9 snabba teknikfrågor till Klas Johansson - Sveriges mesta proffsmekaniker | Bicycling.se
Landsväg / Profiler

9 snabba teknikfrågor till Klas Johansson - Sveriges mesta proffsmekaniker

10 feb 2018

Han har varit tränare åt Susanne Ljungskog, Emma Johanssons mästerskaps-mek och är en av Sveriges mest anlitade bikefit-specialister. Allra mest jobbar den frispråkiga göteborgaren som mekaniker i World Tour-laget Dimension Data. 

Vilken är den mest udda setup:en bland cyklisterna i Dimension Data?
– Det är nog Steve Cummings som har en väldigt låg position. Han har en 150 millimeter styrtapp med -17 grader, vilket gör att han är väldigt nära sin tempoposition även på sin vanliga cykel.

Hur är det att vara bunden till sponsorernas material och inte kunna välja vad du vill?
– När det inte funkar så är det frustrerande. Vi har definitivt haft problem av den typen, även om det för tillfället känns rätt bra. Personligen tycker jag att man bör undvika att blanda grejer från olika tillverkare för mycket. Om man till exempel kör Shimano så är det alltid att föredra att göra det rakt igenom och inte slänga in klingor, kedjor och trissor från andra fabrikat. Det är att be om problem. Grejer som är gjorda för att passa ihop kommer alltid att fungera bättre.


Vad har du att säga till motionärer som drömmer om att få köra på samma grejer som proffsen?
– Att det är dyrt och i de flesta fall onödigt – även om det naturligtvis är väldigt bra för tillverkarna. Jag hävdar till exempel att det inte finns någon cyklist, om man inte är på yttersta elitnivå, som behöver något bättre än Ultegra – eller som ens kommer märka någon skillnad om de går upp till Dura-Ace. Sedan kanske det är roligare och ser häftigare ut med Dura-Ace, men funktionsmässigt är det helt bortkastat. Ibland blir det rentav skrattretande, som om man köper superlätta delar men själv är småfet. Eller om man köper något som är extremt styvt, men bara kan producera 600 watt som mest. Då finns det bättre saker att lägga pengarna på.


Vad är det mest spännande tekniksnacket i proffsklungan för tillfället?
– Det måste nog ändå vara skivbromsar. Det finns fortfarande praktiska saker att lösa, men om jag som motionär skulle köpa ny cykel, då skulle jag definitivt välja skivbromsar. Om man hanterar sin cykel i någorlunda skyddad miljö, är hyfsat rädd om den och inte byter hela hjulet varje gång man har punkat, då tycker jag att saken är klar. På proffssidan är vi snart också där och antagligen kommer tempocyklarna få skivor först.


Finns det någon teknikutveckling som du tycker är på väg åt fel håll?
– Singelklinga. Det kan vara motiverat på en mountainbike, men på landsväg är förutsättningarna helt annorlunda. Det kommer säkert komma ändå tids nog, och för en del motionärer eller pendlare kan det säkert ha en poäng. På proffsnivå tycker jag att det finns för många potentiella scenarier för att man ska vilja låsa sig till en klinga.

Trettondelade kassetter?
– Ja, definitivt, och det snackas väl redan om fjorton. Jag tror i alla fall att de kommer hoppa över tolvdelat och gå ytterligare något steg direkt. Men eftersom vi inte är sponsrade av Shimano utan köper våra grejer själva, så befinner vi oss inte lika nära utvecklingen av nya produkter som vissa andra team.

Är det dags att skrota viktgränsen på 6,8 kilo för tävlingscyklar?
– Det kommer snart ske och det är definitivt dags. Emmas cykel på OS, en Scott Foil där vi inte hade jagat gram med några extrema komponenter, vägde 6,37 kilo. Det är omöjligt att säga hur lågt man kan gå, men i dagsläget är 6 kilo inga problem för en säker tävlingscykel.

Slanglöst, tub eller kanttråd om man är cykelmotionär?
– Kanttråd! Om man inte har en egen mekaniker eller en massa tid så kan jag inte se något argument att köra på något annat.

Hur gammal cykel skulle man till exempel kunna vinna Touren på? Hur åldras en kolfiberram?
– Det har jag lagt ner lite energi på att utreda och det visar sig att det inte händer något med kolet i sig, men däremot ”dör” limmet med tiden. Det betyder att en gammal kolfibercykel är mer sladdrig än en ny. Sedan är frågan hur mycket mer sladdrig och när det börjar märkas. En del proffscyklister märker det efter en till två säsonger, men för en motionär är det bara att köra på tills man har råd med en ny, för sannolikheten att du ska känna skillnaden är inte särskilt stor.

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet nittiosju med siffror i fältet här

Kommentarer


2018-02-12 21:31   Kjeld Andersen

Kanon bra interview med Klas mer vänligen

 

2018-02-12 15:55   Anders Brissman

Raka kunniga besked, tack!

 

2018-02-12 01:42   Kalle

Precis som Leonid har kommenterad så "varför inte slanglöst" efter fyra år och runt 30 000 km har jag svårt att tänka mig annat.

 

2018-02-11 17:02   Leonid Kuzmin

Varför inte slanglöst kanttråd? Jag kör slanglöst på racer sedan 2013. Inga problem. Ca 9-11 punkteringar totalt, en under en tävling. Aldrig stannade, lite lägre trycket, men helt OK köra vidare.

 

2018-02-11 11:01   Ulf

Bra, tydlig och mycket klok artikel - tack. Underbara ’statements’, eller hur!

 

2018-02-11 10:48   Pär Sandevik

Bra skrivet men klart man ofta undrar vad som gör för att förebygga stölderna - som ju trots allt inträffar. "Från ett kilo lås till ett gram märkning" är mitt tips till kommande artikel

 


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!