Tour of Jämtland - Le grand finale - Åsa Eriksson | Bicycling.se

Åsa Eriksson


Åsa bloggar numera på Redaktionens blogg.

Följ Åsa på twitter: @toresdotter

Mest lästa


Tour of Jämtland - Le grand finale

7 aug 2011
av: Åsa Eriksson

Den sista etappen i Tour of Jämtland var också den då eliten skulle få en motionärsklass i hasorna. Kl. 7 avgick bussen från Åre Torg efter att vi packat in våra cyklar i bubbelplast och lastat dem på lastbil. Sedan blev det halvslummer i bussen, hela vägen till Trondheim och vi kom fram till startområdet i god tid före start. På himlen såg det ut som att vad som helst skulle kunna hända, solsken eller regn. Och fem minuter före start hade vädergudarna bestämt sig för det senare. Så höll det på sedan, av och till hela dagen, vilket förstås var lite trist. Det var i och för sig ett ganska varmt regn, så man behövde aldrig riktigt frysa, men det påverkar ju sikten, greppet och harigheten utför och kanske litegrann humöret. Mellan regndropparna kunde jag i alla fall skymta en hel del vackra fjäll och fina fjordar :-P

Ett par mil in i loppet började det gå uppför. Dagens brantaste stigning kom först, hade lite utomlandskänsla och var riktigt trevlig att uppleva med fräscha ben. Nästan stigning blev lättare och i den utvecklingen fortsatte hela loppet - det blev mer och mer lättåkt. 

I Storlien hade 15 mil körts, varav många uppför, och jag kände mig trots otroligt stumma ben nöjd. Så nöjd att jag gärna hade sett en målgång där :-D Men 6 lättåkta mil återstod, det var äntligen uppehåll och vi hade medvind. Jag fick suverän rulle och vi blåste på så fort de trötta benen orkade bära hela vägen fram till torget i Åre. Där blev man mycket varmt mött med uppmuntrande ord, en vänlig klapp på axeln och ett stort bord med drycker och snacks.

Det här är en utmaning som skiljer sig mycket från t ex Vätternrundan. Jag vågar påstå att Tour of Jämtland är betydligt tuffare, trots att distansen är kortare. Att sitta med i exakt samma grupp hela vägen är i stort uteslutet. Så fort det går uppför en längre stund måste alla cykla i sitt eget tempo, och sedan hoppas man bara hitta sällskap när det planar ut eller går utför igen. Jag tror jag cyklade med halva startfältet någon gång i går. Och en titt i resultatlistan visar också att många har gått i mål själva, två och två eller på sin höjd som en handfull cyklister. 

Hur det gick för eliten? Ja, dem såg jag i Trondheim och sedan på banketten på kvällen nästa gång. Men det finns en jättefin film från gårdagens tävling.

Tack alla som har gjort alla dessa dagar till en riktigt häftig upplevelse! 

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet åttio med siffror i fältet här




Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!