Mysiga Jönköping – med närhet till cykling | Bicycling.se
Cykelkultur

Mysiga Jönköping – med närhet till cykling

18 jan 2014

Jönköping är en mysig stad, med närhet till allting. Även cyklingen är i långt om mycket just mysig. Men det är inte bara myspys i John Bauers skogar. Här finns också tuff cykling i absolut världsklass.

Ja, Jönköping är mysigt. Här finns en trevlig stadskärna med vackra historiska byggnader, Tändsticks-området, flera grönområden, och kanske framförallt – närhet till grön- områden. Den kilometerlånga sandstranden utmed Vätterstranden är välbesökt på sommaren och tillsammans med Munksjön och Rocksjön ger det staden en närmast kustlik känsla med allt vatten.

Allra mysigast verkar dock Jönköpings-borna tycka att det är att tillbringa sena sommarnätter på "Piren", denna brygga ut i Vättern som sommartid är kantad av restauranger. Det är inga problem att i timmar sitta och beundra utsikten över vattnet, lyssna till båtarna som ligger och guppar i förgrunden och bara njuta av den svenska sommaren. Men det är inte bara staden som är mysig. Även cyklingen kan nog i många avseenden anses som mysig.

Men att beskriva utbudet av fin cykling i Jönköping är svårt. Inte för att det saknas. Tvärtom. Just för att det finns så mycket. Staden vid Vätterns södra strand formligen kryllar av cykling av blandad karaktär; landsväg, mountainbike cross country och downhill. You name it. För att vara en stad av Jönköpings storlek måste framförallt närheten till härliga skogsområden vara närmast unik. Inom en radie av dryga halvmilen från stadens centrum går det lätt att räkna till minst sex högklassiga områden som alla bjuder sina besökare på en härlig åktur. Även fantaster av sköna racerrundor lär inte bli besvikna.

Här infinner sig också ett problem med att teckna en rättvis bild av cyklingen i Jönköping. Nog för att det är ett lyxproblem, men det är dock ett problem. Hur många rundor, stigar, områden och tuffa backar man än tar med så kommer man alltid att missa någon guldklimp. Någons favoritstig kommer att bli förbisedd. En annans ljuvliga vägsträcka där han eller hon tillbringar varje långtur, år efter år, kommer att bli utelämnad. Men vi har några personliga favoriter som vi bara måste dela med oss av.

Två leder, många pärlor

Vid IK Hakarpspojkarnas, IKHPs klubbstuga i Huskvarna startar två vandringsleder. Norrut går John Bauerleden, som under sin färd mot Gränna passerar igenom de klassiska miljöer som gav upphov till John Bauers fantastiska målningar. Och målningarna stämmer väl överens med verkligheten. Trolskt är ordet. Man närmast väntar på att figurerna man minns från då man var liten ska titta fram bakom ett träd. Oftast gör de inte det.

Väljer man istället att bege sig söderut är det Södra Vätterleden som tar sin början. Utmed leden, som är 70 kilometer lång, ligger flera fina områden. Likt pärlor på ett halsband ligger de samlade som just... pärlor. Alla med sin egen speciella karaktär. Och det är dessa vi ska koncentrera oss på. När vi ändå befinner oss vid IKHP-stugan så börjar vi där.

Det första man slås av är den otroligt vackra utsikten. Hakarps naturreservat är beläget högst upp i sluttningen som omger Huskvarna i öster, vilket ger en hänförande överblick av Jönköping med omnejd. Och som många av naturområdena på den östra sidan av staden visar Hakarp upp en vegetation bestående till stora delar av lövträd. Dessa verkar trivas bra i matjorden som ligger här. Men de flesta av oss vet också vad matjord har för karaktärsdrag. Just det, det torkar långsamt efter regn.

Så är även fallet i Jönköping vilket innebär att här ofta är ganska lerigt och blött. Först framåt sensommaren brukar det vara riktigt torrt och fint. Skogen är överlag ganska tät och bildar ibland nästan ett landskap av tunnlar som behagligt omsluter slingrande singletracks, som om vartannat bjuder på såväl omväxlande teknisk och lättåkt körning.

Under morgonturerna blir det extra vackert då dagens första strimmor av ljus letar sig igenom det kompakta lövverket. Hög mysfaktor? I allra högsta grad. Men området är en nyckfull bekantskap som utan problem kan bedra även den mest rutinerade åkaren. Är man allt för oförsiktig och förblindad av allt mys-pys är det lätt att ledas in i fördärvet. Det är riktigt kuperat, vilket många cyklister har fått smaka på

Mountainbike-proffset Emil Lindgren säger:

– Banorna vid IKHP-stugan håller världsklass. Under åren har de blivit lite omgjorda och blivit ännu tuffare. Cyklingen överlag i Jönköping kan vara Sveriges bästa. Här finns allt – sten, rötter och snabba lite snällare stigar. Ett tips är att testa mountainbike-banan – sex kilometer varierad cross country som är svår att cykla sig mätt på.

Risk för förbud?

Södra Vätterleden fortsätter söderut och passerar efter någon kilometer Bondberget, med Öxnegården som utgångspunkt. Här är det lite snällare cykling, inte lika kuperat och med lite mindre sten och rötter och med ganska snabba, lättåkta stigar. Perfekt de dagar man bara vill glida runt och njuta och slippa förrädiska stenar. Tyvärr är inte alla lika positiva till cykling här som stadens cyklister. Alla jag har pratat med säger att det finns en hel del röster som arbetar för ett totalt cykelförbud. Tråkigt, men sant och något vi får leva med och hantera på ett bra sätt. Att visa hänsyn till alla besökare är ett naturligt inslag i cykelturen.

Resan längs Södra Vätterleden går vidare och vi passerar ganska snart A6-golfbanan. Utförslöpan som letar sig ner inte mer än en dålig chip ifrån golfbanan är kantad av rötter och hal och opålitlig lera. En underbar kontrast till de välklädda damerna och herrarna bara några meter bort, som ofta skänker en och annan undrande blick mot rasslandet i skogen.

Efter att ha skakat av sig alla blickar närmar vi oss paradiset Skinnersdal. Att här använda ord som vackert vore att devalvera omgivningen. Ljuvligt är ett bättre ord och en betydligt rättvisare beskrivning. Fantastisk bokskog blandat med slingrande stigar, snabba utförslöpor och några härliga stigningar gör området värt ett besök. Här finns även två kortare uppmärkta leder som är ganska tekniska med en hel del rötter.

Alla foton David Elmfeldt

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet sjutton med siffror i fältet här

Kommentarer


2014-01-18 11:18   Kim Halderot, www.bike-life.se

Det är bara att instämma. Här finns fantastiska möjligheter till cykling i skogen. Det är riktiga pärlor, och då har vi inte ens nämnt området väster om staden vid IF Hallbys område, där det också finns suveräna MTB-spår.

Det enda tråkiga är, som du skriver Erol, att det finns många röster som jobbar för ett totalt cykelförbud på Bondberget. Mycket tråkigt eftersom det är ett riktigt trevligt område att cykla runt på. Även Strömsbergsskogen mot Skinnersdal och sedan vidare mot Barnarp och Torsvik (känt för sina enorma IKEA- och Elgigantenlager). Vidare mot Taberg så bjuds det återigen på ganska snäll cykling innan det ännu en gång är möjligt att haka på Södra Vätterleden uppför de branta sluttningarna i Norrahammar.

 


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!