Bygg så kommer de - Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arbetsgivare
  3. > Arkitektur
  4. > Barn
  5. > Belysning
  6. > Bicycling
  7. > Bilhinder
  8. > Broar
  9. > cargobike
  10. > Cykelbloggare
  11. > Cykelbox
  12. > Cykelfrämjandet
  13. > Cykelglädje
  14. > Cykelhjälmslag
  15. > Cykelinfrastruktur
  16. > Cykelparkering
  17. > Cykelpendling
  18. > Cykelpolitik
  19. > Cykelresa
  20. > Cykelstad
  21. > Cykelöverfart
  22. > Cykla höger vid rött
  23. > Cykla med barn
  24. > Cykla till jobbet
  25. > Cykla till skolan
  26. > Cyklande barn
  27. > Danmark
  28. > Davos
  29. > Debatt
  30. > Design
  31. > Desire lines
  32. > Drift & underhåll
  33. > Däck
  34. > Elcykel
  35. > Felanmälningssystem
  36. > Framkomlighet
  37. > Gatubantning
  38. > Groningen
  39. > Grus
  40. > Gå på cykelbanan
  41. > Gång- och cykelbana
  42. > Gästbloggare
  43. > Hinder på cykelbanan
  44. > Hinderbana
  45. > Hjälm
  46. > Hjälmlag
  47. > Holland
  48. > Humor
  49. > hållbart samhälle
  50. > Kläder
  51. > kollektivtrafik
  52. > Konfliktdesign
  53. > Konst
  54. > Köpenhamn
  55. > Lastcykel
  56. > Lådcyklar
  57. > Lånecyklar
  58. > Lövhalka
  59. > Media
  60. > Miljö
  61. > Motormännen
  62. > Nacka
  63. > Nationell cykelstrategi
  64. > Nederländerna
  65. > New York
  66. > Nollvisionen
  67. > Norra Djurgårdsstaden
  68. > Nya Slussen
  69. > Omklädningsrum
  70. > Packning
  71. > Polisen
  72. > Politik
  73. > Popup-cykelbana
  74. > Regional cykelplan
  75. > Regionala cykelstråk
  76. > Rullstolscykel
  77. > Ryggsäck
  78. > Rödljuscykling
  79. > Samhälls- och trafikplanering
  80. > Samhällsekonomin
  81. > Shimano
  82. > Självkörande fordon
  83. > Skärmar
  84. > Snabbcykelväg
  85. > Sollentuna
  86. > Solna
  87. > Sopsaltning
  88. > Sportcyklist
  89. > Stella Fare
  90. > Stockholm
  91. > Stockholms Handelskammare
  92. > Stolpar i cykelbanan
  93. > Svensk Cykling
  94. > Svängfest
  95. > Torkrum
  96. > Trafiklagstiftning
  97. > Trafikmaktordning
  98. > Trafikplanering
  99. > Trafikrapportör
  100. > Trafikregler
  101. > Trafiksignaler
  102. > Trafiksäkerhet
  103. > Trafikverket
  104. > Täby
  105. > Tävling
  106. > USA
  107. > Vintercykling
  108. > Vinterväghållning
  109. > VTI
  110. > Vägarbeten
  111. > Väjningsplikt
  112. > Västerbron
  113. > Växtlighet
  114. > Åland
  115. > Önskelista

Bygg så kommer de

10 mar 2014
av: Krister Isaksson

 

Stockholm har under de senaste 15 åren påbörjat en förvandling vad det gäller trafiksystemet. Det är lätt att glömma bort eller missa det när man befinner sig mitt uppe i det hela. Antalet cyklister har ökat kraftigt och är idag ett tydligt och påtagligt inslag i trafikmiljön. Hur blev det så här kan man fråga sig. Ett enkelt svar är:

Bygg så kommer de!

Under 1998 togs en cykelplan fram för Stockholms innerstad. Just i innerstaden var cykelinfrastrukturen kraftigt eftersatt vid den tidpunkten. Det fanns få och enbart korta segment av cykelvägar/cykelbanor, främst längs vissa av kajerna, på en del broar och utmed några parker, men i övrigt var man som cyklist hänvisad till att färdas på gatorna.

Cykelplanen pekade ut en rad huvudgator där cykelbanor och cykelfält skulle byggas för att på så sätt skapa ett sammanhängande cykelvägnät i innerstaden. Vid valet hösten 1998 fick Stockholmspartiet en vågmästarroll som de utnyttjade med kraft för att driva en av sina främsta frågor: cykel i staden. En hel del objekt lades till i cykelplanen i och med Stockholmspartiets cykelpolitik och en intensiv utbyggnad av cykelinfrastruktur startade och har sedan dess pågått med varierade intensitet. 2006 var det sedan dags för en ny cykelplan som ytterligare flyttade fram positionerna för cykel i staden och 2012 kom den senaste cykelplanen.

Här följer några exempel på vad som har skapats från slutet av 1990-talet och framåt:


Hornsgatan


Götgatan


Folkungagatan


Katarinavägen Foto: Krister Spolander


Söder Mälarstrand


Tranebergsbron


Alviksbron


Gjörwellsgatan


Norr Mälarstrand


Sankt Eriksgatan


Torsgatan


Odengatan


Karlbergsvägen


Fleminggatan


Vasagatan


Klarabergsgatan


Tegelbacken


Vasabron


Riddarhuskajen Foto: Luca Mara


Skeppsbron


Sveavägen


Birger Jarlsgatan


Karlavägen


Erik Dahlbergsgatan


Årstabron


Sturegatan


Gamla Essingebroväg


Strandvägen


Drottningholmsvägen


Badstrandsvägen - Essingeleden - Gröndal

Ytterligar gator i innerstaden där det har byggts cykelbanor/cykelfält är:

  • Strömgatan
  • Hamngatan
  • Norra Stationsgatan
  • Lindhagensgatan

Förutom cykelbanor och cykelfält, har cykelinfrastruktur i form av cykelpumpar, cykelvägvisning och cykelparkeringar byggts ut under denna period:


Cykelpump Slussen


Cykelparkering Ropsten


Cykelvägvisning

Vi ser här hur ett system vuxit fram och att systemet nu mer eller mindre hänger ihop på ett helt annat sätt än det gjorde tidigare. Det är långt ifrån bra och eller särskilt väl anpassat för cykeltrafik, särskilt sett till de volymer av cyklister som nu rör sig i staden. Utgångsläget när dessa cykelåtgärder planerades och byggdes var fortfarande till stora delar präglade av efterkrigstidens syn på bil- och cykeltrafik. Stora delar av utbyggnaden hade som villkor att inte påverka biltrafikens framkomlighet eller parkeringsmöjligheter. Men vad denna utbyggnad av cykelinfrastruktur med all tydlighet visar är att finns det något att cykla på och detta system hänger ihop så kommer det cyklister.

Hur har då utvecklingen av antalet cyklister förändrats under denna tid? Antalet har ökat mycket kraftigt, över 100 procent.


Kraftig ökning av antalet cyklister från 1998, särskilt från 2004. Källa: Trafikkontorets cykelräkningar

Betydelsen av cykelinfrastruktur för cyklandet och utbudet av denna är just det som Martin Emanuel visar i sin forskning Trafikslag på undantag, Cykeltrafiken i Stockholm 1930-1980. Efterkrigstidens syn på bilen och cykeln fick till följd att stor mängd infrastruktur för bil skapades samtidigt som det skapades lite cykelinfrastruktur, en hel del försvann och cykel förpassades till att vara för lek och rekreation. Man kan säga att Stockholm byggde bort cyklisterna. Därmed försvann även efterfrågan på cykelinfrastruktur. Det blev en självuppfyllande spiral. Cyklandet mer eller mindre dog ut i Stockholm. Detta är ju även något som den nyligen avslutade Cyklingsutredningen även fastslår, utredningen pekar på att ”cykelskulden” är mycket stor, att det råder ett kraftig underskott på bra och funktionell cykelinfrastruktur i hela landet.

Gör vi en internationell utblick så ser vi detta mycket tydligt när vi tittar på de stora cykelstäderna i Holland och Danmark. De slutade aldrig skapa cykelinfrastruktur i samband med den framväxande privatbilismen efter andra världskriget. De påbörjade framförallt omfattande cykelinvesteringar och förändringar av städernas transportsystem under 70-talet. De har nu en väl utbyggd och bra utformad cykelinfrastruktur och framförallt, de fortsätter att bygga och skapa ännu bättre förutsättningar för cykeltrafik. Stora ansträngningar och investeringar görs för cykeltrafiken i dessa länder och städer. Ni kan läsa mer om detta i relaterade länkar nedan.

Så vill vi ha ännu fler som cyklar, vill vi att cykeln ska ha en betydande och framträdande roll i våra städers transportsystem, är receptet mycket enkelt:

Bygg mer, bygg bättre, bygg cykelanpassat, bygg cykelsystem.

 

 

Relaterande länkar:

 

 

 

Kategorier:
Cykelkultur 

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet trettio med siffror i fältet här


Kommentarer


2014-03-14 07:08   Krister Isaksson

Pontus, satsar man inget el lite så händer inget. Det går ju inte att prata ut folk på cykeln och sedan finns det inget att cykla på alt det som erbjuds är tämligen uselt. Så då är det nog som så att du dessvärre kommer få rätt.

 

2014-03-13 22:08   Pontus Edberg

När man i dag hör på SVT att det i nationell plan går mindre än 1 procent till investeringar i cykelinfrastruktur dra jag slutsatsen att vi på nationell nivå inte kommer bygga särskilt mycket för cykel och därmed kommer resandet med cykel inte öka särskilt mycket. Eller kan jag ha fel?

 

2014-03-12 09:45   Krister Isaksson

Ulrika, tack! Oj vad svårt och till viss del känsligt att svara på. Kommer MP i majoritet och får en stark ställning är de i allra högsta grad ett cykelfrämjande parti. Kommer de inte i majoritet kan de inget/lite göra. Är det alliansen som vinner är C det partiet som drivit cykelfrågan hårdast de senaste åren i Sthlm (även om M skulle ha en annan uppfattning). Maila de olika partierna, be dem redogöra för deras cykelpolitik, se vad de gjort tidigare osv. Utifrån detta får du sedan blida dig en uppfattning vad som kan vara bäst för cykel i Sthlm

 

2014-03-12 09:23   Ulrika

Sorry - Krister - skulle det ju stå!

 

2014-03-12 09:22   Ulrika

Christian - bra o informativt skrivet! Så här i nästan-valtider till dig som har koll på påverkanskanaler: är det Miljöpartiet som bör få min röst i kommunalvalet om jag vill främja cykelutbyggnaden i Sthlm? Hör gärna ditt resonemang kring detta!

 

2014-03-10 20:41   Krister Isaksson

Jonas, tack! Ja systemet är A o O, så otroligt viktigt. Bara att jämföra med biltrafiken och till viss del kollektivtrafiken, där finns systemet och är väl utbyggt.
Världsklass, där finns en hel del att leva upp till och vägen är lång, mycket lång...

 

2014-03-10 18:07   Jonas Berg

Vilken bra tillbakablick. Visar att planer, satsningar och uthållighet har effekt. Visar också att det handlar om ett system, en helhet, för att det ska fungera och vara effektivt. Nu får vi bara hoppas att fler tar efter samt att Stockholm verkligen menar något med "världsklass",

 


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!