Ledarkrönika: Doug och Goljat | Bicycling.se
Cykelkultur

Ledarkrönika: Doug och Goljat

20 mar 2016

Andreas Danielsson vill också bli en Doug White när han blir stor.

På mitt skrivbord ligger två stora högar. Den till vänster är fylld av material från Shimano, där jag nyligen hälsade på. Den andra högen kommer från White Industries. Gemensamt för båda varumärken är att de jobbar med cykel. Fast när Shimano har 50 000 anställda så jobbar White Industries med knappt en handfull medarbetare. Och när Shimano förfogar över 49 fabriker runt om i världen så har White ett garage.

White Industries har varit ett av mina stora favoritmärken ända sedan jag insåg att prylar var riktigt behagligt att längta efter. Och konsumera. Doug White var faktiskt igång med sitt byggande av mountainbikes samtidigt som Gary Fisher och Joe Breezer härjade som värst på sina klunkerz. Men han hade inte samma intresse av att slå mynt av sig själv som pionjär. Inte ens idag när olika Hall of Fames inviterar honom för att tala om historien är han särskilt pigg på att exponera sitt förflutna. Hans första mountainbike står fint placerad på den egna vinden, tillhörande den egna verkstaden. För eget betraktande. Det räcker så.

Förra året hälsade jag på White Industries. Jag hade ett par timmar i bilen från mitt hotell och siktade på att pricka förmiddagskaffet. Trafikläget var lite värre än normalt i San Francisco så jag landade några minuter sent. Doug stod på gården och väntade. När jag sladdade in på parkeringen möttes jag av ett gapskratt. Han gillade mitt kreativa spårval. Jag svarade med att jag gillar att komma i tid. Där och då blev vi bästisar - innan vi ens tagit i hand och sagt hej.

När CNC-boomen* slog som hårdast stod det Made in USA på nästan allt roligt. Shimano var inte direkt nya då, och de var inte dåliga på att göra bra prylar. Men de kunde inte på långa vägar matcha de små verkstädernas totala galenskap. Och eloxeringar. De kunde inte heller matcha vikten – där vann USA.

Eftersom halva PR-tricket på den tiden handlade om att sätta genant höga prislappar så förlorade Japan även den matchen. USA kunde utan problem vara dubbelt så dyra. Och framförallt kunde USA vara dubbelt så dåliga.

Men det blundade vi (nästan) för. Vi köpte svindyra Grafton-bromsar, som bara lät illa. Vi köpte rulltrissor från Bullseye som gjorde att det inte längre gick att växla. Och vi köpte vevlager med titanaxel från Cooks Bros som gick av.

Så där höll vi på och förköpte oss på larvigt dyra saker som sällan fungerade lika bra som de gjorde sig på bild. Och trots att garageföretagen egentligen inte utgjorde något hot mot Shimano kunde japanerna inte blunda för att de exalterade blickarna inte i första hand vändes mot Asien, utan mot USA.

Men japanerna lät amerikanerna leka av sig, innan de tog över arenan så fullständigt att CNC-maskinerna, med tillhörande ägare, tvingades ge upp. En efter en. Därefter gjorde Shimano ungefär samma saker. Fast bättre. Och billigare. På några år utrotades nästan samtliga klassiska varumärken som tidigare utgjorde själen i hela MTB-världen.

Trist, tyckte vi som gillade prylar och som kände att japanerna tog död på allt det roliga i branschen. Men vad tyckte då CNC-presidenten Doug White, som stod mitt i skottgluggen för den japanska utrotningsoffensiven?

”Ja, vad ska jag säga… japanerna började göra prylar som både var bättre, lättare och billigare – då kan man bara gratulera”, säger Doug och skrattar lite avslappnat.

Att han hyllar Shimano istället för att vara bitter är stort från någon som nästan tvingades ge upp sin livsdröm, på grund av japanernas dominans. Att White Industries ändå överlevde beror på att de faktiskt gjorde saker som verkligen fungerade. Och istället för att bli sur och ge upp letade Doug efter andra som behövde hans fina maskiner och flinka fingrar. En av dem hette Harley Davidson, som inte var särskilt intresserade av att använda japanska nav på sina motorcyklar.

Jag vill också bli en Doug White när jag blir stor. Med helskägg. Jag vill bygga ett eget varumärke som knappt är ekonomiskt försvarbart, med prylar som är lite snyggare och roligare. Och där glädjen kompenserar allt skryt om marknadsandelar och tillväxt. Och hjärtinfarkt.


* CNC betyder Computer Numerical Control. Det är ett datorsystem för att styra verkstadsmaskiner som till exempel kan användas för att fräsa ur en snygg vevarm ur en klump aluminium.

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet arton med siffror i fältet här



Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!