Ledarkrönika: Människan och motståndet | Bicycling.se
Cykelkultur

Ledarkrönika: Människan och motståndet

18 jan 2016

Bicyclings Chefredaktör Andreas Danielsson om e-cyklarnas frammarsch.

Nästan all den samlade vetenskapen är överens om det positiva med fysiskt arbete. Att syresätta kroppen genom att svettas är bland det nyttigaste som finns. En mirakelmedicin till priset av noll kronor. Fast det här vet du redan. Du vet också hur skönt det är att sätta sig vid matbordet med ett färskt träningspass i benen. För att inte tala om vilken himmelsk upplevelse det är att bara lägga sig på soffan när kroppen är full av endorfiner.

Det motsägelsefulla med världens nyttigaste medicin är att mänskligheten ständigt strävar efter att ta bort allt som är jobbigt. Livet ska förenklas och motståndet komprimeras. Helst försvinna. Liten insats och stort utfall har alltid varit mänsklighetens självklara mål med nästan all utveckling.

"Tänk dig att du tar bort allt det tråkiga med att cykla och bara behåller det roliga". Det sa en tysk ingenjör till mig för snart femton år sedan på en stor cykelmässa när elcyklarna började göra entré på allvar.

Jag har ingenting emot utförsbackar. Tvärtom, att cykla när tyngdlagen sköter grovjobbet är larvigt roligt. Minst lika roligt, fast på ett annat sätt, är det att bli trött på en cykel. För att man behöver trampa. Och kombinationen av båda moment var största skälet till att jag en gång föll för cyklandet. Måtte den tyska ingenjören ha fel, tänkte jag år 2001.

Mänskligheten borde veta bättre än att ge e-marknaden acceptans. Men så fel jag hade. För om det är något som exploderat i cykelvärlden så är det e-cyklar. Och tids nog insåg jag även fördelen med e-cyklar. Åtminstone i pendelperspektiv.

Plötsligt kunde människor lämna bilen hemma eller strunta i att åka kollektivt och istället cykla. Och ett kroppsligt handikapp eller underutvecklad fysik kunde kompenseras med hjälp en elmotor. Branschen – Andreas 1-0.

För några år sedan började elmotorerna att placeras även på topputrustade cyklar, för både vägen och skogen. Än en gång tänkte jag på den tyska ingenjören och kräktes lite inombords.

Han fick helt rätt i att e-cykeln tog sin självklara position på den praktiska marknaden. Men att de skulle få fäste även bland fullt fungerande och träningsintresserade människor var dömt att misslyckas. Trodde jag. Och sa jag.

Men det verkar som att jag på nytt har fel. För på kända cykeldestinationer i södra Europa blir inslaget av e-cyklister fler för varje säsong. I skogarna och på vägen.

Huruvida den trenden kommer att slå lika hårt i Sverige vet vi ännu inte. Men jag får indikationer från branschen som talar för att sport-e-cyklandet börjar fästa på även här. Branschen – Andreas 2-0.

Vad jag högst personligen tycker är inte detsamma som vart cykelvärlden är på väg. Det börjar jag förstå nu. Och jag lägger mig nästan platt i alla riktningar med full förståelse för de som hatar eller älskar e-cyklar. Alla har sin personliga hållning med tillhörande argument.

En del tänker stort, andra tänker smått. Visst tänker brett, andra tänker djupt. En del tänker på pengar som kan tjänas, andra på pengar som kan sparas. 

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet sjuttioett med siffror i fältet här

Kommentarer


2016-02-18 08:16   Fredrik

El-cyklar ska ställas i relation till främst bilar enligt min uppfattning. Där är den bättre i alla avseenden utom möjligen bekvämlighet, vilket går att diskutera. Men den kommer att bidra till mer motion jämfört med bilen om vi utgår från att man inte bara åker med. Den tar mindre plats så både själva pendlingen underlättas liksom parkering. En invändning kan dock vara att cykelbanorna inte direkt är byggda för pendlingens behov. Batteriet är en belastning men jämfört med bil så är det otroligt mycket bättre. Dels ur produktionssynpunkt, liksom ur energiframställan och energiåtgång under själva pendlingen, en cyklist ligger väl på ca 1000kg tillgodo som de slipper släpa runt på i pendlingen.

 

2016-02-12 08:46   Pärsan

Börja alltid debatten om el-cyklar med orden "Har du själv cyklat el-cykel"?
Många rykten figurerar, främst från de som aldrig suttit på en el-cykel - allt ifrån kostnad till räckvidd och värde av motionen. Själv värderar jag att kunna komma till jobbet i vanliga kläder och inte behöva starta med en dusch. Hjälpen från motorn går att ställa i flera steg - ända ned till noll om du skulle känna för att ge dig själv lite extra motion på hemvägen.
Jag lämnar miljödebatten just nu för att inte hamna i "som värdet av att åka tåg då strömmen kommer från ett kärnkraftverk?"
Tänk på att El-cykeln också hjälper människor som vill fortsätta och cykla, men där fysiken kanske inte räcker för de långa, kuperade sträckorna.

 

2016-01-19 10:40   Jens Gustavsson

Jag tror att El-cyklar skulle kunna lös problemet med arbetspendling i storstäderna, då de ta lite plats och är mer miljövänliga och i princip kan alla använda dem. Men man tar bort den positiva effekten av vardagsmotion och bidrar till att problemet med välfärdssjukdomar består. Jämfört med den vanlig cykel är el-cykeln en miljöbov, som kväver elenergi och innehåller ett batteri som är en miljöbelastning.
Att använda en el-cykel som träningsredskap är som att fuska i patiens, men lurar bars sig själv.

 


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!