Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arbetsgivare
  3. > Arkitektur
  4. > Barn
  5. > barncykel
  6. > Belysning
  7. > Bicycling
  8. > Bilhinder
  9. > Botkyrka
  10. > Broar
  11. > cargobike
  12. > Cykelbloggare
  13. > Cykelbox
  14. > Cykelfrämjandet
  15. > Cykelglädje
  16. > Cykelhjälmslag
  17. > Cykelinfrastruktur
  18. > Cykelparkering
  19. > Cykelpendling
  20. > cykelplanering
  21. > Cykelpolitik
  22. > Cykelresa
  23. > Cykelstad
  24. > Cykeltunnel
  25. > Cykelöverfart
  26. > Cykla höger vid rött
  27. > Cykla med barn
  28. > Cykla till jobbet
  29. > Cykla till skolan
  30. > Cyklande barn
  31. > Danmark
  32. > Davos
  33. > Debatt
  34. > Design
  35. > Desire lines
  36. > Drift & underhåll
  37. > Däck
  38. > Elcykel
  39. > Felanmälningssystem
  40. > Framkomlighet
  41. > Gatubantning
  42. > Groningen
  43. > Grus
  44. > Gå på cykelbanan
  45. > Gång- och cykelbana
  46. > Gästbloggare
  47. > Hinder på cykelbanan
  48. > Hinderbana
  49. > Hjälm
  50. > Hjälmlag
  51. > Holland
  52. > Humor
  53. > hållbart samhälle
  54. > Kläder
  55. > kollektivtrafik
  56. > Konfliktdesign
  57. > Konst
  58. > Köpenhamn
  59. > Lastcykel
  60. > Lådcyklar
  61. > Lånecyklar
  62. > Lövhalka
  63. > Media
  64. > Miljö
  65. > Motormännen
  66. > Nacka
  67. > Nationell cykelstrategi
  68. > Nederländerna
  69. > New York
  70. > Nollvisionen
  71. > Norra Djurgårdsstaden
  72. > Nya Slussen
  73. > Omklädningsrum
  74. > Packning
  75. > Polisen
  76. > Politik
  77. > Popup-cykelbana
  78. > Regional cykelplan
  79. > Regionala cykelstråk
  80. > Rullstolscykel
  81. > Ryggsäck
  82. > Rödljuscykling
  83. > Samhälls- och trafikplanering
  84. > Samhällsekonomin
  85. > Shimano
  86. > Självkörande fordon
  87. > Skärmar
  88. > Snabbcykelväg
  89. > Sollentuna
  90. > Solna
  91. > Sopsaltning
  92. > Sportcyklist
  93. > Stadsgata
  94. > Stella Fare
  95. > Stockholm
  96. > Stockholms Handelskammare
  97. > Stolpar i cykelbanan
  98. > Svensk Cykling
  99. > Svängfest
  100. > Torkrum
  101. > Trafiklagstiftning
  102. > Trafikmaktordning
  103. > Trafikplanering
  104. > Trafikrapportör
  105. > Trafikregler
  106. > Trafiksignaler
  107. > Trafiksäkerhet
  108. > Trafikverket
  109. > Täby
  110. > Tävling
  111. > USA
  112. > Vintercykling
  113. > Vinterpendling
  114. > Vinterväghållning
  115. > VTI
  116. > Vägarbeten
  117. > Väjningsplikt
  118. > Västerbron
  119. > Växtlighet
  120. > Åland
  121. > Önskelista
  122. > Örbyleden

Tips till Trafikverket

24 aug 2018

Bilderna visar några platser som Trafikverket skulle kunna bygga om till hastighetssäkrade cykelöverfarter eller upphöjda och genomgående gång- och cykelbanor. För åstadkomma säker framkomlighet för cykeltrafiken (och gång). Många av de allvarliga olyckorna för de som cyklar är just kollisioner med motorfordon. Så då är min tanke att åtgärdas dessa platser så kommer vi ett steg närmare Nollvisionen och fullföljer regeringsuppdraget ökad och säker cykling. Sedan kan Trafikverket systematiskt gå igenom liknande passager i hela landet och ta fram en plan för att åtgärda dem – ett målinriktat och systematiskt trafiksäkerhetsarbete. För ökad och säker cykling. I linje med Nollvisionen.


En utfart från en bensinstation/bilhandlare. Reglerad som en cykelpassage, dvs cyklister har här väjningsplikt - för en utfart. På ett stråk som ska vara ett prioriterat regionalt cykelstråk. Observera även hur smal den dubbelriktade cykelbanan är.


Samma passage från andra hållet. Se hur ojämn beläggningen är på cykelpassagen och övergångsstället. Körbanorna bredvid är jämna och fina - för körbanorna finns ett underhållsprogram och de asfalteras om med jämna mellanrum. Det gör inte gång- och cykelbanan - det finns inget underhållsprogram för den.


Infarten till bensinstationen/bilhandlaren. Även här är det en cykelpassage och cyklisterna ska väja - för en infart. Också här är beläggningen mycket ojämn och dålig. Dålig beläggning är enligt VTI:s studier en källa till många cykelolyckor. Och fallolyckor för gående.


Här skulle ju också Trafikverket kunna förlänga räcket så att det blir lite svårare för bilhandlaren att ställa upp sina fordon - på gångbanan.


Vi vill väl underlätta och göra våra barns cykelresor säkra och framkomliga? Så mitt råd: bygg om denna plats för bättre säkerhet och framkomlighet.


Samma plats från andra hållet. Varför inte placera väjningen innan passagen för cykeltrafiken? På det som ska vara ett prioriterat stråk.


Finns förbättringspotential på denna passage tycker jag. Ser Trafikverket det också?

Och om det är någon som tvekar på åtgärdernas effekt så är det bara att studera Lunds tekniska högskolas studier angående hur man uppnår säkra passager för cyklister. Det finns även en sammanställning av åtgärdens effekt i Sveriges kommuner och landstings publikation ”Trafiksäkra staden”: en hastighetssäkring av passager för cyklister (och gående) ger en minskning på 40 procent av personskadorna. 

Vad väntar Trafikverket på undrar jag?

Relaterade inlägg:

Bästa cykelarbetsgivaren!

21 aug 2018

Tillbaka på jobbet efter en lång och skön semester. Vad är det som väntar där i slutet av korridoren?

Ett nyrenoverat omklädningsrum med massor av förvaringsutrymme för oss som behöver det!

Men…

Vad är det där för en dörr?

Torkrum!

Och vilket torkrum sen. Stort, ljust och effektivt. Och med luftrenare. Snart även med skohyllor så skorna torkar bra efter regn- och snöturerna.

Vilken trevlig överraskning att komma tillbaka till efter semestern! Nu matchar omklädningsrum och torkrum vårt fina cykelgarage som jag skrivit om tidigare.

Så här tänker och agerar en modern arbetsgivare. Som förstår vikten av att skapa bra och grundläggande förutsättningar för de som väljer, eller vill välja, ett aktivt och hållbart sätt att ta sig till jobbet på. 

Hur ser det ut på din arbetsplats?

Åland - gör det vi inte gör

13 aug 2018

I Sverige brottas vi med att cyklingen på landsbygden minskar enligt uppgifter från den statliga myndigheten Trafikanalys: Utanför städerna, där det tidigare gjordes flest cykelresor, har antalet cykelresor nästan halverats, och även färdlängden minskar där.” 

Under de senaste 20 åren har också en omfattande utbyggnad av så kallade 2+1-vägar genomförts runt om i landet. Över 250 mil 2+1-vägar finns nu i landet och endast i undantagsfall finns det cykelvägar utmed dessa 250 mil. Utbyggnaden av 2+1-vägar på det statliga vägnätet i landet har inneburit avsevärt försämrad framkomlighet och trafiksäkerhet för cyklister.


2+1-väg. Lockande och attraktiv cykelmiljö? 

Dock visar Trafikverkets egen studie att potentialen för cykling är stor utmed dessa vägar. Potentialen för cyklingen utmed dessa sträckor uppgår till över 55 procent enligt studien. När det sedan gäller trafiksäkerheten så sker cirka 8 procent av dödsolyckorna med cyklister på det statliga vägnätet på dessa typer av vägar. Detta trots att cyklingen minskar och det är få som cyklar på dessa typer av vägar.

Vad är då lösningen för att ändra på denna utveckling? Bygg cykelvägar – så enkelt är det.

I dag satsas dock endast runt 1 procent av den totala statliga infrastrukturbudgeten på cykling och den verkliga andel som faktiskt sedan genomförs är ännu mindre då avsatta medel inte är öronmärkta för cykel och ofta omprioriteras. Så till exempel valde regeringen att skrota de två snabbcykelvägarna som tidigare fanns i nationell plan.

Om vi blickar ut över Östersjön så finner vi några som resonerar på ett helt annat sätt: här ska cyklingen på landsbygden öka och bli säkrare. Vi ser detta resonemang på landskapet Åland. Här resonerar och agerar ansvariga politiker helt annorlunda när det gäller cykel. Under flera år har cykelinfrastruktur byggts ut längs huvudvägnätet på Åland. Och utbyggnaden bara fortsätter.


Mil efter mil av cykelvägar på landsbygden - på Åland

Varför satsar då landskapsregeringen på Åland på cykel? En anledning är att stimulera och att få cykelturismen att växa. En annan, och lika viktig anledning, är att skapa bra och säkra förutsättningar för cykling i och mellan de mindre orterna och fastigheterna på landsbygden. Detta görs inte genom att hänvisa till cykling i blandtrafik på vägar med hastighetsgränser på 50, 70 och 90 km/tim anser man på Åland. En ambition landskapsregeringen på Åland har är att knyta ihop Mariehamn och Eckerö med cykelinfrastruktur, en sträcka på 34 kilometer. Och de är på god väg. Värt att nämna är att på Åland bor cirka 30 000 människor.

På sikt kommer det att finnas bra möjligheter att cykla längs de flesta av Ålands huvudvägar - vägarna 1, 2, 3 och 4 i kartan nedan:

Så på Åland är slutsatsen mycket enkel - vill man öka cyklandet så får man skapa förutsättningar för cykling. Det vill säga: bygg cykelinfrastruktur - då kommer cyklisterna.



Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!