Cykelinfrastruktur i världsklass! Del 1 - Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arbetsgivare
  3. > Arkitektur
  4. > Barn
  5. > Belysning
  6. > Bicycling
  7. > Bilhinder
  8. > Broar
  9. > cargobike
  10. > Cykelbloggare
  11. > Cykelbox
  12. > Cykelfrämjandet
  13. > Cykelglädje
  14. > Cykelhjälmslag
  15. > Cykelinfrastruktur
  16. > Cykelparkering
  17. > Cykelpendling
  18. > Cykelpolitik
  19. > Cykelresa
  20. > Cykelöverfart
  21. > Cykla höger vid rött
  22. > Cykla med barn
  23. > Cykla till skolan
  24. > Cyklande barn
  25. > Danmark
  26. > Davos
  27. > Debatt
  28. > Design
  29. > Desire lines
  30. > Drift & underhåll
  31. > Däck
  32. > Elcykel
  33. > Felanmälningssystem
  34. > Framkomlighet
  35. > Gatubantning
  36. > Groningen
  37. > Grus
  38. > Gå på cykelbanan
  39. > Gång- och cykelbana
  40. > Gästbloggare
  41. > Hinder på cykelbanan
  42. > Hinderbana
  43. > Hjälm
  44. > Hjälmlag
  45. > Holland
  46. > Humor
  47. > hållbart samhälle
  48. > Kläder
  49. > kollektivtrafik
  50. > Konfliktdesign
  51. > Konst
  52. > Köpenhamn
  53. > Lastcykel
  54. > Lådcyklar
  55. > Lånecyklar
  56. > Lövhalka
  57. > Media
  58. > Miljö
  59. > Motormännen
  60. > Nacka
  61. > Nationell cykelstrategi
  62. > Nederländerna
  63. > New York
  64. > Nollvisionen
  65. > Nya Slussen
  66. > Omklädningsrum
  67. > Polisen
  68. > Politik
  69. > Popup-cykelbana
  70. > Regional cykelplan
  71. > Regionala cykelstråk
  72. > Rullstolscykel
  73. > Rödljuscykling
  74. > Samhälls- och trafikplanering
  75. > Samhällsekonomin
  76. > Självkörande fordon
  77. > Skärmar
  78. > Snabbcykelväg
  79. > Sollentuna
  80. > Solna
  81. > Sopsaltning
  82. > Sportcyklist
  83. > Stella Fare
  84. > Stockholm
  85. > Stockholms Handelskammare
  86. > Stolpar i cykelbanan
  87. > Svensk Cykling
  88. > Svängfest
  89. > Torkrum
  90. > Trafiklagstiftning
  91. > Trafikmaktordning
  92. > Trafikplanering
  93. > Trafikrapportör
  94. > Trafikregler
  95. > Trafiksignaler
  96. > Trafiksäkerhet
  97. > Trafikverket
  98. > Täby
  99. > Tävling
  100. > USA
  101. > Vintercykling
  102. > Vinterväghållning
  103. > VTI
  104. > Vägarbeten
  105. > Väjningsplikt
  106. > Västerbron
  107. > Växtlighet
  108. > Åland
  109. > Önskelista

Cykelinfrastruktur i världsklass! Del 1

23 okt 2012
av: Krister Isaksson

 

Då är det dags att dra igång denna bloggserie och jag hoppas ni är lika engagerade som i den förra serien och sänder in bilder till mig på vad ni tycker är cykelinfrastruktur i världsklass, stort som smått! krister.isaksson@kadens.se

Om man ska ta upp världsklass när det gäller cykel och trafik- och samhällsplanering är det lika bra att börja med landet nr 1, Holland. Är man som jag en aning passionerad och hängiven i att skapa goda förutsättningar för cykeltrafik är detta landet att bege sig till. Här har man arbetat i decennier, över stora delar av landet, med att skapa goda förutsättningar för cykeltrafik. Det handlar om allt från extraordinär infrastruktur till omsorg för detaljer.

Den stad som kanske har kommit längst i Holland, ja i hela världen, är nog Groningen. Staden ligger i norra delen av Holland, har närmare 200 000 invånare och är en stor studentstad. Här har man sedan början av 70-talet arbetat långsiktigt med att skapa goda förutsättningar för cykeltrafik, detta bl.a. genom en kompakt stadsplanering, begränsningar av biltrafiken i centrala delarna av staden samt en helt bilfri stadskärna och självklart en väl utvecklad och utbyggd cykelinfrastruktur. Närmare 40 procent av alla resor i staden sker med cykel. Tänkte börja med några bilder som jag tycker med all tydlighet visar hur högt man prioritera cykeltrafik och vilka investeringar man är beredd att göra. Det handlar om Gerrit Krol bron, eller man kanske ska säga broarna för det är tre stycken. Det är Groningen mest cykeltrafikerade bro med över 14 000 cyklister per dygn. Ursprungligen fanns en bro som delades av cyklister och bilister. Bron går över en hårt trafikerad kanal och varje gång en pråm passerar krävs broöppning vilket ledde till stora cykelköer och fördröjningar för cyklister. Så ställd inför detta problem beslutades det om att bygga två nya broar för cyklister (och gående) på var sida om den befintliga bron och i varje färdriktning och med segelfri höjd. Tyvärr fanns det vissa begränsningar vad gäller åtkomst av mark och befintliga fastigheter så ramperna är inte cyklingsbara utan man får leda cykeln. Som om detta inte var nog, på den ursprungliga bron som ju utgör huvudförbindelsen har bilister väjningsplikt för cyklister innan överfart kan ske. Detta visar med all tydlighet viken trafikhierarki som råder i staden. Nu innebär ju inte en eller två broar hit eller dit att det är en bra cykelstad och att det cyklas mycket utan grunden för cyklandet i Groningen utgörs av ett mycket väl utbyggt och väl fungerande cykelinfrastruktur.

Här är de tre broarna. Den ursprungliga i mitten och vill du inte bli stående vid broöppning kan du välja broarna på sidan, en i varje färdriktning. Observera också att bilister har väjningsplikt mot cyklister som kommer från cykelbanan och ska cykla över någon av broarna.

Dubbla skenor att leda cykeln i för att åstadkomma bra kapacitet.

Här ser man alltså cykelköer och brister i cyklisters framkomlighet som ett problem och att det måste lösas. Och man är beredd att göra omfattande investeringar för att åstadkomma detta. När kommer vi se liknande lösningar i Sverige?

Jag återkommer med fler exempel från Groningen i kommande delar av serien.

Kategorier:
Cykelkultur 

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet tjugofem med siffror i fältet här


Kommentarer


2015-06-22 18:17   Pieter Kuiper

En liten kommentar: stadskärnan är inte helt bilfri, utan den är stängd för genomfartstrafik. Det äldsta medeltida området är uppdelat i fyra sektorer. Sedan 70-talet är privatbilar tvungna att åka tillbaka till ringen för att komma till en annan sektor. Innan dess hade Grote Markt (stortorget) blivit en jätterondell, det var förfärligt.Nu är det en härlig stad.

 

2012-10-23 16:12   Anders

Det är bara att hoppas att våra planerare och politiker läser din blogg!

 

2012-10-23 14:41   (anonym)

Tack Krister!
Ser fram emot fortsättningen på serien. Jag är själv uppväxt i Holland och minns "revolutionen" under 1970-talet med bilfria söndagar och protester som sedan dess har medfört nedprioritering av bilarna och stora satsningar på cykeltrafik. Jag bodde i 10 år i Delft som efter Haag och Tilburg sågs som exempel för cykeltrafikplanering.
Cornelis Harders

 


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!