Randonnée vad är dé? - Johan Mölleborn | Bicycling.se

Johan Mölleborn


I den här bloggen skriver jag om långcykling och randonnée. Det blir lite blandat med lopp som jag kör själv, lopp som andra har kört och lopp som verkar mulliga runtom i världen. Jag är även en av initiativtagarna till långcyklarklubben Randonneur Stockholm: www.http://stockholm.randonneurs.se/

Följ mitt trams på twitter: @bigmollo

Randonnée vad är dé?

8 feb 2018
av: Johan Mölleborn

Randonnée är franska och betyder typ utflykt eller vandring eller nåt sånt. Jag är ingen språkexpert men om man slår ihop randonnée och cykling så blir det något som liknar cykelutflykt. Cykelutflykt låter ju rätt tramsigt så vi använder det franska ordet randonnée istället för att få lite flärd över det hela. Vad är randonnée då? Berätta för oss du lärde randonnéegubbe! Berätta allt du kan!

En människa som pysslar med randonnée kallas för randonneur. Ett randonnéelopp kallas brevet eller BRM som står för Brevets Randonneurs Mondiaux. De här loppen arrangeras av klubbar som är anslutna till ACP, Audax Club Parisien, som är det styrande organet (fniss) för randonnéecykling i världen. I Sverige är det Randonneur Sverige som håller i trådarna. I Stockholmsområdet är Randonneur Stockholm som arrangerar all randonneurverksamhet. Katten på råttan, råttan på repet alltså. 

Hur gör man randonnée? Det är ganska enkelt egentligen. Du behöver varken en specialcykel, licens eller klubbkläder. Du anmäler dig till en brevet och dyker upp till start. Vid starten får du ett gult kort, brevetkort, som du ska ta med och stämpla på några förutbestämda kontroller. Vid målgång lämnar du in kortet till arrangören och du kan åka hem. Det heter brevet på grund av de speciella korten man har med sig. De här korten tillhandahålls av ACP (det stora organet ni vet) och skickas till respektive landsorganisatör som i sin tur delar ut de till de klubbarna som arrangerar brevets. 

När ett lopp är genomfört så sammanställer organisatören resultaten (OBS! Det är ingen tävling så man tar inte fram någon resultatlista utan man registrerar bara tiden för bokföringen.) och skickar det till Randonneur Sverige som i sin tur sammanställer alla resultat och skickar vidare till ACP. Varje genomfört brevetlopp får då ett eget homologinummer som man kan ha nytta av om man ska köra ett lopp som kräver att man kört en viss sträcka. 

Brevetlopp arrangeras i olika distanser. Det är 20, 30, 40, 60 och 100 mil. En brevetserie är 20-60 mil. 100-milaren är mest för skoj. När man har genomfört en hel serie (ej 100 mil) så kan man kalla sig super randonneur. Ett brevetlopp har en max och en min-tid. Det finns även max och min-tider på kontrollerna. Min-tiden är inte så mycket att bry sig om. Man får pinna på ordentligt för att vara för tidig i mål eller till en kontroll. I värsta fall får man vänta tills kontrollen öppnar eller så får man sluttid som stämmer med min-tiden. Om man däremot tar för lång tid på sig så blir man inte godkänd. Det går alltså inte att masa sig runt en 20-milare på 14 timmar. Då blir man inte godkänd och får inget homologinummer och kan alltså inte tillgodoräkna sig rundan för en superrandonneurmedalj. Hårda bud.

Maxtiden för loppen är:

200 km – 13,5 h

300 km – 20 h

400 km – 27 h

600 km – 40 h

1000 km – 75 h

Som ni ser är tiderna väl tilltagna. Det är som sagt inte någon tävling. Dessa tider gäller i alla väder och i all typer av terräng. Det är tex samma maxtid på Randonneur Stockholms vinterrunda Tour de Ötzi i snöstorm som för en fin sommarrunda. 

Stämpelkortet är nästan lika viktigt som själva cyklingen. Se till att förvara det på ett säkert ställe och håll det skyddad mot regn och svett. Om du tappar det blir du inte godkänd på rundan. För varje brevet kan man välja om man vill ha medalj eller inte. Det kryssar man i på kortet och betalar 50 kr extra för det. Medaljen får man när randonneursäsongen är slut. Den postas oftast hem tillsammans med brevetkortet.

Vi går igenom de olika delarna på framsidan på kortet. 

(1) Här fyller du i namn, adress och din klubb. Det är oftast ifyllt av arrangören.

(2) Här väljer du om du vill ha medalj eller inte.

(3) Glöm för guds skull inte att signera kortet. Det kan i värsta fall betyda att du inte blir godkänd. 

(4) Distans, datum, arrangörsklubb och startplats.

(5) Här fyller arrangören i sluttiden.

Det är på den andra sidan av kortet som magin händer. Det är här man samlar stämplarna. 

(1) Distans till kontroll

(2) Ort för kontrollen

(3) Adress för kontrollen 

(4) Öppettider för kontrollen

(5) Plats för stämpel

(6) Klockslag för stämpling

För att hitta vilka datum som gäller för loppen så går ni in på Randonneur Sveriges Brevetkalender. Här hittar ni även kort information om startplats, arrangörsklubb och kontaktpersoner. De flesta arrangörsklubbarna har egna hemsidor med egen information om loppen. Där hittar ni bäst information och det är där ni anmäler er. 

Det finns hur mycket som helst att skriva om randonnée men nu har ni fått en introduktion så ni vet vad det handlar om. I nästa inlägg tänkte jag gå igenom utrustning och ge lite tips om vad man ska tänka på när man ska vara ute och cykla i ett dygn. Hoppas ni tyckte det gav nånting.  

/Johan 

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet sjuttioett med siffror i fältet här


Kommentarer


2018-02-08 15:36   Johan Mölleborn

Bra fråga. Jag ser nu att jag helt missade det. Jag får ta med det i nästa del.
/Johan

 

2018-02-08 15:05   stefan

Bra beskrivet! Men tyvärr gick det lite fort med precis den grejen jag undrar över nämligen stämplingen. Vem stämplar och var? Är det arrangören som har folk ute eller hur funkar det?

 


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!