Cykelinfrastruktur i världsklass! Del 6 - Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arbetsgivare
  3. > Arkitektur
  4. > Barn
  5. > barncykel
  6. > Belysning
  7. > Bicycling
  8. > Bilhinder
  9. > Botkyrka
  10. > Broar
  11. > cargobike
  12. > Cykelbloggare
  13. > Cykelbox
  14. > Cykelfrämjandet
  15. > Cykelglädje
  16. > Cykelhjälmslag
  17. > Cykelinfrastruktur
  18. > Cykelparkering
  19. > Cykelpendling
  20. > cykelplanering
  21. > Cykelpolitik
  22. > Cykelresa
  23. > Cykelstad
  24. > Cykeltunnel
  25. > Cykelöverfart
  26. > Cykla höger vid rött
  27. > Cykla med barn
  28. > Cykla till jobbet
  29. > Cykla till skolan
  30. > Cyklande barn
  31. > Danmark
  32. > Davos
  33. > Debatt
  34. > Design
  35. > Desire lines
  36. > Drift & underhåll
  37. > Däck
  38. > Elcykel
  39. > Felanmälningssystem
  40. > Framkomlighet
  41. > Gatubantning
  42. > Groningen
  43. > Grus
  44. > Gå på cykelbanan
  45. > Gång- och cykelbana
  46. > Gästbloggare
  47. > Hinder på cykelbanan
  48. > Hinderbana
  49. > Hjälm
  50. > Hjälmlag
  51. > Holland
  52. > Humor
  53. > hållbart samhälle
  54. > Kläder
  55. > kollektivtrafik
  56. > Konfliktdesign
  57. > Konst
  58. > Köpenhamn
  59. > Lastcykel
  60. > Lådcyklar
  61. > Lånecyklar
  62. > Lövhalka
  63. > Media
  64. > Miljö
  65. > Motormännen
  66. > Nacka
  67. > Nationell cykelstrategi
  68. > Nederländerna
  69. > New York
  70. > Nollvisionen
  71. > Norra Djurgårdsstaden
  72. > Nya Slussen
  73. > Omklädningsrum
  74. > Packning
  75. > Polisen
  76. > Politik
  77. > Popup-cykelbana
  78. > Regional cykelplan
  79. > Regionala cykelstråk
  80. > Rullstolscykel
  81. > Ryggsäck
  82. > Rödljuscykling
  83. > Samhälls- och trafikplanering
  84. > Samhällsekonomin
  85. > Shimano
  86. > Självkörande fordon
  87. > Skärmar
  88. > Snabbcykelväg
  89. > Sollentuna
  90. > Solna
  91. > Sopsaltning
  92. > Sportcyklist
  93. > Stadsgata
  94. > Stella Fare
  95. > Stockholm
  96. > Stockholms Handelskammare
  97. > Stolpar i cykelbanan
  98. > Svensk Cykling
  99. > Svängfest
  100. > Torkrum
  101. > Trafiklagstiftning
  102. > Trafikmaktordning
  103. > Trafikplanering
  104. > Trafikrapportör
  105. > Trafikregler
  106. > Trafiksignaler
  107. > Trafiksäkerhet
  108. > Trafikverket
  109. > Täby
  110. > Tävling
  111. > USA
  112. > Vintercykling
  113. > Vinterpendling
  114. > Vinterväghållning
  115. > VTI
  116. > Vägarbeten
  117. > Väjningsplikt
  118. > Västerbron
  119. > Växtlighet
  120. > Åland
  121. > Önskelista
  122. > Örbyleden

Cykelinfrastruktur i världsklass! Del 6

6 mar 2013
av: Krister Isaksson

 

Separation

Ett tydligt tecken på cykelinfrastruktur i världsklass är om stora delar av cykelvägnätet är separerat. Då menar jag inte separerat från biltrafiken för det är mer eller mindre en självklarhet (åtminstone i teorin). Jag menar ett cykelsystem separerat från gående.

Detta är enligt min uppfattning en tydlig och avgörande signal på om kommuner och Trafikverket hanterar cykeltrafik som ett eget trafikslag eller inte. Biltrafiken har sitt system med gator, vägar, motortrafikleder, motorvägar osv. Kollektivtrafiken har sina spår, stationer, terminaler, busskörfält, hållplatser osv. Så är det inte för cykeltrafiken. Majoriteten av det svenska cykelvägnätet delas med gående genom utformningen och regleringen gång- och cykelbana. Man skulle kunna säga att det svenska cykelsystemet är ett enda stort shared space, ett system där konfliktdesign härskar. En lösning och utformning som varken uppskattas av gående eller cyklister. Ett system som inte verkar för ett ökat och attraktivt cyklande och det gör verkligen inte cykeln till ett konkurrenskraftigt alternativ. Det är inte heller tryggt och attraktivt för gående att befinna sig i dessa förhållanden. Så man kan ju undra varför lösningen används och för vem? Tänk motsvarande för biltrafiken, vi gör gång- och bilvägar! Eller varför inte buss- och gångfält! Ett system där du ständigt tvingas till inbromsningar, väjningar, osäkerheten om jag ska cykla om till vänster eller höger, du vinglar fram mellan barnvagnar, hundar och ibland tom hästar! För er som vill ha några svar på varför det ser ut så här i stora delar av landet rekommenderar jag att ni läser Martin Emanuels avhandling Trafikslag på undantag.

Här är några typiska situationer som cyklister dagligen upplever på sina färder runt om på landets gång- och cykelbanor:

En dubbelriktad gång- och cykelbana, för smal för att alla ska få plats. Titta till vänster i bilden, två körfält där bilar enkelt kan mötas utan problem. Det finns även utrymme för att parkera bilen på ena sidan.

Här finns nästan alla konflikter! Gående, permobil, hundar och cyklister. Inte särskilt attraktivt och funktionellt att cykla i en sådan miljö

Barn, barnvagn, gående och cyklist. Kanske inte en så lyckad blandning...

Ett tydligt exempel på hur trafikytor ofta fördelas. Tre körfält och bred mittrefug samt stor parkeringsplats för biltrafiken. Gående, cyklister och träd får dela på det som blev över. Vilket ju inte är så mycket och det blir inte ett särskilt funktionellt och effektivt sätt att förflytta sig på, varken som gående eller cyklist. En miljö ständigt fylld av konflikter...

Funktionen att separera gående och cyklister har ju vissa länder och städer kommit avsevärt längre med än vad vi gjort i Sverige och jag tänkte här visa några exempel. Observera att det i dessa länder är tämligen ovanligt med cykel- respektive gångsymboler på beläggningen. Cykeln är sedan decennier ett etablerat trafikslag i dessa länder och en så  vanlig och självklar företeelse att det är överflödigt med symboler. Vi ser ju inte en massa bilsymboler på gatorna i vårt land för att upplysa övriga trafikanter om att här kommer det bilar, det behövs så att säga inte…

Köpenhamn, enkelriktad cykelbana med separation genom kantsten, nivåskillnad och material. Observera att cykelbanan är tillräckligt bred för att kunna cykla om varandra.

Köpenhamn, enkelriktad cykelbana med separation genom kantsten, nivåskillnad och material. Observera att cykelbanan är tillräckligt bred för att kunna cykla om varandra.

Utrecht, en dubbelriktad cykelbana separerad genom kantsten, nivåskillnad, material och färg. Observera bredden på cykelbanan, här går det att cykla om samtidigt som man får möte och att det är målad mittlinje på den dubbelriktade cykelbanan

Även mer perifera cykelbanor separeras från gående för att se till att cyklister erbjuds bra framkomlighet och trygghet:

Köpenhamns ytterområden, en infartsled till de centrala delarna av staden. Cykelbanan separerad från gångbanan genom en gräsremsa

Houten, trädrad och gräs separerar den dubbelriktade cykelbanan från gångbanorna som finns på bägge sidor

Munster, "Promenade", en ringled för cykeltrafik runt de centrala delarna av staden. Den dubbelriktade och breda cykelbanan är separerad från gångtrafik genom två trädrader

Även i de mest centrala samt bilfria delarna av de stora cykelstäderna förekommer olika former av separationer mellan gående och cyklister:

Groningen, kantsten, nivå- och materialskillnad

Groningen, kantsten, nivå- och materialskillnad

Apeldoorn, en torgyta där cykelstråket som leder till tågstationen och den stora cykelparkeringen är utmärkt genom materialskillnad

Houten, dubbelriktad coch bred cykelbana som leder till/från centrum och centralstationen och dess cykelparkering. Separerad genom kantsten, nivå- och materialskillnad

Gång- och cykelytor på broar och i tunnlar är också ofta separerade:

Nijmegen, bron Snelbinder. En bred dubbelriktad cykelbana separerad från gångbanan med nivå- och materialskillnad samt färg

Köpenhamn, Bryggebroen. Den dubbelriktade cykelbanan är separerad från gångdelen med en hög mur

Zwolle, en mycket bred gång- och cykeltunnel med gångbanor på bägge sidor av den breda och dubbelriktade cykelbanan. Separerad med kantsten, nivå- och materialskillnad

Zwolle, återigen en bred gång- och cykeltunnel där gång- och cykeltrafik är separerad med kantsten, nivå- och materialskillnad. Även belysningsstolparnas placering förstärker separationen.

Zwolle, ännu en bred och ljus gång- och cykeltunnel där gång- och cykeltrafik är separerad med kantsten, nivå- och materialskillnad

Den kanske mest ultimata separationen mellan gående och cyklister, cykelfältet eller cykelgatan, är också ett mycket vanligt inslag i framförallt Holland och Tyskland. I Sverige är ju debatten om cykelfält många gånger väldigt infekterad och mängder av åsikter och tyckande kommer upp till ytan. Så här kan det se ut i Holland:

Zwolle, en stad som har många kilometer cykelfält. Här ett exempel på cykelfält utmed kantsten. Inte många konflikter med gående...

Groningen, cykelfält utanför parkerade bilar. En stor skillnad mot de cykelfält som anläggs i Stockholm är att här använder man inte ett "skyddsavstånd" till parkerade bilar utan den inre linjen på cykelfältet målas i direkt anslutning till de uppställda bilarna. Innebär ju en viss konflikt med bilförare och bildörrar

Cykelgata för dubbelriktad cykeltrafik, en gata som numera är omgjord till cykelgata där biltrafiken för köra på cyklisternas villkor. Separeringen får man så att säga på köpet när gatan görs om till cykelgata. På den över skylten står det att bilen är "gäst" på denna cykelgata

Cykelgata med gångbanor utanför trädraderna

En hel del av dessa lösningar för separation mellan gående och cyklister som förekommer i de större cykelstäderna används även runt om i Sverige, än så länge i tämligen liten omfattning. Den vanligaste separationsformen som förekommer här är en vit målad linje, ofta på en gång – och cykelbana som är för smal för att separeras. Att använda sig av linje som separationsform är mycket ovanligt i de stora cykelstäderna och detta av en mycket god anledning, det fungerar dåligt!

Det är också av stor vikt att cykel- respektive gångytorna har tillräcklig bredd för att separeringen ska vara möjlig och fungera väl. Det innebära ett minimimått enligt Trafikverkets GCM-handbok på 4,3 meter för att kunna separera en dubbelriktad gång- respektive cykelbana, utöver detta mått kommer sedan separationen (dvs. kantstenen eller vad som nu väljs). Enligt uppgifter i ett tv-inslag från Trafikverkets projektledare så uppfyller 1 procent av de regionala cykelstråken i Stockholms län denna bredd. Utan att ha någon som helst koll på landets 1000-tals mil gång- och cykelbanor så är min gissning att majoriteten är mellan 3 - 3,5 meter breda. Det här med bredd har ju också en social dimension, när vi cyklar tillsammans vill vi ju gärna göra det bredvid varandra. Så gör vi ju när vi är ute och går, vi gör det på bussen, vi gör ju det även när vi är ute och åker bil för inte sätter väl sig en i fram- och en i baksätet om det inte behövs. Så cykelskulden som regeringens cykelutredare tar upp är påtaglig...

Så då är det bara att hoppas att Trafikverket och landets kommuner konsekvent arbetar för bredare cykelbanor och att separera gående och cyklister så att vi får funktionella och attraktiva ytor för såväl gående som cyklister!

Här finner ni övriga delar i serien:

Här är några studier om separation av gående och cyklister:

 

 

Bildkällor: Fietsberaad, Copenhagenize, BicycleDutch

 

Kategorier:
Cykelkultur 

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet nittionio med siffror i fältet här


Kommentarer


2014-09-13 12:52   Krister Isaksson

Ekstromenator, det ser ju ut som det gör i dessa länder/städer för att man här hanterar cykeltrafik som ett eget trafikslag, man är kunnig och professionell i sin yrkesutövning. Det är vi inte i detta land, inte på långa vägar - mest rena lekstugan.

 

2014-09-13 10:35   ekstromenator

Förutom rejält tilltagna cykelbanor och föredömlig separation från bilar/gående är det en radikal skillnad. Utomlands är tunnlar under väg och järnväg ordentligt upplysta och utan mörkgrå betongblock som ska hindra bilor just i övergången mellan dagsljus och mörker. Varför förstår det i resten av världen att cykelbanor bara är till för cyklar och behöver inte anordna bilhinder som utgör rena rama dödsfällorna för oss som cyklar ??? Inte en bom, inte ett block, inga stolpar utan bara praktisk cykelinfra med cyklisten som fokus ! #göromgörrätt

 

2014-09-02 13:39   W

Vaaa? Kan man ha släta och ej buckliga cykelbanor?!?
Dessutom separerade från bilar och gående och dubbelriktade med möjlighet till omkörning?

Men, men vi kundu ju också..!

Aha, nej, vänta "Vi kan inte riva hus för att få fram mer cykelbanor, det kommer fortfarande att vara trångt att cykla i innerstaden"... :(

 

2014-04-16 10:10   Trafikistan.se

Länken till studie nr 3 (TK 2007) är död. Men sökning efter titeln på www.stockholm.se hittar kortversionen som pdf på
http://www.stockholm.se/Global/Frist%C3%A5ende%20webbplatser/Trafikkontoret/Tillg%C3%A4nglighet/Rapporter%20o%20utv%C3%A4rder/Utvarder%20utformn%20av%20sep%20gaende%20o%20cykl_kortvers.pdf

Och pdf för fullversionen hittas med googling på "Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister, Trafikkontoret 2007"

 

2013-11-12 14:16   Krister Isaksson

Ragnar, jag hoppas och tror det! Det går bara så långsamt...

 

2013-11-12 12:07   Ragnar Lindén

Framtiden bör komma till Sverige också!

 

2013-06-13 14:03   Krister Isaksson

MacTommy, huvudet på spiken! En prioriteringsfråga hur man vill använda gaturummet.

 

2013-06-13 11:36   MacTommy

Brukar titta tillbaka på Sveavägen i Stockholm när man får höra om brist på utrymme. Det finns 6st "filer" att köra bil på och hyfsade gångstråk... men man har lämnat typ 80cm åt cyklisterna i varsin riktning.

På ena sidan så har man separerat gångtrafikanter mot cyklister med en rad träd, men på andra sidan så är det bara via ytskiktet. Gående har plattor och cyklisterna en smal asfaltssträng.

För den nyfikne så kan man kolla på https://maps.google.se/ och söka sig fram till Streetview på Sveavägen 139. Varför 139:an så ser man att blombutiken har saker utanför som tvingar gående ut mot cykelbanan och lite längre fram så tvingas cykelbanan mot husfasden p.g.a. busskur... och efter det så finns ett Café med stolar utefter fasaden som gör att gående trycks ut åter mot cykelbanan.

Så att det är inte frågan om att det inte finns plats, utan det är en planeringsfråga hur man utnyttjar det gemensamma utrymmet. Varför är det en "rättighet" att man måste parkera bilen i gatuplanet? Bättre att använda gatunätet till att ha trafikanter i rörelse än att utnyttja det till uppställningsplats.

 

2013-03-22 08:40   Krister Isaksson

Dmitri F och Hasse, då får jag konstatera att vi har lärt Holländarna! ;-) Om ni cyklar på Götgatan och Lindhagensgatan i Stockholm så finner ni just denna typ av lösning. Tyvärr inte konsekvent använd...

 

2013-03-22 04:40   Dmitri F

Hasse: Det där med gatsten har du delvis rätt i, men från alla bloggar jag har läst om Nederländsk infrastruktur, så kan man först av allt dra slutsatsen att gatstenen är oftast låga, och sällan orsakar problem.
Med det sagt, man har där insett att det kanske inte är den perfekta lösningen, så då har man börjat byta ut befintlig gatsten till en ny typ, som är slipade till en 45 graders vinkel istället, så man riskerar inte en olycka även om 2.5 meter breda enkelriktade cykelbanor inte skulle vara nog.

Se bild: http://bicycledutch.files.wordpress.com/2012/02/curb.jpg

Mer info: https://bicycledutch.wordpress.com/2012/01/02/sustainable-safety/

 

2013-03-18 07:48   Krister Isaksson

Hasse, det är inte helt enkelt detta. Studierna från LTH och Trafikkontoret visar ju att rader med smågatsten/storgatsten samt materialskillnad på gång- resp cykeldelen är lika bra som kantsten/nivåskillnad (LTH-studien tror jag tom säger att det fungerar lite bättre!). Det jag framförallt vill visa med inlägget är att vi måste börja separera gående och cyklister och att den separeringsform vi vanligen använder i Sverige, dvs en vit målad linje på asfalt, är dålig och mycket ovanlig i dessa cykelstäder. Sen tror jag det kan vara av värde att vara konsekvent i vilken separeringsform man använder.

 

2013-03-17 22:36   Hasse Lindberg

Krister!
Danmark och Holland är för visso förebilder men inte alltid helt jämförbara med oss. Snö hos dem förekommer ju inte alls i den omfattning som vi har. Snön döljer ofta kantstenen och därför är, enligt min erfarenhet, t.ex. storgatsten bättre för att skilja g och c åt.
Hasse

 

2013-03-15 17:41   Krister Isaksson

Hej Hasse, det är bl.a. därför det är viktigt att ha tillräcklig bredd på cykelbanan så vingelmån finns. Vi har till viss del liknande erfarenheter från Sthlm. Här används ju även rader av smågatsten som separation, vilket enligt studierna från LTH och Trafikkontoret visar samma resultat som kantsten. Denna lösning är mycket ovanlig i Danmark och Holland. Det finns en mycket intressant studie från Holland ang vad cyklister behöver se för att undvika singelolycker, ex.vis att köra på kantsten och mycket handlar om bredd, tydlig linjeföring, undvika tvära/skarpa sidoförskjutningar. På breda cykelbanor och på raksträcka var denna typ av olycka mycket ovanlig.
Med vänlig hälsning,
Krister

 

2013-03-15 16:36   Hasse Lindberg

Hej Krister!
Som vanligt visar du en massa goda ex från olika delar av världen.
Jag är dock lite tveksam till de två bilderna från Köpenhamn som visar separation med hjälp av kantsten och därmed också nivåskillnad. Risken att köra omkull är stor vid denna lösning - det är lätt att vingla till eller komma för nära kanten vid ett möte. Speciellt då det snöat är det mkt svårt att se kanten.
I Linköping har vi haft denna lösning men tagit bort den efter flera olyckor.
Hälsn
Hasse LI

 

2013-03-14 17:56   Krister Isaksson

Manne, jo det finns små fragment lite här o där men inget konsekvent och även mycket nytt som produceras är samma gamla gång- och cykelbanor.

 

2013-03-14 14:13   Manne

Var precis i Göteborg och såg fina exempel på separation av trafikslagen. Dels Munkebäcksgatan där man hade spårvagn (nr 3 och 5) bil, cyklister och gångare i en bredd. Alla på sina separata banor!
Där utfartsvägar och cykelbana korsade varandra hade både bilar och cyklar en lite upphöjning. Så bägge hade att ta ansvar även om det var lämna företrädeskylt för bilarna som skulle ut och korsa cykelbanan.
Dels utanför Stenaterminalen där cyklister hade en sida av vägen och fotgängare den andra sidan.
Det finns minsann ansatser lite här och var i vårt land även om det inte är så fint som det verkar i de Holländska orterna.

 

2013-03-10 15:42   Krister Isaksson

Fredrik, ja tänk om man hade det svaret. Det finns ju små fragment av detta. Dock så är det ju gärna andra trafikantgrupper som då går eller ställer sin bil där tämligen ofta...

 

2013-03-09 09:59   Fredrik

Haha, underbart! De första bilderna visar precis hur mitt cykelpendlande är, det är ett ständigt kryssande, plingande, bromsande och trampande för att ta sig förbi alla 'hinder'. Hur ska cykeln bli attraktiv och konkurrenskraftig så länge det ser ut så här? Som cyklist är man uppenbarligen inte önskvärd någonstans, cyklar vi på vägen/gatan tutar och prejar en del bilister oss, cyklar vi på dessa bedrövliga gång- och cykelvägarna så kommer jag knappt fram och när vi kräver lite yta så blir en del gående förbannade och anser oss vara huliganer på hjul. När får jag min egen lilla yta som på de andra bilderna du visar?

 

2013-03-07 19:10   Krister Isaksson

Stefan, jag skulle säga att de, medvetet eller omedvetet, behandlar cyklister som leksakstrafikanter. Nåt som inte är på riktigt, inte får kosta så mycket och får så att säga ta det som blir över.

 

2013-03-07 09:13   Stefan

Jag cyklar lite över 10 km (enkel resa) varje dag från söderort till Stockholms innerstad. I stort sett hela resan sker på gång- och cykelbanor vilket jag har tyckt varit en lyx, att få cykla skild från biltrafiken. Jag har inte tidigare tänkt så mycket på den aspekt du tar upp men stora delar av min resa är fylld av dessa ”konflikter”. De minskar lite under vinterhalvåret då det är färre som är ute och går men de finns ständigt där och de blir så att säga en del av färden, man anpassar sig och ser det som en del av systemet – så här är det och så här ska det vara! Att då få se genom din blogg att det kan göras på ett helt annat sätt, ett sätt som gynnar såväl gående som cyklister, är minst sagt både tankeväckande och upprörande. Vad håller ansvariga för landets och städernas trafiksystem på med?

 

2013-03-06 21:42   Krister Isaksson

ekstromenator, måste nog svara nja på din fråga. Man tvingas även i detta land använda en del hinder då vissa bilister även här har svårt att följa trafikregler. Dock så är dessa hinder inte alls lika 'cykelovänliga' som i vårt land. Ofta använder man röd/vita pollare med varningsmålning på var sida om pollaren. Man har även forskat en del för att studera vad cyklister behöver se i olika ljusförhållanden för att om möjligt undvika påcykling av dessa hinder. Så här ser man den helt annorlunda mentalitet som råder: biltrafiken ska hindras men vi måste undvika att försvåra för cyklisterna och inte utsätta dem för fara. Tänk att något sådant ska vara så svårt i vårt land...

 

2013-03-06 20:25   ekstromenator

Det märkligaste är väl ändå att det fungerar utan att man måste ställa ut betongblock på de mest lömska platser för hålla bilar borta ? Sverige är verkligen ett u-land när det gäller cykelinfrastruktur :-(

 

2013-03-06 19:10   Krister Isaksson

Krister, det är som att befinna sig på en annan planet när man cyklar i dessa städer, både vad gäller infrastrukturen och mentaliteten/synen på cykeln som transportmedel. Återvänder alltid från dessa städer med blandade känslor, upprymd och inspirerad samtidigt nedstämd och bestört över nivån här hemma och vilken lång resa vi har framför oss. En resa som främst är en mental resa och en uppgörelse med ett obehagligt arv...

 

2013-03-06 18:14   Krister Spolander

Javisst är det sorgligt hur bakom vi är i Sverige. Och vilken enastående chans vi missat med den mycket sorgliga Cyklingsutredningen vars huvudbudskap var att allt är bra som det är, inget behöver ändras i planeringssystem eller trafikförfattningar.

”Konfliktdesign” kommer jag att lägga på minnet för framtida användning.

Mv

Krister Spolander

PS. Bilderna väcker fina minnen, har cyklat i de flesta städerna.

 


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!