Smärta! | Bicycling.se
Träning / Kost och näringslära

Smärta!

25 sep 2011

Det är lätt att tro att antiinflammatoriska mediciner är harmlösa – de finns ju lättillgängliga i snart varenda mataffär. Och många använder dem för att ta udden av en efterhängsen skada eller slippa smärta och ömhet under träningspassen. Men detta är potenta läkemedel som, om de används fel, kan göra mer skada än nytta. Vår kostexpert Anna Sjögren reder ut begreppen.

Antiinflamatoriska mediciner är en stor grupp läkemedel som brukar benämnas NSAID (Non-Steroidal Antiinflammatory Drug eller Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel). Där ingår bland annat diklofenac (Voltaren), naprox- en (Pronaxen) och ibuprofen (Ipren).

Läkemedel i denna grupp används flitigt, inte minst av idrottare för behandling av en rad olika åkommor som inflammationer i senfästen, muskelinflammationer och ospecificerad smärta. Och det mesta tyder på att användningen av antiinflammatorisk medicin framförallt bland uthållighetsidrottare är relativt utbredd. De studier som gjorts visar på att någonstans mellan 5–20 procent av långdistanslöpare och triathleter använder antiinflammatoriska läkemedel regelbundet. Några exakta siffror för cyklister finns troligen inte, men med tanke på tränings- mängd och antalet småskador som de flesta cyklister drabbas av är förmodligen bruket ganska vanligt förekommande även bland cyklister. Många idrottare tycks tro att några piller före eller efter träningen kan minska risken för skador och smärta under eller efter passet, och använder tabletterna i förebyggande syfte ungefär som en vitamintablett för att slippa bli förkyld. Men i de allra flesta fall lurar man sig själv.

En studie som gjordes på multisportare (som normalt tävlar under mycket lång tid) visade på att de som använt antiinflammatorisk medicin under själva loppet generellt presterade sämre än de som inte medicinerat. Även om läkemedlen minskade muskelnedbrytningen så påverkades upplevelsen av ansträngning och smärta negativt av användning av NSAID under loppet, vilket skulle kunna vara förklaringen till att prestationen påverkades negativt. En möjlig slutsats av detta är att muskelnedbrytningen som följer av tävling eller tuff träning, gör att man bättre kan hantera smärta och upplevelsen av ansträngning under loppet.

Kanske är det så att kroppen behöver de naturliga svaren på hård ansträngning – det vill säga nedbrytningen av muskelvävnad – för att kunna dra igång de kompensatoriska mekanismer som har till uppgift att underlätta för kroppen att kunna fortsätta prestera. Några klara svar på exakt hur intag av NSAID påverkar muskler och prestation under träning och tävling finns ännu inte, men det finns fog för att tänka till en extra gång innan du stoppar i dig antiinflammatoriska läkemedel i samband med träning och tävling.

Satelliter på uppdrag
Även efter träningspasset kan effekten av träningen försämras av intag av NSAID eller andra antiinflammatoriska läkemedel. Det kan verka naturligt att stoppa i sig några tabletter som lindrar träningsvärken eller känningarna av den där gamla skadan efter ett tufft pass. Men studier visar på att proteinsyntesen – det vill säga återuppbyggnaden av musklerna efter ett hårt träningspass – kan påverkas negativt av intag av NSAID. Även satellitcellerna som är viktiga för uppbyggnaden av muskler efter nedbrytande träning påverkas av NSAID, så att det naturliga träningssvaret minskar. De studier som gjorts lyckas inte helt klarlägga effekterna av NSAID på muskeluppbyggnaden efter ett träningspass, men mycket tyder alltså på att träningseffekten kan bli sämre av att använda antiinflammatoriska pre- parat efter träningen.

Förutom att NSAID eventuellt kan påverka prestationen och återhämtningen negativt, har de även en rad biverkningar som gör det direkt olämpligt att använda dem regelbundet i långa perioder. Den vanligaste är påverkan på magslemhinnan som kan ge magsår om man använder dessa läkemedel under en längre tid. Man kan också få andra problem med magen som illamående, magsmärtor och diarré. Eftersom magproblem är vanligt även av andra orsaker under en längre täv- ling, är det inte så klyftigt att späda på risken att magen kraschar under loppet. Andra mindre trevliga effekter av dessa mediciner är att de kan ge huvudvärk, yrsel och påverkan på lever och njurar. Även allvarligare biverkningar som hjärtpåverkan och synstörningar har rapporterats.

Vila, vila, vila
Ett ytterligare argument mot slentrianmässigt användande av antiinflammatoriska mediciner är risken för att dölja tidiga signaler på skada. Smärta är ett tecken på att något inte är som det ska och det är viktig information att ta hänsyn till. Att döva smärtan för att kunna köra dagens pass som planerat eller till varje pris avsluta det där tuffa intervallpasset som man skrivit in i träningskalendern, kan leda till att skadan förvärras.

Istället kan du bli tvungen att göra ett längre uppehåll för att läka en skada som kanske kunde ha förhindrats om kroppen fått tillräckligt med tid för vila och återhämtning. Vi tjatar om detta – men det är under vilan man bygger upp kroppen. Utan tillräcklig vila och återhämtning kan du inte fullt ut dra nytta av den hårda träningen, och kommer aldrig att bli så bra som du egentligen har kapacitet att bli.

Finns det då aldrig fog för att använda Voltaren eller något annat NSAID? Har man en konstaterad skada som beror på en inflammation kan man förstås ta antiinflammatoriska läkemedel som behandling. Vid sådana tillfällen är det absolut befogat och dessa läkemedel har en given plats i behandlingen. Men poängen är att det är en kur som pågår en viss tid och med en bestämd dos, helst ordinerad av läkare. Vid sådana tillfällen har NSAID en bra effekt och är ett värdefullt hjälpmedel för att läka skador och komma tillbaka till träning och tävling. Även här finns det däremot forskning som uppmanar till försiktighet. Det verkar som att en viss inflammationsgrad gynnar läkningsprocessen, att släcka ut inflammationen helt skulle därför kunna fördröja skadeläkningen.

Sammantaget finns fler frågor än svar när det gäller användning av NSAID under träning och tävling samt för behandling av inflammationer. Men de studier som finns tyder ändå på att man bör vara återhållsam med bruket av antiinflammatoriska läkemedel. Det är klokt i längden att lyssna på kroppens signaler om smärta och ömhet och anpassa träningen därefter. Och att låta återhämtningsprocessen efter träningen ha sin naturliga gång. Då ökar dina chanser för optimal tränings- effekt och ännu starkare cykelben.

Anna Sjögren skriver om kost och träning i varje nummer av Cykeltidningen Kadens. Artikeln är hämtad ur nummer 8, 2011.

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet femtiotre med siffror i fältet här



Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!