Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Det galna svenska cykelsystemet

17 aug 2017

En gata där du är hänvisad till att cykla i blandtrafik. Sedan dyker det upp en cykelbana.

Cykelbanan är 100 meter lång. Med rådande trafiklagstiftning ska du, om du avser att färdas på denna sträcka, nu använda denna cykelbana. I 100 meter. Sedan ska du tillbaka till blandtrafiken. Cykelbanan är också dubbelriktad eftersom den inte är skyltad enkelriktad, alla cykelbanor i Sverige är dubbelriktade enligt trafiklagstiftningen om inte annat anges via skyltning och lokal trafikföreskrift. 

Vad du också råkar ut för på denna 100 meter korta cykelbana är två stycken cykelpassager. Vilket med rådande trafiklagstiftning innebär att du har väjningsplikt vid bägge dessa passager. Två passager med väjningsplikt, med 20 meters mellanrum.


Cykelpassage nr 1. Foto: Tobias Olsson


20 meter längre fram ligger cykelpassage nr 2. Foto: Tobias Olsson

Var cykelbanan börjar och slutar i den södra delen är också en aningen oklart, det får du gissa dig till. Men fordonstrafikanter på gatan varnas i varje fall för att det nu kan finnas cyklister på gatan.


Här någonstans slutar cykelbanan... Foto: Tobias Olsson

Detta är vardagen för de som cyklar i vårt land. Detta är det svenska cykelsystemet. År 2017. Ett fullständigt galet system - både vad gäller trafiklagstiftningen och infrastrukturen - ett system som är fullständigt satt på undantag. Men självklart ska vi som cyklar bita ihop och följa regelverket, hur obegripligt och galet än lagstiftarna och väghållarna utformar det... 

Relaterade inlägg:

Jag är aldrig ensam

12 jun 2017

Det spelar ingen roll vilket klockslag på dygnet. Det spelar ingen roll vilken tid på året. Jag är aldrig ensam på mina cykelturer längre. Annat var det för 20 år sedan. Cyklade jag tidigt på morgonen eller mitt i natten var jag ofta ensam ut på min cykel och såg sällan någon annan som cyklade. Ännu tydligare blev det på vintern, man fick leta efter hjulspåren i snön.

Men något har hänt i min stad. En utveckling jag inte kunde drömma om för 20 år sedan. Vi är massor av människor som cyklar nu. Året runt, dygnet runt, överallt, på alla möjliga cyklar.

Massor av människor har sett till att Stockholm tagit klivet och blivit en cyklande stad. Och nu finns ingen återvändo. Nu kommer gator byggas om, nu kommer nya broar byggas – nu kommer cykeltrafiken få ta plats och Stockholm kommer cykelanpassas – på riktig.

Och jag älskar det!

Foto: Jon Jogensjö


Foto: Jon Jogensjö


Foto: Jon Jogensjö


Foto: Jon Jogensjö

Relaterade inlägg:

Det började med ett streck på ett papper

24 apr 2017

Åren 2005 – 2006 arbetade jag med att ta fram Cykelplan 2006 för Stockholms innerstad. En förbindelse som identifierades som särskilt betydelsefull i det arbetet var sträckan mellan Gamla Stan och Tegelbacken. År 2007 fick vi sedan i uppdrag av Trafiknämnden att studera möjligheterna till att skapa en bättre förbindelse för cykeltrafiken. Vi påbörjade en utredning som 2010 resulterade i ett förslag till en ny cykelbro mellan Gamla Stan och Tegelbacken.


Rapport angående cykelbro mellan Gamla Stan och Tegelbacken, 2010

Tyvärr var det politiska läget inte så positivt till cykel på den tiden och arbetet med broförbindelsen avstannade. Cykelplan 2006 följdes sedan av Cykelplan 2012. Och den nya broförbindelsen mellan Gamla Stan och Tegelbacken ritades in i cykelplanen:


Bild från Cykelplan 2012, grön pil markerar den nya cykelbron

Nu, 10 år senare, har vi kommit många steg närmare ett förverkligande av denna cykelbro. Detta genom överenskommelsen i Sverigeförhandlingen. En överenskommelse som säger:

Det är fortfarande en lång bit kvar innan cykelbron är på plats. Och många kommer höja sina röster för att den inte skall bli av. Men vad detta visar är vikten av att få ner dessa förbindelser och streck i cykelplaner, i dokument, i utredningar. Och att fortsätta arbeta för deras förverkligande – att inte ge upp. När sedan den politiska viljan finns på plats, som den nu gör i Stockholm, då förverkligas många gånger de bra förslagen och åtgärderna.

Så det är en stor dag i en liten cykelplanerares liv!

 

Relaterade inlägg:

Nya Slussen - favorit i repris

18 apr 2017

Du som cyklar i Stockholm. Kommer du ihåg hur det såg ut vid korsningen Sankt Eriksgatan  - Fleminggatan? Det såg ut så här innan staden nyligen byggde om platsen: cykelbana längst in som övergår i ett rödmarkerat cykelfält genom korsningen. Utanför cykelbanan ett högersvängfält vilket innebar att alla som svängde höger skulle korsa cykelfältet och alla som cyklade rakt fram. Platsen ansågs för farlig och byggdes om för många miljoner.

Foto: Hitta.se

Foto: Google

Nu vill projektet Nya Slussen kopiera den dåliga lösningen från Sankt Eriksgatan och bygga likadant på Hornsgatan. Det tycker jag är dumt, riktigt dumt. Så här är det tänkt att se ut:


Cykelbana innanför högersvängade trafik i Nya Slussen

Till skillnad mot Sankt Eriksgatan kommer nu de som cyklar på cykelbanan vara skymda av människor på hållplatsen, av bussar och av väderskydd. För att sedan dyka upp precis innan korsningen - du vet så där plötsligt, som bara cyklister kan göra.

Men detta har projektet en lösning på. Så här står det i PM Trafiklösning på Hornsgatan och Katarinavägen i Slussen

”Högersvängande fordon korsar cykelfältet i signalen och för att minimera konflikten mellan högersvängande fordon och cyklister målas cykelfältet i korsningen rött.”

Men… det är ju exakt som det såg ut på Sankt Eriksgatan - platsen som byggdes om för miljoner. För att den var farlig. Är det då inte märkligt att vi får en till sådan utformning i Nya Slussen? Det här med en lärande organisation verkar vara ett helt okänt begrepp.

Hur kommer det att se ut på denna cykelbana i rusningstid? Vi studerar ett utklipp från den så kallade ”Trafikanalysen” – alltså den som bara studerar bil- och busstrafik. Här är en bild från den tidigare lösningen. Då det var ett 3 meter brett cykelfält. Kön av cyklister är nästan ända bort till Götgatan.

Cyklister i kö, nästan bort till Götgatan (grön pil)

Och nu ska det istället byggas en cykelbana. Som är 2,25 meter bred. Vilket innebär ett smalare och geometriskt sämre utformat signalmagasin för cykeltrafiken.

Konsekvens av detta? Ja det hittar vi inte i den så kallade ”Trafikanalysen”. Men om den tidigare utformningen resulterade i lång kö är det inte svårt att räkna ut att med en smalare cykelbana så blir det ännu längre kö. Och en cykelbana som ständigt kommer korsas av gående till och från hållplatserna.

Men den ”trafikanalysen” som är gjord av denna utformning visar att den är bra för busstrafiken. Det är ju bra att utformningen är bra för någon.

Skönt att jag nästan är pensionär när Nya Slussen är klar. För man kommer behöva tid och tålamod för att ta sig igenom Nya Slussen när man cyklar.

De tidigare cykelköerna i Slussen är ingenting mot vad det kommer att bli i Nya Slussen, där prognoserna visar att det kommer vara dubbelt så många cyklister:

Foto: Urbanisma

Vad var det nu expertgruppen sa angående cykeltrafiken i Nya Slussen:

"Kapaciteten är god, och oacceptabel trängsel bör inte uppkomma..."

Jo tjena...

 

Relaterade inlägg:

Nya Slussen - cykellösning bra för biltrafiken

11 apr 2017

Så har då den senaste (sista?) lösningen för cykeltrafiken på Nya Slussen kommit. Efter att en expertgrupp granskat tidigare förslag och framfört kritik har nu projektet reviderat vissa av de tidigare cykellösningarna. Resultatet? Det vet inte projektet, för de har inte gjort en trafikanalys av lösningarna. Jo förresten, det har de - för bil- och busstrafiken. Men inte för cykeltrafiken. Vilket de självklart borde ha gjort, för att kunna informera beslutsfattare och omvärlden om konsekvenserna - även för cykeltrafiken.

Det är två större förändringar som har skett:

  • Katarinavägen
  • Hornsgatan

På Katarinavägen har tidigare planerade enkelriktade cykelbanor och cykelfält nu ersatts med en dubbelriktad cykelbana på norra sidan av Katarinavägen, på sträckan mellan Hornsgatan/Katarinaplan och Fjällgatan.

Efter dessa förändringar har projektet gjort en så kallad "trafikanalys", för att studera konsekvenserna av förändringarna. Alltså, konsekvenserna för bil- och busstrafiken. Det är alltså en bil- och bussanalys, inte en "trafikanalys". Inte ens en analys är det förresten, det är en bil- och bussimulering. En simulering som visar att cykellösningen är bra för bil- och busstrafiken.

Jag tycker att detta är högst anmärkningsvärt. Här får projektet kritik från bland annat expertgruppen vad gäller cykeltrafiken och ändrar då delar av utformningen, men utan ett ord om konsekvenserna för cykeltrafiken. Kan ändringen till och med vara en försämring för cykeltrafiken?

Låt oss studera Katarinavägens nya cykellösning: en dubbelriktad cykelbana. Vi gör en inzoomning av delen närmast Slussen och ser att på en sträcka av cirka 150 meter finns det fem stycken oreglerade övergångsställen över cykelbanan. Fem stycken oreglerade övergångsställen på 150 meter:

Tittar vi på biltrafiken har de tre stycken på samma sträcka, och de är reglerade. Någon konsekvensanalys av vad dessa fem övergångsställen innebär för cykeltrafien finns inte - inte ett ord vad det innebär för cykeltrafikens framkomlighet. En konsekvensanalys för gående finns inte heller. Men det finns självklart en sådan analys för bil- och busstrafiken.

Så här såg det ut på platsen innan rivningarna av Slussen startade:


Foto: Peter Kronborg

Prognosen för denna plats år 2030 är 40 000 fotgängare per dygn, 40 000! Och många av dem ska över den dubbelriktade cykelbanan på ett eller annat sätt.

Många av dessa människor går alltså över gatan på ett förhållandevis brett och signalreglerat övergångsställe, som direkt därefter blir ett smalt och oreglerat övergångsställe över cykelbanan. Ett ställe som också är en trevägskorsning för cykeltrafiken - inte lite vi planerare begär av trafikanterna.

Tror ni att det kommer funka bra? Tror de som planerat och utformat denna lösning att det kommer funka bra? Alla dessa människor på bilden, och i framtiden ännu fler, ska alltså passera den dubbelriktade cykelbanan på fem oreglerade övergångsställen. På en sträcka av 150 meter. Över en cykelbana som går i en lång lutning. Utformningen kommer att innebära, förutom vid busshållplatserna där räcken finns, att gående kommer att korsa cykelbanan lite överallt på denna sträcka. Inte minst mitt i trevägskorsningen. Det hela kommer att blir en form av shared space. Fundera också var alla dessa fotgängare ska stå och vänta på grönt någonstans? På den lilla ytan mellan cykelbanan och gatan? Och när den ytan inte räcker till, var står de då?

En motsvarande lösning för bil- och busstrafiken vore helt otänkbar. Säkerhet, kapacitet och framkomlighet skulle haverera - det skulle bli ett jävla liv. Men för cykeltrafiken går det uppenbarligen utmärkt att utforma på detta sätt. Och dessutom strunta i att göra en analys av lösningen. För anlyser gör Exploateringskotoret bara för bil- och busstrafik.

Motortrafiken får alltså tre övergångsställen, som är signalreglerade och som ligger nära varandra. Detta innebär att signalerna kommer att vara samordnade och de kommer även vara utrustade med bussprioritet. För att upprätthålla framkomlighet och kapacitet. Ni vet, sådana där grundläggande funktioner i trafiksystemet.

För cykeltrafiken kommer det inte att handla om att upprätthålla framkomlighet och kapacitet, tvärtom. Men det kommer sannolikt målas rumble strips i anslutning till alla dessa övergångsställen. Ni vet de där målade sträcken tvärs över cykelbanan, som staden använder lite hur som helst - framförallt när de gjort en lösning som suger långt innan den ens byggts.

Låt oss nu titta på utformningen av övergångsstället strax innan passagen av Hornsgatan:

Det är ett oreglerat övergångsställe över den dubbelriktade cykelbanan. Bara några få meter efter övergångsstället kommer sedan trafiksignalen som reglerar cykeltrafikens passage över Hornsgatan. Så när det lyser grönt för passage ska cyklisterna precis innan hantera ett oreglerat övergångsställe. Detta är ett skolboksexempel på hur man inte ska utforma en säker och funktionell miljö för trafikanterna - det är ett no-no i branschen. Så gör man inte. Allt fokus för de som passerar här är på trafiksignalen. Och det är anledningen till att du sällan ser motsvarande lösning för biltrafiken - den fungerar inte bra, den är inte säker.

När sedan denna signal lyser rött kommer flerdubbla led av cyklister köa över detta övergångsställe. För till skillnad mot biltrafiken där man utformar funktionella och användbara signalmagasin, har man här struntat i denna lilla detalj - det är liksom inte så viktigt. Det är ju bara lite cykel- och gångtrafik. Ni vet, trafikslagen som staden säger sig prioritera.

Sen kan vi även fundera över hur det fungerar när du cyklar åt andra hållet, alltså när du passerat Hornsgatan söderut på grönt och kommer fram till övergångsstället som är fullt med gående. Det kommer att innebära inbromsningar, väjningar och köande cyklister ut över Hornsgatan. Det kanske inte heller är så bra...? Det är sällan vi som bilister kör på grönt genom en korsning för att omedelbart efter korsningen möta ett oreglerat övergångsställe. Det är liksom inte så klokt och lämpligt att utforma trafikmiljön på det sättet. Men cykeltrafiken - who gives a shit - du får väl ta det lite lugnt!

Prognosen för antalet cyklister på sträckan är 9 000 per dygn, alltså ungefär så många som idag cyklar på Munkbron. I upp- och nedförsbacke. Med fem övergångsställen. En trevägskorsning. Och tiotusentals gående. En utformning som ber om trubbel...

Att cykelbanan på Katarinavägen planeras göras dubbelriktad innebär dessutom att den någon gång kommer att upphöra och övergå i blandtrafik eller enkelriktade cykelbanor - så att du som cyklist helt enkelt måste byta sida. Det är tänkt att ske vid Fjällgatan:

Genom två 90-graders svängar för södergående cykeltrafik, på en cykelpassge - det vill säga en passage där motortrafiken prioriteras, inte cykeltrafiken. Passagen blir inte heller hastighetssäkrad - det går stombuss här och då går SL aldrig med på något sådant. 4 500 cyklister om dagen kommer att passera gatan här. Det blir säkert jättebra, för cykeltrafiken är ju prioriterad i denna stad. Se även hur slarvig linjeföringen är för norrgående cykeltrafik, innan man ansluter cykelbanan. Där smalnas körfältet av innan refugerna, så att det ska bli riktigt trångt och besvärligt vid refugerna, ni vet en sådan där obehaglig risk för trängning. Istället kunde man ju börjat cykelbanan innan Fjällgatan och gjort den genomgående. Ni vet, som man gör för att prioritera cykeltrafiken...

Kanske känner ni till området Tegelbacken - Vasagatan? En minst sagt dålig plats för cykel- och gångtrafik. Men det är en fis i rymden jämfört med hur förhållandena kommer att bli på denna plats. Det är ett så uselt hantverk att jag blir mörkrädd. Och detta trots att alla fakta och grundförutsättningar finns - inget är så att säga okänt. Trots det hamnar vi i en lösning som tydligt visar hur lågt prioriterad cykeltrafiken är i Nya Slussen. Trots alla fina ord och strydokument som hyllar cykeln. På Stockholms, ja hela landets, största cykelknutpunkt väger dessa ord och dokument mycket lätt när det väl gäller.

Istället kommer vi från ansvariga få höra att "de är inte riktigt klara än, har inte börjat detaljprojektera ännu", det är en "väl avvägd kompromiss" och att de gjort en "samlad bedömning". En "kompromiss" som sätter biltrafiken framför cykeltrafiken - för "trafikanalysen" som projektet låtit genomföra visar ju just detta - cykellösningen är bra för biltrafiken. Att cykellösningen också ska vara bra för cykeltrafiken är uppenbarligen en oviktig detalj. Men vi kan i varje fall läsa i Exploateringskontorets PM Trafiklösning för Hornsgatan och Katarinavägen i Slussen hur de ska få denna lösning att fungera. Här är Exploateringskontorets recept på framgångsrik och välfungerande cykelinfrastruktur:

  • Cykelsymboler på cykelbanan
  • Övergångsställen över cykelbanan på strategiska platser
  • "Ramble strips (sic!)" för hastighetsdämpning inför övergångsställen
  • Rödmålad cykelbana vid korsningspunkter
  • Räcke utmed busshållplatsen
  • Nivåskillnad (kantsten 4-6 cm) mellan cykelbana och gångytor
  • Skyltning av cykelbanan
Någon mer än jag som tvivlar på att detta kommer innebära en bra och trygg funktion för cyklister och gående? Som sagt, detta är alltså endast en av två revideringar som kommer att ske vad gäller cykeltrafik på Nya Slussen. De övriga bristerna jag tagit upp i tidigare inlägg (se relaterade inlägg nedan) förblir som de är. Och de är tyvärr många och innehåller stora brister.
Så vad bör staden göra istället för denna usla lösning på Katarinavägen och övriga dåliga cykellösningar i Nya Slussen? Det tänker jag återkomma till. Jag återkommer även med synpunkter på den ändrade cykellösningen på Hornsgatan. 


Relaterade inlägg:
Ladda fler


Följ oss

Få vårt nyhetsbrev!