Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson

Nya Slussen - favorit i repris

Du som cyklar i Stockholm. Kommer du ihåg hur det såg ut vid korsningen Sankt Eriksgatan  - Fleminggatan? Det såg ut så här innan staden nyligen byggde om platsen: cykelbana längst in som övergår i ett rödmarkerat cykelfält genom korsningen. Utanför cykelbanan ett högersvängfält vilket innebar att alla som svängde höger skulle korsa cykelfältet och alla som cyklade rakt fram. Platsen ansågs för farlig och byggdes om för många miljoner.

Foto: Hitta.se

Foto: Google

Nu vill projektet Nya Slussen kopiera den dåliga lösningen från Sankt Eriksgatan och bygga likadant på Hornsgatan. Det tycker jag är dumt, riktigt dumt. Så här är det tänkt att se ut:


Cykelbana innanför högersvängade trafik i Nya Slussen

Till skillnad mot Sankt Eriksgatan kommer nu de som cyklar på cykelbanan vara skymda av människor på hållplatsen, av bussar och av väderskydd. För att sedan dyka upp precis innan korsningen - du vet så där plötsligt, som bara cyklister kan göra.

Men detta har projektet en lösning på. Så här står det i PM Trafiklösning på Hornsgatan och Katarinavägen i Slussen

”Högersvängande fordon korsar cykelfältet i signalen och för att minimera konflikten mellan högersvängande fordon och cyklister målas cykelfältet i korsningen rött.”

Men… det är ju exakt som det såg ut på Sankt Eriksgatan - platsen som byggdes om för miljoner. För att den var farlig. Är det då inte märkligt att vi får en till sådan utformning i Nya Slussen? Det här med en lärande organisation verkar vara ett helt okänt begrepp.

Hur kommer det att se ut på denna cykelbana i rusningstid? Vi studerar ett utklipp från den så kallade ”Trafikanalysen” – alltså den som bara studerar bil- och busstrafik. Här är en bild från den tidigare lösningen. Då det var ett 3 meter brett cykelfält. Kön av cyklister är nästan ända bort till Götgatan.

Cyklister i kö, nästan bort till Götgatan (grön pil)

Och nu ska det istället byggas en cykelbana. Som är 2,25 meter bred. Vilket innebär ett smalare och geometriskt sämre utformat signalmagasin för cykeltrafiken.

Konsekvens av detta? Ja det hittar vi inte i den så kallade ”Trafikanalysen”. Men om den tidigare utformningen resulterade i lång kö är det inte svårt att räkna ut att med en smalare cykelbana så blir det ännu längre kö. Och en cykelbana som ständigt kommer korsas av gående till och från hållplatserna.

Men den ”trafikanalysen” som är gjord av denna utformning visar att den är bra för busstrafiken. Det är ju bra att utformningen är bra för någon.

Skönt att jag nästan är pensionär när Nya Slussen är klar. För man kommer behöva tid och tålamod för att ta sig igenom Nya Slussen när man cyklar.

De tidigare cykelköerna i Slussen är ingenting mot vad det kommer att bli i Nya Slussen, där prognoserna visar att det kommer vara dubbelt så många cyklister:

Foto: Urbanisma

Vad var det nu expertgruppen sa angående cykeltrafiken i Nya Slussen:

"Kapaciteten är god, och oacceptabel trängsel bör inte uppkomma..."

Jo tjena...

 

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (3)

2017-04-18 16:09


Nya Slussen - cykellösning bra för biltrafiken

Så har då den senaste (sista?) lösningen för cykeltrafiken på Nya Slussen kommit. Efter att en expertgrupp granskat tidigare förslag och framfört kritik har nu projektet reviderat vissa av de tidigare cykellösningarna. Resultatet? Det vet inte projektet, för de har inte gjort en trafikanalys av lösningarna. Jo förresten, det har de - för bil- och busstrafiken. Men inte för cykeltrafiken. Vilket de självklart borde ha gjort, för att kunna informera beslutsfattare och omvärlden om konsekvenserna - även för cykeltrafiken.

Det är två större förändringar som har skett:

  • Katarinavägen
  • Hornsgatan

På Katarinavägen har tidigare planerade enkelriktade cykelbanor och cykelfält nu ersatts med en dubbelriktad cykelbana på norra sidan av Katarinavägen, på sträckan mellan Hornsgatan/Katarinaplan och Fjällgatan.

Efter dessa förändringar har projektet gjort en så kallad "trafikanalys", för att studera konsekvenserna av förändringarna. Alltså, konsekvenserna för bil- och busstrafiken. Det är alltså en bil- och bussanalys, inte en "trafikanalys". Inte ens en analys är det förresten, det är en bil- och bussimulering. En simulering som visar att cykellösningen är bra för bil- och busstrafiken.

Jag tycker att detta är högst anmärkningsvärt. Här får projektet kritik från bland annat expertgruppen vad gäller cykeltrafiken och ändrar då delar av utformningen, men utan ett ord om konsekvenserna för cykeltrafiken. Kan ändringen till och med vara en försämring för cykeltrafiken?

Låt oss studera Katarinavägens nya cykellösning: en dubbelriktad cykelbana. Vi gör en inzoomning av delen närmast Slussen och ser att på en sträcka av cirka 150 meter finns det fem stycken oreglerade övergångsställen över cykelbanan. Fem stycken oreglerade övergångsställen på 150 meter:

Tittar vi på biltrafiken har de tre stycken på samma sträcka, och de är reglerade. Någon konsekvensanalys av vad dessa fem övergångsställen innebär för cykeltrafien finns inte - inte ett ord vad det innebär för cykeltrafikens framkomlighet. En konsekvensanalys för gående finns inte heller. Men det finns självklart en sådan analys för bil- och busstrafiken.

Så här såg det ut på platsen innan rivningarna av Slussen startade:


Foto: Peter Kronborg

Prognosen för denna plats år 2030 är 40 000 fotgängare per dygn, 40 000! Och många av dem ska över den dubbelriktade cykelbanan på ett eller annat sätt.

Många av dessa människor går alltså över gatan på ett förhållandevis brett och signalreglerat övergångsställe, som direkt därefter blir ett smalt och oreglerat övergångsställe över cykelbanan. Ett ställe som också är en trevägskorsning för cykeltrafiken - inte lite vi planerare begär av trafikanterna.

Tror ni att det kommer funka bra? Tror de som planerat och utformat denna lösning att det kommer funka bra? Alla dessa människor på bilden, och i framtiden ännu fler, ska alltså passera den dubbelriktade cykelbanan på fem oreglerade övergångsställen. På en sträcka av 150 meter. Över en cykelbana som går i en lång lutning. Utformningen kommer att innebära, förutom vid busshållplatserna där räcken finns, att gående kommer att korsa cykelbanan lite överallt på denna sträcka. Inte minst mitt i trevägskorsningen. Det hela kommer att blir en form av shared space. Fundera också var alla dessa fotgängare ska stå och vänta på grönt någonstans? På den lilla ytan mellan cykelbanan och gatan? Och när den ytan inte räcker till, var står de då?

En motsvarande lösning för bil- och busstrafiken vore helt otänkbar. Säkerhet, kapacitet och framkomlighet skulle haverera - det skulle bli ett jävla liv. Men för cykeltrafiken går det uppenbarligen utmärkt att utforma på detta sätt. Och dessutom strunta i att göra en analys av lösningen. För anlyser gör Exploateringskotoret bara för bil- och busstrafik.

Motortrafiken får alltså tre övergångsställen, som är signalreglerade och som ligger nära varandra. Detta innebär att signalerna kommer att vara samordnade och de kommer även vara utrustade med bussprioritet. För att upprätthålla framkomlighet och kapacitet. Ni vet, sådana där grundläggande funktioner i trafiksystemet.

För cykeltrafiken kommer det inte att handla om att upprätthålla framkomlighet och kapacitet, tvärtom. Men det kommer sannolikt målas rumble strips i anslutning till alla dessa övergångsställen. Ni vet de där målade sträcken tvärs över cykelbanan, som staden använder lite hur som helst - framförallt när de gjort en lösning som suger långt innan den ens byggts.

Låt oss nu titta på utformningen av övergångsstället strax innan passagen av Hornsgatan:

Det är ett oreglerat övergångsställe över den dubbelriktade cykelbanan. Bara några få meter efter övergångsstället kommer sedan trafiksignalen som reglerar cykeltrafikens passage över Hornsgatan. Så när det lyser grönt för passage ska cyklisterna precis innan hantera ett oreglerat övergångsställe. Detta är ett skolboksexempel på hur man inte ska utforma en säker och funktionell miljö för trafikanterna - det är ett no-no i branschen. Så gör man inte. Allt fokus för de som passerar här är på trafiksignalen. Och det är anledningen till att du sällan ser motsvarande lösning för biltrafiken - den fungerar inte bra, den är inte säker.

När sedan denna signal lyser rött kommer flerdubbla led av cyklister köa över detta övergångsställe. För till skillnad mot biltrafiken där man utformar funktionella och användbara signalmagasin, har man här struntat i denna lilla detalj - det är liksom inte så viktigt. Det är ju bara lite cykel- och gångtrafik. Ni vet, trafikslagen som staden säger sig prioritera.

Sen kan vi även fundera över hur det fungerar när du cyklar åt andra hållet, alltså när du passerat Hornsgatan söderut på grönt och kommer fram till övergångsstället som är fullt med gående. Det kommer att innebära inbromsningar, väjningar och köande cyklister ut över Hornsgatan. Det kanske inte heller är så bra...? Det är sällan vi som bilister kör på grönt genom en korsning för att omedelbart efter korsningen möta ett oreglerat övergångsställe. Det är liksom inte så klokt och lämpligt att utforma trafikmiljön på det sättet. Men cykeltrafiken - who gives a shit - du får väl ta det lite lugnt!

Prognosen för antalet cyklister på sträckan är 9 000 per dygn, alltså ungefär så många som idag cyklar på Munkbron. I upp- och nedförsbacke. Med fem övergångsställen. En trevägskorsning. Och tiotusentals gående. En utformning som ber om trubbel...

Att cykelbanan på Katarinavägen planeras göras dubbelriktad innebär dessutom att den någon gång kommer att upphöra och övergå i blandtrafik eller enkelriktade cykelbanor - så att du som cyklist helt enkelt måste byta sida. Det är tänkt att ske vid Fjällgatan:

Genom två 90-graders svängar för södergående cykeltrafik, på en cykelpassge - det vill säga en passage där motortrafiken prioriteras, inte cykeltrafiken. Passagen blir inte heller hastighetssäkrad - det går stombuss här och då går SL aldrig med på något sådant. 4 500 cyklister om dagen kommer att passera gatan här. Det blir säkert jättebra, för cykeltrafiken är ju prioriterad i denna stad. Se även hur slarvig linjeföringen är för norrgående cykeltrafik, innan man ansluter cykelbanan. Där smalnas körfältet av innan refugerna, så att det ska bli riktigt trångt och besvärligt vid refugerna, ni vet en sådan där obehaglig risk för trängning. Istället kunde man ju börjat cykelbanan innan Fjällgatan och gjort den genomgående. Ni vet, som man gör för att prioritera cykeltrafiken...

Kanske känner ni till området Tegelbacken - Vasagatan? En minst sagt dålig plats för cykel- och gångtrafik. Men det är en fis i rymden jämfört med hur förhållandena kommer att bli på denna plats. Det är ett så uselt hantverk att jag blir mörkrädd. Och detta trots att alla fakta och grundförutsättningar finns - inget är så att säga okänt. Trots det hamnar vi i en lösning som tydligt visar hur lågt prioriterad cykeltrafiken är i Nya Slussen. Trots alla fina ord och strydokument som hyllar cykeln. På Stockholms, ja hela landets, största cykelknutpunkt väger dessa ord och dokument mycket lätt när det väl gäller.

Istället kommer vi från ansvariga få höra att "de är inte riktigt klara än, har inte börjat detaljprojektera ännu", det är en "väl avvägd kompromiss" och att de gjort en "samlad bedömning". En "kompromiss" som sätter biltrafiken framför cykeltrafiken - för "trafikanalysen" som projektet låtit genomföra visar ju just detta - cykellösningen är bra för biltrafiken. Att cykellösningen också ska vara bra för cykeltrafiken är uppenbarligen en oviktig detalj. Men vi kan i varje fall läsa i Exploateringskontorets PM Trafiklösning för Hornsgatan och Katarinavägen i Slussen hur de ska få denna lösning att fungera. Här är Exploateringskontorets recept på framgångsrik och välfungerande cykelinfrastruktur:

  • Cykelsymboler på cykelbanan
  • Övergångsställen över cykelbanan på strategiska platser
  • "Ramble strips (sic!)" för hastighetsdämpning inför övergångsställen
  • Rödmålad cykelbana vid korsningspunkter
  • Räcke utmed busshållplatsen
  • Nivåskillnad (kantsten 4-6 cm) mellan cykelbana och gångytor
  • Skyltning av cykelbanan
Någon mer än jag som tvivlar på att detta kommer innebära en bra och trygg funktion för cyklister och gående? Som sagt, detta är alltså endast en av två revideringar som kommer att ske vad gäller cykeltrafik på Nya Slussen. De övriga bristerna jag tagit upp i tidigare inlägg (se relaterade inlägg nedan) förblir som de är. Och de är tyvärr många och innehåller stora brister.
Så vad bör staden göra istället för denna usla lösning på Katarinavägen och övriga dåliga cykellösningar i Nya Slussen? Det tänker jag återkomma till. Jag återkommer även med synpunkter på den ändrade cykellösningen på Hornsgatan. 


Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (12)

2017-04-11 06:19


30 procent fler cyklister, 30 procent!

Sug på den siffran alla ni som säger att det är ingen idé att satsa på cykel. 30 procent fler cyklister passerade det så kallade innerstadsnittet 2016 jämfört med 2015. Under försommaren 2016 registrerades ca 76 000 cykelpassager per dygn över innerstadssnittet visar Trafikkontorets årliga sammanställning av cykelmätningarna.


Innerstadssnittet (svart streck)

Det rullande femårsmedelvärdet ökade från 59 080 passager till 63 070 passager och motsvarar en ökning på ca 7 procent jämfört med 2015. Ökningen från 2014-2015 låg på ca 3 procent. På 10 år har innerstadsnittet ökat med 65 procent. Flest passager över innerstadssnittet gjordes över:

  • Liljeholmsbron 12 800
  • Skanstullsbron 10 700
  • Danviksbron 8 100
  • Solnabron 7 500
  • Ekelundsbron 5 900
  • Tranebergsbron 5 800

Så det här visar ju att satsningarna på cykel är helt rätt och att de måste intensifieras. Det är bra att Liljeholmsbrons cykelbanor ska breddas. Men även Skanstullsbrons cykelbanan (norrgående) måste breddas. Danviksbrons cykelbana likaså, cykelbanan (och gångbanan) precis öster om bron är närmast ett skämt. Vidare visar siffrorna att Alviksplan och anslutningarna på var sida om Tranebergsbron skyndsamt måste göras om och bland annat breddas.


Liljeholmsbron. Cykeltrafiken behöver mer plats på bron. 

På Slussen passerar 24 000 cyklister per dygn. Det är en ökning med 1 000 cyklister jämfört med 2015. Vi får hoppas att Nya Slussen klarar av framtida flödet av cyklister, det kommer bli många, väldigt många cyklister...


Slussen mars 2017. Foto: Jon Jogensjö 

Den sträcka där flest antal cyklister uppmätts är Skeppsbron, där cyklar 16 300 per dygn. Då känns det bra att staden planerar förbättringar på Skeppsbron och Strömbron, inte en dag försent.


Skeppsbron 

Mätningarna visar tydligt att Stockholm behöver många fler cykelbanor likt den på Norr Mälarstrand, i dag kanske Stockholms bästa cykelbana.


Norr Mälarstrand, framtidens cykelbana?

Vi kan nu enkelt konstatera att cykelinvesteringar innebär stor samhällsnytta till liten kostnad för samhället. Cykelinvesteringar slår alla andra transportinvesteringar vad gäller samhällsekonomisk lönsamhet – med hästlängder. 

Tänk vad som skulle ske om vi verkligen satsade! Om vi till exempel gjorde flera områden av innerstaden bilfria. Om vi gjorde om ännu flera körbanor till cykelbanor. Om vi satsade på nya broar, gena cykelbroar och inte broar som byggs för att bil- eller tågbroar byggs. Om kombinationsresor cykel - kollektivtrafik utvecklades. Då skulle vi verkligen ta det stora klivet mot en cykelstad!

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (8)

2017-03-23 06:49


Att sälja in cykel

Är detta en miljö som får fler att cykla? En miljö som man känner sig trygg i och gärna återkommer till? En miljö som alla kan cykla i, ung som gammal? Jag tror inte det.

Vi skulle kunna göra så här i stället!


Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2017-03-15 06:49


HELA systemet måste fungera

Det här är ingen kritik mot landstingsrådet Gustav Hemming i Stockholm. Istället får han personifiera en förhärskande uppfattning och syn på cykeltrafik.

I flera av våra städer finns det både kommunala och statliga vägar. De knyts ihop på olika sätt och bildar en form av helhet, ett sammanhängde nät - ett system. Så att man effektivt och funktionellt kan förflytta sig med bil. Det är ju svårt att få någon vettig funktion på E4:an och Essingeleden i Stockholm utan de kommunala vägnäten. Likaväl som det är svårt att få någon vettig funktion på de kommunala vägnäten utan E4:an och Essingeleden – det hänger liksom ihop.

Så ser det inte ut för cykel. Och inte ens mentalt hos många av våra beslutsfattare och planerare gör det det. Utmed flera av de stora infartslederna i Stockholm är Trafikverket väghållare, många gånger även för de gång- och cykelvägar som finns utmed dessa trafikleder. Vi har till exempel E18/Roslagsvägen, Huddingevägen, Gudöbroleden och Ältavägen. Många gånger finns det inga andra alternativ att cykla än dessa sträckor, det är dessa sträckor som gäller eller så får man cykla långa omvägar.

Samtliga av dessa cykelvägar lider av dålig utformning och bristfälligt drift och underhåll. Det blir särskilt tydligt denna årstid. Men de ingår i ett system, i en helhet – i de regionala cykelstråken. För att man hjälpligt ska kunna ta sig fram med cykeln i regionen. För att kunna cykla i och genom flera kommuner. Precis så som vägnätet för biltrafiken och så som vi kör bil i regionen.

Och allt som oftast ser det ut så här på dessa stråk denna årstid:


E18/Roslagsvägen Foto: Björn Stenberg


E18/Roslagsvägen Foto: Pär Bygdesson


Huddingevägen Foto: Andreas Peleback

Huddingevägen Foto: Fredrik Rosenqvist

Det är till och med så dåliga förhållanden ibland att Nacka kommun ingriper och gör det Trafikverket ska göra:

Det är alltså ofarbart på dessa cykelvägar. Och andra alternativ för cykeltrafiken finns inte. Bilvägen har hela tiden varit farbar.

Och då spelar det ju ingen roll hur bra eller dåligt kommunerna runt omkring röjer sina cykelvägar när det ser ut så här. Om man nu inte bara vill cykla fram och tillbaka på kommunens cykelväg...

När jag då försöker göra ansvariga uppmärksamma på detta blir svaret ofta detta:

”Dock är kommunen huvudpart” - en helt onödig och oväsentlig upplysning. Det här gäller ju just de statliga, Trafikverkets, cykelvägar. Oavsett om de ansvarar för 5, 10 eller som är fallet 30 procent av de regionala cykelvägarna. De måste ju fungera om helheten ska fungera.

Även vår infrastrukturminister upprepar detta om och om igen – kommunerna har huvudansvaret för cykling i landet.

Men… Så här skulle de aldrig säga om biltrafikens system. Att den ena eller andra har huvudansvaret för ett system. Och sen blunda för att det inte hänger ihop eller inte går att använda på grund av usel drift och underhåll. Där är systemet och helheten en självklarhet som inte behöver diskuteras.

Så inte cykel. De som dagligen försöker cykla utmed dessa leder, på Trafikverkets cykelvägar, skiter ju fullständigt i om det är stat eller kommun som har ansvaret för cykelvägen. De vill bara ha en fungerande helhet. Att kunna ta sig från A till B med grundläggande funktioner så som framkomlighet och säkerhet. Som vi kan göra med bilen - för där tar var och en ansvar för sin del.

Återigen, detta är ingen kritik mot Gustav Hemming. Det visar mer på hur djupt rotat ett visst synsätt är och därmed hur svårt det är att få till ett cykelsystem - en helhet. Vi ägnar mer tid åt att försöka peka ut ett huvudansvar, ett huvudansvar som egentligen inte finns. I stället för att lösa det problem vi har framför ögonen - fixa helheten, fixa systemet - genom att var och en tar ansvar för sin del. Ett system där Trafikverket ska ta bort snömoset från sina cykelvägar samt bygga sina cykelvägar och kommunerna ta bort snömoset från sina cykelvägar samt bygga sina cykelvägar - då först fungerar det.

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (9)

2017-03-09 14:49


Vi vet var du bor!

Om vi ska kunna öka cyklandet måste vi veta potentialen. Vet vi potentialen och framförallt var den finns kan vi enklare sätta in rätt åtgärd på rätt plats. Om man inte har koll på detta är det enkelt att avfärda cykelsatsningar som verkningslösa, man kan till och med hävda att det inte finns något underlag för ökad cykling. Då kan man argumentera för att det enbart är väg- och kollektivtrafiksatsningar som ska lösa transportsystemet i Stockholm.

Och nu det bästa av allt, vi vet hur stor och var potentialen finns!

I arbetet med Stockholms cykelplan 2012 och den regionala cykelplanen 2014 tog jag initiativet till två studier. Studierna, genomförda av Krister Spolander, hade till uppgift att ta fram data om den förvärvsarbetande befolkningens arbetspendling – var människor bor och var de arbetar i Stockholms län. Data har sedan analyserats i syfte att förstå pendlingspotentialen för cykel samt för att få fram ett geografiskt underlag för rätt lokaliseringen av cykelstråken – helt enkelt var man ska bygga och förbättra cykelinfrastrukturen för att så många som möjligt ska få det enkelt att välja cykel.

 

Arbetsplatserna i Stockholms län är främst koncentrerade till ett område bestående av Stockholms stad och Solna. Där finns drygt 60 procent av arbetsplatserna för länets 940 000 förvärvsarbetande (år 2009). Inom en cirkel med 10 kilometers radie från Sergels torg bor 459 000 människor med förvärvsarbete varav de allra flesta, 392 000, också har sitt arbetsställe där. Till arbetsplatser i Stockholms innerstad pendlar 210 000 personer som inte bor i innerstaden.

För de flesta är avståndet till arbetsplatsen förhållandevis kort. De flesta arbetspendlare i länet, 68 procent, har mindre än 11 kilometer till arbetsplatsen fågelvägen. Översatt till verklig väg handlar det om max 14 kilometer, en sträcka man kan cykla på 40 minuter. Över 600 000 människor i länet har alltså max 14 kilometer till sitt arbete. Så pass många som 270 400 arbetar i den egna kommunen, vilket ju i många fall innebär korta cykelavstånd. Det är bara en tiondel av förvärvsarbetande i länet som har längre fågelväg än två mil.

Medelresan, enkel väg, för en cykelpendlar i Stockholmsområdet är cirka 9 kilometer visar studier från Trafikkontoret och Trafikverket. Var tredje person som cykelpendlar cyklar längre än 10 kilometer till arbetet.

Vi vet också att i rusningstid är cykeln konkurrenskraftig mot både bil och kollektivtrafik på resor upp till ca 15-20 km. Vi vet även att investeringar i cykelinfrastruktur är samhällsekonomiskt mycket lönsamma. Avsevärt mer lönsamma än investeringar i väginfrastruktur.


Bild: Trafikkontoret Stockholms stad

Förutsättningarna att öka cykelpendlingen i länet är alltså mycket goda sett till detta underlag. Vi ser också en växande elcykelandel i cykelflottan vilket sannolikt kommer att innebära att cyklade distanser ökar. Vi vet också i vilka relationer de riktigt stora potentialerna finns. En av dessa relationer med stor potential är den där Trafikverket nu skrotat snabbcykelvägen.

 

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (3)

2017-03-07 06:01


Vi gör fel - det blir ingen cykelrevolution

Är smarta GPS-funktioner, trafik-appar, reseplanerare eller gratis luft och vatten på bensinstationerna anledningen till att människor kör bil?

Nä. Allt det där är extra service för alla bilister, men det är inte själva grundorsaken till att de väljer bilen. De väljer bilen för att det är enkelt, snabbt, bekvämt, framkomligt och tillgängligt.

Så varför lägger vi fortfarande så mycket tid och energi på kringdetaljerna när det gäller cykel? Det fokuseras på cykelstrategier, cykelpumpar, cykelkartor, cykelappar, cykelräknare, cykelkampanjer, cykelhjälmar, reflexvästar och cykelreseplanerare. Men det är ju inte det som kommer att få människor att börja cykla. Istället måste vi börja med cykeltrafikens basbehov.

Idag duckar vi för basbehoven, det absolut mest grundläggande. Alltså, det vi inte duckar för när det gäller biltrafiken.

Vi måste börja med:

  • Att separera cyklister och fotgängare
  • Att separera cyklister och bilister
  • Att bygga för flow, det ska flyta när man cyklar
  • Att bygga breda och framkomliga cykelbanor
  • Att bygga gena cykelbanor
  • Att cykelanpassa alla dessa trafiksignaler
  • Att sopsalta, renhålla och sköta om cykelbanorna
  • Att belysa cykelbanorna
  • Att skyndsamt bygga bort felande länkar – framkomligt från A till B - ett cykelvägnät över stor geografisk yta
  • Att ge cykeltrafiken den plats som den behöver
  • Att förbättra vid vägarbeten
  • Funktionella och säkra cykelparkeringar

Attitydpåverkan är mer eller mindre bortkastade pengar och förlorad tid. För det handlar om att det vi försöker sälja, det vi vill ska öka, måste ha en grundläggande och förväntad kvalitet – det vill säga möta basbehoven.

För att människor ska välja cykeln måste det bli:

  • Enkelt
  • Snabbt
  • Bekvämt
  • Tillgängligt
  • Framkomligt

Vi är logiska, rationella och bekväma, och just därför väljer många idag bilen, för bilen har vi skapat allt detta…

Framgångsrika cykelstäder på kontinenten har fattat detta sen länge. Det har inte handlat om Mobility management, om att påverka attityder, eller cykelkampanjer, eller testcyklister, cykelappar, reflexvästar och så vidare. Det har nästan uteslutande handlat om att uppfylla cykeltrafikens basbehov.

Bilismen har länge dominerat stad och land. Det är rakt, gent, och inga hinder är stora nog för bilen. Drift, underhåll och service har utformats för att främja en effektiv och bekväm bilism.

Vi provar att byta ut ett ord.

Cyklismen har fått dominera stad och land. Det är rakt, gent, och inga hinder är stora nog för cykeln. Drift, underhåll och service har utformats för att främja effektiv och bekväm cyklism.

Nå, ser verkligheten ut så?


Stort tack till Christina & Camilla!


Skriv ut Permalink Kommentarer (28)

2017-02-28 12:16


Att ta från de fattiga och ge till de rika

Det är exakt så Trafikverket resonerar och agerar. När vägen blir dyrare för att det krävs mer omfattande och fördyrande konstaterar Trafikverket:

Mer pengar till vägen behövs, sen kör vi vidare.

Så resonerade och agerade också Trafikverket när förbifarten skulle fram i känslig miljö – då lägger vi den i tunnel för några miljarder kronor mer. Vi ser nu nästa liknande fall: Tvärförbindelse Södertörn där vägen nu läggs i tunnel för några miljarder kronor mer.

När det sedan krävs mer pengar till snabbcykelvägen, för att Trafikverket själva fullständigt missbedömt och felkalkylerat åtgärderna, blir beskedet från Trafikverket:

För dyrt, vi skrotar snabbcykelvägen.

Var kommer förresten pengarna till fördyringen av vägen tas ifrån? Här har Krister Spolander visat att pengarna tas från de mindre projekten - pengarna till vägprojektet kommer att tas från cykelprojekten. Så då kommer vägen och dess fördyring inte bara leda till ökad biltrafik; den kommer också innebära att det kommer byggas ännu mindre cykelinfrastruktur.


Konst får vi säkert se i tunnlarna på Södertörn. Ett av fem konstverk i Norra Länken. Konst för 50 miljoner. Skilda världar för oss trafikanter... Foto: Mikael Ullén 

Det är så här vår statsmakt arbetar för ett hållbart transportsystem och ett ökat och säkert cyklande.

 

Relaterade länkar:

Skriv ut Permalink Kommentarer (4)

2017-01-24 11:48


Vi fortsätter bygga bort cykeltrafiken

Låt oss planera och bygga massor av hus, och vi placerar husen den befintliga cykelvägen. Självklart finns inte något förslag på hur cykeltrafikens behov då ska lösas. Men förslaget på de nya bostäderna innehåller självklart lösningar för hur biltrafiken ska fungera i det planerade bostadsområdet.

Detta är ett scenario jag råkar ut för tämligen ofta i min yrkesroll. Man ställs ofta inför ett mer eller mindre fullbordat faktum, en naturlag - här måste husen stå. Det är välrenommerade arkitektbyråer som tar fram underlag till nya bostadsområden och detaljplaner utan någon som helst hänsyn till cykeltrafiken – detta trots att kommunens översiktsplan säger att cykeltrafiken ska ha en central roll när staden växer och byggs ut:

”… planeringen måste skapa en stadsmiljö och en struktur som stödjer en kraftig utbyggnad av kollektivtrafik, främjar gång och cykel och som leder till att användningen av bil begränsas.” (s 8)

En grundläggande utgångspunkt måste vara att behandla cykeln som ett transportmedel, inte som lek eller rekreation. Det innebär bland annat att se till arbetspendlarnas behov under olika årstider och till behovet av säkra cykelförbindelser och parkeringsmöjligheter.” (s 21)

”Inrikta planeringen på ökad rörlighet för gående och cyklister. Gående och cyklister ska ges goda förutsättningar i hela Stockholm. Detta förhållningssätt ska vara en grundläggande utgångspunkt i planeringen för de samband och kommunikationsstråk som pekas ut i denna översiktsplan.” (s 21)

”De gemensamma målen är att ny stadsbebyggelse ska bidra till en mångsidig urban miljö där det är mer lockande att promenera och att använda cykeln för vardagsresor.” (s 42)

”Möjligheterna att röra sig i staden till fots eller med cykel på ett tryggt sätt ska vara en central utgångspunkt för planeringen.” (s 45)

Så nu sitter jag här med ett nytt bostadsområde som planeras i södra delarna av Stockholm. Och där cykelvägen, den enda cykelvägen mellan två stora stadsdelar, riskerar att helt och hållet försvinna - för där ska det byggas hus. Och det är inte första gången som det sker. Och jag behöver väl inte påminna om att för biltrafiken är det oförändrade förutsättningar, eller ska vi säga tuta och kör.

Nu vill man att kollegorna och jag lite så där i efterhand ska försöka fixa till något – vi kan kalla det sminka grisen – så att cykeltrafiken på något sätt ändå kan ta sig fram. Kommer det då att gå att göra något som blir bra för cykeltrafiken? Nej absolut inte, de grundläggande och avgörande förutsättningarna för cykel har ju planerats bort. Det kommer alltså bli sämre än det var innan, mycket sämre. I staden som säger sig prioritera cykeltrafik och vilja vara en ”cykelstad”.

Det är så tydligt att vi står inför stora utmaningar vad gäller att utbilda de personer och organisationer som på ett eller annat sätt är inblandade i byggandet av städer. Utbilda i hur man planerar och bygger för ett ökat och säkert cyklande. Det helt avgörande om detta ska lyckas är att cykelplaneringen är med från början, och inte något som katten kommer dragande med i efterhand. Så därför har jag ett förslag: i stället för att börja med att placera husen på cykelvägen - börja med att rita ut cykelvägen och placera sedan ut husen efter cykelvägens dragning. Jag undrar: när kommer vi få se sådana förslag?

I min värld går det att förena bostadsbyggande med högkvalitativ cykelinfrastruktur. Annars blir det ju som vanligt att cykeltrafiken sätts på undantag och grundläggande förutsättningar för ökad och säker cykling byggs bort. Stick i stäv med de fina orden om cykel och hållbart transportsystem som finns i stadens styrdokument.

Vårt nuvarande sätt att planera och bygga bostäder får ju istället helt motsatt effekt till alla de fina orden i styrdokumenten - vi fortsätter bygga och utforma för att vi främst ska använda bilen - för det är bilen som blir enkel och lätt att använda. Att använda cykeln blir svårt och besvärligt. Detta är inte hållbar stadsplanering 2016.

 

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (5)

2016-12-02 10:45


Häng med på Stockholms bästa cykelbana!

I går tog jag och Per Brandt på tidningen Vårt Kungsholmen en premiärtur på Stockholms nyaste och bästa cykelbana. En total omvandling från en smal och trång cykelbana till en bred och bekväm cykelbana – framtidens cykelbana!


Klicka här så kan du följa med på cykelturen!

Här kan du se lite bilder på hur det såg ut innan ombyggnad.

Relaterade inlägg:

Skriv ut Permalink Kommentarer (3)

2016-11-05 06:09


MerKrister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

  1. > April 2017
  2. > Mars 2017
  3. > Februari 2017
  4. > Januari 2017
  5. > December 2016
  6. > November 2016
  7. > Oktober 2016
  8. > September 2016
  9. > Augusti 2016
  10. > Juli 2016
  11. > Juni 2016
  12. > Maj 2016
  13. > April 2016
  14. > Mars 2016
  15. > Februari 2016
  16. > Januari 2016
  17. > December 2015
  18. > November 2015
  19. > Oktober 2015
  20. > September 2015
  21. > Augusti 2015
  22. > Juli 2015
  23. > Juni 2015
  24. > Maj 2015
  25. > April 2015
  26. > Mars 2015
  27. > Februari 2015
  28. > Januari 2015
  29. > December 2014
  30. > November 2014
  31. > Oktober 2014
  32. > September 2014
  33. > Augusti 2014
  34. > Juli 2014
  35. > Juni 2014
  36. > Maj 2014
  37. > April 2014
  38. > Mars 2014
  39. > Februari 2014
  40. > Januari 2014
  41. > December 2013
  42. > November 2013
  43. > Oktober 2013
  44. > September 2013
  45. > Augusti 2013
  46. > Juli 2013
  47. > Juni 2013
  48. > Maj 2013
  49. > April 2013
  50. > Mars 2013
  51. > Februari 2013
  52. > Januari 2013
  53. > December 2012
  54. > November 2012
  55. > Oktober 2012
  56. > September 2012
  57. > Augusti 2012
  58. > Juli 2012
  59. > Juni 2012

Mest lästa

  1. Det går ju om man vill
  2. Nya Slussen - cykellösning bra för biltrafiken
  3. Cykelvägen - aldrig så ren som nu
  4. Nya Slussen - favorit i repris

Kategorier

  1. > Cykelhistoria
  2. > Cykelkultur
  3. > Prylar

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arkitektur
  3. > Barn
  4. > Bicycling
  5. > Bilhinder
  6. > Broar
  7. > cargobike
  8. > Cykelbloggare
  9. > Cykelbox
  10. > Cykelfrämjandet
  11. > Cykelhjälmslag
  12. > Cykelinfrastruktur
  13. > Cykelparkering
  14. > Cykelpendling
  15. > Cykelpolitik
  16. > Cykelöverfart
  17. > Cykla höger vid rött
  18. > Cykla med barn
  19. > Danmark
  20. > Davos
  21. > Debatt
  22. > Design
  23. > Desire lines
  24. > Drift & underhåll
  25. > Däck
  26. > Elcykel
  27. > Felanmälningssystem
  28. > Framkomlighet
  29. > Gatubantning
  30. > Groningen
  31. > Grus
  32. > Gå på cykelbanan
  33. > Gästbloggare
  34. > Hinder på cykelbanan
  35. > Hinderbana
  36. > Holland
  37. > Humor
  38. > hållbart samhälle
  39. > Kläder
  40. > kollektivtrafik
  41. > Konfliktdesign
  42. > Konst
  43. > Köpenhamn
  44. > Lastcykel
  45. > Lådcyklar
  46. > Lånecyklar
  47. > Lövhalka
  48. > Miljö
  49. > Motormännen
  50. > Nacka
  51. > Nationell cykelstrategi
  52. > Nederländerna
  53. > New York
  54. > Nollvisionen
  55. > Nya Slussen
  56. > Polisen
  57. > Politik
  58. > Popup-cykelbana
  59. > Regional cykelplan
  60. > Regionala cykelstråk
  61. > Rullstolscykel
  62. > Samhälls- och trafikplanering
  63. > Samhällsekonomin
  64. > Skärmar
  65. > Sollentuna
  66. > Solna
  67. > Sopsaltning
  68. > Sportcyklist
  69. > Stella Fare
  70. > Stockholm
  71. > Stockholms Handelskammare
  72. > Stolpar i cykelbanan
  73. > Svensk Cykling
  74. > Svängfest
  75. > Trafiklagstiftning
  76. > Trafikmaktordning
  77. > Trafikplanering
  78. > Trafikrapportör
  79. > Trafikregler
  80. > Trafiksignaler
  81. > Trafiksäkerhet
  82. > Trafikverket
  83. > Täby
  84. > Tävling
  85. > USA
  86. > Vintercykling
  87. > Vinterväghållning
  88. > VTI
  89. > Vägarbeten
  90. > Växtlighet
  91. > Önskelista

Följ oss på Bicycling twitter_symbol fb_symbol

Medlem / Prenumerant

Logga in

Logga in eller ansök om
gratis medlemskap.

Sök på Bicycling.se



Få vårt nyhetsbrev!

Annonser