Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arbetsgivare
  3. > Arkitektur
  4. > Barn
  5. > Belysning
  6. > Bicycling
  7. > Bilhinder
  8. > Broar
  9. > cargobike
  10. > Cykelbloggare
  11. > Cykelbox
  12. > Cykelfrämjandet
  13. > Cykelglädje
  14. > Cykelhjälmslag
  15. > Cykelinfrastruktur
  16. > Cykelparkering
  17. > Cykelpendling
  18. > Cykelpolitik
  19. > Cykelresa
  20. > Cykelstad
  21. > Cykelöverfart
  22. > Cykla höger vid rött
  23. > Cykla med barn
  24. > Cykla till jobbet
  25. > Cykla till skolan
  26. > Cyklande barn
  27. > Danmark
  28. > Davos
  29. > Debatt
  30. > Design
  31. > Desire lines
  32. > Drift & underhåll
  33. > Däck
  34. > Elcykel
  35. > Felanmälningssystem
  36. > Framkomlighet
  37. > Gatubantning
  38. > Groningen
  39. > Grus
  40. > Gå på cykelbanan
  41. > Gång- och cykelbana
  42. > Gästbloggare
  43. > Hinder på cykelbanan
  44. > Hinderbana
  45. > Hjälm
  46. > Hjälmlag
  47. > Holland
  48. > Humor
  49. > hållbart samhälle
  50. > Kläder
  51. > kollektivtrafik
  52. > Konfliktdesign
  53. > Konst
  54. > Köpenhamn
  55. > Lastcykel
  56. > Lådcyklar
  57. > Lånecyklar
  58. > Lövhalka
  59. > Media
  60. > Miljö
  61. > Motormännen
  62. > Nacka
  63. > Nationell cykelstrategi
  64. > Nederländerna
  65. > New York
  66. > Nollvisionen
  67. > Norra Djurgårdsstaden
  68. > Nya Slussen
  69. > Omklädningsrum
  70. > Packning
  71. > Polisen
  72. > Politik
  73. > Popup-cykelbana
  74. > Regional cykelplan
  75. > Regionala cykelstråk
  76. > Rullstolscykel
  77. > Ryggsäck
  78. > Rödljuscykling
  79. > Samhälls- och trafikplanering
  80. > Samhällsekonomin
  81. > Shimano
  82. > Självkörande fordon
  83. > Skärmar
  84. > Snabbcykelväg
  85. > Sollentuna
  86. > Solna
  87. > Sopsaltning
  88. > Sportcyklist
  89. > Stella Fare
  90. > Stockholm
  91. > Stockholms Handelskammare
  92. > Stolpar i cykelbanan
  93. > Svensk Cykling
  94. > Svängfest
  95. > Torkrum
  96. > Trafiklagstiftning
  97. > Trafikmaktordning
  98. > Trafikplanering
  99. > Trafikrapportör
  100. > Trafikregler
  101. > Trafiksignaler
  102. > Trafiksäkerhet
  103. > Trafikverket
  104. > Täby
  105. > Tävling
  106. > USA
  107. > Vintercykling
  108. > Vinterväghållning
  109. > VTI
  110. > Vägarbeten
  111. > Väjningsplikt
  112. > Västerbron
  113. > Växtlighet
  114. > Åland
  115. > Önskelista

Ryggsäcken

15 sep 2019

Då och då får jag frågan hur jag gör när jag vill få med mig packning på min cykelpendling. Jag pendlar cirka 25 kilometer varje dag och cyklar nästan uteslutande på cyklar utan pakethållare. Jag har inte något större behov att transportera massor av saker. Mina behov består främst av att kunna få med mig ombyteskläder, handduk och så vidare. Samt då och då dator och annat arbetsmaterial. Min lösning för att frakta dessa saker har därför blivit en ryggsäck.

En ryggsäck som jag valt för denna uppgift heter Osprey Radial. Den är på cirka 26 liter.

Ryggsäcken har massor av olika fack vilket jag verkligen uppskattar, för jag vill inte ha en enda stor säck att förvara allt i. Det är ett särskilt fack för datorn, även ett för paddan, ett för mobilen, ett för plånboken, ett för nycklar och ett huvudfack där jag har ombyteskläderna och dylikt. Det finns även en skopåse. Så det är mycket lätt att organisera och hitta utrymme för de olika sakerna jag vill transportera. Och därmed blir det enkelt att få fram de olika sakerna när jag behöver dem vid olika tillfällen.

En annan sak jag uppskattar och nästan kräver av en ryggsäck är ett ljust material i säcken. Vet inte hur många gånger som jag i mörker grävt runt efter saker i en mörk ryggsäck – inget mer grävande nu.


Massor av olika fack och ljust material inuti säcken

En annan detalj som jag gillar är utformningen i botten av säcken. Den gör att säcken står upp när man sätter ner den. Inga flera ryggsäckar som faller omkull lite hur som helst och blir smutsig lite här och där!


Står stadigt!

Sen har ju ryggsäckar den nackdelen att det kan bli varmt på ryggen. Ryggsäcken har därför en ventilerad spalt mellan säck och rygg för att minska det problemet. Även axelremmarna är ventilerade för att minimera värme. Det fungera ofta bra, förutom på varma sommardagar. Men eftersom jag duschar och byter om efter min pendling så är detta ingen stor sak för mig.


Spalt mellan rygg och säck samt ventilerade axelremmar

Sen har säcken självklart detaljer som gör det möjligheten att hänga fast hjälmen eller att hänga på en lampa. Det finns även ett integrerat regnskydd i ryggsäcken som dras fram vid behov. Ryggsäcken är även försedd med midjebälte men det är något jag aldrig använder när jag cyklar.

Negativt då? Den är lite stor vid de tillfällen jag cyklar med ryggsäcken tom eller med lite packning. I den bästa av världar skulle jag vilja ha en ryggsäck som krympte och växte efter de packningsbehov jag har för dagen.

Så skapas en anständig cykelbana

12 sep 2019

Se så enkelt det är att skapa en anständig cykelbana. Det som krävs är vilja, kunskap och envishet. För annars blir det som så många gånger förr – den enkla vägen och den usla cykelbanan. Se förvandlingen av cykelbanan utmed Ulvsundavägen i Stockholm. Den tidigare cykelbanan var en skapelse då trafikplanerare och trafikingenjörer ansåg att det var lämpligt att utforma cykelbanor lite hur som helst och ställa vad som helst i cykelbanan – något de aldrig skulle göra med en gata. Men hej, de som cyklar ska väl tåla lite och så har de ju styre.

Här är lite bilder före och efter på cykelbanan som kollegorna och jag fick i uppdrag att göra en anständig cykelbana av:

Och här en liten film från en cykeltur längs delar av den nya cykelbanan. Med inklippta bilder hur det var innan:

Så hur åstadkommer man då denna förändring?

  • Man smalnar av för breda körfält
  • Man tar bort körfält som inte behövs
  • Man tar bort busshållplatser som inte används
  • Man parallellförflyttar hela vägen så att en breddning av cykelbanan får plats
  • Man skär bort berg så cykelbanan får plats
  • Man tar ner träd som inte mår så bra
  • Man tar bort övergångsställen som inte används

Man gör helt enkelt allt det där som man gör när man bygger en gata eller väg – men som vi sällan gör när vi bygger en cykelbana. När då en stolpe eller räcke hamnar i cykelbanan används med förkärlek lösningar som så kallade ”lokal avsmalningar” och målarfärg - så som på nybyggda Stadsgårdsleden.

Skapandet av en anständig cykelbanan får också en annan och påtaglig positiv konsekvens - det går att utföra en funktionell renhållning och snöröjning. Ni kan ju fundera på hur kvalitén blev med alla dessa träd, stolpar och avsmalningar som fanns i cykelbanan. Så här säger en av förarna av sopsaltningsmaskin efter ombyggnationen:

"Ja det är MYCKET enklare att köra, innan höll man på att ramla ur maskinen pga alla gupp och ojämnheter."

Jon, stort tack för de fina bilderna och för filmen!

Relaterade inlägg:

Trafikverket – Welcome To The Jungle

5 sep 2019

Först låter Trafikverket växtligheten ta över cykelvägen. Sen - efter mängder av felanmälningar och påstötningar från de som cyklar - låter man röja bort slyet. Och lämnar kvar mängder av sly och skräp på cykelvägen. Så här arbetar Trafikverket i verkligheten med Nollvisionen och med regeringsuppdraget ”ökad och säker cykling”.


Väg 681 mellan Västerås och Skultuna. Foton: Lars Erikson




Relaterade inlägg:

Cykelvänligt i Norra Djurgårdsstaden?

20 aug 2019

Så var det äntligen dags för en ny gästbloggare! Denna gång är det Jonas Lindberg, boende i den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Så här beskriver Jonas sig själv:

”Elcyklist som föredrar komfort framför flås. Ofta med fripassagerare i cykelkorgen (hund). Bor i Norra Djurgårdsstaden och designar sportredskap till vardags.”

Jonas inlägg är en reflektion över cykelförhållandena i den nya stadsdelen – en stadsdel med en uttalad miljöprofil och som säger sig ha en tydlig prioritet för cykel. Läs Jonas inlägg så får vi se hur staden lyckats med att prioritera cykeltrafiken i den nya stadsdelen.

Cykelvänligt i Norra Djurgårdsstaden?

Sju år efter de första inflyttningarna är det fortfarande drygt ett decennium kvar tills det klimatmässiga flaggskeppet Norra Djurgårdsstaden beräknas stå klart (tidigast 2030), från Husarvikens strand i nordväst till Loudden i sydost.

Norra Djurgårdsstaden, ”NDS”, utgör ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsområden, med ambitionen att vara ett nationellt och internationellt föredöme för hållbar stadsutveckling. Redan 2015 belönades projektet med priset C40 Awards i kategorin hållbar stadsdel på FN:s klimatkonferens i Paris.

Alla genomtänkta detaljer och system för en klimatvänlig stadsdel gör det mycket intressant att följa utvecklingen. I konceptet ingår förstås hållbara transportsätt som en av hörnpelarna, men där är det inte lika lätt att imponeras utifrån lösningarna så här långt. Åtminstone inte för cykel.


Stadsdelens profil framgår tydligt i marknadsföringen

I avsnittet Tillgängligt och nära i styrdokumentet Program för Hållbar Stadsutveckling finns lovande läsning:

”I området tillämpas en tydlig trafikhierarki som prioriterar gång och cykel, följt av kollektivtrafik och i sista hand bilar”

”Gångbanor och cykelvägar ska ges funktionella och generösa mått”

”Strukturen i området ska vara tydlig och orienterbar, med stadsrum som gestaltas med utgångspunkt från gående och cyklister.”

”Skapa goda kopplingar samt gena och attraktiva vägar för gående och cyklister”


Trafikhierarkin

Glasklart alltså: Här ska det vara lätt att cykla!

I jakt på de cykelvänliga avspeglingarna i de färdiga områdena finner man dock en stadsdel som blandar och ger ganska friskt. Här finns ett par lovande cykelsträckor in och ut ur NDS, och bitvis längs det genomgående huvudstråket Bobergsgatan. Söderut mot stan byggs en bredare bro över Värtabanan och en gång- och cykelbro öppnades nyligen längst ut i Husarviken. Den lär bli välanvänd från de kommande områdena i öster och från Lidingö.

När man rullar in i NDS söderifrån längs Bobergsgatan så blir det tyvärr rörigt direkt. Cykelbanan leds över från vänstra till högra sidan gatan innan den stora korsningen mot Jaktgatan/Lövängsgatan. För den som ska vänster in på Jaktgatan (efter busshållplatsen i bild) blir det att korsa huvudgatan två gånger inom loppet av ett femtiotal meter.


Bobergsgatan från sydväst


Korsande av Bobergsgatan

Därmed splittras cykelstråket när en del cyklister följer cykelbanan över vägen medan andra fortsätter på vänstra sidan. En tredje grupp väljer gatan för att slippa övergången innan busshållplatsen. Det blir cyklister på alla håll framme vid korsningen. Det eftersträvade konceptet om tydlighet och orienterbarhet tappas helt. Vi kan också konstatera att det är en cykelpassage över gatan vilket innebär att cykeltrafiken har väjningsplikt. Är inte det märkligt om cykel ska vara prioriterat?

Det är dock när man avviker från Bobergsgatan och tar sig in bland kvarteren som man står inför en mer påfrestande färd, präglad av nivåskillnader, gatsten och kanter. Endast vid korsande av Bobergsgatan från Jaktgatan eller Lövängsgatan behöver fyra rader kantsten passeras, två på vardera sidan.


Från Jaktgatan mot Lövängsgatan, över Bobergsgatan

För en sväng runt ett vanligt gathörn stannar det vid ett par kanter…


Jaktgatan med Husarviksgatan till höger

När gatorna börjar och slutar med ny yta och nivåskillnad, och inte sällan kompletterat med kanter på mitten, så blir det en ryckig färd i området om man inte har grova däck och stötdämpare. Särskilt om man tänker frakta prylar eller matkassar på cykeln. Eller om man har med sig barn eller hund.

Förutom att dämpa farten så är syftet med kanterna att bilister ska uppmärksammas på att de kör in på gator som delas med cyklister och gående. När vägarna delas upp i flertalet sektioner, ytor och nivåer blir också skillnaden mellan vägar och trottoarer mer diffus. Steget till trottoarcykling och promenad i gatan blir kortare.

Kanske kan man se det positivt att närheten mellan trafikslagen i sina bästa stunder ger ett ganska långsamt tempo, där man tvingas ”vänta in” varandra och ha ögonkontakt. Lite småstadskänsla. Men metoden att styra trafikmönstret med hjälp av skarpa kanter rimmar illa med den beslutade trafikhierarkin. Cyklisters framkomlighet har knappast prioriterats. Inte heller cyklisters komfort eller säkerhet har beaktats. Kanter utgör en tydlig olycks- och skaderisk enligt studier från VTI och MSB.


Osköna kanter 

För att ge en något mjukare färd längs gatstensgatorna har cyklarnas plats på vägen belagts med slätare gatsten på Jaktgatan och Lövängsgatan. Det är en stilig lösning. I praktiken blir det dock på de grövre stenarna mitt i gatan man bör cykla om man vill undvika bildörrsolycka, då cykelytan så gott som helt ligger inom de parkerade bilarnas dörrzon. Snopet.

Om cykel ska vara prioriterat i området är detta något av en grundkunskap som planerarna borde känna till. Den så kallade skyddszonen/skyddsremsan återkommer i handböcker för utformning av funktionell och säker cykelinfrastruktur.


Yta för cyklister på Jaktgatan – se upp för dörrarna!

Ett stort plus med Norra Djurgårdsstaden är förstås närheten till Norra Djurgården. Vid cykling nordväst från NDS mot Universitetet, Solna, Danderyd, Kista eller Sollentuna är Norra Fiskartorpsvägen genom nationalstadsparken ett givet val för många. Här är det bara att njuta av en idylliskt lantlig färdsträcka kantad av ängar, fält och vatten.


Ett myller av fina och i stort sett bilfria vägar i nationalstadsparken


Norra Fiskartorpsvägen

Sorgligt nog är det inte alldeles smidigt att ta sig till parken i norr från de färdiga delarna av NDS. När den gamla gång- och cykelvägen längs Husarvikens södra strand efter byggandet blev gångväg så bröts den nära kontakten med viken för cykel. Därmed faller även den populära Fisksjöbron bort.


Boende längs viken som ska cykla norrut styrs ut från viken, in i området.


Husarstigen


Gång- och cykelvägen som blev gångväg

Istället för Husarstigen så är planen att man cyklar Bobergsgatan eller skumpar fram längs kvartersgatorna för att nå Björnnäsbron i väster eller den nya bron längst ut i viken i nordost. Den senare innebär en rejäl omväg från de färdiga områdena.

I brist på tydliga cykelstråk så får man saxa sig fram till Björnnäsbron på bästa möjliga sätt…


Några vägalternativ mot Björnnäsbron

Det som på kartan kan det se ut som en nätt liten omväg via Björnnäsbron innebär att man antingen behöver passera korsningen Jaktgatan-Fågelhundsgatan, med trafiktäta Bobergsgatan precis intill, eller korsningen Jaktgatan-Fågelhundsgatan-Älgpassgatan-Högviltsgatan (förstorad vid kartan ovan).

Den senare används inte sällan som vändplan för cirkulerande bilar. På Högviltsgatan och Jaktgatan står bilar parkerade i båda riktningarna, och vid garageutfarterna på Högviltsgatan kan det bli plötsliga manövrar. Cykelvänligt kan man inte påstå att det är. Än mindre lämpligt för cyklande barn. 


Högviltsgatan från Jaktgatan


Från Fågelhundsgatan mot Bobergsgatan


Jaktgatan

Längst västerut i området når man så den smala grusväg (gång- och cykelväg) som fungerar som cykelutfart mot Norra Djurgården. Vägen fortsätter in bakom ett skymmande plank och leder vidare mot Björnnäsbron. Känslan av lågprioriterad cykellösning förstärks av att den första biten ut mot planket emellanåt har glömts bort i snöröjningen.


Liknar mer en bakväg från ett villakvarter någonstans?


Bakom planket, i riktning mot Björnnäsbron


Vackra Björnnäsbron mot parken

Det uppenbara tecknet på att det här sättet att runda viken via Björnnäsbron inte fått något större genomslag är att det fortfarande trampas på för fullt längs Husarstigen och över Fisksjöbron. Allt fler förbudsskyltar har inte rått bot på genandet, vilket skapar irritation.

Anledningen till vägvalet beskrivs kanske enklast utifrån stadens cykelplan: ”De viktigaste aspekterna för val av cykelväg är hur trafiksäkra vägarna är och hur snabb förbindelse de utgör”. Ganska självklart egentligen. Efter att Husarstigen prioriterades bort för cykel erbjuds nu istället en sträcka som är: Längre, otydligare, obekvämare och mindre säker. Kanske är det därför som en del till och med föredrar att leda cykeln in och ut ur stadsdelen längs Husarstigen än att ta den tänkta vägen.


Nedfart från Fågelhundsgatan mot Husarstigen och Fisksjöbron


Första intrycket av NDS norrifrån...

Hindren som syns på bilderna är följden av ett antal allvarliga cykelolyckor på bron förra sommaren. Mellanrummen mellan plankorna är för breda och bron väntar sedan dess på att åtgärdas.


Husarstigen från väster

Den mycket ambitiösa hållbarhetsprofilen gör att Norra Djurgårdsstaden inte är som vilken stadsdel som helst. Frågan är vilka förväntningar man kan ha? Här har det funnits tydligt cykelvänliga visioner, och möjligheten att skapa en helt ny stadsdel från grunden. Höga förväntningar bör man då kunna ha.

Då intresset för NDS sedan länge är stort från stadsutvecklare från hela världen (enligt uppgift från 2015 har mer än 4000 deltagare från 43 olika länder kommit hit på studiebesök), så får vi hoppas att cykellösningarna landar mer i fas med trafikvisionerna under återstående utbyggnad fram till 2030.

Håller tummarna och önskar lycka till.

 

Info om planerna och målen med Norra Djurgårdsstaden finns här: https://vaxer.stockholm/omraden/norra-djurgardsstaden/

 

Gästbloggar:

Relaterade inlägg:

Trafikverket och cykel - en katastrof

10 aug 2019

En bild säger så mycket. Bilden visar en så kallad cykelbana. Trafikverkets cykelbana. Där väljer verket att ställa en stolpe – i cykelbanan. Verket väljer också att asfaltera om körbanorna – men inte cykelbanan. Istället placeras asfaltsskarven mitt i cykelbanan. Där den dels utgör fara vid påcykling, dels släpper skarven ständigt från sig massor av stenar som blir liggande i cykelbanan. Och ovanpå allt detta så har verket gett sin entreprenör i uppdrag att slyröja slänten – och lämna skiten kvar i cykelbanan.


Väg 260 - Gudöbroleden. Foto: David Lindberg

Trafikverket har ett regeringsuppdrag sedan flera år tillbaka – uppdraget Ökad och säker cykling. Detta är alltså Trafikverkets syn och förhållningssätt till cykeltrafik – du kan placera och lämna vilket skit som helst i cykelbanan. Det är så här verket arbetar med regeringsuppdraget – så här ser verkligheten ut för de som väljer cykeln som transportmedel - det är långt från alla de fina orden i olika strategier och dokument. Trafikverket är i verkligheten mycket tydliga med att Nollvisionen gäller inte cykeltrafiken. Och inte är detta något enskilt litet undantag – det är satt i system. Klicka gärna på länkarna här nedan så blir systemfelet ännu tydligare.

Uppdaterad 2019-08-12
Fick ytterligare bilder från Gudöbroleden av några läsare. Självklart har inget hänt. Sly, sten, jord och annat skit ligger kvar på cykelbanan. Vi ser även tydligt gränsen mellan de olika beläggningarna, det är som att cykla på ett ständigt oljegrus. En trafikmiljö för ökad och säker cykling signerad Trafikverket år 2019.


Sly som täcker halva cykelbanan. Foto: David Lindberg


Var ska vi ställa stolpen? I cykelbanan så klart! Studerar kvalitén på beläggningen - minst sagt usel. Foto: Mathias Haas


Detta är skarven mellan de olika beläggningarna - mitt i cykelbanan. Foto: Mathias Haas


En skarv och beläggning som ständigt släpper sten från sig. Sten som blir liggande på cykelbanan. Foto: Mathias Haas


När man kör med röjningsmaskinen i dikeskanten dras allt möjligt upp på cykelbanan. Som här - en stor sten. Och den är ju lätt att se under alla förhållanden? Som tur är var fotografen en ansvarskännande person och flyttade på stenen - ett nollvisionsarbete utfört av en brukare. Foto: Mathias Haas

Relaterade länkar:

Ladda fler


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!