Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Strategi eller stålar

26 sep 2016

För mycket ord och för liten handling - det är slutsatsen när Svensk cykling efterlyser den Nationella cykelstrategin i Dagens samhälle den 22 september.

I artikeln ifrågasätter de tidigare styrdokument och strategier - något som alltså ännu en strategi ska lösa. Det ska alltså vara nya och finare ord som ska leda vägen framåt. Denna gång ska strategin fungera, så låt oss skriva en till.

Tillåt mig tvivla.

Det finns en sak som fungerar för ökat och säkert cyklande, och för att få ut mer och bättre asfalt att cykla på: pengar. Det har det gjort för biltrafiken i årtionden - vi ser inte särskilt många bilstrategier där inte.

Se bara vilken fart det tagit i Stockholm. Där arbetar man för fullt med att sätta sprätt på cykelmiljarden. Och se vad lite som händer i exempelvis Solna - de har en miljon i cykelbudget. Jag upprepar: en miljon.

Istället för att lägga tid och pengar på att ta fram fina strategier borde man gå ut och åtgärda de problem som redan är kända. Det behövs ingen strategi för det. Det behövs pengar - i nationell plan, i de regionala planerna och i kommunernas budgetar. Detta har Krister Spolander visat med all tydlighet i bland annat rapporten: Det statliga sveket mot cyklisterna. Planer utan pengar är bara papper mellan pärmar, 2013.

Av samma anledning skrotade Trafikverket snabbcykelvägen - det saknas pengar. Ingen strategi kan lösa detta. Trafikverkets egen genomgång, Ökad och säker cykling – Redovisning av regeringsuppdrag 2011, visar tydligt varför den förra nationella cykelstrategin havererade - det avsattes inte tillräckligt med medel, varken personella eller ekonomiska. Det har vi ju svart på vitt, mindre än en procent av medlen i nationell plan avsätts till cykelinvesteringar, och det räckte som sagt var inte ens till en snabbcykelväg.

Det var också en av de viktigaste slutsatserna som kom fram i den annars undermåliga Cyklingsutredningen: cykelskulden i vårt land är stor. Och det fixar inga ord, det fixar bara stålar.


Relaterade inlägg:


Den svenska cykelförhandlingen

23 mar 2016

Vill vi få fart på cyklandet i landet? Vill vi få mer och bättre cykelinfrastruktur på statlig, regional och kommunal nivå? Vad sägs om åtgärder, investeringar, prestationer och motprestationer för cykelns tillväxt, samlade i ett och samma paket? Tillsammans med en klar och tydlig plan över vem som gör vad samt en tidsplan för alltihop.

Vill vi det? I så fall har jag svaret hur vi ska göra:

Den svenska cykelförhandlingen

Regeringen och infrastrukturministern tillsätter helt enkelt Den svenska cykelförhandlingen. Det här är ett djupt rotat och traditionellt arbetssätt när det gäller Sveriges viktigaste transportinfrastruktur. Vi har Dennispaketet, Stockholmsförsöket och trängselskatterna, Bromma flygplats och Sverigeförhandlingen. En Sverigeförhandling som faktiskt har ett litet cykeluppdrag - detta efter råd från mig till infrastrukturministern.

Så arbetssättet är inget nytt. Det jag föreslår är en modell som har använts om och om igen – låt oss nu bara göra samma sak med cykel denna gång.

Då blir det tydligt vilka åtgärder och investeringar som krävs på nationell, regional och lokal nivå. Det blir också tydligt vilket ansvar de olika parterna har - vad staten ska göra, vad regionerna ska göra och vad kommunerna ska göra – för cykelns tillväxt. Glasklara prestationer och motprestationer.  

Vi behöver få detta på papper: orden och de så viktiga strecken på cykelvägarna på kartan. Till detta kopplas sedan prioriteringar och tidplaner: det här ska göras, vem som ska göra det och när det ska vara klart. Helt enkelt grundläggande villkor och förutsättningar för att lyckas. Förhandlingen bör även bestämma standarden för cykelinvesteringarna, såsom dimensionering, framkomlighet, separation och så vidare. Sist men inte minst måste finansieringen fastslås, samt vilka samhällsnyttor som kommer av dessa investeringar.

För att ro detta iland behöver vi en mycket erfaren förhandlare. Någon med hög trovärdighet, politiska kanaler och erfarenhet från tuffa och svåra förhandlingar. Någon i stil med en tuff och elak före detta statssekreterare, eller en före detta näringsminister och fruktad näringslivstopp – så som man gör i andra viktiga infrastrukturfrågor som samhället måste lösa.  

Så Anna Johansson, nu har du chansen att bli unik. Att bli den infrastrukturminister som sätter Sverige på den internationella cykelkartan. Som ser till att cykeltrafik får en framskjuten och betydande roll i det svenska transportsystemet. På såväl statlig, regional som kommunal nivå.

Ta chansen är mitt råd.

 

Relaterade inlägg:



Följ oss

Få vårt nyhetsbrev!