Sopsaltaren - hur går det? - Krister Isaksson | Bicycling.se
Annons

Krister Isaksson

Sopsaltaren - hur går det?

 

Nu har ju sopsaltaren varit igång ett antal månader här i Stockholm och vi är några stycken som har möjligheten att få färdas på de sträckor där den far fram. Så här kan det se ut när den far fram och efter att den utfört sitt arbete:

Foto: Lennart Johansson

Foto: Alvin Lindstam

Foto: Jon Jogensjö

Så här ser det vanligtvis ut på cykelvägen vid traditionell plogning:

Foto: Jon Jogensjö

Vad säger då forskning och studier om sopsaltaren? Redan 1988 började man använda denna metod i Odense, Danmark. 10 år senare utvärderades metoden. Rapporten heter USE OF BRINE TO COMBAT ICY BICYCLE LANE SURFACES, Mikkelsen, L. and Prahl, K.B. (1998). En sammanfattning på engelska:

“Ten years experience of operational and experimental spreading of NaCI brine on bicycle lanes in the Odense City Council areas has shown that this is environmentally the best method of combating icy surfaces on bicycle lanes. In more or less all the commonly occurring winter situations it has been possible to maintain a high level of service on the bicycle lanes by sweeping off any snow and spreading brine. It is however quite essential to a satisfactory result that the brine is spread as a preventive measure - for example on the basis of an automatic ice warning system. Environmentally the method has meant a reduction in the amount of salt spread by about 70% compared with the spreading of dry salt, without any increase in the transportation work and without any other negative environmental impact. In financial terms the method is comparable to the spreading of dry salt, while compared with graveling it costs less than 66%.”

Så i stort sett under alla vinterförhållanden har denna metod varit framgångsrik. 30 procent salt behövs jämfört med torrsalt. Metoden med saltlake är också 66 procent billigare än att sanda/grusa cykelvägar! Det är också av vikt att använda saltlake i förebyggande syfte (precis så som man använder salt på gator och vägar).

Slutsatsen i Anna Niskas (tidigare Bergström) doktorsavhandling Vinterväghållning och cykelvägar från 2002 var: “Metoden med borste för snöröjning och saltlösning, eller befuktad salt, för halkbekämpning ger en högre standard än traditionell plogning och halkbekämpning med krossgrus. Metoden innebär att man slipper isiga spår och löst grus på bara ytor, vilket är de väglag som cyklister skyr mest. De skärpta standardkraven, med bl.a. ett startkriterium för snöröjningen på 1 cm snödjup, var en bidragande orsak till den förhöjda standarden.”

Så efter bara några månader av praktisk erfarenhet i Stockholm, tidigare forskning och mångåriga erfarenheter från andra städer vågar vi redan säga att denna metod är avsevärt bättre än traditionell plogning? Ja jag gör det! Rätt utförd och med rätt kriterier kommer denna metod vara helt överlägsen traditionell plogning 9 gånger av 10.

Nynäsvägen, här kanske sopsaltaren går på en nit! Här handlar det snarare om samordning så att två maskiner åker efter varandra. Vanligt förekommande när man röjer körbanor på trafikleder men mycket ovanligt när cykelbanor ligger utmed trafikleden. Foto: Mathias

Då är det bara att hoppas att Stockholms stad kommer till samma slutsats och inför detta i stor skala redan till nästa år. Samt att Trafikverket och massor av andra kommuner tar del av detta, lär sig, prioriterar om och skärper till sin vinterväghållning vad gäller cykelvägar.

Vad tycker ni?

Tidigare inlägg om sopsaltaren:

Kategorier:
Cykelkultur 

Skriv ut Kommentarer (10)

2013-02-25 09:11, visad 21344 ggr



Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet tjugoett med siffror i fältet här

Kommentarer


2013-03-20 14:26   Krister Isaksson

Thomas, tack för info, alltid bra att få mer kunskap om hur det ser ut och fungerar runt om i landet. Tråkigt att höra att det blivit en nedprioritering och att cykelbanorna inte är tipptopp när man ska bege sig till jobbet. Har man även prioriterat ned vägar och gator på samma sätt?

 

2013-03-20 10:56   Thomas Eidrup

Kalmar kommun använder saltlake sedan ett par år tillbaka på en del av huvudcykelstråken, dock inte i kombination med borste utan cykelbanorna plogas som vanligt. Har sett och cyklat på många fina saltade svarta cykelbanor under denna tid. Oftast ligger även ett tunt lager grus på banan som minskar risken för isbana vid plötsligt fall i temperaturen efter spridning av saltlake eller innan man hunnit ut på morgonen.
För den senaste vintern sprids saltet tyvärr inte på jourtid på natten utan på dagtid av besparingsskäl, vilket minskar effekten och gör det knöligare att ta sig fram på trafikerade cykelbanor.

 

2013-02-27 21:36   Krister Isaksson

Arne B, vet att representanter från Trafikkontoret varit nere i Linköping för att ta del av deras erfarenheter. En effekt/lärdom ni kan se på teststråken är att man fortsätter sanda vid vissa väderförhållanden för att inte riskera det Micke tar upp. Saltlaken gör över tiden mer nytta än skada, i varje fall enligt studier. Så vi för väl se vad den framtida utvärderingen säger.

 

2013-02-27 18:11   Arne B

Mickes vittnesmål om skridskobanor är viktig input till att lyfta snöröjningen för alla trafikanter. Måste man verkligen sprida saltlaken? Borstningen i sig borde räcka väldigt långt, eller hur?

 

2013-02-27 12:28   Krister Isaksson

Joakim, fick just veta av Peab att Solna bett dem pröva sopsaltaren på vissa sträckor i kommunen och du fick omgående uppleva det, kul! Metoden sprider sig och när den väl har fått fäste är det ju tämligen svårt att backa. För vad ska väghållaren säga? "Det var ju bra detta men vi tackar nog nej!" Tror inte allmänheten och politiken kommer att acceptera det utan vi ser nu början på helt nya förutsättningar att vinterpendla med cykel. Sen är det som Micke skriver av stor vikt att även hantera situationerna när sopsaltningen inte räcker till.

 

2013-02-27 10:54   Joakim von Scheele

I går upptäckte jag att de har sopat och saltat på min väg till jobbet - cykelbanan mellan Haga Norra och Frösundavik var alldeles fri från både snö och rullgrus (ja, inte i kanterna dårå, men ändå). En fröjd att cykla på! För min del behövs det ingen mer utvärdering - köp in fler sopsaltare! Detta är den enskilt bästa åtgärden jag sett på senare år vad gäller cykling.

 

2013-02-26 15:31   Krister Isaksson

Micke, ja det är ju här man vill se att forskningen och utvecklingen går vidare. Ska denna metod exempelvis kompletteras med varmsandning vid vissa förhållanden? Finns det andra metoder osv? Tyvärr så lägger ju kommuner och Trafikverket inga pengar på detta, mycket lite har gjorts på området för att utveckla vinterväghållningen för cyklister (och gående).

 

2013-02-26 14:40   Micke

Håller helt med dig Krister, sopsaltaren kan vara det bästa vi har nu och den fungerar i de flesta förhållanden helt tillfredställande.

Men som det är nu har det bara lyfts fram fördelar med den trots att den faktiskt har blivit "hatad" av många i Linköping just pga att de inte kan se isen eller att hela gång- och cykelbanor blivit till skridskobanor när det fryser på ordentligt (i helgen var det -7 på ett sopsaltat stråk och där var det glashalt!)

Så nu vet vi lite mer om baksidan med att bespruta våra cykelbanor med vatten vintertid och har en negativt punkt att väga upp med mot alla de positiva sakerna. :o)

 

2013-02-26 09:17   Krister Isaksson

Micke, det du beskriver som problem är ju inte själva metoden utan de kriterier man har på HUR och NÄR man ska utföra arbetet. Som du själv nämner så måste man utföra det frekvent och vid rätt tillfällen. Sen är det ju självklart så att ingen metod fungerar vid alla förhållanden men denna metod, rätt använd och utförd, är enligt min mening överlägsen traditionell plogning.

 

2013-02-26 08:56   Micke

Linköping har ju haft sopsaltare i ett antal år nu och visst fungerar det bra så länge man kör aktivt med den och är ute tidiga mornar. Värre är det när de inte åker ut i tid (eller inte alls) eller att temperaturen sjunker så mycket så att saltet förlorar sin verkan. Då fryser det våta saltlagret och det blir ett tunt, genomskinligt islager på hela den sopade ytan.

Så även om sopsaltaren är bra vid måttliga minusgrader nere i europa så är den inte odelat positiv här uppe i norr och de dagar temperaturen sjunker under -10.

Annars tycker jag debatten är bra och skoj att den lyfts upp och nya lösningar provas.

 

2013-02-26 07:50   Krister Isaksson

Petter, tack för dina ord! Förstår din upprördhet och delar den till 100 procent...

 

2013-02-26 06:56   Petter

Hej Krister
Tror jag följt alla dina bloggar om snöröjning, du lyfter verkligen nivån genom att så väl vara hård och kritisk och samtidigt visa på möjliga lösningar, förbättringar, studier och forskning. Cyklar året runt från västerort och kan bara konstatera att det är som natt o dag sedan sopsaltaren började användas, ofta är det rena rama barmarksförhållanden och en ren fröjd att vintercykla. Hoppas nu att detta permanentas och sprids till andra delar av staden så fler får uppleva denna stora förbättring. Samtidigt är jag arg, ledsen och besviken. Du skriver ju i tidigare inlägg/kommentarer att denna metod varit känd över 10 år på Trafikkontoret, 10 år! Du skriver också att det varit återkommande politiska beslut, ända sedan Cykelplan 1998, på att förbättra snöröjningen av cykelbanor. Det är 15 år! Men först NU ser vi några små försök på en mycket begränsad del av stadens cykelvägnät. Vad är det ansvariga på Trafikkontoret sysslar med, är det ren o skär trots mot politiskt fattade beslut? Visst, vi kan klaga på Ulla Hamilton och Per Ankersjö men jag undrar om inte en stor del av detta fiasko ändå måste tillskrivas ansvariga på Trafikkontoret.

 

2013-02-25 23:25   Dmitri F

Det var Assen inte Amsterdam...

 

2013-02-25 23:24   Dmitri F

Läste precis att i Amsterdam aktiveras saldspridare på plogbilar (och borstbilar?) automatiskt med hjälp av GPS medan de kör runt... koolt!

http://www.aviewfromthecyclepath.com/2013/01/ice-cold-in-assen.html

 

2013-02-25 21:02   Krister Isaksson

Olof E, ja det ska bli spännande och läsa trafikkontorets slutsatser. Det går ju alltid att bygga om eller skaffa en mindre maskin!

 

2013-02-25 20:49   Olof E

Jag har inte cyklat någon sträcka som sopsaltbehandlats men enligt bilderna ser det mycket bra ut. Det blir intressant att läsa utvärderingen och förhoppningsvis kommer metoden användas på fler cykelstråk. Tyvärr är inte alla cykelstråk planerade för snöröjning (och inte för cykling heller) vilket kan ställa till en del problem för metoden.

 

2013-02-25 16:49   Krister Isaksson

Dmitri F, det är ju en av finesserna med denna metod, det i stort sett utesluter sand/grus! Under försöket har man garderat sig och ibland sandat men detta försvinner ju sedan vid nästa borstning.

 

2013-02-25 16:08   Dmitri F

Oavsett vad man beslutar om saltlake-maskinen, så känner jag att gruset måste bort. I min erfarenhet så har det ingen effekt på cykelbanor vid snö eller is, däremot kan det ligga kvar i flera veckor eller månader när snön till slut smälter... Ungefär som de senaste veckorna inne i Stockholm... Min kedja gråter tårar av sand varje gång jag hamnar i en cykelbana...

 

MerKrister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

  1. > Juli 2016
  2. > Juni 2016
  3. > Maj 2016
  4. > April 2016
  5. > Mars 2016
  6. > Februari 2016
  7. > Januari 2016
  8. > December 2015
  9. > November 2015
  10. > Oktober 2015
  11. > September 2015
  12. > Augusti 2015
  13. > Juli 2015
  14. > Juni 2015
  15. > Maj 2015
  16. > April 2015
  17. > Mars 2015
  18. > Februari 2015
  19. > Januari 2015
  20. > December 2014
  21. > November 2014
  22. > Oktober 2014
  23. > September 2014
  24. > Augusti 2014
  25. > Juli 2014
  26. > Juni 2014
  27. > Maj 2014
  28. > April 2014
  29. > Mars 2014
  30. > Februari 2014
  31. > Januari 2014
  32. > December 2013
  33. > November 2013
  34. > Oktober 2013
  35. > September 2013
  36. > Augusti 2013
  37. > Juli 2013
  38. > Juni 2013
  39. > Maj 2013
  40. > April 2013
  41. > Mars 2013
  42. > Februari 2013
  43. > Januari 2013
  44. > December 2012
  45. > November 2012
  46. > Oktober 2012
  47. > September 2012
  48. > Augusti 2012
  49. > Juli 2012
  50. > Juni 2012

Mest lästa

  1. Det var här det började

Kategorier

  1. > Cykelhistoria
  2. > Cykelkultur
  3. > Prylar

Etiketter

  1. > Arkitektur
  2. > Barn
  3. > Bicycling
  4. > Bilhinder
  5. > Broar
  6. > cargobike
  7. > Cykelhjälmslag
  8. > Cykelinfrastruktur
  9. > Cykelparkering
  10. > Cykelpendling
  11. > Cykelpolitik
  12. > Cykelöverfart
  13. > Cykla med barn
  14. > Danmark
  15. > Debatt
  16. > Design
  17. > Desire lines
  18. > Drift & underhåll
  19. > Däck
  20. > Elcykel
  21. > Felanmälningssystem
  22. > Framkomlighet
  23. > Gatubantning
  24. > Gästbloggare
  25. > Hinder på cykelbanan
  26. > Hinderbana
  27. > Holland
  28. > Humor
  29. > Kläder
  30. > kollektivtrafik
  31. > Konfliktdesign
  32. > Konst
  33. > Köpenhamn
  34. > Lastcykel
  35. > Lådcyklar
  36. > Lånecyklar
  37. > Lövhalka
  38. > Miljö
  39. > Motormännen
  40. > New York
  41. > Nollvisionen
  42. > Nya Slussen
  43. > Polisen
  44. > Politik
  45. > Popup-cykelbana
  46. > Regionala cykelstråk
  47. > Rullstolscykel
  48. > Samhälls- och trafikplanering
  49. > Samhällsekonomin
  50. > Skärmar
  51. > Sollentuna
  52. > Solna
  53. > Sopsaltning
  54. > Sportcyklist
  55. > Stockholm
  56. > Svängfest
  57. > Trafikmaktordning
  58. > Trafikrapportör
  59. > Trafikregler
  60. > Trafiksignaler
  61. > Trafiksäkerhet
  62. > Trafikverket
  63. > Täby
  64. > Tävling
  65. > USA
  66. > Vintercykling
  67. > Vinterväghållning
  68. > VTI
  69. > Vägarbeten
  70. > Växtlighet
  71. > Önskelista

Följ oss på Bicycling twitter_symbol fb_symbol

Medlem / Prenumerant

Logga in

Logga in eller ansök om
gratis medlemskap.

Sök på Bicycling.se



Få vårt nyhetsbrev!

Annonser