Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arbetsgivare
  3. > Arkitektur
  4. > Barn
  5. > Belysning
  6. > Bicycling
  7. > Bilhinder
  8. > Botkyrka
  9. > Broar
  10. > cargobike
  11. > Cykelbloggare
  12. > Cykelbox
  13. > Cykelfrämjandet
  14. > Cykelglädje
  15. > Cykelhjälmslag
  16. > Cykelinfrastruktur
  17. > Cykelparkering
  18. > Cykelpendling
  19. > Cykelpolitik
  20. > Cykelresa
  21. > Cykelstad
  22. > Cykeltunnel
  23. > Cykelöverfart
  24. > Cykla höger vid rött
  25. > Cykla med barn
  26. > Cykla till jobbet
  27. > Cykla till skolan
  28. > Cyklande barn
  29. > Danmark
  30. > Davos
  31. > Debatt
  32. > Design
  33. > Desire lines
  34. > Drift & underhåll
  35. > Däck
  36. > Elcykel
  37. > Felanmälningssystem
  38. > Framkomlighet
  39. > Gatubantning
  40. > Groningen
  41. > Grus
  42. > Gå på cykelbanan
  43. > Gång- och cykelbana
  44. > Gästbloggare
  45. > Hinder på cykelbanan
  46. > Hinderbana
  47. > Hjälm
  48. > Hjälmlag
  49. > Holland
  50. > Humor
  51. > hållbart samhälle
  52. > Kläder
  53. > kollektivtrafik
  54. > Konfliktdesign
  55. > Konst
  56. > Köpenhamn
  57. > Lastcykel
  58. > Lådcyklar
  59. > Lånecyklar
  60. > Lövhalka
  61. > Media
  62. > Miljö
  63. > Motormännen
  64. > Nacka
  65. > Nationell cykelstrategi
  66. > Nederländerna
  67. > New York
  68. > Nollvisionen
  69. > Norra Djurgårdsstaden
  70. > Nya Slussen
  71. > Omklädningsrum
  72. > Packning
  73. > Polisen
  74. > Politik
  75. > Popup-cykelbana
  76. > Regional cykelplan
  77. > Regionala cykelstråk
  78. > Rullstolscykel
  79. > Ryggsäck
  80. > Rödljuscykling
  81. > Samhälls- och trafikplanering
  82. > Samhällsekonomin
  83. > Shimano
  84. > Självkörande fordon
  85. > Skärmar
  86. > Snabbcykelväg
  87. > Sollentuna
  88. > Solna
  89. > Sopsaltning
  90. > Sportcyklist
  91. > Stella Fare
  92. > Stockholm
  93. > Stockholms Handelskammare
  94. > Stolpar i cykelbanan
  95. > Svensk Cykling
  96. > Svängfest
  97. > Torkrum
  98. > Trafiklagstiftning
  99. > Trafikmaktordning
  100. > Trafikplanering
  101. > Trafikrapportör
  102. > Trafikregler
  103. > Trafiksignaler
  104. > Trafiksäkerhet
  105. > Trafikverket
  106. > Täby
  107. > Tävling
  108. > USA
  109. > Vintercykling
  110. > Vinterpendling
  111. > Vinterväghållning
  112. > VTI
  113. > Vägarbeten
  114. > Väjningsplikt
  115. > Västerbron
  116. > Växtlighet
  117. > Åland
  118. > Önskelista

Det ska fan inte vara lätt!

31 okt 2017

Har ju skrivet en rad inlägg den senaste tiden om cykling i Nederländerna. Ledstjärnan i deras utformning av cykelsystemet är att det ska vara lätt att cykla. Det ska vara tydligt vad som gäller för trafikanterna. Det ska vara förutsägbart. Det ska vara tryggt. Det ska vara säkert. Barn ska klara av systemet. Detta genomsyrar verkligen deras cykelsystem.

Så kommer jag då hem. Till en annan värld. Till andra förhållanden. Där det uppenbarligen ska vara svårt. Där det ska vara komplicerat. Det ska vara osäkert och otryggt.

Se denna bild från Kungsholms strand i Stockholm. Nu vill jag att ni redovisar de trafikregler som gäller i denna punkt. För samtliga trafikslag. Och sedan beskriver ni hur interaktionen mellan trafikanterna ska gå till. Ni får även använda er fantasi och tänka in en buss som då och då står inne på hållplatsen. Lycka till!


Foto: Ulf Eriksson

På samma plats har vi alltså ett övergångsställe. En busshållplats. En dubbelriktad cykelbana. Någon form av cykelfält (fast inte riktiga cykelfält). Någon form av korsning och utfart för cykeltrafiken. Allt detta väljer man att klumpa ihop på en och samma plats. För trafikanternas skull?

En jävla sörja är vad det är!

Edit: 171121

Tänk så bra cykelpassagen tvärs över gatan syns. En så kallad självförklarande trafikmiljö. För alla.


Foto: Ulf Eriksson

Så jobbar (viss) media

31 okt 2017

I går kunde vi läsa i Vi i Vasastan att de nya cykelbanorna på Torsgatan i Stockholm kommer att kosta 85 000 kronor per meter. 85 000 kronor per meter. Sug på den siffran. En otrolig kostnad. Så här stod det ursprungligen i artikeln:

”Nya cykelstråket mellan Norra Bantorget och St Eriksplan blir dyrt. Riktigt dyrt. Närmare bestämt 85 000 kronor metern.”

Men det är en lögn. En stor fet lögn. Eller i dessa dagar kan vi ju kalla det alternativ fakta. Och det var den ”vinkeln” på artikeln som redaktionen valde. Ett medvetet val och beslut. Ingen slump.

Någon på redaktionen tog totalsumman för investeringen, 85 miljoner kronor, och delade den med meter cykelbana som ska byggas. Och vips så blev det visst 85 000 kronor metern för cykelbanan.

Eller…

Det var bara att i artikeln ”glömde” man nämna att även detta ska göras på gatan:

  • 10 miljoner ska Trafikverket betala staden för återställning efter bygget av Citybanan. Oj, där sjönk kostnaden direkt till 75 000 kronor metern för cykelbanan!
  • Breddade gångbanor
  • Nytt ytskikt (asfalt) på hela gatan
  • Gamla träd ersätts med nya samt renovering av trädgropar
  • Nya träd planteras
  • Gatan får ny dagvattenhantering
  • Ny belysning på gatan
  • Effektbelysning av berget upp mot Vasaparken
  • Ny och högre stödmur mot bangården
  • En korsning byggs om helt och signalreglering tas bort
  • En busshållplats tas bort
  • Ett nytt svängmagasin för högersvängande bilar in på Odengatan ordnas

Jag undrar vad meterpriset för cykelbanan är nu? Det kanske en seriös journalist kan ta reda på?

Först när några ”cyklister” påtalar dessa lögner på tidningens facebooksida görs det ”förtydliganden” i artikeln.

Så varför gör tidningen så här? Alla fakta finns ju där, svart på vitt, i tjänsteutlåtandet. Tog några sekunder att klicka fram på datorn. Och det här är en tidning och redaktion som är mycket bekant med kommunal verksamhet och var faktauppgifterna finns någonstans.

Min slutsats är att redaktionen vill få till klick på sin artikel – därför ”vinkeln” på artikeln och rubriken. Och för detta är man beredd att ljuga skägget av sig.

Så tråkigt och så oseriöst. Detta behöver vi verkligen inte år 2017.

Trafikverkets snabbcykelväg

28 okt 2017

Här kan ni se en animering av Trafikverkets förslag till snabbcykelväg längs E4:an i Stockholm, mellan Norrtull och Silverdal i Sollentuna.

Bitvis ser det lovande ut. Andra avsnitt skulle behövas arbetas lite mer med. Men ett stort steg framåt. Om det förverkligas.

Relaterade inlägg:

Nederländerna – på cykel i världens bästa cykelland, del 4

25 okt 2017

Detaljerna, de så viktiga detaljerna.

De där små detaljerna. De som visar om man tänker på cykeltrafiken och förstår dess behov. Om man anstränger sig. Om man vill utveckla, förbättra och underlätta för cyklister. Som visar att man förstår och respekterar trafikslaget. Inte särskilt märkvärdigt i grunden men ack så svårt att få till i vårt land.

En mycket stor skillnad med cykelinfrastrukturen i Nederländerna jämfört med Sverige är den tankemödan som läggs ner på att skapa ett enkelt, funktionellt och bekvämt cykelsystem. Man lägger ner mycket tid och kraft på att underlätta och prioritera cykeltrafiken - i alla dess delar.

Radier

Inga 90-graders kurvor här inte. Mjuka och cykelvänliga radier som gör att det är enkelt att ta kurvan med cykel. Du behöver inte ta ut svängen eller ut i mötande fält för att komma runt kurvan. Och du behöver inte bromsa ned så mycket utan kan lättare behålla en del av farten. Observera också hur målningen på cykelbanan gör det tydligt vad som gäller och vägleder dig.

När cykelbanan byter sida

Då är det inte genom att utforma två 90-graders svängar på cykelbanan. Utan då vrider man till både gatan och cykelbanan! För att på så sätt få mjukare svängar där du kan behålla farten bättre. Och svängen på gatan får ner hastigheten på biltrafiken, och biltrafik har väjningsplikt mot cykeltrafiken. Så här rullar du bara på när cykelbanan byter sida. Inget stopp, det är enkelt, bekvämt och lätt – cykeltrafiken är prioriterad, det är cykelflow!

Brunnar och betäckningar


Foto: Bicycle Dutch

Det är sällsynt med dagvattenbrunnar och andra former av betäckningar i cykelbanorna. När det gäller dagvattenbrunnar används i stället så kallade ”brevlådebrunnar” eller andra typer av brunnar som placeras på sidan av cykelbana, ofta som en del av kantstenen. Varför gör man då så här? Det handlar om komfort och säkerhet för cykeltrafiken. Här visar ju VTI:s studier angående cykelolyckor att påfallande många olyckor beror på dessa brunnar – så vi kanske skulle sluta placera dem i cykelbanan?

Hinder i cykelbanan

Hinder i cykelbanan markeras tydligt. Precis så som vi många gånger hanterar trafikelement på gator och vägar. Vi hjälper biltrafikanterna. Och likadant gör man i Nederländerna – de hjälper cykeltrafiken. De förtydligar, förenklar, hjälper och stödjer. Allt för att skapa ett enkelt, tryggt, säkert och funktionellt system.

Cykla mot enkelriktat

Överallt i städerna finner man denna skyltning. Där cykeltrafiken undantas från enkelriktningen på gatan. Det är mycket sällsynt att man enkelriktar en gata på grund av cykeltrafiken, det gör man ju uteslutande för att reglera biltrafiken. Då ska ju inte cykeltrafiken drabbas av denna reglering är utgångsläget, och därför undantas den. Detaljer. För att göra det enkelt, lätt och bekvämt – för att prioritera.

Farthinder (för moped- och cykeltrafik)

Det är inte så vanligt men det förekommer. Ofta då man uttömt andra lösningar. Det handlar till exempel om platser med dålig sikt, begränsat utrymme och fastigheter som inte går att flytta. Och för att få bort otillåten mopedtrafik från cykelbanorna. Låter lite som här i Sverige, men när vi kommer till åtgärderna är det ljusår mellan dem. Där vi slänger ut stenar, betonggrisar, bommar och allt möjligt, där väljer man i Nederländerna en annan väg. En väg som är säker, funktionell och till ringa problem för majoriteten av cykeltrafiken.

Skräpkorgar

Är självklart anpassade efter cykeltrafikens förutsättningar. Utformade på sådant sätt att du kan slänga skräpet i farten, ingen inbromsning eller stopp – bara att rulla på.

Cykel och trappor

En lång och brant förbindelse mellan två cykelstråk. För att underlätta för de som inte kan eller vill cykla uppför backen har en liten ramp anlagts i ytterkanten av trappan för att underlätta om du vill gå och leda cykeln uppför trapporna.

I centrala delarna av Nijmegen finns ett cykelgarage. Entrén är via trappor. Nedför finns det borstar i skenan där man leder cykeln. Detta för att bromsa så cykeln inte rullar för fort och blir svår att hantera (man har tunga cyklar i Nederländerna!). Uppför är det ett litet rullband i skenan som hjälper dig att få upp cykeln. Det handlar om detaljerna - detaljerna som underlättar, som gör det attraktivare, som gör det säkrare.

Hål i huset!

Ingen detalj är för liten eller för stor! Som när man ska dra fram cykelbron Snelbinder utmed järnvägen och över floden Waal. Stora problem att komma runt en byggnad som står utmed järnvägen. Vad gör man då? Tar upp ett hål i byggnaden och låter cykelbanan passera genom huset!

                                                                                                                            

När man sedan lägger samman alla dessa detaljer (och fler jag inte nämnt) så framträder ett funktionellt system - ett anpassat system. Ett system som gör det lätt, enkelt och bekvämt att använda sig av cykeln. Och det är vad det handlar om man vill få fler att använda cykeln.

Det ska vara enkelt att använda cykeln.

 

På cykel i världens bästa cykelland, del 1
På cykel i världens bästa cykelland, del 2
På cykel i världens bästa cykelland, del 3

 

Relaterade inlägg:

På väg mot cykelhjälmslag?

21 okt 2017

Så här ser Trafikverkets huvudnummer ut i nysatsningen av Nollvisionen 2.0 och cykelsäkerhetsstrategin:

Cykelhjälmen är huvudnumret. Verket kör på i samma gamla hjulspår som tidigare. Utan koppling till annan forskning om cykelolyckor och deras bakgrund eller till andra mål än trafiksäkerhet. Och eftersom hjälmanvändandet inte ökar på frivillig väg och målet med 70 procents hjälmanvändning år 2020 inte kommer att nås så står vi inför – en hjälmlag. Tror ni alla aspekter av ett förbud mot att cykla utan hjälm blir rättvist belysta? Ser jag på programmet ovan så verkar det inte vara så.

Tyvärr finns det inget Trafikverket 2.0 för Nollvisionen 2.0.

Trafikverket skulle kunna prioritera sin verksamhet och bygga framtidens cykelväg - en snabbcykelväg. Som skulle demonstrera hur säker och framkomlig cykelinfrastruktur ska utformas och byggas. I stället begår verket en jätteblunder, de kalkylerar "fel" och säger sig tvingade att skrota den säkra snabbcykelvägen. I stället ska de göra som de brukar - bygga undermålig och farlig cykelinfrastruktur.

Ett verk som skulle kunna ta initiativet och leda utvecklingen mot en bättre och säkerhetshöjande vinterväghållning för cykeltrafik. I stället väljer detta verk att ”följa utvecklingen” - inte leda den.

Trafikverket skulle även kunna ta fram nya råd, riktlinjer och utbildningar vad gäller arbete på väg. Trafikverket har själva genom studier och forskning konstaterat att just cyklister är den trafikantgrupp som drabbas mest vid vägarbeten. Men inte heller här ser vi några initiativ eller något agerande från verkets sida - det är bra som det är. Vilket kommer innebära att vi även framöver kommer få se livsfarliga spjut utmed cykelbanan vid Trafikverkets arbetsplatser.

Vi ser heller inga ansträngningar och initiativ vad gäller tunga fordon och den bristande sikten från förarplatsen. En hjälm hjälper ju föga när människor blir krossade under en lastbil till följd av den dödande vinkeln.

Inga förslag om Intelligent stöd för anpassning av hastighet (ISA) vilket skulle ge stora effekter för cyklisters säkerhet. Inga förslag om en systematik vad gäller åtgärder i infrastrukturen. Här skulle Trafikverket kunna ta initiativ till en standardisering vad gäller bilhinder på cykelvägar. Så som Trafikverket i Nederländerna arbetar. Så vi slipper alla dessa stenar, betonggrisar och annat skit som slängs ut på cykelvägarna. Och som leder till att människor dödas och skadas. Men så arbetar inte Trafikverket.

Verket använder i stället sin samordnande roll till att arbeta för en hjälmlag med oklara effekter.

Relaterade länkar:

Ladda fler


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!