Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arbetsgivare
  3. > Arkitektur
  4. > Barn
  5. > Belysning
  6. > Bicycling
  7. > Bilhinder
  8. > Broar
  9. > cargobike
  10. > Cykelbloggare
  11. > Cykelbox
  12. > Cykelfrämjandet
  13. > Cykelglädje
  14. > Cykelhjälmslag
  15. > Cykelinfrastruktur
  16. > Cykelparkering
  17. > Cykelpendling
  18. > Cykelpolitik
  19. > Cykelresa
  20. > Cykelöverfart
  21. > Cykla höger vid rött
  22. > Cykla med barn
  23. > Cykla till skolan
  24. > Cyklande barn
  25. > Danmark
  26. > Davos
  27. > Debatt
  28. > Design
  29. > Desire lines
  30. > Drift & underhåll
  31. > Däck
  32. > Elcykel
  33. > Felanmälningssystem
  34. > Framkomlighet
  35. > Gatubantning
  36. > Groningen
  37. > Grus
  38. > Gå på cykelbanan
  39. > Gång- och cykelbana
  40. > Gästbloggare
  41. > Hinder på cykelbanan
  42. > Hinderbana
  43. > Hjälm
  44. > Hjälmlag
  45. > Holland
  46. > Humor
  47. > hållbart samhälle
  48. > Kläder
  49. > kollektivtrafik
  50. > Konfliktdesign
  51. > Konst
  52. > Köpenhamn
  53. > Lastcykel
  54. > Lådcyklar
  55. > Lånecyklar
  56. > Lövhalka
  57. > Media
  58. > Miljö
  59. > Motormännen
  60. > Nacka
  61. > Nationell cykelstrategi
  62. > Nederländerna
  63. > New York
  64. > Nollvisionen
  65. > Nya Slussen
  66. > Omklädningsrum
  67. > Polisen
  68. > Politik
  69. > Popup-cykelbana
  70. > Regional cykelplan
  71. > Regionala cykelstråk
  72. > Rullstolscykel
  73. > Rödljuscykling
  74. > Samhälls- och trafikplanering
  75. > Samhällsekonomin
  76. > Självkörande fordon
  77. > Skärmar
  78. > Snabbcykelväg
  79. > Sollentuna
  80. > Solna
  81. > Sopsaltning
  82. > Sportcyklist
  83. > Stella Fare
  84. > Stockholm
  85. > Stockholms Handelskammare
  86. > Stolpar i cykelbanan
  87. > Svensk Cykling
  88. > Svängfest
  89. > Torkrum
  90. > Trafiklagstiftning
  91. > Trafikmaktordning
  92. > Trafikplanering
  93. > Trafikrapportör
  94. > Trafikregler
  95. > Trafiksignaler
  96. > Trafiksäkerhet
  97. > Trafikverket
  98. > Täby
  99. > Tävling
  100. > USA
  101. > Vintercykling
  102. > Vinterväghållning
  103. > VTI
  104. > Vägarbeten
  105. > Väjningsplikt
  106. > Västerbron
  107. > Växtlighet
  108. > Åland
  109. > Önskelista

Cykling – en kommunal angelägenhet?

17 apr 2018

Om och om igen får vi höra att cykling främst är en kommunal angelägenhet. Att det är i kommunerna som det cyklas och det är där insatser måste ske för att åstadkomma ökad och säker cykling. Våra ministrar i regeringen, nuvarande och tidigare regering, upprepar detta gång på gång. Vi ser även hur denna inställning tydligt återspeglas när det gäller anslaget till cykel i Nationell plan för transportsystemet - inte många procent går till cykelåtgärder.

Detta är inget annat än okunskap.

En tredjedel av alla dödsolyckor med cyklister sker på det statliga vägnätet visar en studie av Folksam. Folksam konstaterar också att kunskapen om dödsolyckor med cyklister är sämre på det statliga vägnätet än på kommunala gator. Ja finns det en djupt rotad uppfattning att det sker ingen cykling där så studerar man ju det inte...

Den vanligaste olyckssituationen för cyklister på det statliga vägnätet var att de cyklade längs med vägen. De flesta cyklister blev påkörda av en personbilsförare och på vägar med en skyltad hastighet på 70 till 90 km/h. Cirka 8 procent av dödsolyckorna med cyklister inträffade på mötesfria vägar. Merparten av olyckorna inträffade vid torrt väglag (76 %). De flesta av cyklisterna blev påkörda i dagsljus (71 %). Mer än 80 % av olyckorna skedde i glesbebyggda områden. Majoriteten av cyklisterna var män (71 %). Närmare 75 % av männen som dog i en cykelolycka var 55 år eller äldre.

Enligt Folksam är separata cykelbanor utanför vägen den enskilda åtgärd som har potential att förhindra flest dödsolyckor. Hela 50 % av alla olyckor skulle kunna förhindras om det finns separata cykelbanor. Ytterligare 25 procent av olyckorna skulle kunna förhindras om det finns säkra cykelpassager.

Cykelhjälm bedömdes ha en stor effekt på dödsolyckor (43% av cyklisterna som omkom utan hjälm skulle ha överlevt med den). Dock kunde de flesta av dessa dödsfall förhindrats också med väg- eller fordonsåtgärder, d.v.s. i endast 1 % av fallen var cykelhjälmen den enda relevanta åtgärden.


Cykel och statligt vägnät. Kanske är en separerad cykelbanan en säkrare och tryggare miljö? Foto: Leif Larsson

Folksams rekommendation: Trafikverket som ansvarig för de statliga vägnätet bör därför i största möjliga mån separera cyklister från biltrafik. Vidare bör Trafikverket säkerställa att det finns hastighetssäkrade passager för cykel.

En stor andel av dödsolyckorna med cyklister bedömer Folksam kunna undvikas med fordonssystem, såsom autobroms och autostyrning med detektion av cyklister. Men det kommer ta lång tid innan avancerad fordonsteknik får stor spridning i fordonsflottan och därmed ge effekt. Det är därför nödvändigt att snabbt införa åtgärder på det statliga vägnätet menar Folksam och angeläget med en plan för vilka åtgärder och vilka vägar som bör prioriteras. 

Men har de som styr Trafikverket den uppfattning att cykling bara sker i kommunerna kommer vi ju inte se några omfattande och snabba åtgärder på det statliga vägnätet. Och människor som cyklar på det statliga vägnätet kommer fortsätta dö där. Trots att ingen cyklar där…

Relaterade inlägg

Cykel på pendeltåget – i rusningstrafik

11 apr 2018

Det anser jag vara fullt möjligt. Det är dags att ta bort den begränsning som finns idag att du inte får ta med cykeln på pendeltågen under rusningstid i Stockholm. Den är förlegad och baseras på en undermålig analys av resandeströmmar och antalet resenärer. Jag sticker till och med ut hakan och säger att tågen går halvfulla i rusningstid. Att det är ett resursslöseri att inte tillåta cyklar på pendeltågen i rusningstid.

För tittar vi på antalet påstigande och hur det ser ut i vagnarna från Älvsjö och söderut på morgonen så finns det ju inga som helst problem att även rymma cyklar ombord i rusningstiden. Likaså om vi tittar från Solna och norrut, även från Sundbyberg och norrut på morgonen. Varför ska det finnas en begräsning att inte få ta med cyklar på dess sträckor när det finns utrymme?

I regionen har vi ju ett mycket tydligt pendlingsmönster. Majoriteten reser in till Stockholm (och Solna) under morgonens rusningstid. Se på vägarna, se på cykelbanorna och kollektivtrafiken. In går de fulla på morgonen och sedan fulla ut på eftermiddagen. Men vägarna ut från Stockholm, cykelbanorna och kollektivtrafiken är inte alls belastade på samma sätt under morgonrusningen. Så låt oss använda oss av fyrstegsprincipen och använda befintlig infrastruktur på ett effektivare sätt – att få ut största möjliga nytta av våra gemensamma investeringar.


Fullt med outnyttjad potential att resa med cykel mot de stora resandeströmmarna

Sen behöver vi inte begränsa oss till pendeltågen. Detta är fullt möjligt även på Roslagsbanan, på Saltsjöbanan, ja kanske till och med på vissa tunnelbanelinjer.

Möjligheterna finns där. Om man vill och ser dem.



Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!