Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Förbättringen blev ett livsfarligt spett

30 okt 2015

För ett tag sedan skrev jag inlägget:
Så "förbättrar" Trafikkontoret - inte säkrare för cyklister eller skolbarn 

I inlägget visade jag att det som Trafikkontoret byggt och kallade förbättringar för skolbarnen i själva verket var försämringar för de som går och cyklar. Som så många gånger förr hade de inte följt handböcker eller politiskt fattade beslut utan hittat på egna tokigheter. Och den så kallade förbättringen blev en försämring.

Nu kan vi på platsen se några försök till - förbättringar?

De enorma skyltarna som sattes upp och skymde sikten för trafikanterna är sedan en tid borta. Och nu kan vi se varandra - hurra! Det var ju onekligen en förbättring, eller snarare en återgång till hur det såg ut innan den så kallade förbättringen med skyltar genomfördes...


Skyltarna som var en del av "förbättringen" är nu borta, och sikten återställd...

Men...

Se här vad som lämnats kvar i direkt anslutning till cykelbanan:

Ett fint spett, utmärkt att spetsa skolbarnen och övriga på. Här har alltså hen som tog bort skyltarna och entreprenörens arbetsledare, stadens byggledare, stadens anläggningsansvarig och slutligen stadens projektledare alla missat denna lilla sak. Det har sannolikt varit både så kallad slut- och garantibestiktning av arbetet och platsen.

Men hej, ett livsfarligt spett är ju inte helt lätt att upptäcka!

En bit bort ligger förresten "förbättringsskyltarna" och skräpar, och har så gjort i många månader. Väldigt talande tycker jag...

Relaterade inlägg:

Varför blir det som det blir?

29 okt 2015

Har tidigare skrivit om stolparna som placerades mitt i cykelbanan på Hornsbergs strand.

Nu bygger staden om dessa åtta platser, staden kom till insikt att utformningen kanske inte var så lämplig.


Foto: Anders Vallin

Men hur blev det så här från början? Varför placerades stolparna i cykelbanan? Var det ingen som såg det tokiga från början?

Jag arbetade som cykelansvarig på Trafikkontoret när denna cykelbana planerades och utformades. Min kollega X deltog i projektet och bad mig granska ritningarna på cykelbanan. Jag anmärkte då på den olämpliga utformningen av övergångsställena och placeringen av stolparna. Och påtalade att vi tagit fram en typlösning för hur sådana här punkter ska utformas för att vara funktionella och säkra. Och att det är den lösningen som skall användas. Här är typlösningen:


Typlösning från handboken Cykeln i staden

Det svar jag fick och det som hände illustrerar mycket väl hur cykel hanterades och fortfarande hanteras när staden växer och bygger nytt.

Svaret var:
Det var inte möjligt att bygga cykelbanan och övergångsställena på något annat sätt. Det var nämligen av yttersta vikt, enligt inblandade arkitekter, att kantstenslinjen utmed gatan följde samma linje som stenmurens linje.

Och så blev det. Det spelade ingen roll vad jag sade, att jag påtalade för mina chefer det olämpliga med utformningen, det spelade ingen roll vad någon handbok och typlösning sa skulle göras. Linjerna var det som var viktiga och skulle gälla - över allt annat. Linjer som ser bra ut på en ritning och från 500 meters höjd. Ni kan se på bilderna nedan hur linjen för mur och kantsten följer varandra:

Så här kan det gå till när vi planerar, när vi bygger stad och trafiksystem. Det är på intet sätt något undantag, ni kan läsa om fler exempel i relaterade inlägg nedan. Cykelns status, cykelkompetens och konsekvenser för cykeltrafiken och de individer som cyklar väger många gånger mycket lätt i stadsbyggandet.

Forskaren Martin Emanuel konstaterar i sin doktorsavhandling "Trafikslag på undantag":

"Dagens cykelplanerare kämpar ännu med ett arv från 1950- och 1960-talen. Trots den uppvärdering cykeln fått i policydokument, möter den som vill skapa bättre förhållanden för cykeltrafiken stora svårigheter. Svenska cykelplanerare ondgör sig över låg medelstilldelning, dåligt utvecklade planeringsverktyg och cykelplaneringens svaga position inom den övergripande planeringen."

Nu byggs alla åtta platser om - enligt typlösningen. Linjerna är uppenbarligen inte lika viktiga längre. Vi får väl hoppas att trägen vinner...

Relaterade inlägg:

 

Lövhalka existerar inte

27 okt 2015

För majoriteten av landets kommuner och Trafikverket existerar inte lövhalka på cykelbanorna. De har nämligen valt att definiera löv som skräp. Och därmed behöver löven endast städas bort från cykelbanorna när de sista löven fallit från träden.

Vi som cyklar har nog en liten annan uppfattning och erfarenhet vad gäller löv på cykelbanorna. Även Statens väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) har en annan uppfattning. VTI redovisar klart och tydligt att mängder av cykelolyckor har sin bakgrund i lövhalka:

- Det kan bli väldigt halt och allvarliga skador, effekten är densamma som vid ishalka, säger forskaren Anna Niska vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

Av alla cykelolyckor med personskador i oktober månad 2007 - 2012 berodde 11 procent på lövhalka.

Trafikoperatörerna av spårtrafik har även de en helt annan uppfattning om löv och vilka konsekvenser som kommer av dem - lövhalka!

Slutsatsen är glasklar - löv på cykelbanan innebär lövhalka och leder till olyckor där människor kommer till skada.

Men alltså inte glasklart för landets kommuner och Trafikverket som ju inte gör tillräckliga insatser. Vad landets väghållare gör genom att klassa löv som skräp och inte halka är att de lägger över allt ansvar på trafikanterna att hantera situationen. Vidare så talar de klart och tydligt om att nollvisionen omfattar inte cykeltrafiken.

Ett annat förhållningssätt som väghållarna kunde ha är ju att hantera löven som man hanterar is- och snöhalka. Att de helt enkelt åkte ut vid behov och sopade bort löven från cykelbanorna. Inte särskilt avancerat kan jag tycka men ändå sker det inte.

Vilka är det då som bestämmer över våra väghållare? Jo det är ju vi, genom våra folkvalda politiker. Så då kanske vi skulle ta och kräva en ändring av dem. Om de nu vill arbete för nollvisionen och för ett ökat och säkert cyklande...

Här följer några exempel på skräpiga cykelbanor, dock helt utan lövhalka...


Upp- /nersförsbacke och kurva. Sladdar nerför och slirar uppför. Men inte är det lövhalka inte!


Allt är inte bara lövskräp, även barrskräp finns det gott om på cykelbanorna! Men varken löv- eller barrhalka existerar!


Se vilken fin matta av lövskräp! Så mycket löv att det knappt går att se asfalten under. Men lövhalka är det definitivt inte!

Uppdaterad 2015-10-28:

Fick tips på twitter om att Nacka kommun regelbundet sopar bort löv från cykelbanor. Ställde frågan till kommunen om så var fallet och här är deras svar:

Bra där Nacka! Nu hoppas vi att fler följer detta goda exempel och skapar säker och bra framkomlighet för cykeltrafik. Lösningen finns och är enkel och billig.

Uppdaterad 2015-11-02:


Foto: Helena Sahlén Folke

Som om problemen med löv på cykelbanorna inte var nog. När gräset i parken ska bli fint och rensas från löven, vad gör vi då? Självklart blåser vi ut löven på cykelbanan. En lämplig plats att lägga skräp på. Genomfört av den Stadsdelsförvaltning som anser att cykeltrafik sker på nåder i stadens parker. Så då blir jag inte särskilt förvånad över att de även anser att cykelbanan är en lämplig uppsamlingsplats för parkens löv. Inte så vanligt att vi ser motsvarande på Rålambshovsledens körbanor. Det är skillnad på trafikant och trafikant.

Uppdaterad 2015-11-06:

Vi kan konstatera att staden fortsätter med den något märkliga metoden att blåsa rent gräset från löv och lägga löven på cykelbanorna. Som om det inte fanns något annat sätt. Vilket det ju självklart gör. Detta sätt är det enkla och billiga sättet - och där cyklar man ju bara...

Frågade stadens trafikborgarråd om detta är ett rimligt sätt att utföra arbetet på. Fick ett snabbt och positivt besked:

Så då får vi hoppas att borgarrådets mycket tydliga besked även når ut till ansvariga tjänstemän i förvaltningarna som uppenbarligen tycker detta är lämpliga arbetsmetoder.

Relaterade inlägg:

Här vill mina cyklar bo och parkera!

26 okt 2015

 

Jag har ju tidigare skrivit om cykelplaneringen i exploateringsområdet Årstafältet här i Stockholm och att det ser lovande ut. Nu börjar vi se de första tecknen på att vi kanske går en ny morgondag tillmötes.

Nu handlar det om cykelparkering. Och en mycket genomtänkt och lovande sådan. Ett helt kvarter där vi ser att det planeras bra cykelparkeringar för både boende och besökare. På detaljplanespråk är det Valla 1 och kvarter C där Erik Wallin är byggherre. Här planeras väl utformade och dimensionerade cykelrum i entréplan till de olika fastigheterna. Rum som till och med är förbereda för att kunna rymma lastcyklar och cykelkärror. Cykelrummen finns i direkt anslutning till entréer och ger direkt access till kringliggande cykel- och gatunät och bostäderna. Parkeringstalet är 2,5 cyklar på 97 lägenheter vilket sammanlagt ger 242 platser. Alla dessa platser är inomhus i cykelrummen.

Utöver cykelparkeringar förbereds även utrymme för cykelverkstad/butik/café.

Här en planbild som visar var cykelparkeringarna och cykelverkstaden är lokaliserade:

Här är några gatuvyer och illustrationer över entréerna till cykelrummen:


Bilder från kvalitetsprogrammet för Valla 1 kv C

Cykelrum i entréplanet, dörrar som öppnas automatiskt. Dörrar tillräckligt breda för att klara lastcyklar, cykelkärror osv. Sedan en cykelverkstad runt hörnet. Det blir enkelt, tryggt och säkert att leva ett liv med cykel här.

Utöver cykelparkeringarna inomhus planeras korttids-/besöksparkeringar på gatumark. Dessa är utformade på sådant sätt att de enkelt kan utökas om behovet finns. Något jag är övertygad om kommer att behövas.

Så byggherrar, fastighetsägare, husarkitekter med flera, här har ni modellen för era fastigheter. Anta utmaningen och skapa ännu bättre lösningar och funktioner för cykelparkering i och vid era bostäder - se till att era kunder kan leva ett enkelt liv med cykeln.  Detta är framtiden ni ser. Och jag lovar er, betalningsviljan för detta finns - det går att göra affärer.

 

Relaterade inlägg:

 

 

Livsfarligt att svänga höger vid rött?

18 okt 2015

 

På senare år har frågan om att tillåta cykeltrafik svänga höger vid rött dykt upp lite då och då. Nu senast i Stockholms stads budget för 2016, staden vill att detta ska testas på lämpliga platser. 

Detta förslag väcker ofta massor av åsikter och känslor. Kommentarsfälten på olika mediers sidor visar på en häpnadsväckande allmänbildning på området. Landet är fullt av trafikexperter som självklart vet allt och hur det kommer att gå. Särskilt verkar de ha mycket goda kunskaper om hur cyklister är och beter sig – ingen tvekan där inte.

Och mitt i allt gapandet om hur olämpligt och livsfarligt detta skulle vara så glömmer vi bort det fullständigt självklara. Detta existerar redan idag, i stor omfattning, överallt i hela landet – för biltrafiken. Se här ett litet axplock på lösningen som finns överallt. Allt för underlätta och öka framkomligheten - för biltrafiken.

Hela biltrafiksystemet är fullt med dessa lösningar för att undanta högersvängade motorfordon från rött i trafiksignalen. Foto: GoogleMaps

Och se på tusan, vissa har nått en större mognad, insikt och kunskap vad gäller cykeltrafik! Och har genomfört möjligheten att svänga höger vid rött för cykeltrafiken:


Foto: Patrick Garçon


Foto: Fietsberaad


Foto: Fietsberaad


Foto: BicycleDutch

Samma förhållanden. Cykeltrafiken har väjningsplikt mot gående som korsar gatan på grönt och mot korsande biltrafik som har grönt. Precis som biltrafiken i bilderna ovan.

Men när det gäller att göra detta för cykeltrafiken i Sverige är det förstås omöjligt, fullständigt olämpligt, det är livsfarligt. Som chefen för trafikpolisen i Stockholms län säger:

”Blir det dessutom lagligt för cyklisterna att köra mot rött skulle det bli ännu mer kaos.”

Studier från Väg- och transportforskningsinstitutet visar att 50 procent av motorfordonsförare inte väjer för gående vid övergångsställen. Något som med all tydlighet visas i olycksstatistiken, 74 procent av dödade fotgängare dödas i kollision med motorfordonsförare. 1 procent dödas i kollision med cyklister.

Så vad är skillnaden?

En två tons bil eller 25 tons buss kan undantas och ges möjlighet att svänga höger vid rött, men inte en 10 kilos cykel. För går det åt helvete…

Ser vi till olycksstatistiken är det ju motorfordonstrafikens möjlighet att svänga höger vid rött som borde förbjudas. För att använda ord som ofta förs fram om cykeltrafik - det är ju livsfarligt!

Kanske dags att bli professionella och lämna amatörerna bakom oss.

 

Relaterade inlägg:

 

Ladda fler


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!