt och visa handlingskraft!

Vi kanske kan bygga en snabbcykelväg utmed E4:an!

Vad hjälper det pendlarna utmed E18 att det eventuellt byggs snabbcykelväg utmed E4:an? Absolut ingenting. Studerar vi sedan Trafikverkets track record på området cykel så är det ju högst sannolikt att det inte blir någon vettig cykelväg där heller – även där finns ju känslig miljö och utmanade sträckor som kräver lite dyrare lösningar än vad Trafikverket brukar lägga på cykelinvesteringar. 

Så det är väl högst sannolikt att vi även där får uppleva en rad sminka grisen åtgärder. En gris är alltid en gris – inget smink i välden kan ändra på detta.

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (5)

2016-09-15 09:38


Trafikverket ger fingret åt cykeltrafiken

Sedan en tid tillbaka pågår ett arbete på Gröndalsbron i Stockholm (del av Essingeleden). Ansvarig för arbetet är Trafikverket. Detta har fått påtagliga och mycket besvärliga konsekvenser för cykeltrafiken på sträckan. Gröndalsbrons cykelbana är utpekat som regionalt cykelstråk i den regionala cykelplanen och som pendlingsstråk i Stockholms cykelplan – vi kan kalla den för cykeltrafikens förbifart. Alltså ett stråk av stor betydelse. Ett stråk som ska vara det bästa av bästa. Där god framkomlighet ska råda och bra standard på drift och underhåll – året runt, dygnet runt.


Kartbild från den regionala cykelplanen - det regionala cykelstråket över Gröndalsbron


Kartbild från Stockholms stads cykelplan - pendlingsstråket över Gröndalsbron 

Idag ser det ut så här:

Trafikverket gör gångbana av regionalt cykelstråk och Stockholms stads pendlingsstråk. Här ska du kliva av och leda cykeln. Hur du ska kunna mötas är av underordnad betydelse... Foton: Mats Danielsson

Så här säger den regionala cykelplanen, som Trafikverket var projektledare för:
Vår vision lyder: Smidigt, smart och säkert – så cyklar vi i Stockholmsregionen!

Det vi ser på bron är knappast i linje med den visionen – tvärtom stick i stäv med visionen. Om vi nu inte har väldigt olika uppfattning vad som är smidigt, smart och säkert. 

Självklart hade Trafikverket kunna valt en annan lösning på utformningen av arbetet. En utformning som påverkat cykeltrafiken mindre. Till exempel flyttat ut betongbarriärerna så att den redan smala cykelbanan hade behållit sin bredd. Särskilt nu när trafiken minskat på Essingeleden till följd av trängselskatten. Men inte.


Så enkelt det varit, flytta ut betongbarriären och bibehåll cykelbanans bredd. Foto: Tobias Olsson

Trafikverket gör som så många gånger förr den dålig, enkla och billiga lösningen. Lösningar som aldrig sätter cykeltrafikens framkomlighet eller säkerhet högt – vilket det nu finns forskning och studier som visar tydligt.

Men hur är det nu vår infrastrukturminister brukar säga: cykeltrafik är främst ett kommunalt ansvar

Och upprepar man det tillräckligt ofta så får man ju självklart sin egen myndighet att agera därefter. En myndighet som fokuserar på att skydda bilister men inte cyklister.

Ännu en gång får vi bekräftat att den statliga cykelpolitiken fullständigt havererat.

Relaterade inlägg:

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (2)

2016-03-15 12:11


Årstabron, svar från Trafikverket

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om att det vore bra att använda Årstabrons serviceväg också som cykelbana.
Servicevägen - en helt ny cykelförbindelse mellan Årsta och Södermalm

Nu har Trafikverket svarat på mitt förslag om att kombinera servicevägen med en cykelbana på Årstabron. Så här lyder Trafikverkets svar:

"Hej Krister!

Din idé är väldigt god men servicevägen på Södermalm slutar med en vändplats och är omgiven av järnvägsspår från gamla och nya Årstabron.

Det finns ingen möjlighet att på ett enkelt sätt ansluta till omgivande GC-vägnät. Entrén från Årsta är även omgiven av spår med full trafik. Ingen trevlig miljö för en GC-väg.

Med vänlig hälsning

XXXX
Kundtjänsthandläggare"

Se där, Trafikverket tycker det är en "väldigt god" idé!

Men... där kom just en av de invändningar som jag skrev skulle komma:

"Nästa invändning är att det finns ju inga ramper i var ände av servicevägen som ansluter till gång- och cykelvägnätet. Då bygger vi dem säger jag då. Ett statligt verk som byggt Södra Länken, Norra Länken, Citybanan, Citytunneln och till slut kom igenom Hallandsåsen borde nog klara av en så liten och enkel uppgift som att fixa två gång- och cykelramper i var ände av bron - tycker i varje fall jag."

Men det går inte, det är för komplicerat att bygga cykelramperna. Säger Verket som nyligen byggt klart Norra Länken och snart Citybanan. Som nu ger sig på Förbifarten med full kraft och provborrar för Östlig förbindelse. Det är för komplicerat...


Från den röda lilla byggnaden högst upp till höger i bilden och ner till bron är det för komplicerat att bygga en ramp för cykeltrafik. Det kan man inte tro när man ser både den nya och gamla Årstabron i bakgrunden...

Invändningen om att det inte när någon trevlig miljö såg jag inte komma, är väl för skadad av allt cyklande och planerande i en storstadsmiljö full av olika trafikmiljöer. Många som är avsevärt tuffare och eländigare än vad Årstabron är (Hej Långholmsgatan!). Årstabron är ju rena rama lyxen tycker jag, att så centralt i staden slippa motorfordonstrafiken är ju underbart. Miljön kan ju göras trevligare, om man vill. Trafikverket la ju ut 50 miljoner kronor på konst för att göra Norra Länken lite trevligare för dem som färdas där. 50 miljoner kronor, det skulle ju inte ens cykelramperna kosta. Så då blir det ju lite pengar över till konst för att göra miljön kring Årstabron lite trevligare.

Om det nu är en "väldigt god idé" så tycker jag att det minsta man bör göra är ju att studera hur idén skulle kunna förverkligas, hur mycket det skulle kosta och vad samhällsnyttan av en sådan investering skulle vara. Men så fungerar uppenbarligen inte Trafikverket. När det gäller cykeltrafik.

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (6)

2015-11-24 11:55


Asfalten skriker – kom cykla på mig!

Se på bilden. Tom och öde asfalt. Så är det nästan alltid, nästa alla årets timmar - helt öde. Där ligger en fin och bra asfaltsyta som bara skriker - kom cykla på mig!

Se på nästa bild. Samma bro, fast på andra sidan. Fullt av gående och cyklister som trängs på ett begränsat utrymme:

Hur kan detta komma sig?

Den östra sidan, den tomma asfaltsytan, är en serviceväg som används vid underhåll av spår och bro. Det innebär att den stora delar av årets alla timmar är tom - helt öde. Man är ju inte där och mekar med bron och spåren 24 timmar om dygnet.

Är det att utnyttja våra gemensamma investeringar och resurser på bästa sätt?

Trafikverket har ett arbetssätt för att verka för ett mer hållbart resande, ett arbetssätt som kallas för fyrstegsprincipen. Så här lyder den:

Fyrstegsprincipen

  1. Tänk om
    Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt.   
  2. Optimera
    Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.
  3. Bygg om
    Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 
  4. Bygg nytt
    Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringoch/eller större ombyggnadsåtgärder.

Jag fastnar särskilt vid punkt två, optimera: "...effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen"

Här har vi alltså en yta som står helt tom majoriteten av årets alla timmar, och en annan yta som många gånger är fylld av trafikanter. Vad skulle hända om trafikanterna även kunde utnyttja den östra sidan - det vill säga om man optimerade utnyttjandet av befintlig infrastruktur. Utnyttjandet av servicevägen som serviceväg är totalt sett inte många dagar om året. Resten av tiden är servicevägen tom och då kan gående och cyklister använda ytan. Fördubblad kapacitet över en natt - vilken enastående trimning och effektivisering av trafiksystemet - och till en låg kostnad!

Här kommer då en del invändningar att komma.

En invändning är att det inte går att ha en massa gående och cyklister när man utför servicearbete. Helt rätt, det vore högst olämpligt. Då gör vi som Trafikverket gör vid servicearbete i till exempel Södra och Norra Länken - förbindelsen stängs av för trafikanterna och de hänvisas till andra vägar. Lämpligen till andra sidan bron. Inte särskilt märkligt, finns redan rutiner för sådant och med ett bra informations- och avstängningssystem upplyses trafikanterna i god tid om förutsättningarna på bron. Och allt styrs från trafikledningscentralen Trafik Stockholm. Även trafikredaktionen på P4 Radio Stockholm kan meddela när förbindelsen är stängd, numera sänder de ju trafikinformation för cyklister.

En annan invändning som kommer att komma är säkerhetsaspekter - spårområdet är tillgängligt från servicevägen. Lös det säger jag då.

Nästa invändning är att det finns ju inga ramper i var ände av servicevägen som ansluter till gång- och cykelvägnätet. Då bygger vi dem säger jag då. Ett statligt verk som byggt Södra Länken, Norra Länken, Citybanan, Citytunneln och till slut kom igenom Hallandsåsen borde nog klara av en så liten och enkel uppgift som att fixa två gång- och cykelramper i var ände av bron - tycker i varje fall jag. Men för att vara säker visar jag två principskisser på hur ramperna kan utföras:


Gång- och cykelramp på södra sidan


Gång- och cykelramp på norra sidan

Och vips så har vi nu en helt ny och effektiv förbindelse mellan söderort och Södermalm. Till en liten kostnad för samhället och till en mycket stor nytta för samhället. Tänk så enkelt det är ibland!


En ny och viktig förbindelse, en pulsåder, mellan söderort och Södermalm! Ligger där och slumrar och bara väntar på att förverkligas.

Vi kan också se att en sådan åtgärd skulle vara av betydelse för näringslivets transporter och leda till bättre framkomlighet och tillgänglighet för dem.


Flera transporter i veckan sker på bron av cykelåkeriet MOVEBYBiKE

Allt detta helt i linje med fyrstegsprincipen - att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.

Så Trafikverket, här har ni nu ett gyllene tillfälle och ett bra exempel att använda fyrstegsprincipen. Ett tillfälle att snabbt förbättra framkomligheten och tillgängligheten för gående och cyklister - de mest hållbara transportsätten.

Ingen tid att slösa, bara att sätta igång. Den tomma asfalten har skrikigt efter cyklister länge nog.

Uppdaterad 2015-11-25:
Här kan ni läsa Trafikverkets svar på min idé om att göra cykelbana av servicevägen.


Relaterade inlägg:

          Skriv ut Permalink Kommentarer (4)

          2015-11-02 05:56


          MerKrister Isaksson

          Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

          Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

          Arkiv

          1. > April 2017
          2. > Mars 2017
          3. > Februari 2017
          4. > Januari 2017
          5. > December 2016
          6. > November 2016
          7. > Oktober 2016
          8. > September 2016
          9. > Augusti 2016
          10. > Juli 2016
          11. > Juni 2016
          12. > Maj 2016
          13. > April 2016
          14. > Mars 2016
          15. > Februari 2016
          16. > Januari 2016
          17. > December 2015
          18. > November 2015
          19. > Oktober 2015
          20. > September 2015
          21. > Augusti 2015
          22. > Juli 2015
          23. > Juni 2015
          24. > Maj 2015
          25. > April 2015
          26. > Mars 2015
          27. > Februari 2015
          28. > Januari 2015
          29. > December 2014
          30. > November 2014
          31. > Oktober 2014
          32. > September 2014
          33. > Augusti 2014
          34. > Juli 2014
          35. > Juni 2014
          36. > Maj 2014
          37. > April 2014
          38. > Mars 2014
          39. > Februari 2014
          40. > Januari 2014
          41. > December 2013
          42. > November 2013
          43. > Oktober 2013
          44. > September 2013
          45. > Augusti 2013
          46. > Juli 2013
          47. > Juni 2013
          48. > Maj 2013
          49. > April 2013
          50. > Mars 2013
          51. > Februari 2013
          52. > Januari 2013
          53. > December 2012
          54. > November 2012
          55. > Oktober 2012
          56. > September 2012
          57. > Augusti 2012
          58. > Juli 2012
          59. > Juni 2012

          Mest lästa

          1. Det går ju om man vill
          2. Nya Slussen - cykellösning bra för biltrafiken
          3. Cykelvägen - aldrig så ren som nu
          4. Nya Slussen - favorit i repris

          Kategorier

          1. > Cykelhistoria
          2. > Cykelkultur
          3. > Prylar

          Etiketter

          1. > 2+1-väg
          2. > Arkitektur
          3. > Barn
          4. > Bicycling
          5. > Bilhinder
          6. > Broar
          7. > cargobike
          8. > Cykelbloggare
          9. > Cykelbox
          10. > Cykelfrämjandet
          11. > Cykelhjälmslag
          12. > Cykelinfrastruktur
          13. > Cykelparkering
          14. > Cykelpendling
          15. > Cykelpolitik
          16. > Cykelöverfart
          17. > Cykla höger vid rött
          18. > Cykla med barn
          19. > Danmark
          20. > Davos
          21. > Debatt
          22. > Design
          23. > Desire lines
          24. > Drift & underhåll
          25. > Däck
          26. > Elcykel
          27. > Felanmälningssystem
          28. > Framkomlighet
          29. > Gatubantning
          30. > Groningen
          31. > Grus
          32. > Gå på cykelbanan
          33. > Gästbloggare
          34. > Hinder på cykelbanan
          35. > Hinderbana
          36. > Holland
          37. > Humor
          38. > hållbart samhälle
          39. > Kläder
          40. > kollektivtrafik
          41. > Konfliktdesign
          42. > Konst
          43. > Köpenhamn
          44. > Lastcykel
          45. > Lådcyklar
          46. > Lånecyklar
          47. > Lövhalka
          48. > Miljö
          49. > Motormännen
          50. > Nacka
          51. > Nationell cykelstrategi
          52. > Nederländerna
          53. > New York
          54. > Nollvisionen
          55. > Nya Slussen
          56. > Polisen
          57. > Politik
          58. > Popup-cykelbana
          59. > Regional cykelplan
          60. > Regionala cykelstråk
          61. > Rullstolscykel
          62. > Samhälls- och trafikplanering
          63. > Samhällsekonomin
          64. > Skärmar
          65. > Sollentuna
          66. > Solna
          67. > Sopsaltning
          68. > Sportcyklist
          69. > Stella Fare
          70. > Stockholm
          71. > Stockholms Handelskammare
          72. > Stolpar i cykelbanan
          73. > Svensk Cykling
          74. > Svängfest
          75. > Trafiklagstiftning
          76. > Trafikmaktordning
          77. > Trafikplanering
          78. > Trafikrapportör
          79. > Trafikregler
          80. > Trafiksignaler
          81. > Trafiksäkerhet
          82. > Trafikverket
          83. > Täby
          84. > Tävling
          85. > USA
          86. > Vintercykling
          87. > Vinterväghållning
          88. > VTI
          89. > Vägarbeten
          90. > Växtlighet
          91. > Önskelista

          Följ oss på Bicycling twitter_symbol fb_symbol

          Medlem / Prenumerant

          Logga in

          Logga in eller ansök om
          gratis medlemskap.

          Sök på Bicycling.se



          Få vårt nyhetsbrev!

          Annonser