Alexandra Engen leder världscupen | Bicycling.se
MTB / Profiler

Alexandra Engen leder världscupen

  Foto: Armin M. Küstenbrück
3 jun 2013

En rapport från den nyrankade ettan i sprint-mountainbike och tillika världsmästaren i cross country, Alexandra Engen. Vi klämde in några frågor till henne också.

En magisk start. Kraften hittar man i vilan och glädjen.

 "De första världscuperna. En hel vinter med förberedelser är genomförd. Träningslägret på Cypern har absolverats och avnjutits och försäsongstävlingarna är avklarade. Nu stod premiären för dörren. Den första i tyska Albstadt, vilket gjorde det mer eller mindre till en hemmatävling för mitt team, och den andra i tjeckiska Nove Mesto na Morave. Nu började det på riktigt!

 Vi hade inkvarterats på ett väldigt vackert hotell en halvmil från tävlingsområdet. En välskött facilitet som ligger inrymd på en stor bondgård med 40-talet hästar. Jag älskar djur, så jag var stormförtjust. (Dagen innan racet gick åt till flitigt klappande av hästar, åsnor och katter av alla slag och storlekar.)Vår massör som fick rummet vägg i vägg med stallet var inte lika imponerad. Han påstod sig vara skeptiskt till högljutt gnäggande hästar under gryningstimmarna.

 Denna vinter och vår är de första sedan flera år som jag fått vara skadefri och kunnat träna kontinuerligt. Därför visste jag inte riktigt vad jag kunde vänta mig av mig själv. Att jag skulle kunna ta ännu ett steg i rätt riktning såg på pappret mycket troligt ut. 

De första bundesligorna har gått som önskat och jag har kontinuerligt kunnat utmana tjejer jag inte hängt med tidigare. Men sånt vet man liksom aldrig. Eftersom man hela tiden mäter sig mot andra åkare kan man inte ta något för givet.

I slutändan kan jag ändå bara utgå från det som går att påverka. Min egen prestation. Den första världscupen för året innebär första gången som alla världen bästa åkare möts på samma gång. Det är då det verkligen visar sig hur man kommit ur vintern.

 Det är ett intressant arbete att bearbeta alla tankar och funderingar inför en sådan sammandrabbning. Inför sprinten hade jag fått jobba en hel med mig själv den senaste tiden. Genom att bära den vackra vita världsmästartröjan kändes det emellanåt som att jag var tvungen att vinna. För att uppfylla andra människors förhoppningar och för att det skulle vara gott nog åt publiken.

Andras förväntningar (eller min inbillning av desamma) skuggar lätt den så mycket viktigare kärleken till sporten. Efter en stund lyckades jag lyckligtvis hitta tillbaka till grundtanken – Att jag inte cyklar snabbt för att göra andra människor nöjda, utan för att jag älskar att cykla. För att jag själv vill cykla snabbt.

Den mentala inställningen gör oerhört mycket, framför allt i en så tajt och explosiv gren som eliminator. Därför var jag glad att kunna gå in i racet med avslappnad entusiasm istället för prestationsångest. Då kunde jag ta mig an tävlingen med glädje och nyfikenhet.

 Att det hela sedan mynnade ut i fyra pallplatser på de inledande två världscuperna i Tyskland och Tjeckien. Att jag lyckades tangera mitt personbästa två helgen i rad för XCO. Och att jag kommer ha äran att bära den svart-vita ledartröjan vid den kommande världscupen i Italien. Det gör mig både rörd och alldeles studsig och bekräftar samtidigt att det där med att vara glad och avslappnad är en viktig nyckel för den fortsatta klättringen mot toppen. Och för cykelglädjen i största allmänhet." 

Bicycling passade också på att ställa några frågor till Alexandra när vi ändå hade henne på tråden.

Grattis Alexandra! Du är alltså rankad etta i världen just nu. I seniorsammanhang är det bara Fredrik Kessiakoff som kan matcha det, när han som bäst var rankad tvåa i världen. Vi måste ställa den lite tråkiga och typiska frågan - hur känns det?

– Jag är både glad och tacksam. Att ligga etta på UCI-rankingen är ett bevis på att man är konstant och håller en hög lägstanivå. Det är en ynnest att inneha förstaplatsen och det ger många fördelar, bland annat att alltid ha den bästa startplatsen vid alla tävlingar. 

Du har kommit 1:a och 3:a i de första två sprintvärldscuptävlingarna (XCE) och 5:a och 4:a i crosscountryvärldscupen (XC) - hur förklarar du den fantastiska formen?

– Under senare hälften av förra säsongen visade jag med min 6e plats på världscupen i Windham och vid OS i London att jag kan vara med och matcha de allra bästa. Jag har varje år tagit små kliv uppåt och hela tiden fortsatt att lära och utvecklas.

– Den här vintern har jag fått vara frisk och hel och kunnat träna på som jag har velat, vilket inte varit fallet de senaste vintrarna. Detta har gjort att jag kontinuerligt kunnat jobba på att utvecklas och hålla den höga lägstanivå jag nu är på. Förut har jag periodvis kunnat visa liknande resultat. Men det är självklart mycket roligare att få vara med och kämpa uppe i toppen på alla race. 

Redan under förra året visade du prov på topp fem-kapacitet, men du har detta år onekligen tagit ett betydande steg närmare den absoluta världstoppen. Är det något du själv hade förväntat dig?

– Jag cyklar för att jag älskar att cykla och jag vill alltid fortsätta att utvecklas och lära nya saker. Fram tills nu har jag haft en konstant stigande kurva och det har varit och är ett självklart mål att bli en del av den absoluta toppen. När jag får ha nåden att vara frisk och hel vet jag att jag både kan träna hårt och cykla snabbt. 

Vågar vi hoppas på en pallplats i någon av deltävlingarna i crosscountry-världscupen? 

– Självklart vill jag vara med och ta en pallplats! Men om jag klarar det visar sig först efter mållinjen. Återkommer med svar när jag vet mer säkert hur det blir med den saken... ;)

Vilka mål har du i år och för vilka tävlingar kommer du formtoppa? 

– Fokus ligger på EM i Bern om två veckor och VM i Pietermaritzburg i början av september. Sen är det självklart roligt att kunna ligga med bra i sammandraget både på världscupen och bundesligan. Så där ser jag fram emot några fler hårda race för att försöka hålla mig kvar i sammandraget. Huvudsaken är att ha kul på två hjul och utmana mig själv att köra snabbt, snitsigt och som jag planerat.

26, 27,5 eller 29 tum?

– Bicyclings ständiga fråga :) För tillfället avnjuter jag mina timmar i sadeln på 29-tum och trivs väldigt bra!  

 

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet sextiotvå med siffror i fältet här



Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!