Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Önskelistan!

20 dec 2016

Favorit i repris! Det börjar bli ett antal önskelistor nu. Det är fortfarande inte några märkvärdiga klappar jag önskar mig, tämligen basic saker när jag tänker efter faktiskt. Så häng med så tar vi oss en titt på vad som finns på listan till tomten:

Jag vill planera och utforma fler breda cykelbanor:

Jag vill ha cykelbanor separerade från gående:

Jag vill ha raka och gena cykelbanor:

Jag vill ha prioritet när jag cyklar över gatan:

Jag vill ha cykelanpassade trafiksignaler:

Jag vill kunna cykla höger vid rött:

Jag vill veta vart vägen bär:

Jag vill ha säkra och bra cykelparkeringar:

Jag vill kunna ta med cykeln i kolleketivtrafiken:

Jag vill ha bra belysning på cykelbanan:

Jag vill ha servicestationer för min cykel:

Jag vill att alla cykelbanor ska sopsaltas:

Jag vill ha bra drift och underhåll av cykelbanorna:

Harness Balance XT

Jag vill kunna cykla mot enkelriktat:

Jag vill ha (om det nu behövs) cykelvänliga bilisthinder:

Jag vill inte ha några idiotiska kantstenar på cykelbanan:

Jag vill ha det där lilla extra:

Cykelslangen

Hovenring

Cykeln måste fram - gör hål i huset!


Waaijerbrug


De Fietskathedraal

De Groene Verbinding


Nescio bron - Europas längsta?


Sölvesborgsbron - Europas längsta?

Så där, nu var listan klar. Inte så lång, inte så märkvärdig, tämligen basic. Saker som det dräller av i mer cykelutvecklade länder och städer. Så nissarna i den nationella cykelstrategin fixar säkert detta i en handvändning!

Önskar er en God Jul och Gott Nytt År!

 

Bildkällor: BicycleDutch, Fietsberaad, Chris Keulen, Copenhagenize, Tekniska Verken Linköping, OKQ8, Jon Jogensjö, Erik Stigell, Rasmus Hjortshöj, Husqvarna.


Varför går du här?

12 dec 2016

Kanske ser du inte skillnad på gång- respektive cykelbanan? Kanske du helt enkelt inte bryr dig. Kanske känner du inte till trafikreglerna? Att det faktiskt inte är tillåtet att gå på cykelbanan om det finns en gångbana i närheten. Bötesbeloppet för att gå på cykelbanan är 500 kr.

Det här är intressant tycker jag: bötesbeloppet för att gå på cykelbanan är alltså 500 kronor. Det är samma bötesbelopp för att cykla på gångbanan. Så lagstiftaren ser alltså lika på dessa två företeelser.

Jag ställde en frågan till Polisen i Stockholm: hur många böter har de utfärdat de senaste åren för att man gått i cykelbanan?

Noll var svaret. Men en hel del böter var utfärdade för att man cyklat på gångbanan...

Detta skeva förhållande kan inte bero på att cykling på gångbana är ett större trafiksäkerhetsproblem än gående på cykelbana:

Vi alla kanske skulle ta och visa lite större förståelse och mer hänsyn där ute i trafiken. 

Så om nu inte Polisen bryr sig om var du går kan du väl själv tänka på var du går...


Foto: Joakim von Scheele


Foto: Arne B


Foto: Arne B


Foto: Jon Jogensjö


Foto: Arne B


Foto: Jon Jogensjö


Foto: Jon Jogensjö


Foto: Jon Jogensjö


Foto: Lena Sundin

Foto: Mikael Ström


Foto: Daniel Helldén

Relaterade inlägg:

Sopsaltaren sveper fram över landets cykelvägar

5 dec 2016

När jag började skriva om sopsaltaren för snart fyra år sedan på bloggen var det två kommuner i landet som sopsaltade delar av sitt cykelvägnät – Linköping och Norrköping. Sedan dess har fler och fler kommuner upptäckt de stora fördelarna med sopsaltning och i dag är det 26 stycken kommuner som sopsaltar – från Malmö i söder till Umeå i norr sveper sopsaltaren fram och gör vintercyklingen säkrare och mer framkomlig.


Sopsaltaren i aktion! Foto: Stockholms stad

Denna utveckling kunde jag inte riktigt ana när jag började skriva om sopsaltning. Riktigt roligt och glädjande att så många upptäckt och använder sig av metoden. Och jag är övertygad om att ännu fler kommer börja sopsalta. För så här säger resultaten:

Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI):

”Sopsaltade stråken ger högre standard än osaltade cykelvägar”

”Väglagsobservationer visar tydligt att sopsaltningen resulterat i ett bättre väglag än traditionell plogning och sandning. Det har i princip alltid varit barmarksförhållanden på de sopsaltade stråken, även då det varit snö och is på cykelstråk som inte saltats. VTI:s mätningar visar också att friktionen i genomsnitt varit betydligt högre på de sopsaltade stråken jämfört med de stråk som inte saltats.”

”Förutom att de objektiva mätningarna visar att sopsaltningen ger en högre standard vintertid, har allmänhetens respons varit mycket positiv.”

”Som helhet kan sägas att försöken med sopsaltning av utvalda cykelstråk i Stockholm hittills varit mycket lyckosamma och att det finns goda anledningar till att fortsätta med metoden även kommande vintrar.” 

Utvärdering av 10-års sopsaltning i Odense Danmark:

 “Ten years experience of operational and experimental spreading of NaCI brine on bicycle lanes in the Odense City Council areas has shown that this is environmentally the best method of combating icy surfaces on bicycle lanes. In more or less all the commonly occurring winter situations it has been possible to maintain a high level of service on the bicycle lanes by sweeping off any snow and spreading brine. It is however quite essential to a satisfactory result that the brine is spread as a preventive measure - for example on the basis of an automatic ice warning system. Environmentally the method has meant a reduction in the amount of salt spread by about 70% compared with the spreading of dry salt, without any increase in the transportation work and without any other negative environmental impact. In financial terms the method is comparable to the spreading of dry salt, while compared with graveling it costs less than 66%.”

Anna Niskas (VTI) doktorsavhandling Vinterväghållning och cykelvägar  2002:

“Metoden med borste för snöröjning och saltlösning, eller befuktad salt, för halkbekämpning ger en högre standard än traditionell plogning och halkbekämpning med krossgrus. Metoden innebär att man slipper isiga spår och löst grus på bara ytor, vilket är de väglag som cyklister skyr mest. De skärpta standardkraven, med bl.a. ett startkriterium för snöröjningen på 1 cm snödjup, var en bidragande orsak till den förhöjda standarden.”

Resultat från Stockholm:

      • 40 procent färre singelolyckor med cyklister på de sopsaltade stråken
      • Antalet fallolyckor med gående på de sopsaltade stråken har mer än halverats
      • 30 procent fler cyklister på de sopsaltade stråken


Sopsaltning, säkrare och framkomligare för cyklister. Och gående! Foto: Jon Jogensjö 

En annan viktig erfarenhet som detta visar är vikten av en stor och central aktörs agerande. Linköping började med sopsaltning för snart 15 år sedan. Men metoden fick ingen större spridning i landet förens Stockholm började testa metoden under 2012. Tänk då vilken effekt det skulle få om en nationell aktör som Trafikverket tog taktpinnen vad gäller att utveckla och förbättra inom cykelområdet - ett Trafikverk 2.0.

 

Relaterade inlägg:

Vi fortsätter bygga bort cykeltrafiken

2 dec 2016

Låt oss planera och bygga massor av hus, och vi placerar husen den befintliga cykelvägen. Självklart finns inte något förslag på hur cykeltrafikens behov då ska lösas. Men förslaget på de nya bostäderna innehåller självklart lösningar för hur biltrafiken ska fungera i det planerade bostadsområdet.

Detta är ett scenario jag råkar ut för tämligen ofta i min yrkesroll. Man ställs ofta inför ett mer eller mindre fullbordat faktum, en naturlag - här måste husen stå. Det är välrenommerade arkitektbyråer som tar fram underlag till nya bostadsområden och detaljplaner utan någon som helst hänsyn till cykeltrafiken – detta trots att kommunens översiktsplan säger att cykeltrafiken ska ha en central roll när staden växer och byggs ut:

”… planeringen måste skapa en stadsmiljö och en struktur som stödjer en kraftig utbyggnad av kollektivtrafik, främjar gång och cykel och som leder till att användningen av bil begränsas.” (s 8)

En grundläggande utgångspunkt måste vara att behandla cykeln som ett transportmedel, inte som lek eller rekreation. Det innebär bland annat att se till arbetspendlarnas behov under olika årstider och till behovet av säkra cykelförbindelser och parkeringsmöjligheter.” (s 21)

”Inrikta planeringen på ökad rörlighet för gående och cyklister. Gående och cyklister ska ges goda förutsättningar i hela Stockholm. Detta förhållningssätt ska vara en grundläggande utgångspunkt i planeringen för de samband och kommunikationsstråk som pekas ut i denna översiktsplan.” (s 21)

”De gemensamma målen är att ny stadsbebyggelse ska bidra till en mångsidig urban miljö där det är mer lockande att promenera och att använda cykeln för vardagsresor.” (s 42)

”Möjligheterna att röra sig i staden till fots eller med cykel på ett tryggt sätt ska vara en central utgångspunkt för planeringen.” (s 45)

Så nu sitter jag här med ett nytt bostadsområde som planeras i södra delarna av Stockholm. Och där cykelvägen, den enda cykelvägen mellan två stora stadsdelar, riskerar att helt och hållet försvinna - för där ska det byggas hus. Och det är inte första gången som det sker. Och jag behöver väl inte påminna om att för biltrafiken är det oförändrade förutsättningar, eller ska vi säga tuta och kör.

Nu vill man att kollegorna och jag lite så där i efterhand ska försöka fixa till något – vi kan kalla det sminka grisen – så att cykeltrafiken på något sätt ändå kan ta sig fram. Kommer det då att gå att göra något som blir bra för cykeltrafiken? Nej absolut inte, de grundläggande och avgörande förutsättningarna för cykel har ju planerats bort. Det kommer alltså bli sämre än det var innan, mycket sämre. I staden som säger sig prioritera cykeltrafik och vilja vara en ”cykelstad”.

Det är så tydligt att vi står inför stora utmaningar vad gäller att utbilda de personer och organisationer som på ett eller annat sätt är inblandade i byggandet av städer. Utbilda i hur man planerar och bygger för ett ökat och säkert cyklande. Det helt avgörande om detta ska lyckas är att cykelplaneringen är med från början, och inte något som katten kommer dragande med i efterhand. Så därför har jag ett förslag: i stället för att börja med att placera husen på cykelvägen - börja med att rita ut cykelvägen och placera sedan ut husen efter cykelvägens dragning. Jag undrar: när kommer vi få se sådana förslag?

I min värld går det att förena bostadsbyggande med högkvalitativ cykelinfrastruktur. Annars blir det ju som vanligt att cykeltrafiken sätts på undantag och grundläggande förutsättningar för ökad och säker cykling byggs bort. Stick i stäv med de fina orden om cykel och hållbart transportsystem som finns i stadens styrdokument.

Vårt nuvarande sätt att planera och bygga bostäder får ju istället helt motsatt effekt till alla de fina orden i styrdokumenten - vi fortsätter bygga och utforma för att vi främst ska använda bilen - för det är bilen som blir enkel och lätt att använda. Att använda cykeln blir svårt och besvärligt. Detta är inte hållbar stadsplanering 2016.

 

Relaterade inlägg:



Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!