Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

Breaking News - Stockholms stads cykelutbildning avsl�jas!

16 jun 2014

�

Strax efter mitt blogginl�gg om stolparna som placerats mitt i cykelbanan i Farsta gick stadsmilj�borgarr�det Per Ankersj� (C) ut med en pressrelease om att nu ska det minsann bli �ndringar samt ordning och reda p� stadens cykelbanor. Planerare, projektledare, entrepren�rer, konsulter osv. ska s�ttas i skolb�nken f�r att l�ra sig vad cykeltrafik inneb�r och att f�lja stadens cykelhandb�cker.

DN plockade ocks� upp detta i artikeln Cykelkunskap ska stoppa �� idiotbyggen:

� Det blir tyv�rr f�r d�ligt ibland. Det beror delvis p� att m�nga saknar kunskap om cyklistperspektivet. Har man den kunskapen s�tter man inte stolpar mitt i cykelbanan eller bygger inte tv�ra, skymda kurvor, s�ger stadsmilj�borgarr�det Per Ankersj� (C).

Pressansvarig p� Trafikkontoret gick ocks� ut i lokaltidningen Mitti och kommenterade stolpfad�sen:

� De har byggt den p� ett felaktigt s�tt. De har inte f�ljt stadens handbok f�r cykelbanor, s�ger Mats Freij, trafikkontoret.

Jag kan h�r och nu avsl�ja stadens cykelutbildning. Och ni kan vara med i utbildningen och l�ra er mer om cykeltrafik och cykelinfrastruktur. Staden har v�nt sig till en av landets ledande cykelexperter och bloggare f�r att ta fram en h�gklassig utbildning.

H�r f�ljer en cykelutbildning i v�rldsklass!

Kryssa f�r det p�st�enden som st�mmer b�st �verens med bilderna.

Fr�ga 1

Stenbumlingar �r bra att placera i cykelbanan d�rf�r att:

De �r f�rgglada och muntrar upp
De g�r det l�tt och s�kert att passera
�r ett tillskott i stadsmilj�n - gestaltning i v�rldsklass
Vet ej
Annat...

Fr�ga 2

V�xtlighet p� cykelbanan �r bra d�rf�r att:

Bra f�r klimatet
Positivt inslag i stadsmilj�n - en stadsmilj� i v�rldsklass
G�r att r�ka (viss v�xtlighet)
Vet ej
Annat...

Fr�ga 3

Sv�ngfest p� cykelbanor �r bra d�rf�r att:

H�ller cyklisten vaken och fokuserad
G�r �t mer asfalt och kantsten
Det �r roligare n�r det sv�nger - racingk�nsla
Vet ej
Annat...

Fr�ga 4

Att placera bussh�llplats och v�derskydd mitt i cykelbanan �r bra d�rf�r att:

Det f�renklar bytet till buss - kollektivtrafik i v�rldsklass
Cyklister ser reklamen b�ttre
De skapar en sociodukt som f�r folk n�mare varandra
Vet ej
Annat...

Fr�ga 5

Ingen sikt alls p� nybyggd och�smal dubbelriktad cykelbanan �r bra d�rf�r att:

Det uppmuntrar�chicken race p� cykelbanorna
Det tillf�r lite vardagsdramatik i m�nniskors annars s� tr�kiga vardag
Det ger m�jlighet till spontana m�ten
Vet ej
Annat...

Fr�ga 6

Att ha grus i st�llet f�r asfalt p� cykelbanan �r bra d�rf�r att:�

Det blir sk�nt skump i rumpan
Fina st�nk p� cykeln, skor och byxor
L�ttare att g�ra fina sladdar � la Tony Rickardsson
Vet ej
Annat...

Fr�ga 7

Att placera en sn�h�g �ver hela cykelbanan �r bra d�rf�r att

Kan �va alpinism
Det �r f�r f� pulkabackar i stan
Ger m�jlighet till trialcykling
Vet ej
Annat...

Foto: BigMollo

Fr�ga 7

Spis och tv�ttmaskin p� cykelbanan �r bra d�rf�r att:

V�rmer upp cykelbanan - sm�lter sn� och is
Ist�llet f�r butler p� cykelbanan
Utveckling av �Tack f�r att du cyklar� � h�r tv�ttar vi dina kl�der och ger dig mat
Vet ej
Annat...

Fr�ga 8

Tr�d mitt i cykelbanan �r bra d�rf�r att:

Ger skugga varma dagar
G�r inte �t lika mycket asfalt
Faller ner en massa l�v p� cykelbanan under h�sten
Vet ej
Annat...

Foto: Per

Fr�ga 9

Att placera spett i cykelbanan �r bra d�rf�r att:

En snabb d�d �r mindre pl�gsam
Cyklister lever f�r l�nge
Det tr�nar reaktionsf�rm�gan
Vet ej
Annat...

Foto: Erik

Fr�ga 10

Att ha kantsten tv�rs �ver cykelbanan �r bra d�rf�r att:

Cykelhandeln m�r bra av en stor efterfr�gan p� d�ck och slang
Gamla damer ser s� lustiga ut n�r de snubblar
Det gynnar stenhandeln
Vet ej
Annat...

�

Foto: Alvin Lindstam

Fr�ga 11

En sandh�g tv�rs �ver cykelbanan �r bra d�rf�r att:�

Ger m�jlighet till offroad tr�ning
Ger barnen m�jlighet att komma riktigt n�ra gr�vmaskinen
Man kan ta med barnen ut p� utflykt
Vet ej
Annat..

Fr�ga 12

Att l�ta cykelbanan sluta r�tt in i det motriktade k�rf�ltet �r bra d�rf�r att:

M�nniskor beh�ver lite sp�nning i vardagen
Samh�llet m�r bra av det naturliga urvalet
Cyklister ska enklare kunna uppt�cka bilister som t�nker parkera p� cykelbanan
Vet ej
Annat...

Fr�ga 13

Att sopa cykelbanan och l�mna allt i en stor h�g �ver hela cykelbanan �r bra d�rf�r att:

Ska hinna p� lunch
Det �r mjukare �n asfalt ifall cyklisten ramlar
Snabbt och enkelt s�tt att bli av med skr�pet
Vet ej
Annat...

Fr�ga 14

Att st�lla stolpar mitt i cykelbanan �r bra d�rf�r att:

Ger �vning inf�r vinterns skidresa
Ett test om cyklisten beh�ver glas�gon
Ett enkelt s�tt att klona befolkningen
Vet ej
Annat...

�

Fr�ga 15

Att bygga cykeltunnlar med noll sikt �r bra d�rf�r att:

Man f�r�l�ra sig att inte vara s� hetsig
Det underl�ttar samspel och att visa h�nsyn
M�nniskor tycker om obehagliga �verraskningar
Vet ej
Annat...

Fr�ga 16

Betong tv�rs �ver cykelbanan �r bra d�rf�r att:

Betongindustrin g�r d�ligt
Cyklister ges m�jlighet att tr�na p� att cykla r�tt ut i k�rbanan
De �r�redan p� plats om Obama skulle dyka upp oannonserad
Vet ej
Annat...

�

Grattis, du har nu genomg�tt och klarat av Stockholms stads cykelutbildning!

�

Kommentera Kommentarer: 34

R�cket - b�sta cykelst�llet?

9 jun 2014

�

�verallt i v�ra st�der st�r cyklar parkerade. Ibland p� bra anordnade cykelparkeringar, lokaliserade p� r�tt st�lle och med bra cykelst�ll. Ibland s� st�r cyklarna parkerade p� mindre bra st�llen och kan d� bli till hinder och problem f�r en del.

Sen har vi fr�gan om vilket cykelst�ll som �r funktionellt och s�kert. H�r finns det m�nga uppfattningar och �sikter. Fr�gar vi cyklisterna ges tv� tydliga svar:

de vill ha ett cykelst�ll som g�r att l�sa fast cykeln i
de vill ha ett funktionellt st�ll som klarar av olika typer av cyklar, sm�/stora, smala/tjocka d�ck, cyklar utan st�d osv.

D� kan vi konstatera att denna typ av st�ll inte kommer p� f�rsta plats:

Ett traditionellt framhjulsst�ll, sv�rt att l�sa fast cykeln i, passar inte alltid alla typer av d�ck/hjul, skaderisk p� hjul. S� vad g�ra? Parkera cykeln l�ngs med och l�s fast!�

Med v�gledning av dessa bilder med cyklar fastl�sta i r�cken �r vi en bit p� v�g mot cykelst�llet som en majoritet av cyklisterna f�redrar:

Det �r allts� ett cykelst�ll med r�ckets egenskaper som �r det cykelst�ll som majoriteten av cyklisterna f�redrar. Ett st�ll du kan parkera eller luta din cykel mot (alla har inte st�d). Ett st�ll som du enkelt kan l�sa fast ramen i, kanske ett st�ll som dessa:

Cykelst�ll med r�ckets egenskaper �r det st�ll som uppskattas mest hos cyklisterna.

�

Vad tycker du?

�

Relaterade inl�gg:

�

Kommentera Kommentarer: 9

Haninge kommun struntar i den regionala cykelplanen

4 jun 2014

�

"Nu m�ste vi samarbeta om regionens cykelv�gar�

"Nu drar vi i g�ng arbetet p� allvar.�

S� skrev ett antal kommunf�retr�dare i Stockholmsregionen, bland annat kommunstyrelsens ordf�rande i Haninge, p� Stockholmsdebatt i DN 2013-04-13 med anledning av att Trafikverket presenterade den nya regionala cykelplanen f�r Stockholms l�n.

I debattartikeln lyfter de s�rskilt fram en v�l fungerande regional cykelinfrastruktur:

�Det �r viktigt f�r att cykeln ska f� j�mb�rdiga f�ruts�ttningar att konkurrera med bil och kollektivtrafik p� regional niv�. Den regionala cykelinfrastrukturen har i dag p� sina h�ll v�sentliga brister��

"Ett �kat cyklande i Stockholmsregionen �r en framtidsfr�ga�

S� hur �r det d� bakom alla dessa fina ord, hur ser det ut n�r vi tar en titt p� verkligheten d�r vi ska cykla?

Vega � en ny stadsdel, trafikplats och pendelt�gsstation i Haninge

Flygbild �ver den nya stadsdelen, pendelt�gsstationen och trafikplatsen. Foto: Haninge kommun

S� h�r skriver kommunen om den nya stadsdelen som nu byggs:

�I Vega ska boendemilj�n anpassas efter den nya tidens behov. En stadsdel d�r h�llbar utveckling st�r i centrum."

"I Vega ska det vara m�jligt att vara b�de klimatsmart och ekonomisk p� samma g�ng. I planerna f�r stadsdelen Vega har man exempelvis gett g�ng- och cykelv�gar samt kollektivtrafik prioritet.�

Den nya g�ng- och cykelbanan som byggs, som ocks� �r ett�regionalt cykelstr�ket, blir 3 meter bred.

Regionalt cykelstr�k. Detta �r Haninge kommuns uppfattning om j�mb�rdiga f�ruts�ttningar f�r cykeltrafik f�r att konkurrera med bil- och kollektivtrafik p� regional niv�. Har bil- och kollektivtrafiken motsvarande f�rh�llanden?

Det �r 2,3 meter smalare �n vad den regionala cykelplanen anger som god standard f�r ett regionalt cykelstr�k, vilket �r 5,3 meter. Det �r 1,3 meter smalare �n minsta godk�nda standard som anges i planen, dvs. 4,3 meter.

S� h�r skriver man i den regionala cykelplanen, kap 5: Utformning av regionala str�k

"F�r att uppfylla sitt syfte som smidigt, smart och s�kert regionalt arbetspendlingsn�t beh�ver de regionala cykelstr�ken ha en likartad utformning. Cyklisten b�r m�tas av goda trafikl�sningar oavsett var i l�net de befinner sig, l�sningar som �r gena och framkomliga vilket �r s�rskilt viktigt eftersom unders�kningar visar att cyklister v�rderar f�rkortade restider mycket h�gt. De regionala str�ken ska utg�ra ett attraktivt och konkurrenskraftigt alternativ, d�r cykeln p� allvar kan konkurrera med andra trafikslag i fr�ga om framkomlighet, trafiks�kerhet och transportkvalitet. Dessa riktlinjer kan f�rhoppningsvis bidra till att �ka denna attraktionskraft."

"Dimensionerande trafiksituation
Utg�ngspunkten �r att ha en enhetlig utformningsprincip f�r hela det regionala cykelv�gn�tet, baserad p� en dimensionerande trafiksituation. Detta inneb�r att utformningen anpassas efter funktionen, d.v.s. att man bl.a. ska kunna h�lla en viss hastighet, k�ra om p� ett s�kert s�tt och ha god framkomlighet i passager och i korsningar p� de regionala str�ken. Utformningsprincipen anger en l�gsta niv� f�r de regionala cykelstr�ken, oavsett hur stora cykelfl�dena �r."

Vidare anger cykelplanen att g�ende och cyklister ska separeras. Det kommer inte heller att ske, �r ju en konsekvens av att man bygger f�r smalt. Detta kommer d� inneb�ra att cyklister m�ste v�ja f�r g�ende och f�r en betydligt s�mre framkomlighet och l�gre genomsnittshastighet. Inte till f�rdel f�r n�gon av dessa trafikanter utan leder endast till konflikter och irritation � s� kallad konfliktdesign.

P� fr�gan varf�r denna p�tagliga understandard och avvikelse fr�n den regionala cykelplanen �r Haninge kommuns svar detta:

�Hej!

Tack f�r dina synpunkter, i samband med utbyggnaden av trafikplats Vega kommer en st�cka ca 350 m av regionala cykelstr�ket byggas om, den str�ckan beh�lls med 3,0 m bredd. M�nga kommuner i Stockholms l�n anser att den ambition som anges i regionala cykelplanen med den totalbredd p� 5,3 m inte kan genomf�ras p� m�nga s� st�llen. Detta beror dels p� hur vi har exploaterat s� utrymmet inte finns samt att i det kan bli tal om plan�ndring och markinl�sen som i sin tur medf�r h�ga kostnader. D�r det finns ett mycket stort cyklandeunderlag skulle man kunna bredda cykelstr�ken till 5,3 m och detta sker troligen f�rst n�rmare Stockholm.

Med v�nlig h�lsning

XXXX��

Haninge kommun�

Kommunen s�ger h�r att i stort sett allt annat var viktigare i detta projekt �n att skapa en grundl�ggande och funktionell standard p� cykelinfrastrukturen. Det trafikslag som f�r de s�msta f�ruts�ttningarna i denna nya stadsdel �r cykel, tv�rtemot de fina orden som beskriver stadsdelen och projektet. Kommunen g�r sig �ven f�respr�kare f�r andra kommuner och ifr�gas�tter de standarder som anges i den regionala cykelplanen. Sedan kommer inv�ndningen att det inte f�r kosta f�r mycket pengar att bygga cykelinfrastruktur. Kommunen f�r sedan ett sannolikhetsresonemang, inte ett funktionsresonemang - att det inte �r s� m�nga cyklister (och underf�rst�tt �ven f� g�ende) s� det beh�vs inte dessa breddm�tt. Det �r ett resonemang kommunen aldrig skulle f�ra n�r det g�ller biltrafiken, d�r minsta lilla gata som byggs �r tillr�ckligt bred f�r att s�kert kunna m�tas oavsett hur f� bilar som f�rdas d�r. Man l�ser grundl�ggande funktioner, framkomlighet och trafiks�kerhet � men bara f�r vissa trafikantgrupper.

N�r det sedan g�ller cykelpassagerna �ver v�g s� avviker �ven de fr�n den standard som tagits fram f�r cykelpassager i cykelplanen. Detta f�r till f�ljd att det blir s�mre trafiks�kerhet och framkomlighet f�r s�v�l cyklister som g�ende.

�"�gett g�ng- och cykelv�gar prioritet�

Hur detta kan vara i linje med Haninges kommunalr�ds ord i debattartikeln och de fina ord som finns om cykel i projektet Vega �r f�r mig en g�ta.

Eller f�rresten, det �r ingen g�ta. Det �r som vanligt, ett normalf�rh�llande, d�r cykeltrafik �r l�gt prioriterat och kommer l�ngt ner i samh�lls- och trafikplaneringen. Cykelinfrastruktur prioriteras inte, f�r inte ta plats och f�r inte kosta. Trots alla fina ord som s�ger n�got helt annat...

S� ist�llet f�r att b�rja arbeta efter den regionala cykelplanen, bygga bort alla dessa brister som finns i den regionala cykelinfrastrukturen och skapa grundl�ggande och funktionell cykelinfrastruktur, l�gger nu Haninge kommun till nya och underm�liga objekt till cykelplanen. Kommunen har endast tv� regionala cykelstr�k. Inte ens p� dessa finns� ambitionen att uppn� en rimlig och acceptabel standard f�r cykeltrafik.

�"Det �r viktigt f�r att cykeln ska f� j�mb�rdiga f�ruts�ttningar att konkurrera med bil och kollektivtrafik p� regional niv�. Den regionala cykelinfrastrukturen har i dag p� sina h�ll v�sentliga brister��

�"Ett �kat cyklande i Stockholmsregionen �r en framtidsfr�ga�

Bara n�gra kilometer norrut bygger Stockholm nya regionala cykelstr�k p� Perstorpsv�gen och Flatenv�gen. Dessa byggs med regional standard. En standard som sj�lvklart kommer cyklister fr�n Haninge till nytta d� inpendling till Stockholm dominerar i regionen. Men i sin egen kommun f�r de n�ja sig med en underm�lig standard, en standard som d�ms ut av den regionala cykelplanen men som anses fullt tillr�cklig n�r fr�gan st�lls till Hanninge kommun.

Det �r som att bygga enkelsp�r f�r pendelt�get, eller bygga gator och v�gar s� smala att man inte kan m�tas. Nu blir det ju inte s� utan det �r dubbelsp�r, ny pendelt�gsstation, nya v�gar, nya p�- och avfartsramper, ny trafikplats, v�l dimensionerade och med god kapacitet och framkomlighet. Summa summarum �r det bil- och kollektivtrafik som f�r det b�ttre i detta nybyggda omr�de � inte cykeltrafiken.

�terigen �r cykeltrafik satt p� undantag.

�

Relaterade inl�gg:

�

Kommentera Kommentarer: 6

Endast 6 procent tar bilen till butiken

2 jun 2014

�

S� s�g det ut n�r Utrednings- och statistikkontoret i Stockholm studerade hur kunder och bes�kare tog sig till/fr�n butikerna och aff�rsverksamheter l�ngs 9 av stadens huvudgator (Intervjuer med kunder p� innerstadens huvudgator USK 2006).

�Gatorna som studerades var:

Sveav�gen
Odengatan
Fleminggatan
S:t Eriksgatan
Birger Jarlsgatan
Karlav�gen
Hornsgatan
G�tgatan
Folkungagatan

Birger Jarlsgatan, en �verfylld cykelparkering!

�Vidare:

66 procent anv�nde f�tterna
20 % �kte kollektivt
6 % cyklade
6 % k�rde bil
Fler m�n �n kvinnor tog bilen

Fullt av cyklande shopaholics p� G�tgatan!

Sedan 2006 har antalet cyklister �kat med �ver 80 procent i Stockholms innerstad. S� skulle en ny studie genomf�ras�i dag �r det h�gst troligt att siffran f�r cyklister �r �nnu h�gre.

PM Nilsson skriver en ledare i dagens DI �Varf�r cykelboomen �r bra f�r ekonomin�

�St�der och stadsdelar med h�g tillv�xt och innovativ ekonomi �r ofta t�ta, med sm�skaliga butiker och restauranger, sm� f�retag och korta avst�nd mellan arbete och hem. Den stadsbebyggelse som v�xte fram f�re bilismen v�rderas konsekvent h�gre och attraherar smarta pengar och smarta m�nniskor. Allt talar f�r att den framtida h�llbara stadsutvecklingen kommer att likna den. H�r �r bilen ingen bra trafikl�sning. En kombination av r�ls f�r l�ngre resor och cykel f�r korta �r mer effektivt.�

�P� samma s�tt som man gjort g�gator b�r v�l valda bilfiler p� stadsgatorna omvandlas till cykelfiler. Det f�rs�mrar framkomligheten f�r bil men �ppnar helt nya m�jligheter f�r cykeltrafiken. Samma t�nkande b�r g�lla p� infartsv�garna fr�n f�rorter in till city, som b�r f� cykelfiler d�r man kan cykla snabbt och l�ngt.�

H�r slumrar en fantastisk potential f�r att f� ett rikare stadsliv och �nnu flera kunder till de olika aff�rsverksamheterna i Stockholms innerstad. Det handlar d� om att bygga fler cykelbanor, att bygga bredare cykelbanor och skapa fler cykelparkeringar.

Kungsgatan, dags att g�ra om denna paradgata och skapa en buss- och cykelgata!