Till långloppens lov - Därför vill vi tävla länge | Bicycling.se
MTB / Cykelvasan

Till långloppens lov - Därför vill vi tävla länge

6 maj 2017

GÄSTKRÖNIKA. Tidigt på morgonen står de tillsammans, flera tusen nervösa och spända cyklister. Vissa tysta, andra nervöst skrattande och skojande. Sen den totala tystnaden när speakern säger ”en minut till start”. Spänningen går nästan att ta på. 15 sekunder till start... Pang! En hel hord av linimentdoftande färgsprakande cyklister ger sig iväg samtidigt i ett dammoln för att möta ett gemensamt äventyr.

För att förstå nutiden måste vi också förstå dåtiden och den resa som gjort långlopp på mountainbike så populärt. I Sverige blev långlopp stort när första upplagan av Långloppscupen genomfördes år 1996. Fyra lopp ingick i cupen och det största hette Finnmarksturen, som toppade med 2 914 deltagare under sitt bästa år. Därefter växte långloppandet ganska konsekvent till början av 2000-talet, när utvecklingen avstannade något. Men efter att Cykelvasan föddes så fick intresset en ny knuff.

Arrangemangen har sedan dess blivit både fler och bättre. Dessutom lockar skogen på ett annat sätt idag än tidigare, med tanke på den vardag många lever i – där stress, storstad och stillasittande dominerar. Långloppens upplägg gör det också enkelt att delta, nästan oavsett vilken nivå det är på cyklisterna. Men är detta det enda svaret på varför det är så kul att cykla långt? Jag tror att det finns en mer känslomässig anledning till att långloppscykling växer och är så populärt. En känsla av samhörighet från start till mål.

Tack vare att alla kan mötas på sina respektive olika nivåer kommer man också att stöta på jämlikar i spåret. Din motståndare här är också en likasinnad vän. För trots att alla tävlar mot varandra, och att känslorna kan svalla högt under loppet, händer det något speciellt när en långloppscyklist kommer över mållinjen. Utmattad och glad efter att ha klarat av ännu ett äventyr möts cyklisten av en rad funktionärer som först hänger en medalj runt halsen, sedan delar ut lite vatten, saft, sportdryck, och något att äta. 

Mellan alla dessa servicestationer står du där, axel mot axel med den som utgjorde ett hårt motstånd alldeles nyss när spurten över mållinjen avgjordes. Motståndaren som, när andan har hämtats, glatt samtalar om dagens utmaning. Skratten ekar mellan stationerna när cyklisterna utbyter minnen från banans fajter. Eftersnacket fortsätter från energiintag sittande i gräset in till omklädningsrummen och förbi köerna till cykeltvätten. Har du tur fortsätter samtalet på vägen hem också, i samma buss eller tåg eller i en tråd på något nätforum.  

Det är någonstans där jag hittar kärnan i varför långlopp på mountainbike har blivit så populärt. Med det sagt tror jag inte formatet kommer att stå sig i all oändlighet. Nu dyker det upp nya sätt att cykla, där upplevelse och äventyr får ett större inslag, ibland över flera dagar och i lag. Lägg ihop långloppens familjära stämning och sköna efterhäng med framtidens utmaningar så är det något som i alla fall jag vill delta i. Enkelt, utmanande och massor med stigcykling med likasinnade! 

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet nittiofem med siffror i fältet här



Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!