Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

Framtidens cykelbana?

29 feb 2016

En cykelbana. Separerad fr�n g�ende. 4,5 meter bred. Dubbelriktad. Mittlinje. Enkelt och tryggt att cykla om och m�tas. Skyddsavst�nd till r�cke och stolpar. Ungef�r s� h�r:

Bild: Trafikkontoret Stockholms stad

Nu �r detta inte enbart ett fotomontage. Det �r p� v�g att bli verklighet. Och d� ser det ut s� h�r:

Kantstenen flyttas ut och cykelbanan breddas upp till dubbel bredd

Tidigare s�g det ut s� h�r p� str�ckan:

Och h�r kan ni tydligt se skillnaden mot f�rr och nu:

I�bakgrunden ser vi den gamla cykelbanan. I f�rgrunden ser vi den nya, dubbelt s� bred. N�ringslivets transporter underl�ttas avsev�rt p� detta s�tt!

Inga som helst problem att m�ta en lastcykel fr�n MOVEBYBiKE p� denna cykelbana!

Sv�ngfesten runt tr�det kommer ocks� att f�rsvinna och cykelbanan kommer att g� rakt f�rbi p� andra sidan av tr�det:

Foto: Luca Mara�

Ett annat problem p� denna str�cka �r de �terkommande och stora vattensamlingarna p� cykelbanan, som vintertid blir ishav. F�rhoppningsvis �tg�rdas detta i och med den nya cykelbanan.

F�rden genom lilla Riddarfj�rden och dess ishav �r snart ett minne blott! Foto: Federico

Str�ket �r ett av Stockholms mest trafikerade cykelstr�k. Upp mot 10�000 cyklister per dygn cyklar h�r och en stor del av v�sterorts cyklister passerar denna str�cka. Det �r tr�ngt, smalt, k�bildning och st�ndiga incidenter. Hela denna f�r�ndring har varit m�jlig genom en omf�rdelning av trafikytorna. Parkeringsplatser och k�rf�lt f�r biltrafiken har f�tt ge plats f�r b�ttre cykelf�rbindelser.

En mycket viktig f�rb�ttring av detta str�k och av principiell stor betydelse � detta blir f�rhoppningsvis utg�ngsl�get f�r vidare f�rb�ttring av detta och andra cykelstr�k som byggs och byggs om i Stockholm.

Framtiden kanske �r h�r!

�

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 2

Svensk konfliktdesign

25 feb 2016

Skriver idag p� Expressen Debatt�om det fr�msta k�nnetecknet f�r landets cykelinfrastruktur: G�NG- och cykelv�gar eller kanske ett b�ttre ord �r konfliktdesign.

Andra debattartiklar:

Kommentera Kommentarer: 0

Lekstuga p� cykelv�gen

22 feb 2016

H�r f�ljer en ber�ttelse om vad du kan f� uppleva p� din f�rdv�g som cyklist � en ber�ttelse som jag tror kommer f� en forts�ttning - kanske a never ending story. Vi kan kalla det att ansvariga f�r g�ng- och cykelv�gen har lekstuga med cykelv�gen och dess trafikanter � en farlig lekstuga. P� en kort liten str�cka av cykelv�gen har cyklister under n�gra �r f�tt uppleva f�rvaltningens kreativitet och lekstuga vad g�ller bilhinder p� g�ng- och cykelv�gen. Det b�rjade med att en ny g�ng- och cykelf�rbindelse skulle byggas i s�dra Stockholm. En ny bro �ver j�rnv�gssp�ren som skulle inneb�ra en avsev�rd genv�g och f�rb�ttring. Dagarna efter att f�rbindelsen �ppnats s�g det ut s� h�r vid brons s�dra landf�ste:

Inte s� ofta vi m�ter en gr� och m�rk betonggris mitt i v�gen, p� cykelv�gar �r det en standardl�sning...

Sedan f�ljde n�gra, hur ska jag s�ga, arga samtal till f�rvaltningen. Betonggrisen plockades till slut bort. Den ersattes med detta:

Tv� bommar tv�rs �ver hela g�ng- och cykelv�gen. Placerade p� s�dant s�tt att det var helt om�jligt att passera dem cyklandes � du var tvungen att kliva av cykeln och tr�ckla den genom �ppningen. Kom du med lastcykel eller cykelk�rra var det bara att f�rs�ka ta v�gen f�rbi i diket eller v�nda om.

Till slut, efter ytterligare samtal till f�rvaltningen, plockades en av bommarna bort:

Se s� bra bom och betong syns i skymningen! Ett under av trafiks�kerhet...

Sedan gick det inte l�ng tid innan n�sta hinder p� cykelv�gen d�k upp. Denna g�ng en stor sten mitt p� cykelv�gen vid brons norra landf�ste:

Foto: Mattias Bengtsson Bystr�m

Och kort d�refter tv� stora stenar p� cykelv�gen i n�ra anslutning till platsen d�r bommarna placerats ut:

Den som placerade ut dessa stenar hade inte ens det goda omd�mmet att placera dem under belysningen - det ska uppenbarligen vara en utmaning och s� sv�rt som m�jligt att uppt�cka dem. Foto: Mattias Bengtsson Bystr�m

Och h�r kanske vi tror att denna historia slutar. Icke sa Nicke. Dags f�r ytterligare lite hinder p� v�gen. Denna g�ng i norra �nden av cykelv�gen. En kombination av stenar och bommar � denna g�ng f�rgglada f�r att h�lla hum�ret uppe!

Sj�lvklart gick det inte att cykla f�rbi dessa hinder. Eller v�nta, det g�r det ju visst. Titta till h�ger i bilden nedan, en liten in-/utfart f�r biltrafiken bredvid cykelv�gen. D�r bommen oftast stod �ppen. T�nkte inte p� det! Och det kan jag s�ga er � det gjorde inte f�rvaltningen heller!

Och d� kan vi ju l�tt r�kna ut att sagan inte tar slut h�r heller. De f�rgglada stenarna plockas bort och ers�tts av n�gra rej�la betongblock:

Foto: Mattias Bengtsson Bystr�m

Men sagan forts�tter, den verkar inte ha n�got slut � a never ending story�

Betongblocken plockas bort och upp �ker tv� nya grindar:

Foto: Mattias Bengtsson Bystr�m

H�r en kartbild �ver cykelv�gen (r�tt streck) och alla platser som det placerats ut hinder p� (gr�na pilar):

N�r det g�ller lekplatser �r f�rvaltningarna mycket noga med att f�lja regelverket n�r dessa byggs. Allt f�r att det ska vara s�kert och ingen skall komma till skada p� grund av brister och faror i anl�ggningen. N�r det g�ller �regelverket� f�r cykelv�gar skiter samma f�rvaltningar h�gaktningsfullt i sitt eget regelverk f�r cykelv�gar. S� h�r s�ger stadens egen handbok Cykeln i staden om bilhinder p� cykelv�gar (s. 29):

Glasklart kan tyckas

Vad blir d� resultatet av denna of�rm�ga och ovilja att f�lja regelverket? M�nniskor kommer till skada visar studier fr�n V�g- och transportforskningsinstitutet (VTI). Framkomligheten f�r cyklister f�rsv�ras avsev�rt och f�r vissa typer av cyklar blir det till och med om�jligt att passera.

Vad har denna lekstuga kostat undrar jag? Idiotin har verkligen m�nga ansikten n�r det kommer till cykelv�gar.

Och ytterst �r detta ett ledningsproblem. S�v�l p� f�rvaltningarna som i politiken. F�rvaltningsledningarna m�ste se till att personalen �r kunnig och kompetent att l�sa sina uppgifter och att f�lja regelverken. Politiken m�ste vara tydlig med sina krav och uppf�ljningar samt verka f�r att alla f�rvaltningar arbetar �t samma h�ll och efter samma regelverk.�

Hur gick det till exempel med det politiska utspelet att nu fick det vara ett slut med alla idiotbyggen och dags att s�tta anst�llda, planerare, projektledare, entrepren�rer, konsulter osv. i skolb�nken f�r att l�ra sig cykeltrafik - det �r tydligt att den utbildningen inte b�rjat �nnu, eller s� fick flertalet underk�nt...

En del har dock kommit lite l�ngre i sin mognad och insikt - se h�r!

Relaterade l�nkar:

Kommentera Kommentarer: 10

Hur bred �r en cykelbana?

18 feb 2016

Har ni funderat �ver varf�r v�ra cykelbanor har den bredd de har? H�r f�r ni svaret � ett svar som handlar mycket om sannolikhet.

Till att b�rja med kan vi konstatera att det n�stan inte finns n�gra cykelbanor i Sverige. Det flesta �r n�mligen g�ng- och cykelbanor, eller g�ng- och cykelv�gar (gc-banor �r de som ligger utmed gator, gc-v�gar �r friliggande fr�n gator).

I Sverige finns det framf�rallt tv� dokument som inneh�ller regler och r�d n�r det g�ller utformning av cykelbanor. Det �r V�gars och gators utformning (VGU) och G�ng-, cykel-, och mopedhandboken (GCM-handboken). B�gge dokumenten �r framtagna av Trafikverket tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Vissa st�rre kommuner och n�gra kommuner som �r s�rskilt intresserade av cykel, har dessutom tagit fram sina egna handb�cker.

Ett fundament i dessa handb�cker �r det som kallas f�r Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer (DTS). Det �r allts� grundv�rdena f�r olika trafikantgrupper och fordon, s�som l�ngd, bredd, h�jd och yta.

Dessa v�rden s�tts i relation till en m�lhastighet f�r den anl�ggning som ska byggas � till exempel 20 eller 30 kilometer i timmen, n�r det handlar om en cykelbana.
F�ljer man dessa grundv�rden skulle en dubbelriktad g�ng- och cykelbana i de flesta svenska st�der och t�torter bli 4,3 meter bred. Teoretiskt kan d� tv� cyklister m�tas, samtidigt som de passerar tv� g�ende. En ganska rimlig situation och kvalitet kan tyckas � en grundl�ggande funktion. Samtidigt kan vi konstatera att f�, v�ldigt f�, dubbelriktade g�ng- och cykelbanor i landet �r s� pass breda. Ist�llet ligger majoriteten runt 2� - 3 meter och det ser ofta ut s� h�r:

Tungan r�tt i mun f�r att passera g�ende p� den dubbelriktade gc-banan. Ute p� gatan �r det tv� breda k�rf�lt f�r enkla och s�kra m�ten. Ut�ver det �r det �ven en rad f�r parkering.

Eller s� h�r:

En s� kallade gemensam g�ng- och cykelbana, f�r dubbelriktad trafik. Observera att k�rbanorna bredvid inte har samma problem med framkomligheten. Inte s�rskilt m�nga g�ende i k�rbanan heller...

En enkelriktad cykelbana d�r omcykling ska vara m�jlig blir i sin tur tv� meter bred enligt DTS. Men �ven detta m�tt �r ovanligt bland v�ra enkelriktade cykelbanor som oftast �r 1 - 1,5 meter. Och d� uppst�r dessa situationer:

Konsekvens av alltf�r smal cykelbana: cykling i k�rbanan f�r att kunna passera l�ngsammare cyklister. Samtidigt finns det sex stycken k�rf�lt f�r god kapacitet och framkomlighet f�r biltrafiken.

Samma problem uppst�r f�r cykelf�lt, cykla ut i k�rf�ltet f�r att passera andra cyklister:

Foto: Luca Mara�

De sammantagna bristerna f�rsv�rar och s�kerst�ller inte grundl�ggande funktioner s� som s�kra m�ten och omcyklingar, vilket ger s�mre framkomlighet, s�mre kapacitet och en cykelf�rd full av incidenter, inbromsningar och v�jningar. De leder �ven till st�ndiga konflikter och irritation med g�ende.

Varf�r har d� s� m�nga (g�ng- och) cykelbanor och cykelf�lt en otillr�cklig bredd som f�rsv�rar, eller till och med om�jligg�r, m�ten och omcykling?

Det �r h�r sannolikheten kommer in. Kommuner och Trafikverket g�r helt enkelt bed�mningen att m�ten eller behovet av att cykla om en annan cyklist eller passera g�ende s�llan uppst�r � de �r s� f�. Precis s� resonerar Haninge kommun.

Utg�ngsl�get �r m�nga g�nger att fl�det av g�ende och cyklister �r l�gt, men det �r ytterst s�llan det finns studier, r�kningar eller prognoser bakom dessa bed�mningar � det �r mer av en gissningslek. Och n�r m�ten eller behovet av omcykling �nd� finns p� dessa (g�ng- och) cykelbanor �r tanken fr�n v�gh�llaren att trafikanterna ska ta det lugnt, visa h�nsyn och samspela. Alla ska s� att s�ga f�rst� och f�lja de outtalade spelreglerna - gammal som ung, cyklist som g�ende, hund�gare och ryttare, barnvagnsf�rare och dramatendragare...

Detta �r ett resonemang som mycket s�llan anv�nds f�r biltrafik. Oavsett typ av gata och dess roll i trafiksystemet �r utg�ngsl�get n�stan alltid att tv� motorfordon ska kunna m�tas, exempelvis en lastbil ska kunna m�ta en personbil utan problem. Sedan �kar bara bredden p� k�rf�lten och antalet k�rf�lt med hastigheten och kraven p� �kad kapacitet f�r biltrafiken. Och du beh�ver mycket s�llan som bilist dela din yta med g�ende...

Vad f�r d� denna underdimensionering f�r konsekvenser? Det leder till s�mre framkomlighet, s�mre kapacitet och �terkommande konflikter, b�de mellan g�ende och cyklister, och cyklister sinsemellan. Ytorna r�cker helt enkelt inte till.

Cykelk� p� Munkbron, omcykling om�jlig p� en l�ng str�cka. Att cykla med lastcykel eller cykelk�rra �r f�renat med mycket stora sv�righeter. H�r fick cykeltrafiken det som blev �ver

Det blir m�nga g�nger den l�ngsammaste cyklisten som dimensionerar framkomligheten och kapaciteten p� de mer trafikerade cykelbanorna, medan �vriga f�r bilda led bakom denna cyklist.

Studier fr�n Nederl�nderna (Fietsberaad) visar att smalare cykelbanor �r mer olycksdrabbade �n breda, s�rskilt om sidoomr�det (motsvarande v�grenen) saknas eller �r otillr�ckligt och fyllt med v�xtlighet, murar, stolpar med mera.

Ett effektivt s�tt att smalna av redan f�r smala cykelbanor p�.�

Cyklisterna har helt enkelt mindre marginaler att g�ra fel, marginaler som ofta �r en sj�lvklarhet n�r det kommer till biltrafiken.�I Nederl�nderna��r riktlinjerna att en enkelriktad cykelbana ska vara 2 meter bred. En dubbelriktad cykelbana ska vara 4 meter. Det vill s�ga utg�ngsl�get �r att det alltid ska vara m�jligt att cykla om en annan cyklist samt m�tas. Och det finns ingen koppling till fl�det av cyklister n�r det g�ller dessa bredder. Och det �r cykelbanor, inte g�ng- och cykelbanor.

Det �r m�tt och ett f�rh�llningss�tt till cykeltrafik vi ofta bara kan dr�mma om i v�rt land. Det kallas h�r �verstandard. Och det �r vad s�kerhet, trygghet, framkomlighet och allm�nt dr�gliga f�rh�llanden m�nga g�nger �r f�r cyklister - en dr�m.

En dubbelriktad cykelbana i Nederl�nderna, 4 meter bred. Finns inte m�nga kilometer av detta i v�rt land...

Anledningen till denna understandard f�r cykeltrafik vi ser i landet handlar i stort sett om en enda sak: pengar. Det �r billigare att bygga och underh�lla smala (g�ng-) och cykelbanor. En annan anledning � dock inte den dominerande � �r att det �r kamp om ytorna, och att cykeltrafiken d� inte prioriteras. Det m�rkliga �r att detta resonemang om bredd och pengar lika v�l skulle kunna appliceras p� m�ngder av gator och v�gar som byggs och �r l�gtrafikerade med bilar. Helt enkelt att g�ra dem smala, med endast ett k�rf�lt och ett antal m�tesfickor f�r att hantera m�ten. Detta om n�got skulle spara stora pengar d� det �r avsev�rt dyrare att bygga och underh�lla gator �n cykelbanor.

Men detta �r som sagt mycket ovanligt. Utg�ngsl�get �r att motorfordon alltid ska kunna m�tas utan hinder - det vill s�ga s�kerst�lla grundl�ggande funktioner. Det �r helt enkelt olika m�ttstockar f�r cykeltrafik och biltrafik. Det �r en strukturell diskriminering som g�ng p� g�ng reproduceras och f�rst�rker det transportsystem vi har i landet. Som h�r p� Karlav�gen:

Foto: Peter Schantz

Tre korrekt dimensionerade k�rf�lt f�r biltrafiken. G�ngbanan �r cirka 1,2 meter, cykelbanan �r cirka 90 centimeter.�G�ende och cyklister f�r ta det som blev �ver och det blev inte s�rskilt bra f�r n�gon av dem...

Och s� undrar vi varf�r s� m�nga anv�nder bilen och s� f� anv�nder cykeln...

Relaterade l�nkar:

Kommentera Kommentarer: 11

Det h�r �lskar jag!

12 feb 2016

Jag: ska vi ta springcykeln till f�rskolan?

Min dotter: JA! Jag vinner, jag vinner... (det �r mycket t�vling i min dotters liv just nu!)

Och sen b�r det iv�g. Och det �r en underbar start p� dagen. Undra om de som tar bilen upplever samma sprudlande gl�dje och ot�lighet att komma iv�g hos sina barn n�r de fr�gar om de ska ta bilen till f�rskolan?

En early rider p� en Early Rider!