Johan Mölleborn | Bicycling.se

Johan Mölleborn


I den här bloggen skriver jag om långcykling och randonnée. Det blir lite blandat med lopp som jag kör själv, lopp som andra har kört och lopp som verkar mulliga runtom i världen. Jag är även en av initiativtagarna till långcyklarklubben Randonneur Stockholm: www.http://stockholm.randonneurs.se/

Följ mitt trams på twitter: @bigmollo

Midsommardagsrunda med knäckebrödsben.

20 jun 2015

Glad midsommar på er allihop! Jag testade en ny grej i veckan. Jag hängde med fru Mölleborn på ett Shape-pass på Sats. Tänkte att det kunde vara kul att testa nåt nytt. Det var blandade styrke och rörlighetsövningar på en matta. Ljushopp, djupa knäböjar, utfallshopp och burpees. I en timme. Ja ni fattar. Passet var kul och makalöst svettigt. Allt kändes bra tills jag vaknade dagen efter. The träningsvärk that hit my face... Likstel från midjan och neråt. När de sista nubbe-ångorna hade lämnat kroppen imorse stack jag ut en sväng på Ekerö med Anders. Benen var stela som Falu rågrut och kändes lika pigga som en flock måsar som har flygit in i en jetmotor. När jag spände vaderna och verkligen gav allt så gjorde mina ben ungefär samma inverkan som en kinapuff har på Richterskalan. Absolutely nothing. 

Bilden är helt samvetslöst knyckt från Nypans Instagram.

Nog om det. Nu har anmälan till The Highlands, West Coast & Glens 2016 öppnat. Det är en helt ny bana mot förra året då Ari, Janne och Peter körde det hade huvudrollerna i ett riktigt fapfapfap-vänligt reportage som BBC gjorde om det. 

Ingen Vätternrunda för mig.

12 jun 2015

Igår bestämde jag mig för att slänga in handduken och inte åka ner till Motala för att stressa runt Vättern. Jag skulle ha kört med Continental test team som siktar på sub 7. Det är flera faktorer som har spelat in i beslutet men främst beror det på att jag är för svag. Den här våren har vikts helt åt långcykling och kval-breveter inför Paris-Brest-Paris. Och ska man cykla snabbt så måste man träna på att cykla snabbt. Det har också varit en riktig pissvår för oss pollenallergiker. Det sista som fick mig att ge upp var att jag var ensam med ungarna i helgen och hade varit tvungen att lämna bort dem två dagar för att jag skulle göra en medioker insats.  

Känn ingen sorg Göteborg för idag har vi sommarfest på jobbet och vi ska strax gå ner och dricka lite öl i solen. Lycka till alla som ska köra! Det ser ut att bli strålande väder. 

Bilden tagen från Contis blogg.

Cykeltestet, BMC GF01.

7 jun 2015

Idag sa det bara klick. Äntligen! Jag har fräst runt på den här cykeln några veckor nu. Än så länge har jag kört en 30, 40, och en 60-milare men har inte riktigt fallit för den. Tack vare, eller på grund av, att hjulen är så tunga så känns cykeln lite trög. Det märks såklart mer på kortare rundor när det körs lite hårdare och ryckigare. Det var inte förrens på 60-milaren som den verkligen kom till sin rätt. Då fick jag en skön och avslappnad känsla och jag kände mig inte speciellt sliten i kroppen efteråt. 

Nu i helgen hade jag tänkt att jämföra BMC:n med min gamla cykel. En Canyon Ultimate CF SLX som jag haft i fem år och kört ett antal tusen mil med. Den cykeln har fått smaka på allt från snabblopp till långlopp och jag har alltid varit nöjd med den. Väldigt nöjd. Så det är inte helt lätt att få mig på fall. Och hur kul skulle det vara om jag öste lovord över cykeln bara för att jag får låna den en sommar.

Jag började jämförelsen med att köra ett varv runt Mälaren på min gamla Canyon. Sen var tanken att jag skulle ha kört ett varv med BMC:n idag men det fanns inte tid till det så jag körde en kortare sväng och förgyllde förmiddagen för folket i Hässelby/Järfälla/Kungsängen istället. Och då föll det på plats. Det krävdes några hundra mil men till slut var den incyklad, jag hade vant mig vid den. Ibland tar det ett tag innan man hittar hur man kan utnyttja fördelarna med en cykel. Det här är ett landsvägslok som man kan mala mil efter mil med. Den uppmanar inte till sprättighet men den är så pass styv och stadig så om jag hade lite benstyrka skulle jag nog kunna spurta med den också. Vad säger ni, ska vi dissekera cykeln?

Vi börjar med ramen: Den har både längre hjulbas och flackare styrvinkel än min andra cykel. Det är mer likt en cykelcross eller pendlarcykel. Det gör att den upplevs som lugn och säker. Det man faktiskt märker är hur bra vibrationer och stötar tas upp av ramen och framgaffeln. Nu har jag i och för sig 25 millimetersdäck på men jag ska kränga på ett par 23:or för att testa. Tror den kan kännas lite kvickare då, men med bibehållen vibrationsdämpning. Ramen och framgaffeln har bra med utrymme för breda däck. Det skulle nog gå att klämma in upp till 32 mm. Så den tvättäkta randonneuren har möjlighet att köra sina Grand Bois.

Bromsarna: Det är första gången jag testar hydrauliska skivbromsar på en räser. Det har ju funnits i flera år på mtb så det är inget nytt i sig. Jag är inte helt övertygad om att det behövs skivbromsar på en räsercykel faktiskt. De fördelarna jag kan se är att de alltid tar perfekt, även i regn och snö och skit. De tar väldigt jämnt och fint. Hjulen håller i evigheter eftersom man inte sliter på fälgarna. Man slipper de där skitnödiga sekunderna innan fälgbromsarna får fäste på kolfiberfälgar. Nu när jag tänker efter så kanske det inte är så tokigt ändå. Men ändå. Räser med skivbromsar. Nja..

Växlarna: Shimano Ultegra Di2. Det är faktiskt första gången jag testar elväxlar också. Det är fan grymt. På min nästa cykel blir det elväxlar. De växlar perfekt varenda gång. Ett tryck på knappen så sitter nästa växel, utan käbbel. Broms/växel-handtagen är riktigt sköna. De är lite längre på ovandelen där man har händerna så man får ett skönt grepp.

Hjulen: Tunga och trötta, men bombsäkra. Om det var min cykel skulle jag uppgradera till ett par lättare hjul för finrundorna. Det skulle lyfta hela cykeln. 

Övrigt: Den här cykeln levererades med 12-32 kassett. Det gör att man alltid har växlar kvar hur trött man än är. Eftersom det är compact-vevparti så blir lättaste växeln 34-32. Nästan 1:1 alltså. Det tillsammans med skivbrosmarna gör att jag blir riktigt sugen på att testa cykeln på ett riktigt långlopp i alperna. Det kan nog också passa fint på Paris-Brest-Paris i sommar. Styret passar mig perfekt. Jag var såklart tveksam först eftersom det är aluminium men det är riktigt skönt. Med Lizardskins tjockaste linda blev det riktigt bra och shallow-modellen passar fint för långcykling. 

Nu ser jag fram emot lite fina sommardagar så jag kan sticka ut och nöta mil och få lite bränna på benen. Kul för cykeln att den kommer får se Paris också! Oui baguette!   



Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!