Krister Isaksson | Bicycling.se
Annons

Krister Isaksson

Stolpskotten i Solna

Nybyggd så kallad cykelbana i Solna, Järvastaden. Vi kan ju även kalla detta finn fem (eller ännu fler) fel. Hur de lyckas med detta är ju häpnadsväckande. Eller är det det? Sett till Solnas historik på cykelområdet är det ju precis detta som man kan förvänta sig. Och vilken tur, som vanligt har de lyckats med ytorna för biltrafiken!


Foto: Bernhard Huber 


Foto: Mikael Ström 

Men vi kan vara lugna - allt är frid och fröjd. Solna har ju en ny cykelplan. Och hela 1 miljon i cykelbudget. Hurra!

Bilder & tips: Clara Attermo

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (6)

2016-09-25 06:46


Solna - där cykeln är satt på undantag

Så var det dags för ännu en gästbloggare, nämligen Mikael Ström. Och ännu en gång handlar ett gästinlägg om cykelförutsättningarna i Solna. Det målas upp en bild som med all tydlighet visar att cykeltrafiken är fullständigt satt på undantag i Solna.

Om Mikael:
Bor i Solna och cykelpendlar året runt till Täby. Använder cykeln främst i vardagen och tar mig i Solna ofta fram på cykel med framflak, barn och cykelvagn. Uppväxt i Linköping där cykeln var det naturliga färdsättet för nästan alla under skolgången. Har sedan dess fortsatt på den inslagna vägen. Inser numera vilken stor frihet cykeln gav som ung att kunna ta sig fram på egen hand. Önskar att fler får uppleva den friheten, gammal som ung. Finns på twitter under @M_F_Strom

 

Solna - där cykeln är satt på undantag

När Arenastaden i Solna är färdigbyggd kommer den förutom Friends Arena även innehålla norra Europas största shoppingcenter, Mall of Scandinavia, 30 000 arbetsplatser och 1500 bostäder. Ett område många människor kommer röra sig till och från dagligen. För att möta behovet av transporter presenterade Solna Arenastadens trafiklösningar. Här inkluderades bland annat tvärbanans Solnagren, en ny entré för pendeltåget och inte minst en hel del utbyggnader för vägtrafiken. Till vägtrafikens utbyggnader får vi även räkna lösningar för cykeltrafiken, då cykel inte presenterats som ett separat trafikslag i några lösningar. Tvärbanans utbyggnad till Solna Station har tidigare resulterat i ett inlägg med rubriken ”Solna - kommunen där cykelplaneringen havererat”.

Hur gick det då för cykeltrafiken vid utbyggnaden av vägar till Arenastaden?


Arenastaden är mån om att framstå som cykelvänlig i marknadsföringen, men hur ser möjligheten att cykla till stadsdelen egentligen ut? Bild från Arenastadens blogg.

Den viktigaste vägen till Arenastaden går via den i sommar invigda Signalbron som gör det möjligt att passera från Kolonnvägen över järnvägsspåren direkt till stadsdelen. För att ta sig till Signalbron har två trafikplatser byggts, en norr om bron och en söder om bron. Genom dem passerar inte bara de som ska till och från Arenastaden, utan även många som cyklar till, från och genom Solna. Längs samma väg löper nämligen det regionala Märstastråket som ”utgör ett av länets viktigaste stråk för arbetspendling” enligt den regionala cykelplanen.


Solna Stads bild över trafiklösningar i Arenastaden. Den nya huvudentrén till Arenastaden utgörs av Signalbron (5). För att ta sig till Signalbron har två trafikplatser byggts ut, från norr Enköpingsvägen/Kolonnvägen (6) och från söder Frösundaleden/Kolonnvägen (4).

Vi börjar med den södra trafiklösningen vid Kolonnvägen/Frösundaleden. Här har en cirkulationsplats ersatts av en korsning och i samband med det har fler körfält tillkommit för motortrafiken. För att cykla förbi den tidigare cirkulationsplatsen var man tvungen att passera genom fyra stycken 90-graderskurvor. En ombyggnad av platsen gav en bra möjlighet att förbättra det regionala cykelstråket. Solna stads cykelplan fastslår att ”De regionala cykelstråken ska ha en god framkomlighet med en geometrisk standard som medger färd i relativt hög hastighet och få stopp.” Istället blev alla de tidigare svängarna kvar och fler tillkommer nu när cykelvägen får en ny sträckning. En dålig passage på det för regionen viktiga Märstatråket blir ännu sämre.


När Kolonnvägen breddades med fler körfält försvann den cykelväg som gick utmed (röd linje). Istället byggs nu en omväg genom ett bostadsområde och en parkeringsplats...


Märstastråket får nu nya och fler kurvor när en ny sträckning anläggs!

På Frösundaleden breddades körfälten och cykelvägen blev kvar i sitt nedsänkta läge där den går i tunnel under vägen. Cykelvägen blev något smalare och för att stödja Frösundaledens nya körfält har höga stödmurar gjutits ända inpå cykelvägen. Platsen hade redan tidigare nedsatt sikt, men nu är den usel, en naturlig följd av att cykelvägen går ända in till sista millimetern på tunnelmynningen. Visst går det fortfarande att ta sig fram med cykel runt denna trafikplats men bygger vi någonsin med dessa siktförhållanden för bil på en huvudgata? Framkomlighet och geometrisk standard i verkligheten stämmer dåligt överens med målen i cykelplanen. När det blev förbättringar för motortrafiken fick cykeltrafiken försämringar.


Tittut, vem gömmer sig bakom muren? Ett barn på sparkcykel kanske? En äldre herre med rollator?

Hur blev då den norra anslutningen till Signalbron mellan Kolonnvägen/Enköpingsvägen? I stadsdelen Ritorp finns nu en cirkulär ramplösning för motortrafiken med 6 filers bredd vid Enköpingsvägen. En stor trafikplats. Med denna lösning är passagen inte längre planskild. Det är visserligen fortsatt planskilt i den gamla passagen under Enköpingsvägen, men den nybyggda trafikplatsen har korsning i plan. Där passerar cykelvägen nu rakt igenom en cirkulär lösning med 4 filer vid övergången. Solnas cykelplan säger; ”Den mest trafiksäkra utformning av korsningar i plan, mellan biltrafik och cykeltrafik, är där biltrafikens hastighet är reducerad till högst 30 km/tim. Detta kan åstadkommas med hjälp av fysiska åtgärder”. I nybyggda trafikplats Ritorp har vi 50 km/tim utan någon hastighetsreducering vid en passage som ligger mitt i en 180-gradig sväng utan väjningsplikt för trafiken. Varför har man inte uppfyllt några av kraven på en säker passage i en nybyggd trafiklösning?

Att ta sig rakt fram är dock ett mindre problem jämfört med att ta sig från Ritorp ner till Kolonnvägen. Då jag frågar Solna hur man tänkt när gång- och cykeldelen endast blivit knappt 1,5 meter bred får jag svaret att det inte alls är meningen att man ska cykla eller gå där. Den nylagda asfalten ska tas bort, ersättas med grus och bli en vägren. Istället hänvisas gående och cyklister en omväg genom rampen och att passera vägbanorna 2 gånger, sammanlagt 10 filer helt i onödan! Detta trots att man alltså inte vill över vägen överhuvudtaget egentligen. Sträckningen är inget huvudstråk för cykel, men ska ens lokala cykelmöjligheter utformas så här? Någon i Solna som tänkt på barnens möjlighet att ta sig fram i staden med cykel eller för den delen till fots? I cykelplanen läser jag: ”Ett resultat av projektet är den Regionala cykelplanen. I planen finns en målsättning om att resorna med cykel ska utgöra minst 20 % av alla resor år 2030. För att nå detta mål krävs förbättringar av de regionala cykelförbindelserna men även de lokala cykelnäten”. Även i trafikplats Ritorp har cykel fått försämringar när det byggts ut rejält för biltrafiken.

Cykelvägen passerar rakt igenom 180-graderskurvam med 50 kilometer i timmen utan hastighetssäkring. Är det en säker obevakad cykelpassage med högersvängande fordon i två filer? Önskar du gå eller cykla mellan de två gröna punkterna får du ta en rejäl omväg (röd linje). Den gröna sträckningen blir vägren.


En mycket stor trafikplats, men endast plats för en vägren! Cyklister och gående får vänta och ta omvägar. Hinder spärrar av i väntan på att den nylagda asfalten ska tas bort.

Nu vill man kanske inte ha någon cykeltrafik i trafikplats Ritorp egentligen. Tittar man i Solnas cykelplan väljer man där att lägga Märstatråket i en båge genom Ritorp. En omväg som i dagsläget innehåller ett antal 90-graderssvängar. Utritat regionalt cykelstråk är dessutom huvudsaklig gång och cykelväg för Frösundas barn till Solnas nya grundskola. Ulriksdalsskolan, med 900 elever. En omväg på ett regionalt cykelstråk för att låta det dela plats med en skolväg. Hur låter det? När man ändå byggde en väglösning mellan Kolonnvägen och Enköpingsvägen hade man ju kunnat göra en bra cykellösning där. Man hade då sluppit kombinera skolväg med pendlingsstråk för cykel och dessutom fått en rakare och snabbare sträckning på det regionala cykelstråket.


Märstatråkets sträckning i en båge in genom Ritorp enligt Solnas cykelplan. Signalbron inritad i rött.

Men vid Signalbron då, hur blev det där? Ja, här blir det ännu värre. Signalbrons fäste på Kolonnvägen är en rejäl pjäs, men cykellösningen av det mer minimalistiska slaget (trafikplatsen är så stor att jag inte lyckats ta en rimlig översiktsbild). Märstastråket rundar trafikplatsen på baksidan av betongkonstruktionen i en gemensam gång- och cykelväg. Jag förstår tanken att undvika att cykelstråket korsar biltrafiken på framsidan, men varför så extremt snålt tilltagna dimensioner för cykeltrafiken? Cykelstråket går även här ända in till sista millimetern på betongen i kurvan för minimal sikt. Bredden på gång- och cykelvägen är i minsta laget för att klara såväl regionalt cykelstråk som gående i denna knutpunkt för trafik till Arenastaden. Det är långt ifrån de standarder för cykelstråk som målas upp i cykelplanen. ”Ska cykeln vara ett attraktivt färdmedel, i konkurrensen med bilen, måste huvudcykelstråken för cykel och de regionala cykelstråken ha en god kvalitet och erbjuda bra framkomlighet.”

Solna beslutade nyligen mycket glädjande att Märstastråket är ett av de cykelstråk som ska sopsaltas. Jag tvivlar på att sopsaltaren alls kommer kunna ta sig fram i denna lösning. Här får nog kommunen handsopa som det ska bli sopat! Staden skriver i sin cykelplan; ” I den regionala cykelplanen, har det tagits fram utformningsprinciper för regionala cykelstråk”. Låt mig gissa att dessa inte stämmer överens med hur man utformat Märstastråket i verkligheten!


Välkommen cyklist på Märstastråket. Vare sig du ska till Arenastaden eller bara passera på det regionala stråket ovan hoppas Solna Stad på att bjuda på en spännande färd full av överraskningar. Vad gömmer sig runt hörnet?

Uppfyller denna lösning de riktlinjer som finns i regionala cykelplanen om hur cykelstråk ska utformas?


Äntligen förbi betongkonstruktionen. Inga fysiska begränsningar i sidled finns vid byggande av denna dubbelriktade cykelpassage på Gustav III Boulevard. Cirka 0,5 meters bredd är väl lagom för norr- och södergående cyklister att dela på?

Nog om brofästet på Kolonnvägen, själva bron då? Den är inget regionalt cykelstråk, men väl huvudentré till Friends Arena, Mall of Scandinavia och snart 30 000 arbetsplatser Med detta hade jag nog förväntat mig ett en nybyggd bro har separata gång- och cykelbanor. Det har t.ex Frösundaledens brokonstruktion från 70-talet. Men Signalbron fick en icke separerad dubbelriktad gång- och cykelväg av ordinär karaktär på ena sidan av bron, så som de ser ut i de flesta mindre bostadsområden i Solna. 4 filer för biltrafiken har fått plats. Det är en tydlig prioritering av vilket trafikslag som ska fram till Arenastaden. Det är inte ”Cykel i centrum när Arenastaden växer” så som Arenastaden själva påstår i sina blogginlägg. I cykelplanen skriver Solna att ”Cykeln har idag en relativt begränsad roll i Solnas trafiksystem”. Ambitionerna att ändra på detta verkar vara små.


Solna uppmuntrar skriftligen till att ställa bilen och välja kollektivtrafik, gång eller cykel till Arenastaden vid evenemang. Men i dimensioneringen av infrastruktur är det bilen som gäller! Gemensama gång- och cykelvägen till höger i bild, resten körfält för motortrafiken. Vem kan följa uppmaningen och välja cykel med familjen till ett evenemang när infrastrukturen ser ut så här?


Är detta en lösning som leder mot målet om ökad andel cykelresor i kommunen?

Väl framme vid Arenastaden möts man av en cirkulationsplats. Biltrafiken leds vidare på två ramper in i Arenastaden men ingen av dem har några cykelfält. Hur man ska ta sig vidare in i Arenastaden är för mig en gåta. Cykelvägen fortsätter i cirkulationsplatsen rakt fram in på en parkeringsplats. Här tar det stopp, det finns ingen fortsättning på cykelvägen. Man kommer till Arenastaden men inte vidare in i den som cyklist!


Södergående ramp för att ta sig in i Arenastaden. Inte för cyklister!


Norrgående ramp in i Arenastaden, inte heller den för cyklister. Gång och cykelvägen slutar i ett räcke. Här får man istället ta cykelpassagen och fortsätta in i Arenastaden den vägen. Men vänta nu…


Nej, cykelpassagen leder rakt in i en parkeringsplats. Väl över nya Signalbron tar det tvärstopp. Hit men inte längre!

Solna har som många kommuner ett arv där cykeln traditionellt haft lägre prioritet. Det tar givetvis tid att rätta till, men när nya stora infrastrukturprojekt som vi ska leva med länge håller minst lika låg kvalité är det oroväckande. Även andra rena cykelåtgärder som gjorts har varit av tvivelaktig kvalité, som när t.ex Cyklistbloggens nyligen rapporterade om att Solna drar cykelfält i slalom över vägarna. Solna har helt klart gjort ett ambitiöst program för att mata biltrafiken till Arenastaden, men cykelvägar har det uppenbart inte funnits någon genomtänkt plan för. Inräknat tvärbanan har trafikutbyggnaderna till Arenastaden istället inneburit avsevärda försämringar för cykeltrafiken. Arenastadens trafiklösningar ger intrycket av att cykel inte räknas till trafik i Solna. Istället för lösningar och förbättringar har det skapats nya problem på viktiga pendlingsstråk.

Det kommer gå hjälpligt att cykla på dessa lösningar till och förbi Arenastaden, men de kommer knappast stimulera till ökad och säker cykling och de har inte alls den standard som förväntas av cykelstråk av större lokal och regional betydelse. All denna nya infrastrukturbyggnad hade varit ett gyllene tillfälle att arbeta mot det uttalade målet att öka andelen cykelresor i kommunen. Varför utnyttjades det inte?

 

Not:
Solna beslutade 2012 att ta fram en cykelplan. Denna är ännu inte färdigställd, men 2014 var vad ,am kallade del 1 ute på remiss. Denna del är en nulägesbeskrivning samt allmänna riktlinjer för cykeltrafikens utveckling i Solna. Något konkret åtgärdsprogram finns dock ännu inte kopplat till Solnas cykelplan. Del 1 av planen som varit på remiss finns offentligt tillgänglig på stadens hemsida under namnet cykelplan. Den är alltså inte antagen, men offentligt utlagd. Jag har därför här valt att referera till den som Solnas cykelplan såsom kommunen själv gör.

 

 

Andra gästbloggar:

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (13)

2015-08-10 06:14


MerKrister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

  1. > Maj 2017
  2. > April 2017
  3. > Mars 2017
  4. > Februari 2017
  5. > Januari 2017
  6. > December 2016
  7. > November 2016
  8. > Oktober 2016
  9. > September 2016
  10. > Augusti 2016
  11. > Juli 2016
  12. > Juni 2016
  13. > Maj 2016
  14. > April 2016
  15. > Mars 2016
  16. > Februari 2016
  17. > Januari 2016
  18. > December 2015
  19. > November 2015
  20. > Oktober 2015
  21. > September 2015
  22. > Augusti 2015
  23. > Juli 2015
  24. > Juni 2015
  25. > Maj 2015
  26. > April 2015
  27. > Mars 2015
  28. > Februari 2015
  29. > Januari 2015
  30. > December 2014
  31. > November 2014
  32. > Oktober 2014
  33. > September 2014
  34. > Augusti 2014
  35. > Juli 2014
  36. > Juni 2014
  37. > Maj 2014
  38. > April 2014
  39. > Mars 2014
  40. > Februari 2014
  41. > Januari 2014
  42. > December 2013
  43. > November 2013
  44. > Oktober 2013
  45. > September 2013
  46. > Augusti 2013
  47. > Juli 2013
  48. > Juni 2013
  49. > Maj 2013
  50. > April 2013
  51. > Mars 2013
  52. > Februari 2013
  53. > Januari 2013
  54. > December 2012
  55. > November 2012
  56. > Oktober 2012
  57. > September 2012
  58. > Augusti 2012
  59. > Juli 2012
  60. > Juni 2012

Mest lästa

  1. Varför cyklar du på gatan?
  2. Jag är rädd
  3. Cykelbanan - platsen för många olika hjul
  4. Jag – en cykelentusiast?

Kategorier

  1. > Cykelhistoria
  2. > Cykelkultur
  3. > Prylar

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arkitektur
  3. > Barn
  4. > Bicycling
  5. > Bilhinder
  6. > Broar
  7. > cargobike
  8. > Cykelbloggare
  9. > Cykelbox
  10. > Cykelfrämjandet
  11. > Cykelhjälmslag
  12. > Cykelinfrastruktur
  13. > Cykelparkering
  14. > Cykelpendling
  15. > Cykelpolitik
  16. > Cykelöverfart
  17. > Cykla höger vid rött
  18. > Cykla med barn
  19. > Danmark
  20. > Davos
  21. > Debatt
  22. > Design
  23. > Desire lines
  24. > Drift & underhåll
  25. > Däck
  26. > Elcykel
  27. > Felanmälningssystem
  28. > Framkomlighet
  29. > Gatubantning
  30. > Groningen
  31. > Grus
  32. > Gå på cykelbanan
  33. > Gästbloggare
  34. > Hinder på cykelbanan
  35. > Hinderbana
  36. > Holland
  37. > Humor
  38. > hållbart samhälle
  39. > Kläder
  40. > kollektivtrafik
  41. > Konfliktdesign
  42. > Konst
  43. > Köpenhamn
  44. > Lastcykel
  45. > Lådcyklar
  46. > Lånecyklar
  47. > Lövhalka
  48. > Miljö
  49. > Motormännen
  50. > Nacka
  51. > Nationell cykelstrategi
  52. > Nederländerna
  53. > New York
  54. > Nollvisionen
  55. > Nya Slussen
  56. > Polisen
  57. > Politik
  58. > Popup-cykelbana
  59. > Regional cykelplan
  60. > Regionala cykelstråk
  61. > Rullstolscykel
  62. > Samhälls- och trafikplanering
  63. > Samhällsekonomin
  64. > Skärmar
  65. > Sollentuna
  66. > Solna
  67. > Sopsaltning
  68. > Sportcyklist
  69. > Stella Fare
  70. > Stockholm
  71. > Stockholms Handelskammare
  72. > Stolpar i cykelbanan
  73. > Svensk Cykling
  74. > Svängfest
  75. > Trafiklagstiftning
  76. > Trafikmaktordning
  77. > Trafikplanering
  78. > Trafikrapportör
  79. > Trafikregler
  80. > Trafiksignaler
  81. > Trafiksäkerhet
  82. > Trafikverket
  83. > Täby
  84. > Tävling
  85. > USA
  86. > Vintercykling
  87. > Vinterväghållning
  88. > VTI
  89. > Vägarbeten
  90. > Växtlighet
  91. > Önskelista

Följ oss på Bicycling twitter_symbol fb_symbol

Medlem / Prenumerant

Logga in

Logga in eller ansök om
gratis medlemskap.

Sök på Bicycling.se



Få vårt nyhetsbrev!

Annonser