Det går verkligen att förändra! - Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arbetsgivare
  3. > Arkitektur
  4. > Barn
  5. > Belysning
  6. > Bicycling
  7. > Bilhinder
  8. > Botkyrka
  9. > Broar
  10. > cargobike
  11. > Cykelbloggare
  12. > Cykelbox
  13. > Cykelfrämjandet
  14. > Cykelglädje
  15. > Cykelhjälmslag
  16. > Cykelinfrastruktur
  17. > Cykelparkering
  18. > Cykelpendling
  19. > Cykelpolitik
  20. > Cykelresa
  21. > Cykelstad
  22. > Cykeltunnel
  23. > Cykelöverfart
  24. > Cykla höger vid rött
  25. > Cykla med barn
  26. > Cykla till jobbet
  27. > Cykla till skolan
  28. > Cyklande barn
  29. > Danmark
  30. > Davos
  31. > Debatt
  32. > Design
  33. > Desire lines
  34. > Drift & underhåll
  35. > Däck
  36. > Elcykel
  37. > Felanmälningssystem
  38. > Framkomlighet
  39. > Gatubantning
  40. > Groningen
  41. > Grus
  42. > Gå på cykelbanan
  43. > Gång- och cykelbana
  44. > Gästbloggare
  45. > Hinder på cykelbanan
  46. > Hinderbana
  47. > Hjälm
  48. > Hjälmlag
  49. > Holland
  50. > Humor
  51. > hållbart samhälle
  52. > Kläder
  53. > kollektivtrafik
  54. > Konfliktdesign
  55. > Konst
  56. > Köpenhamn
  57. > Lastcykel
  58. > Lådcyklar
  59. > Lånecyklar
  60. > Lövhalka
  61. > Media
  62. > Miljö
  63. > Motormännen
  64. > Nacka
  65. > Nationell cykelstrategi
  66. > Nederländerna
  67. > New York
  68. > Nollvisionen
  69. > Norra Djurgårdsstaden
  70. > Nya Slussen
  71. > Omklädningsrum
  72. > Packning
  73. > Polisen
  74. > Politik
  75. > Popup-cykelbana
  76. > Regional cykelplan
  77. > Regionala cykelstråk
  78. > Rullstolscykel
  79. > Ryggsäck
  80. > Rödljuscykling
  81. > Samhälls- och trafikplanering
  82. > Samhällsekonomin
  83. > Shimano
  84. > Självkörande fordon
  85. > Skärmar
  86. > Snabbcykelväg
  87. > Sollentuna
  88. > Solna
  89. > Sopsaltning
  90. > Sportcyklist
  91. > Stella Fare
  92. > Stockholm
  93. > Stockholms Handelskammare
  94. > Stolpar i cykelbanan
  95. > Svensk Cykling
  96. > Svängfest
  97. > Torkrum
  98. > Trafiklagstiftning
  99. > Trafikmaktordning
  100. > Trafikplanering
  101. > Trafikrapportör
  102. > Trafikregler
  103. > Trafiksignaler
  104. > Trafiksäkerhet
  105. > Trafikverket
  106. > Täby
  107. > Tävling
  108. > USA
  109. > Vintercykling
  110. > Vinterpendling
  111. > Vinterväghållning
  112. > VTI
  113. > Vägarbeten
  114. > Väjningsplikt
  115. > Västerbron
  116. > Växtlighet
  117. > Åland
  118. > Önskelista

Det går verkligen att förändra!

17 jan 2016
av: Krister Isaksson

För snart 2 år sedan var jag och en kollega i Jönköping. Vi var inbjudna för att hålla föredrag och en workshop om hur man kan arbeta för ökad och säker cykling. Vi träffade tjänstemän på förvaltningarna och senare på kvällen var det en träff med allmänheten – en mycket trevlig och givande sammankomst. 

En av punkterna jag tog upp under dagen var vikten av bra drift och underhåll av cykelvägarna. Särskilt tryckte jag på vinterväghållning och då sopsaltning.


Bild från min presentation i Jönköping

Ansvariga på förvaltningen var lite reserverade och tveksamma till sopsaltning men bland annat genom mycket hängivet och initierat arbete från delar av allmänheten startade en försöksperiod med sopsaltning i Jönköping. Och nu har vi resultatet av försöket:

Artikel i Jnytt

Bra jobbat alla ni i Jönköping! Detta visar att engagemang, fakta och kunskap kan leda till förändring och förbättring. Själv känner jag mig stolt över att ha varit med på ett litet hörn till denna utveckling.

 

Relaterade inlägg:

Kategorier:
Cykelkultur 

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet tjugo med siffror i fältet här


Kommentarer


2016-01-28 17:58   Arne B

@Claus
Problemet med plogning jämfört med sopning, är att plogningen mycket sällan gör cykelbanorna snörena. I verkligheten körs plogbladet strax ovanför asfalten och resultatet blir cykelbanor med packad snö - som direkt strös med stenkross utan någon större effekt. Den packade snön blir till is när vädret växlar mellan tö och frysgrader. Stenkrossen sjunker ner i isen och gör ingen nytta. Isen på trottoarer och cykelbanor är den som försvinner sist i trafikmiljön. Kvar blir rullgrus som får ligga i 2-3 månader. Fullständigt vansinnigt!

Salt förekommer i trafikmiljön även om sopsaltning inte görs. På mindre vägar i förorterna, drar bilar in salt och bildar en sorglig slush.

Det är möjligt att vissa delar på cyklar rostar mer i och med sopsaltning, men problemet är lätt att överse tack vare fördelarna. Dessutom ger vårens grus ett betydande slitage.

Totalt sett är jag övertygad om att sopsaltning ger stora vinster för vintercyklister. Halkolyckor lär minska ordentligt, men den stora vinsten blir fler cyklister!

 

2016-01-28 11:56   Erik

Det är stört att Trafikverket är då emot sopsaltning. Umeå kommun sopsaltar delar av cykelvägarna och jag passerar dom, men där jag cyklar är det Trafikverket som är väghållare och deras "lösning" fungerar verkligen inte.

 

2016-01-28 08:15   Claus

@Arne B
Jag håller med om problemen med grus, i tillägg kommer att det oftast är bergkross/stenflis som skär sönder däcken. "Plogsandaren" som jag föreslår kunde vara ett sätt att minska det omättliga behovet av bergkross när det hela tiden sjunker ner i snö eller is som tinar och fryser. Plogsandaren är ju bara att använda båda ändarna på maskinen samtidigt och kan därmed realiseras direkt med endast en skrivning i en arbetsinstruktion.
Min erfarenhet är att många smådelar på cyklarna rostar lätt, har du någon erfarenhet av hur sopsaltning påverkar rost på cyklar? Från biltrafiken är man ju van med att salt = rost

 

2016-01-25 13:48   Arne B

@Claus:
Sand eller stenkross är riktigt dåligt som halkbekämpning på framför allt cykelbanor. Antingen trycks det ner i snön eller så ligger det löst ovanpå underlaget. Yttrycket rullgrus har inte uppkommit av en slump. Halkan är viktigast att bekämpa i kurvor, och om det ligger rullgrus där är risken större att ramla än om inget rullgrus fanns. Sand och grus binder också fukt, vilket gör att underlaget gärna återfryser vid växlande temperaturer.

Eftersom sopningen sätts igång alldeles för sent - ofta andra halvan av april - blir konsekvensen att underlaget är opålitligt långt in i maj, ibland även in i juni.

Jag skulle helst se plogning med efterföljande sopsaltning. "Sandning" är en metod för halkbekämpning som passerat bäst-före-datum för länge sedan. Jag hoppas att Sveriges kommuner kan ta till sig de påvisade fördelarna med sopsaltning. Det skulle leda till stora besparingar ekonomiskt och miljömässigt. Dammet på våren är inte att leka med.

 

2016-01-25 09:58   Claus

Sopsaltaren verkar populär, men när får vi se sopsandaren eller plogsandaren? Ett av de största problemen är dålig snöröjning, snö blir liggande kvar antigen därför att det kommer lite snö efter röjningen eller för att man inte skrapar ordentligt med plogen.
Samtidigt ser man maskinerna som sandar oftast kör med en sandspridare (förlåt bergskrosspridare) bak och en plog i luften fram. Den snö som ligger kvar slukar stora mängder sand, speciellt vid växlande tö och frost och den leder till farliga isspår som ökar risken för att köra omkull.
Om man kunde få dem att skrapa cykelbanan ordentligt samtidigt med att de sandar skulle man få säkrare cykelvägar, spara in på kostnaderna för bergskross och kostnaderna för att sopa upp det efter vintern.

 


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!