Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Jag cyklar på gångbanan

30 nov 2015

Här tog det stopp. Jag kommer varken av eller på cykelbanan.
Det står bilar parkerade längs gatan vilket gör att det inte finns någon öppning för att säkert och funktionellt komma förbi med cykel, särskilt inte med lastcykel eller cykelkärra som jag och barnen ofta färdas med på denna plats.

Och står det inte bilar parkerade (vilket det alltid gör utom på städdagen) så är det en tolv centimeters kantsten som ska forceras.



Så vad gör jag då? Jag cyklar vidare på gångbanan tills det kommer en öppning som jag kan använda mig av. Så det bär av åt höger eller vänster:


En öppning åt höger...


...eller en öppning åt vänster?

Och här kommer till slut en öppning lite längre bort på gångbanan, cirka hundra meter bort:

Här finns en sänkning och fasning av kantstenen och aldrig parkerade bilar. Det är en nybyggd in- och utfart till ett nytt hus och garage. Då anser staden att det är viktigt med en funktionell lösning, man måste ju komma in och ut ur garaget – för inte kan man köra bil över en tolv centimeters kantsten och genom parkerade bilar? Vid cykelbanans början och slut är det uppenbarligen inte lika viktigt med en funktionell och framkomlig lösning.

Hur blev det så här? Det hela började för flera år sedan som ni kan läsa om i inlägget Blir det världsklass eller världskass?

Längs gatan skulle det byggas hus. Det började med ett omfattande arbete med att bygga ut fjärrvärme, stora delar av gatan och anslutningen till cykelbanan grävdes upp. När sedan arbetet skulle återställas upptäckte jag att man satt tillbaka kantstenen med tolv centimeters höjd. Jag skrev då till projektledaren på stadens Exploateringskontor:

Hej!

Nu börjar ju Pepparvägen bli klar och jag ser då att vid upp/nerfarten från gång- och cykelbanan som leder upp till Rottnerosbacken är det en 12 cm kantsten. Detta gör att det blir mycket besvärligt att cykla upp/ner från cykelbanan/Pepparvägen. Det är ju inte allt för länge sedan som staden/Trafikkontoret anordnade en tävling: Bort med kanten, där cyklister uppmanades att komma in med platser där kantstenarar i anslutning till cykelbanor behövs sänkas/tas bort.

Det vore bra om det även gjordes på denna plats.

Med vänlig hälsning

Svaret från projektledaren på Exploateringskontoret blev detta:

Peab skall bygga 3 hus så det är ingen större vits att sänka just den kantstenen

Mvh
XXXX

Jaha, det ska alltså inte fungera varken under byggtiden eller efter att bygget är klart?

Jag kontaktade då projektledaren via telefon men hon vidhöll sin uppfattning -”så här ska det vara”. Det spelade ingen roll vad jag sa, vilka handböcker eller styrdokument jag hänvisade till.

Pust och stön, detta skulle alltså bli min vardag under ett antal år. Två gånger om dagen skulle jag behöva forcera parkerade bilar och denna kant med lastcykeln eller cykelkärran med barnen i.

När sedan Peab etablerat sig på platsen för att bygga hus kontaktade jag platschefen. Han förstod genast problemen och fixade snabbt till ramper i asfalt för att enkelt ta sig upp och ner för kantstenen och cykelbanan. Och inte bara det, ett tillfälligt övergångsställe anlades så att bilar inte skulle parkera för öppningen och hindra cyklister och gående.

Snabbt, enkelt och funktionellt – stort tack Peab för att ni gjorde min och andras vardag lite enklare under dessa år!

Men jag var fortfarande orolig för att ramper och övergångsstället skulle försvinna när Peab blev klara med husbygget. Jag kontaktade Trafikkontoret i förhoppningen att de skulle förstå problematiken lite bättre än vad Exploateringskontoret gjort. Jag skrev:

Hej!

Under ett antal år har Peab byggt bostäder på Pepparvägen i Hökarängen. Peab har tagit stor hänsyn till cykeltrafiken i arbetsplatsområdet och sett till att den cykelväg som finns där alltid varit farbar. Bland annat har man lagt ut en asfaltslimpa mot kantstenen så det varit möjligt att komma av/på cykelvägen. Vidare har man lagt ut ett tillfälligt övergångsställe samt stannaförbud så att en öppning till cykelvägen finns istället för en rad av parkerade bilar som hindrar att man kommer av/på cykelvägen.

Nu är arbetet på väg att avslutas och Peab ska nu återställa. Detta kommer att innebära att det blir en 12 cm hög kantsten i början/slutet av cykelvägen. Vidare kommer det bli parkering tillåten på gatan. Detta kommer få till följd att det blir mycket svårt, ibland tom omöjligt att komma av/på cykelvägen.

Kanske går något att göra åt situationen?

Kanske en förhöjd/hastighetssäkrad gång-/cykelpassage så man enkelt och säkert kommer av/på cykelvägen?

Bifogar kartbild samt bild från platsen.

Med vänlig hälsning

Så här blev svaret från Trafikkontoret:

12 cm hög kantsten är standard. Sänkning av kantsten sker vid ordinarie övergångsställe och kan ske vid till exempel vissa in och utfarter om det bor rörelsehindrade vid aktuell fastighet.

Mvh
X
XXX

Smack, där fick jag en rejäl örfil! Rättning i ledet och tyst på dig. Det finns en standard och den är till för att följas, punkt slut.

Det är ju tydligt att personen som svarade inte har någon som helst aning om vem jag är, min bakgrund och kunskap på området. Jag skrev då tillbaka till Trafikkontoret och handläggaren: 

Hej!

Standard säger du. Det stämmer ju inte med hur det ser ut i verkligheten så ta gärna en titt på de bilder jag bifogar. Att det står så i Teknisk Handbok må var hänt men tittar du i Trafikkontorets handbok för cykelinfrastruktur "Cykeln i staden" står där att Ks ska nollas alt tas bort i början/slutet av cykelvägar/-banor. Och det är just så det ser ut på många platser runt om i staden. Men som sagt inte på den plats jag mailade om tidigare.

Svara mig gärna hur är det tänkt att jag ska komma på/av denna cykelväg med en 12 cm kantsten?

Hälsn

Något svar på mitt mejl har jag ännu inte fått…

Och så här ser den standard ut som Trafikkontoret hänvisar till ut i verkligheten:


Hela staden är full av platser där kanstenen tagits bort alternativt sänkts för att göra det säkrare och enklare att cykla. Standard med tolv centimeter - tror inte det!

Först tänkte jag här skriva något svavelosande över dessa handläggares agerande men nöjer mig ännu en gång med att konstatera att behovet av interutbildning och kompetenshöjning i allra högsta grad kvarstår.

Så nu har den här något ovanliga och absurda situationen uppstått: under byggperioden var förhållandena avsevärt bättre än de är nu när bygget är avslutat och förhållanden är permanenta – så som staden tycker de ska vara. Vilket är en otillgänglig cykelbana. Detta i staden som arbetar för att bli en cykelstad, som säger sig prioritera cykeln högst. Som även arbetar för att fler ska gå och cykla till skolan – vilket många försöker göra på denna sträcka. Och där staden tidigt i processen fick kunskap om att något var på väg att gå snett. Upprepade mejl och telefonsamtal till ansvariga och berörda spelade dock ingen som helst roll – det gick inte att ändra, det var förutbestämt hur det skulle bli.

Så därför cyklar jag på denna gångbana. Och jag kommer inte kliva av och leda min cykel fram till de punkter där jag kan komma ut i gatan. Men jag kommer att fortsätta arbeta för att få till vettiga och funktionella cykellösningar i denna stad. Och det är uppenbarligen en lång och mödosam resa där man ständigt möter idioti i olika former.

Jag drömmer om att en gång få ett annat svar, ett svar i linje med:

Hej Krister!

Tack för dina synpunkter. Det ser inte bra ut det du beskriver och visar på bilderna. Självklart måste man kunna använda cykelbanan, det är ju det som de är till för. Detta måste vi titta på och försöka få en bättre lösning på. Har du möjlighet att ses på platsen för att se vad som kan göras?

Mvh

XXXX

Trafikkontoret

När kommer jag få det svaret?

 

Relaterade inlägg:

Årstabron, svar från Trafikverket

24 nov 2015

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om att det vore bra att använda Årstabrons serviceväg också som cykelbana.
Servicevägen - en helt ny cykelförbindelse mellan Årsta och Södermalm

Nu har Trafikverket svarat på mitt förslag om att kombinera servicevägen med en cykelbana på Årstabron. Så här lyder Trafikverkets svar:

"Hej Krister!

Din idé är väldigt god men servicevägen på Södermalm slutar med en vändplats och är omgiven av järnvägsspår från gamla och nya Årstabron.

Det finns ingen möjlighet att på ett enkelt sätt ansluta till omgivande GC-vägnät. Entrén från Årsta är även omgiven av spår med full trafik. Ingen trevlig miljö för en GC-väg.

Med vänlig hälsning

XXXX
Kundtjänsthandläggare"

Se där, Trafikverket tycker det är en "väldigt god" idé!

Men... där kom just en av de invändningar som jag skrev skulle komma:

"Nästa invändning är att det finns ju inga ramper i var ände av servicevägen som ansluter till gång- och cykelvägnätet. Då bygger vi dem säger jag då. Ett statligt verk som byggt Södra Länken, Norra Länken, Citybanan, Citytunneln och till slut kom igenom Hallandsåsen borde nog klara av en så liten och enkel uppgift som att fixa två gång- och cykelramper i var ände av bron - tycker i varje fall jag."

Men det går inte, det är för komplicerat att bygga cykelramperna. Säger Verket som nyligen byggt klart Norra Länken och snart Citybanan. Som nu ger sig på Förbifarten med full kraft och provborrar för Östlig förbindelse. Det är för komplicerat...


Från den röda lilla byggnaden högst upp till höger i bilden och ner till bron är det för komplicerat att bygga en ramp för cykeltrafik. Det kan man inte tro när man ser både den nya och gamla Årstabron i bakgrunden...

Invändningen om att det inte när någon trevlig miljö såg jag inte komma, är väl för skadad av allt cyklande och planerande i en storstadsmiljö full av olika trafikmiljöer. Många som är avsevärt tuffare och eländigare än vad Årstabron är (Hej Långholmsgatan!). Årstabron är ju rena rama lyxen tycker jag, att så centralt i staden slippa motorfordonstrafiken är ju underbart. Miljön kan ju göras trevligare, om man vill. Trafikverket la ju ut 50 miljoner kronor på konst för att göra Norra Länken lite trevligare för dem som färdas där. 50 miljoner kronor, det skulle ju inte ens cykelramperna kosta. Så då blir det ju lite pengar över till konst för att göra miljön kring Årstabron lite trevligare.

Om det nu är en "väldigt god idé" så tycker jag att det minsta man bör göra är ju att studera hur idén skulle kunna förverkligas, hur mycket det skulle kosta och vad samhällsnyttan av en sådan investering skulle vara. Men så fungerar uppenbarligen inte Trafikverket. När det gäller cykeltrafik.

Relaterade inlägg:

Nu blir det kaffe!

23 nov 2015

Kusin Michael har till sin verksamhet Baristo Art/Rosteriet Vadstena skaffat en elassisterad lastcykel. Snart utrustad med espressomaskin och andra små attiraljer kommer cykeln trampas runt och fylla våra liv med lite njutning!



Dödens gång- och cykelbana

18 nov 2015

Se bilderna nedan. På denna gång- och cykelbana har två personer dött under 2000-talet. Allt talar för att fler kommer göra det om inte förutsättningarna ändras. Bägge olyckorna följde i stort sett samma förlopp, stora mängder gående på en smal gångbana, stora mängder cyklister på en smal cykelbana. Gående kliver ut i cykelbanan för att passera andra gående – kollision med cyklist. Gående faller och skadar huvudet så svårt att de senare avlider. Ingen av cyklisterna åtalas, enligt polisen har inte någon av de inblandade i olyckorna gjort något fel utan olyckorna berodde på utformningen av platsen och trängseln.


Stadsgårdsleden Stockholm. Foto: Daniel Hansson


Stadsgårdsleden Stockholm. Foto: Daniel Hansson

Och de stora bristerna är kvar. På dödens gång- och cykelbana har inget hänt. Det är så här Stockholms stad och Stockholms hamnar tar emot tiotusentals turister varje år. Detta är vad som erbjuds tiotusentals cykelpendlare. Varje dag. År in och år ut.

Hade detta varit en väg hade tongångarna varit annorlunda. Även kraven på åtgärder hade varit helt andra. Och åtgärder på dessa vägar hade genomförts - för miljarder. I nollvisionens land. Det brukar låta så här när det handlar om vägar:


Stadsgårdsleden Stockholm Foto: GoogleMaps

På Stadsgårdsleden däremot, där väntar vi bara på att nästa dödsolycka ska ske. Det saknas utrymme att göra något åt de stora problemen...


Relaterade inlägg:

Vägarbeten – därför går det åt helvete

9 nov 2015

Cyklister är den trafikantgrupp som skadas mest vid vägarbeten. Det har jag skrivit i flera inlägg och en debattartikel i Expressen om vägarbeten och cykel. Jag tänkte nu försöka beskriva varför det är så och vad som kan göras för att förbättra förhållandena. Mitt exempel är Stockholm, men det är i stort sett lika över hela landet. Gradskillnader i helvetet kan vi säga.


Trafikverket bygger portaler för trängselavgift. Då placeras livsfarliga spjut ut längs cykelbanan. Förlåtande vägmiljö är enbart för biltrafiken... Foto: Jon Jogensjö

Det som reglerar förhållandena vid vägarbeten i Stockholm är Teknisk handbok kap 5 Trafikanordningar. Där finns de krav och villkor som ett vägarbete måste uppfylla. Det ligger också till grund för utbildningen av stadens personal, entreprenörer och motsvarande som de måste genomgå för att få arbeta på stadens gator och vägar.

Det låter ju lovande detta – att det ställs krav.

Till kapitel 5 finns sedan en bilaga där en rad gator finns uppräknade, så kallade A-, B- och C-gator. Det är en redovisning av olika gators betydelse i trafiksystemet och hur, vad och när vägarbeten får förekomma här. Något motsvarande finns inte för cykelvägnätet.

Vi söker på ordet cykel i kapitel 5 och får fram följande:

Detta var allt om cykel i Teknisk handbok kapitel 5. Ett 62 sidor långt dokument, inklusive bilaga, som ligger till grund för utbildning av såväl stadens som entreprenörernas personal, och som ska berätta hur det får se ut på vägarbetsområden.

Det är alltså inte så konstigt att det många gånger ser ut som det gör och att cyklisterna är de som skadas mest vid vägarbeten. Hur de olika vägarbetena blir är helt ad hoc. Det är slumpen som avgör. Det beror till stor del på vilka individer som är inblandade och hur deras syn och kunskap om cykeltrafik är. Därför kan vägarbetet på den lilla cykelbanan där jag bor vara bättre anordnad än på det stora pendlingsstråket med tusentals cyklister.

Ingen styrning, inga krav – då blir det som det blir. Sanktionerat av väghållaren/staden.

Det ligger sällan i entreprenörens intresse att göra mer än de anser nödvändigt – sånt kostar bara tid och pengar. Och cykeltrafik utgör inte heller någon stor fara för vägarbetaren. De olyckorna lyser i stort sett med sin frånvaro i olycksstatistiken. Cykeltrafiken utgör mer ett irritationsmoment, en störning, i arbetet.

Är det lika illa överallt? Ja det är det skulle jag säga - det är nyanser i grått. Olyckorna är spridda över hela landet. Även de krav som ställs (eller inte ställs) är lika undermåliga. Här finns Trafikverkets utbildning Säkerhet på väg och Sveriges kommuner och landstings (SKL) handbok Arbete på väg. Bägge är undermåliga när det kommer till krav, råd och riktlinjer för cykeltrafik - i samma klass som Stockholms Tekniska handbok.

Göteborg försöker nu, år 2015, bringa lite ordning och reda genom att ta fram ny krav och riktlinjer:

Teoretiskt i varje fall. Det kommer att kräva tid, mod och stark vilja att få igenom dessa förändringar då utgångsläget i stort sett är detsamma som i Stockholm och övriga landet. Göteborg är ju annars mest känt för att det ofta såg ut så här vid vägarbeten för cykel:

Skylten visar tydligt den bristande kunskap som råder på området. Men den visar också en annan okunskap. Den näst största skadegruppen vid vägarbeten är gående (40 procent för cyklister, 34 procent för gående), så den säkerhetshöjande effekten av att kliva av cykeln och leda den till fots är nästan lika med noll!

Och som någon med större insikt och kunskap på området skrivit på skylten handlar det om:

"Lär er att planera istället"

Och hur lär man sig då att planera vägarbeten för cykel?

Så här säger VTI i sin rapport Vägarbeten på cykelvägar. Kunskapssammanställning och problembeskrivning:
De riktlinjer och rekommendationer som finns idag för vägarbete på och i anslutning till cykelvägar är inte felaktiga, men ofta otillräckliga och otydliga och behöver i större omfattning preciseras och följas av konkreta exempel.

Detta behövs göras enligt VTI:

  • Förtydliga och utöka riktlinjerna för vägarbeten på och i anslutning till cykelvägar
  • Lyft också fram komfort- och framkomlighetsaspekter.
  • Hantera inte slentrianmässigt cyklister och fotgängare som en homogen grupp, utan skilj på dem i de fall de har olika behov och förutsättningar.
  • Anpassa riktlinjerna efter cykeltrafikens omfattning och typen av infrastruktur.
  • Ange tydliga krav för tillåten tidsrymd för återställning av ytskikt.
  • Komplettera föreskrifter och riktlinjer/instruktioner med tydliga exempel.
  • Använd temporära färgmarkeringar i ytan vid omledning av cykeltrafik, när väglaget tillåter.
  • Informera om extra restid vid omledning.
  • Använd varningslampor på utmärkningsmaterial och avspärrningar i större utsträckning.
  • Hitta en alternativ utformning av körplåtar av stål.
  • Använd hasighetsdämpande åtgärder med stor försiktighet och endast när det är absolut nödvändigt.
  • Utöka uppföljning och kontroll för högre efterlevnad av uppsatta riktlinjer.
  • Komplettera gärna med att samla in cyklisternas observationer.
  • Verka för en kompetenshöjning hos utförande personal kring cyklisters behov.
  • Ställ krav på kompetens.
  • Anordna särskilda insiktsutbildningar.
  • Komplettera kursen "Säkerhet på väg" med utbildningsmaterial om
  • cyklister.
  • Markupplåtelse för övriga arbeten måste leva upp till gällande krav och polisen bör i större utsträckning delta i uppföljningen.

Det var väl inte så märkvärdigt? Tämligen basic, kan jag tycka. Något jag efterfrågar gång på gång här på bloggen - var professionell i hanteringen av cykeltrafik. Detta är ju något som sedan länge finns och görs för biltrafiken, men som lyser med sin frånvaro för cykeltrafiken. Så då är det bara att sätta igång och ta fram detta. Och vilka ska då göra det?

Det är något som de stora kommunerna kan göra själva – ta fram tydliga krav och riktlinjer för vad som ska gälla för cykeltrafik och vägarbeten. Göteborg har ju redan börjat - se och lär av dem.

Övriga kommuner bör ställa krav på SKL att de skyndsamt ska ta fram tydliga krav och riktlinjer för cykeltrafik och vägarbeten. Det är mycket tydligt att handboken Arbete på väg inte på långa vägar räcker till då den i stort sett inte hanterar cykeltrafik. De råd som finns i GCM-handboken är också långt ifrån tillräckliga, samt används i mycket liten utsträckning.

Sedan bör ju även Trafikverket skyndsamt komplettera utbildningen Säkerhet på väg med ett utförligt cykelavsnitt och cykelutbildning.

Detta är ett sätt att på sikt komma till rätta med de stora säkerhets- och framkomlighetsproblem som råder för cyklister (och gående) vid vägarbeten. Så att cykeltrafiken (och gång) i framtiden slipper vägarbetsområden som dessa:


Ingen omledning, ingen information. Cykelbanan avgrävd och cyklisterna (och gående) får själva lösa situationen - inte konstigt att det går åt helvete många gånger. Foto: Mattias Bäcklund


Vad prioriterar vi? Den tillfälliga körbanan är asfalterad, tydlig och jämn. Gång- och cykelbanan är mer grusad puckelpist och saknar belysning. Inte lätt och säkert att cykla här. Eller att ta sig fram med rullator som mannen på bilden gör.


Många kommuner arbetar aktivt för att fler ska gå och cykla till skolan. Detta är barnens cykelväg till skolan... Foto: Alvin Lindstam

Relaterade inlägg:

 

 

Ladda fler


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!