Johan Mölleborn | Bicycling.se

Johan Mölleborn


I den här bloggen skriver jag om långcykling och randonnée. Det blir lite blandat med lopp som jag kör själv, lopp som andra har kört och lopp som verkar mulliga runtom i världen. Jag är även en av initiativtagarna till långcyklarklubben Randonneur Stockholm: www.http://stockholm.randonneurs.se/

Följ mitt trams på twitter: @bigmollo

Cykeltestet, BMC GF01.

7 jun 2015

Idag sa det bara klick. Äntligen! Jag har fräst runt på den här cykeln några veckor nu. Än så länge har jag kört en 30, 40, och en 60-milare men har inte riktigt fallit för den. Tack vare, eller på grund av, att hjulen är så tunga så känns cykeln lite trög. Det märks såklart mer på kortare rundor när det körs lite hårdare och ryckigare. Det var inte förrens på 60-milaren som den verkligen kom till sin rätt. Då fick jag en skön och avslappnad känsla och jag kände mig inte speciellt sliten i kroppen efteråt. 

Nu i helgen hade jag tänkt att jämföra BMC:n med min gamla cykel. En Canyon Ultimate CF SLX som jag haft i fem år och kört ett antal tusen mil med. Den cykeln har fått smaka på allt från snabblopp till långlopp och jag har alltid varit nöjd med den. Väldigt nöjd. Så det är inte helt lätt att få mig på fall. Och hur kul skulle det vara om jag öste lovord över cykeln bara för att jag får låna den en sommar.

Jag började jämförelsen med att köra ett varv runt Mälaren på min gamla Canyon. Sen var tanken att jag skulle ha kört ett varv med BMC:n idag men det fanns inte tid till det så jag körde en kortare sväng och förgyllde förmiddagen för folket i Hässelby/Järfälla/Kungsängen istället. Och då föll det på plats. Det krävdes några hundra mil men till slut var den incyklad, jag hade vant mig vid den. Ibland tar det ett tag innan man hittar hur man kan utnyttja fördelarna med en cykel. Det här är ett landsvägslok som man kan mala mil efter mil med. Den uppmanar inte till sprättighet men den är så pass styv och stadig så om jag hade lite benstyrka skulle jag nog kunna spurta med den också. Vad säger ni, ska vi dissekera cykeln?

Vi börjar med ramen: Den har både längre hjulbas och flackare styrvinkel än min andra cykel. Det är mer likt en cykelcross eller pendlarcykel. Det gör att den upplevs som lugn och säker. Det man faktiskt märker är hur bra vibrationer och stötar tas upp av ramen och framgaffeln. Nu har jag i och för sig 25 millimetersdäck på men jag ska kränga på ett par 23:or för att testa. Tror den kan kännas lite kvickare då, men med bibehållen vibrationsdämpning. Ramen och framgaffeln har bra med utrymme för breda däck. Det skulle nog gå att klämma in upp till 32 mm. Så den tvättäkta randonneuren har möjlighet att köra sina Grand Bois.

Bromsarna: Det är första gången jag testar hydrauliska skivbromsar på en räser. Det har ju funnits i flera år på mtb så det är inget nytt i sig. Jag är inte helt övertygad om att det behövs skivbromsar på en räsercykel faktiskt. De fördelarna jag kan se är att de alltid tar perfekt, även i regn och snö och skit. De tar väldigt jämnt och fint. Hjulen håller i evigheter eftersom man inte sliter på fälgarna. Man slipper de där skitnödiga sekunderna innan fälgbromsarna får fäste på kolfiberfälgar. Nu när jag tänker efter så kanske det inte är så tokigt ändå. Men ändå. Räser med skivbromsar. Nja..

Växlarna: Shimano Ultegra Di2. Det är faktiskt första gången jag testar elväxlar också. Det är fan grymt. På min nästa cykel blir det elväxlar. De växlar perfekt varenda gång. Ett tryck på knappen så sitter nästa växel, utan käbbel. Broms/växel-handtagen är riktigt sköna. De är lite längre på ovandelen där man har händerna så man får ett skönt grepp.

Hjulen: Tunga och trötta, men bombsäkra. Om det var min cykel skulle jag uppgradera till ett par lättare hjul för finrundorna. Det skulle lyfta hela cykeln. 

Övrigt: Den här cykeln levererades med 12-32 kassett. Det gör att man alltid har växlar kvar hur trött man än är. Eftersom det är compact-vevparti så blir lättaste växeln 34-32. Nästan 1:1 alltså. Det tillsammans med skivbrosmarna gör att jag blir riktigt sugen på att testa cykeln på ett riktigt långlopp i alperna. Det kan nog också passa fint på Paris-Brest-Paris i sommar. Styret passar mig perfekt. Jag var såklart tveksam först eftersom det är aluminium men det är riktigt skönt. Med Lizardskins tjockaste linda blev det riktigt bra och shallow-modellen passar fint för långcykling. 

Nu ser jag fram emot lite fina sommardagar så jag kan sticka ut och nöta mil och få lite bränna på benen. Kul för cykeln att den kommer får se Paris också! Oui baguette!   

Långtest BMC GF01 Ultegra disc

7 maj 2015

Jag har fått möjligheten att testa BMCs endurance-specifika modell under säsongen. Tanken är att jag ska köra långrundor här hemma och till sist köra Paris-Brest-Paris på den. Förutsatt att jag trivs med den. Modellen heter GF01 och är utrustad med Shimano Ultegra Di2 och skivbromsar. Ramen är endurance-specifik och ska både ha bekvämare sittställning och ta upp vibrationer. 

Eftersom jag är en pretentiös jöns så tyckte jag att däcken kändes tråkiga och att sadeln inte riktigt gifte sig med min bak så de byttes ut. Nu sitter det istället en Gilles Berthoud lädersadel, Michelin ProRace 4 25 mm med latexslangar på den. När jag ändå höll på så bytte jag även styrlindan till LizardSkins tjockaste. 

Igår kväll var jag ute några timmar och rullade. Det första intrycket är att den tar upp vibrationer bra och att den kändes lugn och fin. Däremot är det ingen sprätträser. Jag tror mycket beror på hjulen, DT Swiss X-1900 Spline, som väger strax under två kilo. Men cykeln är inte heller byggd för att vara lätt och sprättig.

Jag kommer få känna på den mer under helgen då vi kör en 40-milare upp till Gävle och hem via Sandviken och Uppsala. Stay tuned för en krafsig text om både cykeln och cyklingen efter helgen. 



Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!