Ingrid Kjellström | Bicycling.se

Ingrid Kjellström


Liten cyklist med stora drömmar. Tävlar med och är team-manager för Stockholm CK:s damlag. - @stockholmcykelklubb
Tävlar i cyclocross för Sveriges gladaste CX-klubb CK Barriär - @ckbarriar
Finns också på Instagram under @ingridkjell

Nöden har ingen lag - #festive500

26 dec 2013

Jag är stort fan av att registrera mina cykelpass på Strava och även av deras olika utmaningar. Det senast aktuella heter Festive500 och går ut på att man ska cykla 500 kilometer mellan jul och nyår. En ypperlig aktivitet för alla som lider av chokladask-ångest sedan julens frossande. Jo, jag är en av dem och antar utmaningen! Detta till ära har jag bestämt mig för att uppgradera min kolfiberpärla till en veterancykel från 70-talet.

Stålracern på bilden ovan är tio storlekar för stor för mig och har även fördelen att man växlar nere på ramen. En hoj som kräver sin ryttare med andra ord! Jag saknar inte min älskade Cervelo som står på ett studentrum i Schweiz...

Nej, det var lögn. Hela mitt hjärta saknar min cykel Pärlan, men när man ska åka hem till Sverige för bara ett par veckor måste man prioritera platsen i resväskan. Cykelskor, SPD-pedaler, pulsklocka och ett par bibs var tyvärr allt cykelrelaterat som fick åka med hem den här gången. Det kommer man ändå ganska långt med när man kan låna ihop övrig, mer eller mindre storleksmässigt rätt, utrustning från föräldrar och syskon. Nöden har ingen lag när man verkligen vill cykla helt enkelt!

... och egentligen spelar det inte så stor roll om man inte är bike-fittad och har matchande kläder och vita strumpor och sadel som passar ens sittben när man får sånt ypperligt sällskap som brorsan och pappa på cykelturen. Vi cyklar med utgångspunkt från Gränna på de vägar som säkert många hyser en hat-kärlek-relation till - Vätternrundanvägar! Med tjusig utsikt över Vättern och med en härlig frisk vind över slätterna.


Jag är trött och lycklig just nu. Jag älskar livet i Schweiz med berg, snö och choklad i överflöd. Men just nu är det skönt att vara hemma i Sverige och prata svenska med nära och kära! Jag hoppas på att klara av att cykla de 500 km som krävs för festive500, men om det inte går på grund av väder eller vind eller cykelhavri blir jag inte särskilt ledsen. Jag kommer ha roligt även om jag bara cyklar 174 eller 490 km.

Sköna kontraster

1 dec 2013

Hej och god vinter på alla er där hemma som accepterat att säsongen på landsväg är avslutad för i år! Hoppas att ni har roligt under era CX- och MTB-pass eller distanspass inne i spinningsalen. Eftersom vintern tycks komma senare till Schweiz än Sverige har jag ännu inte tackat av säsongen 2013. Jag håller hårt i min landsvägshoj, eftersom det faktiskt är möjligt och för att jag saknar både vintercykel och anständiga spinningpass att gå på.

För ett par veckor sedan hade jag turen att få besök av min lagkamrat från CK08, Majken Lidén. Vi cyklade tillsammans med en holländare mot Lac de Joux, som ligger uppe i Jurabergen. Det innebär en stigning på nästan 1000 höjdmeter från startpunkten nere i Lausanne. Vädret nere i staden var risigt, vilket fick undertecknad att inte direkt längta efter en liten klättring på 1000 höjdmeter. Men tack vare pepp från sällskapet kämpade jag på uppför Jurabergen - en stigning som heter "Le Col du Marchairuz", och som för övrigt  varmt kan rekommenderas. Vägförhållanden är bra, lutningen jämn på ca 7,5% över 10 km och sikten fantastisk när man väl tagit sig upp på höjderna.

När vi befann oss på en höjd av cirka 1200 meter över havet lättade dimman och plötsligt befann vi oss i ett winter wonderland! Snön låg på fälten och solen sken över Mt Blanc som gick att skymta på andra sidan Genevesjön. Snacka om att det var värt kalla fingrar och en klättring för den utsikten!

Efter det att vi nått toppen, på cirka 1400 meter över havet, cyklade vi ner cirka 400 meter igen för att komma till sjön i mitten av Jurabergen. Här kommer vi till den negativa delen med att vara dumdristig och cykla landsväg i november - det är fruktansvärt kallt att susa nerför på en cykel i minusgrader. Mina fingrar frös till glasspinnar och om det inte vore för att Majken hade packat fickorna fulla med extra kläder hade jag - jo ärligt talat - tagit tåget hem. Detta medförde även att jag tyvärr inte kan ge något vidare uttalande över hurvida sjön i bergen var vacker eller ej. All min energi lades på att trampa för att få upp temperaturen och för att komma hem till en kopp varm choklad.

För att komma hem till Lausanne igen väntade ännu en mindre klättring för att komma tillbaka över Juras bergsrygg. Vägen hem därifrån ledde över den Schweiska och gemytliga landsbygden, till exempel byn L'Isle. Cirka 90 kilometer och fyra timmar senare hade jag återfått temperaturen igen och var otroligt nöjd med dagens utflykt. Det är sanslöst hur glad jag kan bli av kombinationen sol och cykel, och ja snö också.

Jag måste också nämna att jag dagen innan cykelturen, och de flesta helger på sistone också för den delen, åkte skidor. Även om det är möjligt att cykla nere i Lausanne vid Genevesjön finns mycket snö uppe på höjderna i bergen bara någon timme med tåg bort. Det är något jag älskar med att bo nära Alperna - möjligheten att både kunna cykla och åka skidor under en dag om man så vill. Snart når dock snön även kanske ner till Lausanne och det är något jag inte önskar med tanke på att mina cykelben behöver underhållas...

MEN det ska tilläggas att jag tror att skidåkning, främst i offpisten är ypperligt för benmusklerna. Jag som trodde och hoppades att mina ben var härdade vid det här laget hade fel. Ni kan gissa vem som brukar be om after-ski tidigast av alla efter en dag i backen - Ingrid "som cyklar jämt" eller folk från Schweiz som hellre åker lift än cyklar upp för berg... :)



Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!