Det går verkligen att förändra! - Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arbetsgivare
  3. > Arkitektur
  4. > Barn
  5. > barncykel
  6. > Belysning
  7. > Bicycling
  8. > Bilhinder
  9. > Botkyrka
  10. > Broar
  11. > cargobike
  12. > Cykelbloggare
  13. > Cykelbox
  14. > Cykelfrämjandet
  15. > Cykelglädje
  16. > Cykelhjälmslag
  17. > Cykelinfrastruktur
  18. > Cykelparkering
  19. > Cykelpendling
  20. > cykelplanering
  21. > Cykelpolitik
  22. > Cykelresa
  23. > Cykelstad
  24. > Cykeltunnel
  25. > Cykelöverfart
  26. > Cykla höger vid rött
  27. > Cykla med barn
  28. > Cykla till jobbet
  29. > Cykla till skolan
  30. > Cyklande barn
  31. > Danmark
  32. > Davos
  33. > Debatt
  34. > Design
  35. > Desire lines
  36. > Drift & underhåll
  37. > Däck
  38. > Elcykel
  39. > Felanmälningssystem
  40. > Framkomlighet
  41. > Gatubantning
  42. > Groningen
  43. > Grus
  44. > Gå på cykelbanan
  45. > Gång- och cykelbana
  46. > Gästbloggare
  47. > Hinder på cykelbanan
  48. > Hinderbana
  49. > Hjälm
  50. > Hjälmlag
  51. > Holland
  52. > Humor
  53. > hållbart samhälle
  54. > Kläder
  55. > kollektivtrafik
  56. > Konfliktdesign
  57. > Konst
  58. > Köpenhamn
  59. > Lastcykel
  60. > Lådcyklar
  61. > Lånecyklar
  62. > Lövhalka
  63. > Media
  64. > Miljö
  65. > Motormännen
  66. > Nacka
  67. > Nationell cykelstrategi
  68. > Nederländerna
  69. > New York
  70. > Nollvisionen
  71. > Norra Djurgårdsstaden
  72. > Nya Slussen
  73. > Omklädningsrum
  74. > Packning
  75. > Polisen
  76. > Politik
  77. > Popup-cykelbana
  78. > Regional cykelplan
  79. > Regionala cykelstråk
  80. > Rullstolscykel
  81. > Ryggsäck
  82. > Rödljuscykling
  83. > Samhälls- och trafikplanering
  84. > Samhällsekonomin
  85. > Shimano
  86. > Självkörande fordon
  87. > Skärmar
  88. > Snabbcykelväg
  89. > Snöröjning
  90. > Sollentuna
  91. > Solna
  92. > Sopsaltning
  93. > Sportcyklist
  94. > Stadsgata
  95. > Stella Fare
  96. > Stockholm
  97. > Stockholms Handelskammare
  98. > Stolpar i cykelbanan
  99. > Svensk Cykling
  100. > Svängfest
  101. > Torkrum
  102. > Trafiklagstiftning
  103. > Trafikmaktordning
  104. > Trafikplanering
  105. > Trafikrapportör
  106. > Trafikregler
  107. > Trafiksignaler
  108. > Trafiksäkerhet
  109. > Trafikverket
  110. > Täby
  111. > Tävling
  112. > USA
  113. > Vintercykling
  114. > Vinterpendling
  115. > Vinterväghållning
  116. > VTI
  117. > Vägarbeten
  118. > Väjningsplikt
  119. > Västerbron
  120. > Växtlighet
  121. > Åland
  122. > Önskelista
  123. > Örbyleden

Det går verkligen att förändra!

17 jan 2016
av: Krister Isaksson

För snart 2 år sedan var jag och en kollega i Jönköping. Vi var inbjudna för att hålla föredrag och en workshop om hur man kan arbeta för ökad och säker cykling. Vi träffade tjänstemän på förvaltningarna och senare på kvällen var det en träff med allmänheten – en mycket trevlig och givande sammankomst. 

En av punkterna jag tog upp under dagen var vikten av bra drift och underhåll av cykelvägarna. Särskilt tryckte jag på vinterväghållning och då sopsaltning.


Bild från min presentation i Jönköping

Ansvariga på förvaltningen var lite reserverade och tveksamma till sopsaltning men bland annat genom mycket hängivet och initierat arbete från delar av allmänheten startade en försöksperiod med sopsaltning i Jönköping. Och nu har vi resultatet av försöket:

Artikel i Jnytt

Bra jobbat alla ni i Jönköping! Detta visar att engagemang, fakta och kunskap kan leda till förändring och förbättring. Själv känner jag mig stolt över att ha varit med på ett litet hörn till denna utveckling.

 

Relaterade inlägg:

Kategorier:
Cykelkultur 

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet tjugo med siffror i fältet här


Kommentarer


2016-01-28 17:58   Arne B

@Claus
Problemet med plogning jämfört med sopning, är att plogningen mycket sällan gör cykelbanorna snörena. I verkligheten körs plogbladet strax ovanför asfalten och resultatet blir cykelbanor med packad snö - som direkt strös med stenkross utan någon större effekt. Den packade snön blir till is när vädret växlar mellan tö och frysgrader. Stenkrossen sjunker ner i isen och gör ingen nytta. Isen på trottoarer och cykelbanor är den som försvinner sist i trafikmiljön. Kvar blir rullgrus som får ligga i 2-3 månader. Fullständigt vansinnigt!

Salt förekommer i trafikmiljön även om sopsaltning inte görs. På mindre vägar i förorterna, drar bilar in salt och bildar en sorglig slush.

Det är möjligt att vissa delar på cyklar rostar mer i och med sopsaltning, men problemet är lätt att överse tack vare fördelarna. Dessutom ger vårens grus ett betydande slitage.

Totalt sett är jag övertygad om att sopsaltning ger stora vinster för vintercyklister. Halkolyckor lär minska ordentligt, men den stora vinsten blir fler cyklister!

 

2016-01-28 11:56   Erik

Det är stört att Trafikverket är då emot sopsaltning. Umeå kommun sopsaltar delar av cykelvägarna och jag passerar dom, men där jag cyklar är det Trafikverket som är väghållare och deras "lösning" fungerar verkligen inte.

 

2016-01-28 08:15   Claus

@Arne B
Jag håller med om problemen med grus, i tillägg kommer att det oftast är bergkross/stenflis som skär sönder däcken. "Plogsandaren" som jag föreslår kunde vara ett sätt att minska det omättliga behovet av bergkross när det hela tiden sjunker ner i snö eller is som tinar och fryser. Plogsandaren är ju bara att använda båda ändarna på maskinen samtidigt och kan därmed realiseras direkt med endast en skrivning i en arbetsinstruktion.
Min erfarenhet är att många smådelar på cyklarna rostar lätt, har du någon erfarenhet av hur sopsaltning påverkar rost på cyklar? Från biltrafiken är man ju van med att salt = rost

 

2016-01-25 13:48   Arne B

@Claus:
Sand eller stenkross är riktigt dåligt som halkbekämpning på framför allt cykelbanor. Antingen trycks det ner i snön eller så ligger det löst ovanpå underlaget. Yttrycket rullgrus har inte uppkommit av en slump. Halkan är viktigast att bekämpa i kurvor, och om det ligger rullgrus där är risken större att ramla än om inget rullgrus fanns. Sand och grus binder också fukt, vilket gör att underlaget gärna återfryser vid växlande temperaturer.

Eftersom sopningen sätts igång alldeles för sent - ofta andra halvan av april - blir konsekvensen att underlaget är opålitligt långt in i maj, ibland även in i juni.

Jag skulle helst se plogning med efterföljande sopsaltning. "Sandning" är en metod för halkbekämpning som passerat bäst-före-datum för länge sedan. Jag hoppas att Sveriges kommuner kan ta till sig de påvisade fördelarna med sopsaltning. Det skulle leda till stora besparingar ekonomiskt och miljömässigt. Dammet på våren är inte att leka med.

 

2016-01-25 09:58   Claus

Sopsaltaren verkar populär, men när får vi se sopsandaren eller plogsandaren? Ett av de största problemen är dålig snöröjning, snö blir liggande kvar antigen därför att det kommer lite snö efter röjningen eller för att man inte skrapar ordentligt med plogen.
Samtidigt ser man maskinerna som sandar oftast kör med en sandspridare (förlåt bergskrosspridare) bak och en plog i luften fram. Den snö som ligger kvar slukar stora mängder sand, speciellt vid växlande tö och frost och den leder till farliga isspår som ökar risken för att köra omkull.
Om man kunde få dem att skrapa cykelbanan ordentligt samtidigt med att de sandar skulle man få säkrare cykelvägar, spara in på kostnaderna för bergskross och kostnaderna för att sopa upp det efter vintern.

 


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!