Onsdagsmys: Mountainbikes vi minns | Bicycling.se
Cykelkultur

Onsdagsmys: Mountainbikes vi minns

  Foto: Luca Mara
12 jun 2013

Yeti och John Tomac var en gång i tiden synonymt med ett av de mest vinstrika samarbetena i mountainbikevärlden. Vi tittar närmare Yeti ARC.

Cykelmärket Yeti är för många en symbol för den amerikanska mountainbiken. Lätta, snabba cyklar med en stark koppling till de nationella tävlingarna i USA. De första cyklarna som Yeti tillverkade i mitten av åttiotalet var gjorda i stål. När åttiotalet blev nittiotal startade Yeti ett samarbete med Easton och ramar i aluminium blev verklighet.

En gång state-of-the-art: Manitou-framgaffeln dämpade stötar meddelst elastomerkuddar.

Inför tävlingssäsongen 1992 gick det rykten om en superlätt ram och mot slutet av året hade en Yeti ARC (Alloy Racing Composite) redan cyklats till flera pallplatser än alla andra märken tillsammans. Yeti ARC blev direkt en succé. Teamet hade gjort sitt jobb och ramen blev en försäljningsframgång. Alla ville äga en Yeti ARC.


Smal, smalare, smalast: En gång i tiden skulle mountainbikestyren vara snäva, linjalraka och eloxerade i lila. Notera XTR-bromshandtag parat med GripShift-växelreglage. 

I Sverige såldes ganska få, ändå är det här en ram som många svenska cyklister känner till. Rörsatsen från Easton var utvecklad bara åt Yeti och ARC var den första aluminiumram där samtliga rör var reducerade. Den vackra böj som binder samman sadelstag med kedjestag kallas för loopstays och var redan på åttiotalet Yetis signum.

Kedjekontrollant i lila: `Anti-chainsuck device` från amerikanska Ringlè. Hålplattans uppgift var att hindra kedjan från att kilas fast mellan kedjehjul och ram om den skakade av. 

Legender som Juli Furtado, Tinker Juarez och John Tomac tävlade framgångsrikt på Yeti. Tomac tävlade säsongen 1991 på en Yeti med bockstyre. Detta för att bibehålla samma position på cykeln som när han tävlade på landsvägen för dåvarande amerikanska storstallet 7-11. Svenska VM-tvåan från 1994 i downhill, Tommy Johanson, gjorde också en säsong på Yeti och körde sin ARC till flera segrar. Samarbetet mellan de två företagen blev starten för Easton som den ledande tillverkaren av aluminium för cyklar.

Lång och låg: Styrstam från amerikanska Answer parat med barends från Onza som en gång i tiden skapade de första styrändeshandtagen.

Yeti ARC blev något av en standard för både geometri och vikt på en riktig racingcykel. Den här Yetin kördes i stockholmsskogarna under hela nittiotalet och sågs ofta ute på Grinda när det cyklades mycket på den vackra skärgårdsön. Det enda som bytts ut är växelreglagen som tidigare var tumreglage. De senaste åren har cykeln stått gömd i ett förråd bredvid en lika välbehållen Fat Chance Yo Eddy, även den från 1992.

Rollad aluminium: flaskhållare från ikoniska Ringlé som numera drar stora summor bland samlare av retro-delar.

ARC finns fortfarande i Yetis sortiment och har med små justeringar av geometrin anpassats till moderna dämpade framgafflar. På dagens ram har fästena för cantileverbromsen bytts ut mot ett fäste för skivbroms och Eastons rörsats har fått lämna plats för rör tillverkade av Yetis fabrik i Asien.

Den moderna versionen av ramen skiljer sig inte så mycket från det exemplar som vi har fotograferat, Yeti låg ett par år före när dom lanserade sin nya tävlingsmaskin 1992 och har hela tiden fortsatt att utveckla intressanta och bra cyklar. Lägg märke till allt lilaeloxerat som valts för att matcha de popnitade vajerstoppen. Framgaffeln från Answer Manitou med sina 40 millimeters slaglängd var från början konstruerad av Doug Bradbury. Tyckte man att 40 millimeters fjädring kändes för mycket gick det att begränsa slaglängden till 30 millimeter.

Fotograf: Luca Mara

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet åttionio med siffror i fältet här



Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!